Vägledning för chefer, om våld i nära relation när den anställda berörs

Transkript

1 Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Vägledning för chefer, om våld i nära relation när den anställda berörs Lagrum och styrande förutsättningar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOFS 2014:4) och Mål och myndighet - En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Syfte Dessa anvisningar ger vägledning hur man som chef ska handla i de fall man anar eller fått det bekräftat att medarbetare är utsatt för våld i nära relation. Våldet kan vara: fysiskt våld, psykiskt våld, hot om våld och/eller sexuella övergrepp i nära relation. Omfattning Gäller alla medarbetare. Ansvarsfördelning Chefen har ansvaret att driva frågan vidare. I alla sammanhang där det finns misstankar om att någon av våra an-ställda mår dåligt eller far illa är det av yttersta vikt att du som chef vågar ställa frågor kring det du befarar att den anställda kvinnan eller mannen utsätts för. Som chef och arbetsgivare har du ett ansvar för dina anställdas fysiska och psykiska arbetsmiljö och hälsa. Arbetsgivare har inte samma ansvar för de anställdas fysiska och psykiska hemmiljö, men du kan försöka bli säker på att ingen av våra anställda far illa i sin hemmiljö. Rutinbeskrivning Över hela världen utsätts människor, ofta kvinnor, dagligen för våld eller hot om våld. Våldet påverkar alla delar av den utsattes liv och är således ett av de största hoten mot folkhälsan. Landstingets vårdprogram Våld i Nära Relation ligger till grund för denna vägledning Förbereda Våldsutsatta kvinnor känner ofta skuld och skam över sin situation. Ett gott bemötande är en förutsättning för att kvinnan ska känna tillit och våga berätta om våldet. Det är viktigt att lyssna, fråga och tro på kvinnans historia. Tänk på att dina egna attityder kan avläsas i kroppsspråket och påverka, både positivt och negativt. Genomföra Förhållanden som kan väcka misstankar om att någon är utsatt för våld eller hot om våld kan variera mycket. Några kännetecken är: upprepad korttidsfrånvaro långtidssjukskrivning svårt att ändra schema eller byta turer/pass svårt att delta i aktiviteter utöver arbetstid partnern hämtar och lämnar alltid vid arbetet tät telefonkontakt med partnern under arbetspasset stort ansvar för hem och partner/barn

2 Sida 2 (5) partnern är överbeskyddande och kontrollerande För att uppnå ett adekvat bemötande krävs ett engagemang av dig som chef, så att din medarbetare känner ditt stöd. Som chef är det därför viktigt att du ser och uppmärksammar de tecken som är vanliga hos kvinnor som lever eller har levt i en relation med våld eller hot om våld. Vid misstanke om våld bör du ta upp frågan i ett enskilt sam-tal, till exempel i medarbetarsamtalet om det är nära förestående, eller vid annat lämpligt tillfälle. Förbered dig så att du kan ta emot och hantera de svar du eventuellt får. Var noga med att betona att du frågar av omtanke. Som chef kan det vara viktigt att få information och stöd från dem som professionellt jobbar med dessa frågor. Ta även gärna stöd av personalfunktionen och/eller arbetslivshälsan. Dokumentera I alla sammanhang där anställda utsätts för något skadligt eller risker bör du som chef dokumentera vad du ser, hör och upplever. Dock är det i dessa fall ytterst viktigt med sekretess och du skall därför betrakta dina noteringar som arbetsmaterial och låsa in dem där endast du har tillgång till dem. Följande frågor kan vara användbara både för samtal och dokumentation: trivs du på jobbet? (Till exempel utifrån att den anställda sällan del-tar vid gemensamma aktiviteter.) bor du eller har du bott tillsammans med någon? hur fungerar det med arbetstider och schemaläggning utifrån din hemsituation? får du ta ett stort ansvar hemma för hus, hem, partner och barn? har någon behandlat dig fysiskt eller psykiskt illa på arbetet eller hemma? har du blivit knuffad, hotad, eller slagen någon gång? utifrån min upplevelse av situationen känner jag mig orolig för dig; finns det något jag kan göra för dig? fråga alltid om din medarbetare har barn. Vid misstanke att barn far illa ska kontakt med Socialtjänsten övervägas. Barn har rätt till stöd och skydd. Att göra - Vid misstanke om våld/hot om våld: Skriv ned konkreta händelser som du upplever vara orsak till den aktuella situationen, så att du är väl förberedd då du får tillfälle att prata ostört med medarbetaren. Visa att du bryr dig om och att du ser att medarbetaren i vissa situationer har det svårt. Boka ett samtal med medarbetaren under arbetstid och hitta en lugn plats där ni på ett respektfullt sätt kan samtala utifrån det du ser och upplever. Lyssna på medarbetaren och bekräfta henne eller honom som individ och tro på vad som sägs. Var tydlig med att du inte överger medarbetaren även om rela-tionen med förövaren kommer att fortsätta. Bryt isoleringen. Fortsätt att räkna med medarbetaren även om hon eller han drar sig undan aktiviteter utanför arbetstid. Ge stöd och uppmuntra henne att ta kontakt med Kvinnofrids-linjen för vidare stöd eller honom att kontakta mansjour eller hen kan kontakta RFSLs brottsofferjour. Var noga med att inte skuldbelägga och ifrågasätta. Följ upp samtalet och bestäm tid för ett nytt samtal.

3 Sida 3 (5) Fortsätt följa upp och stödja så att hon eller han vågar gå vi-dare i processen. Bilagor/Hänvisning Bakgrund Vägledningen är tänkt att ge chefer och anställda inom personalfunktionerna grundläggande råd och stöd i att bemöta anställda som utsatts för fysiskt våld, psykiskt våld, hot om våld och/eller sexuella övergrepp i nära relation. Offret kan vara en kvinna, man, barn eller en person som inte identifierar sig inom ett kön. Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem över hela världen, så också i Sverige. Under 1990-talet uppskattade Världsbanken att det i industrialiserade länder är närmare en femtedel av förlorade friskdagar relaterade till könsrelaterat våld, som främst drabbar kvinnor i re-produktiv ålder, men även förekommer i flera särskilt utsatta grupper, såsom samkönade, fysiskt eller psykiskt funktionsnedsatta, missbrukare/anhöriga till missbrukare, äldre, etniska grupper både minoritetsgrupper och utomnordiska identifierade WHO våld som ett folkhälsoproblem och högprioriterade våld mot kvinnor och barn samt sexuellt våld kom WHO:s World Report on Violence and Health där det konstaterades att partnervåld sker i alla länder oavsett social, ekonomisk, religiös eller kulturell tillhörighet. Partnervåld kan begås mot män och inom homosexuella relationer, men den övervägande delen, och den sys-tematiska som vården ofta möter är mäns våld mot kvinnor. Enligt WHO (från Folkhälsorapporten 2009) finns det mycket lite som tyder på att kvinnor använder sig av partnervåld i bemärkelsen maktkon-troll. Kvinnors våldsanvändning sker oftare än mäns i självförsvar el-ler i anslutning till mäns våld och är situationsbetingat, det vill säga att det inte pågår systematiskt över lång tid. Landstingsstyrelsen beslutade i oktober 2008 att underteckna CEMRdeklarationen (en Europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvin-nor och män på lokal och regional nivå). I korthet går deklarationen ut på att undertecknaren ska arbeta med jämställdhet på bästa sätt ut-ifrån de ramar och befogenheter som den egna organisationen har. Deklarationen innehåller 30 artiklar där jämställdhetsarbetet lyfts fram mer i detalj. Dessa artiklar kan ses som ett verktyg i hur man kan arbeta med jämställdhet inom de områden där man har mandat att fatta beslut. En av artiklarna handlar om Könsrelaterat våld. Där står det bland annat: Att könsrelaterat våld, som drabbar kvinnor oproportionerligt hårt, är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot människors värdighet och fysiska och emotionella integritet Enligt Folkhälsorapporten 2009 besöker kvinnor årli-gen sjukvården i landet för orsaker relaterade till våld i nära relation. Varje år besöker ett stort antal personer sjukvården i Norrbotten med skador som identifierats som misshandelsskador. Flera utredningar, både när det rör sexuella övergrepp och misshandel, tyder på att mörkertalet är stort inom vården. Studier tyder på att endast en mino-ritet av de våldsutsatta kvinnor som söker vård blir korrekt identifiera-de. Kvinnor som utsatts för våld har generellt sämre hälsa och kon-sumerar mer läkemedel än icke våldsutsatta kvinnor. Detta påverkar givetvis också sjukfrånvaron. Även långt efter det att våldet har upp-hört finns det en stark koppling mellan kvinnors ohälsa och

4 Sida 4 (5) deras utsatthet för våld. Minst 10 procent av barnen i vårt land uppskattas leva i familjer där våld förekommer. Definition Det systematiska fysiska, psykiska och sexuella våldet inom nära re-lationer, partnervåld i fler- eller samkönad relation, samt det sexuella våldet som sker inom eller utanför intima relationer är fokus för denna vägledning. Även hedersrelaterat våld inbegrips. Juridiskt omfattar brotten misshandel, olaga hot, grov kvinnofridskränkning, våldtäkt, sexuellt utnyttjande/tvång med flera. Som utgångspunkt har vi använt oss av FN:s definition av genusrelaterat våld: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer att resultera i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, inklusive hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker offentligt eller privat Statistik visar att ungefär var tionde kvinna utsätts för våld eller hot om våld av den partner hon lever eller har levt med. Statistiskt sett innebär det att nästan alla arbetsgrupper har en kvinna som lever i en relation där våld eller hot om våld förekommer. Trots att det är så vanligt pratar vi sällan om det kanske för att det känns som att tränga sig på. Processen runt den som är våldsutsatt Då en kvinna utsätts för våld i en nära relation och detta blir känt sätts ofta en process för stöd igång där flera myndigheter samverkar utifrån olika perspektiv. Motivera och uppmuntra din medarbetare att polis-anmäla våldshändelser eller hot och erbjud stöd under rättsprocessen. Stödet kan komma från dig som chef, Kvinnofridslinjen, Mans-jour eller RFSL. Betona även för medarbetaren att det inte finns några krav på att berätta för sina arbetskamrater om det som hon eller han har upplevt och att du som chef har tystnadsplikt. Samverkan mellan myndigheter och ideella organisationer Genom god samverkan mellan hälso- och sjukvården, polis, social-tjänst och ideella organisationer som kvinnojour, eventuell mansjour, RFSL, brofferjour kan stödinsatserna förstärkas och din medarbetare få den hjälp som behövs. Medarbetaren ska ge sitt samtycke och får i egen takt bestämma vilka kontakter som ska tas. Som chef kan du råda och stötta din medarbetare att ta hjälp av de myndigheter och organisationer som finns tillhands men också följa upp ärendet med samtal. Samverkan mellan myndigheter och ideella organisationer Genom god samverkan mellan hälso- och sjukvården, polis, social-tjänst och ideella organisationer som kvinnojour, eventuell mansjour, RFSL, brofferjour kan stödinsatserna förstärkas och din medarbetare få den hjälp som behövs. Medarbetaren ska ge sitt samtycke och får i egen takt bestämma vilka kontakter som ska tas. Som chef kan du råda och stötta din medarbetare att ta hjälp av de myndigheter och organisationer som finns tillhands men också följa upp ärendet med samtal.

5 Sida 5 (5) Viktiga telefonnummer och kontakter Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, är ett nationellt resurs- och kunskapscentrum vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Kvinnofridslinjen, nationell stödtelefon är öppen dygnet runt. Kvinnofridslinjen, Nationell jourtelefon Polismyndigheten Tel: eller akut Brottsofferjourernas riksförbund Tel: Faktacentrum för våld mot kvinnor Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) Socialtjänsten vid länets kommuner