Handlingsplan mot våld i nära relationer

Transkript

1 - Handlingsplan mot våld i nära relationer Datum: , Version: 2 Dnr:

2 Handläggare Gunnita Augustsson Planeringsenheten Regionsjukvården

3 Sammanfattning Våld i nära relationer är vanligt förekommande både i Sverige och internationellt och många kvinnor och män har erfarenhet av det. Att utsättas för sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld bidrar till ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa på både kort och lång sikt. Våld som orsak till sjukdom och ohälsa bör undersökas för att man i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen ska kunna erbjuda god vård. Våld kan också vara en bakomliggande orsak till ohälsa som resulterar i sjukskrivningar. Personal inom hälso- och sjukvården samt tandvården ska ställa frågor till patienter vid misstanke om våld i nära relation. Handlingsplanens mål utgår från tre perspektiv hälsofrämjande, förebyggande och behandlande. Inom varje perspektiv beskrivs vilka åtgärder som ska vidtas. Våld i nära relationer ingår inte alltid som en obligatorisk del i undervisningen/grundutbildningen för hälso- och sjukvårdspersonal. Landstinget behöver därför ta ansvar för att personalen får en grundläggande utbildning. Utöver detta kommer det att behövas en lokal rutin inom varje verksamhet. Verksamhetschefen har som uppgift att följa upp att berörd personal har tillräckligt kompetens och att frågor om våld ställas.

4

5 Innehåll 1 Bakgrund Uppdrag och syfte Tillvägagångssätt Beskrivning av nuläge Handlingsplan aktiviteter Webbplats Lokala rutiner Handlingsplan våld i nära relation kopplat till sjukskrivningsprocessen Handlingsplan våld i nära relationer kopplat till könsstympning All personal i Landstinget i Kalmar län ska ha kännedom om våld i nära relationer Fysiskt och psykiskt våld ska uppmärksammas hos alla som söker hälso- och sjukvården samt tandvården inom Landstinget i Kalmar län All personal inom Landstinget i Kalmar län som kommer i kontakt med berörda patienter ska ha kunskap om till vem/vilken myndighet eller organisation hänvisning ska ske Aktiviteter i handlingsplan för Våld i nära relationer Definitioner av våld Socialstyrelsens definition av våld och utsatthet i nära relationer Förenta nationernas definition Uppföljning Referenser Bilaga Deltagare i arbetsgruppen Bilaga

6

7 1 Bakgrund Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga rättigheter. Det inkluderar alla typer av våld eller andra övergrepp som kan förekomma mellan närstående i såväl heterosexuella som samkönade relationer, mellan syskon och i andra familje- och släktrelationer samt våld och förtryck i hederns namn. Både män och kvinnor utsätts för våld men våldsutsattheten ser olika ut. Det är vanligare att kvinnor utsätts för grovt och upprepat våld i nära relationer av en partner eller före detta partner. Våldet är ett folkhälsoproblem och WHO (2013) uppger att våld och hot om våld är en av de främsta orsakerna till kvinnors ohälsa i världen. Hot, våld, förtryck eller kränkningar mot kvinnor förekommer i alla samhällsklasser och åldersgrupper. Denna handlingsplan är en del i landstingets jämställdhetsarbete (Mål 4). Våldets negativa inverkan påverkar kvinnors hälsa genom direkta skador och ger konsekvenser för hälsan senare i livet och kan vara en bakomliggande orsak vid sjukskrivningar. I landstingsplanen för finns ett uppdrag att ta fram en handlingsplan för våld i nära relationer i Landstinget i Kalmar län. 7

8 2 Uppdrag och syfte Syfte Att ta fram konkreta åtgärder för hur landstingets verksamheter ska uppmärksamma förekomsten av våld i nära relationer. Mål Att presentera en handlingsplan för landstingets arbete med att minska våldet i nära relationer. Målgrupp All personal som kommer i kontakt med våldsutsatta personer i sin verksamhet. 8

9 3 Tillvägagångssätt Handlingsplanen har arbetats fram i samarbetet mellan representanter från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Psykiatriförvaltningen, Primärvårdsförvaltningen, Tandvårdsförvaltningen och Planeringsenheten. Parallellt med arbetet med handlingsplanen har en webbsida lanserats på ltkalmar.se. 9

10 4 Beskrivning av nuläge Att vara utsatt för våld eller hot påverkar hälsan och hela livssituationen. Enligt WHO är våld en av de främsta orsakerna till kvinnors ohälsa i världen. Omfattande åtgärder krävs från samhället t ex hälso- och sjukvården, socialtjänsten, rättsväsendet och frivilligorganisationer. Oavsett uttryck är syftet med våldet detsamma: att etablera och utöva makt och kontroll genom att skada och skrämma. Våld i nära relationer utmärker sig från andra former av övergrepp då det ofta utövas under en längre period (men kan även ske vid ett enskilt våldstillfälle) och tenderar att öka i intensitet med tiden. Detta kan leda till att våldet mer och mer blir ett både förväntat och till viss del accepterat inslag i den utsattas vardag. Hälso- och sjukvården är ofta den första instans som våldsutsatta personer söker sig till. Därför måste medvetenheten om våld som orsak till ohälsa finnas där de utsatta söker vård. I dagsläget saknas riktade insatser till förövaren. Inom hälso- och sjukvården behöver den terapeutiska kompetens utvecklas som kan krävas vid behandling av våldsutövaren. Enligt statistik från Brå (Brottsförebyggande rådet) uppger 7 % av befolkningen att de utsatts för brott i en nära relation. Andelen kvinnor och män som utsatts är lika stor. Sett över en livstid uppger drygt 25 procent av kvinnorna att de någon gång utsatts för brott i nära relation. Motsvarande siffra för männen är knappt 17 procent. Av de kvinnor som utsattes för grov misshandel under 2012, uppgav 29 procent att de varit i behov av sjukvård. Motsvarande siffra för männen var drygt 2 procent. Ungefär en tredjedel av de utsatta kvinnorna och en fjärdedel av de utsatta männen i kartläggningen uppger att de har barn boende i sitt hushåll. Uppräknat på befolkningsnivå motsvarar detta nästan kvinnor och män. Om det bor ett barn i vart och ett av dessa personers hushåll innebär det att lika många barn, c:a , lever i hushåll där det förekommit någon form av våld under Utsatthet för våld koppling till hälsa Att utsättas för sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld bidrar till ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa på både kort och lång sikt. I Nationellt centrum för kvinnofrids (NCK) rapport Våld och hälsa en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt koppling till hälsa framgår att Bland både kvinnor och män som varit utsatta för allvarliga sexuella övergrepp i barndomen eller i vuxen ålder var PTSD-symtom (posttraumatiskt stressymptom) c:a tre till fem gånger vanligare än bland andra. Bland kvinnor och män som varit utsatta för allvarligt psykiskt våld under barndomen eller i vuxen ålder var symtom på depression dubbelt så vanlig som bland andra. Utsatthet för allvarligt sexuellt våld i vuxenlivet var starkt kopplat till självskadebeteende, som var mer än tre gånger vanligare hos de utsatta kvinnorna och fem gånger så vanligt hos de utsatta männen jämfört med bland andra. 10

11 Omkring var tredje kvinna och man som har varit utsatt för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld som vuxen rapporterade riskbruk av alkohol vilket var ungefär dubbelt så vanligt som bland dem som inte varit utsatta. Bland dem som utsatts för allvarligt sexuellt våld i barndomen var psykosomatiska symtom dubbelt så vanligt bland kvinnor och tre gånger vanligare bland män jämfört med dem som inte varit utsatta. Bland kvinnor i åldern år som varit utsatta för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld var hjärtinfarkt två till fyra gånger vanligare än bland dem som inte varit utsatta. Självmordstankar och självmordsförsök är signifikant vanligare bland kvinnor som varit utsatta för våld. 11

12 5 Handlingsplan aktiviteter Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i både internationella, nationella och regionala styrdokument. Det övergripande styrdokumentet för arbetet på nationell nivå är Socialstyrelsen författningssamling (SOFS 2014:4) Våld i nära relationer SKL:s positionspapper För kvinnofrid mot våld i nära relationer samt regeringens betänkande Strategi för mäns våld mot kvinnor som ska vara besvarad under hösten Personer utsatta för våld i nära relationer söker ofta hälso- och sjukvården för akut vård av skador men också indirekt för olika fysiska och psykiska eller psykosomatiska symtom. Det innebär att personer som kommer till primärvård, psykiatri, akutvård, mödrahälsovård, tandvård e t c kan vara eller ha varit utsatta. Det är därför av vikt att det finns en bred och länsövergripande beredskap för det medicinska och psykosociala omhändertagandet av våldsutsatta personer. Hälso- och sjukvårdens ansvar är att Upptäcka personer som utsattas för våld Behandla skador eller symtom Dokumentera skador Informera och motivera till stödinsatser Samverka och hänvisa till adekvat instans Anmäla till socialtjänsten om misstanke finns att barn far illa Handlingsplanen ger personalen i landstinget tillgång till information som behandlar våld i nära relationer. Innehållet och tillvägagångssättet finns publicerat på en särskild webbplats under rubriken Våld i nära relationer på ltkalmar.se. Webbsidan innehåller länkar till andra tillämpliga webbsidor. I avtal som landstinget tecknar med privata vårdgivare skall skrivas in att den privata vårdgivaren har att följa landstinget handlingsplan för våld i nära relationer. Handlingsplanen utgår från tre perspektiv hälsofrämjande, förebyggande och behandlande. All berörd personal i Landstinget i Kalmar län ska ha kännedom om våld i nära relationer, fysiskt och psykiskt våld ska uppmärksammas hos alla som söker hälso- och sjukvården samt tandvården. All personal som kommer i kontakt med berörda patienter ska ha kunskap om till vem/vilken myndighet eller organisation man skall hänvisa. Våld i nära relationer ska tas upp i sjukskrivningsprocessen och en särskild handlingsplan har utarbetats inom sjukskrivningsmiljarden vilken är en del av detta arbete. Handlingsplanens mål har som utgångspunkt tre perspektiv hälsofrämjande, förebyggande och behandlande All personal i Landstinget i Kalmar län ska ha kännedom om våld i nära relationer. Fysiskt och psykiskt våld ska uppmärksammas hos alla som söker hälso- och sjukvården samt tandvården inom Landstinget i Kalmar län All personal inom Landstinget i Kalmar län som kommer i kontakt med berörda patienter ska ha kunskap om till vem/vilken myndighet eller organisation hänvisning ska ske. I Sverige har vi en lag mot könsstympning 12

13 Nedan beskrivs de aktiviteter som skall genomföras för att nå handlingsplanens mål. 5.1 Webbplats I Landstinget i Kalmar län lanseras en webbplats för Våld i nära relationer under hösten Webbplatsen innehåller utbildningsmaterial, rutiner, uppgifter om vem ansvarar för vad, dokumentation, blanketter och länkar till olika myndigheter och huvudmän. Under hösten 2015 påbörjar Länsstyrelsen lanseringen av en webbportal där länets olika myndigheter och andra organisationer kan vara länkade. T ex kan det röra sig om Landstinget i Kalmar län, kommunerna i Kalmar län, Polisen, Försäkringskassan, Kvinnojourer m fl. Handlingsplanen redogör, på en övergripande nivå, för de aktiviteter som ska utföras så att vård och omhändertagande för personer som varit utsatta för våld i nära relationer förbättras. Landstingets webbsida är avsedd att vara ett stöd och en vägledning när lokala rutindokument för omhändertagande av våldsutsatta personer ska utformas. Nationellt centrum kvinnofrid (NCK) är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet som på regeringens uppdrag arbetar med att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor och att utveckla metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. 5.2 Lokala rutiner Lokala checklistor/rutiner ska utarbetas inom respektive verksamhet och de ska utgöra ett stöd i arbetet med våldsutsatta personer. Respektive förvaltningschef har ansvar för att lokala rutindokument tas fram och införs på klinik- och verksamhetsnivå. Verksamhetschefen ansvarar för att utse ansvarig person inom området i sin verksamhet. 5.3 Handlingsplan våld i nära relation kopplat till sjukskrivningsprocessen Att upptäcka och behandla våld är en viktig del i sjukskrivningsprocessen. Forskning pekar på att våld i nära relation kan finnas som en dold bakomliggande orsak till många och omfattande sjukskrivningar. Bland våldsutsatta är sjukfrånvaro och konsumtion av vård relativt vanligt. Frågor om våldsutsatthet bör rutinmässigt ställas i samband med sjukskrivning för att kunna ge råd och stöd samt slussa till rätt omhändertagande. Sjukskrivningsmiljarden är en överenskommelse mellan SKL (Sveriges kommuner och landsting) och staten för att öka landstingens förutsättningar att prioritera sjukskrivningsfrågan som en del i vård och behandling. Syftet med miljarden är att utveckla kvaliteten och effektiviteten i sjukskrivningsprocessen för kvinnor och män. I överenskommelsen för sjukskrivningsmiljarden betonas utvecklandet av riktlinjer och handlingsplaner inom området våld i nära relationer. En handlingsplan har tagits fram under

14 5.4 Handlingsplan våld i nära relationer kopplat till könsstympning Enligt svensk lagstiftning är könsstympning förbjudet i Sverige. Kvinnlig könsstympning omfattar alla ingrepp som innebär att förändra eller skada det kvinnliga könsorganet av icke medicinska skäl där man bl a skär bort, skadar eller syr ihop delar av det yttre könsorganet. Detta medför flera stora risker och är ett allvarligt hälsoproblem, såväl fysiskt som psykiskt. Det kan leda till allvarliga blödningar, cystor, infektioner, infertilitet, kronisk smärta, liksom komplikationer vid förlossning Könsstympning av kvinnor och flickor är en tusenårig tradition som förekommer i länder i Afrika samt i några länder i Mellanöstern och Asien. Det är inte en religiös tradition eller plikt utan en sedvänja som anses vara ett sätt att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet och heder. Traditionen ser olika ut i olika länder och åldern då ingreppet utförs varierar, liksom typen av ingrepp, omfattning, vem som utför det och förklaringar till varför man gör det. Merparten könsstympas som barn. Hälso- och sjukvårdspersonal kan komma i kontakt med flickor och kvinnor som varit utsatta för könsstympning genom att de söker vård för besvär som direkt eller indirekt kan sättas i relation till könsstympning. Ingreppet kan leda till olika allvarliga hälsoproblem med akuta eller långvariga konsekvenser där fysiskt och psykiskt lidande kan vara av mycket allvarlig karaktär. Det är då viktigt att ha fungerande lokala vårdkedjor. En angelägen del i arbetet mot könsstympning är att hälso- och sjukvårdspersonal skall vara lyhörda och våga ställa frågor om könsstympning. Alla former av könsstympning är förbjudet enligt lag i Sverige Det är därför av stor betydelse att personalen informera om att könsstympning inte får utföras oavsett om samtycket lämnats till ingreppet eller inte. Vid misstanke om könsstympning eller risk för könsstympning skall en orosanmälan om barn som far illa göras till socialnämnden. Hälso- och sjukvården är en viktig aktör i arbetet med att förebygga och eliminera kvinnlig könsstympning. Lokala rutindokument som beskriver samverkan mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten, skola, elevhälsa, polis etc ska finnas liksom en plan för kompetensutveckling inom området. 5.5 All personal i Landstinget i Kalmar län ska ha kännedom om våld i nära relationer. All berörd personal och alla politiker ska genomgå obligatorisk och av landstinget fastställd webbutbildning inom området våldsutsatthet. Kontinuerlig repetition av kunskapen och utbildningen ska ske i respektive verksamhet. Utbildningsmaterial för kunskapsspridning finns på landstingets webbsida ltkalmar.se. och på Navet där man kan ta del av skriftligt utbildningsmaterial, litteraturförteckningar och utbildningsfilmer. Den som är våldsutsatt ska ges möjlighet till enskildhet, inläggning, kuratorskontakt eller motsvarande. Erbjud inläggning (även om de kroppsliga skadorna inte motiverar det) för att motivera till att bryta upp relationen och för att göra polisanmälan och ge skydd. Den våldsutsatta behöver lugn och ro för att få distans till sin livssituation och tänka över t ex riskerna för fortsatt våld, hur personen ska agera och vilken hjälp som kan 14

15 behövas. Vårdpersonalen ska göra en riskbedömning innan hemgång. Riskbedömningen innebär att man diskutera med den våldsutsatta om säkerhet och eventuell hotbild. Tala om för den våldsutsatta att det kan vara en fara med att gå hem. Risken och vad man kommit överens om med den våldsutsatta ska dokumenteras i patientjournalen under sökordet våldsutsatthet. Eftersom all personal inom landstinget ska ha kännedom om vilka rutiner som gäller vid våld i nära relationer ska rutinerna tas upp som en naturlig och självklar del vid introduktion av nyanställda. Verksamhetens rutiner avseende våld i nära relationer. All dokumentation kring patientbesöket ska samlas under sökordet våldsutsatthet i patientens journal. Uppgifterna blir därmed skyddade i e- journalen. Vid arbetsplatsträffar är det lämpligt att belysa och diskutera området våld i nära relationer. Arbetsplatsträffen blir då ett naturligt diskussionsforum där kollegor tar upp frågeställningar som rör våld i nära relationer och där kollegor också kan stödja varandra. 5.6 Fysiskt och psykiskt våld ska uppmärksammas hos alla som söker hälso- och sjukvården samt tandvården inom Landstinget i Kalmar län Våldsutsatta söker ofta hälso- och sjukvård för diffusa fysiska och psykiska symtom som kan ha orsakats av våld. De berättar oftast inte spontant om våldet eftersom de känner skam och rädsla och inte alltid sätter sina besvär i samband med att de är eller har varit våldsutsatta. Fråga rakt på sak oavsett orsaken till sjukvårds- eller tandvårdsbesöket. Ta även hjälp av de exempel på frågor som finns. Fråga vad personalen i vården kan hjälpa till med. Tänk på att anpassa frågorna till situationen. Beskriv vad våld är, fysiskt, psykiskt, materiellt och sexuellt våld. Att identifiera och upptäcka våld i nära relationer ska vara en del av sjukdomshistorien. Varje verksamhet ska i sina lokala rutiner avgöra hur frågan om våldsutsatthet ska ställas till patienterna i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Fråga om det finns barn i familjen. Barn som upplever våld har rätt till stöd och hjälp. Personal inom hälso- och sjukvården och tandvården är skyldiga att omgående anmäla till socialtjänsten om man får kännedom om att ett ingripande till barnets skydd och/eller för stödinsatser, behöver göras. Gör en anmälan till socialtjänsten om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Vid samtal med barn ska hänsyn tas till barnets mognad och ålder. Barn berättar sällan för andra om vad de varit med om eller om de bevittnat våld, bl a av rädsla och förvirring, lojalitet, skuld och skam. Det är därför nödvändigt att den som för samtalet med barnet har kännedom om och kan tolka de signaler som barnet ger uttryck för. Våld i nära relationer kan vara en bakomliggande orsak till många långa sjukskrivningar. Använd formuläret Frågor att besvara som tagits fram för 15

16 rehabiliteringsprocessen. Vid sjukskrivning och i rehabiliteringsprocessen ska frågan om våldsutsatthet ställas. Ta hand om svaret och gör uppföljning. Följ de lokala rutiner som tagits fram inom respektive verksamhet. Kontakta kommunernas socialtjänst, polisen och hänvisa till kvinnojourer vid behov etc. 5.7 All personal inom Landstinget i Kalmar län som kommer i kontakt med berörda patienter ska ha kunskap om till vem/vilken myndighet eller organisation hänvisning ska ske. Den våldsutsatta personen ska omhändertas med hög prioritet och omedelbart ges vård och hjälpas vidare i vårdkedjan. Tillgången till skydd, stöd och behandling ska prioriteras. Uppmuntra till polisanmälan och bistå vid behov. Intern och extern samverkan är viktig för att förbättra stödet till våldsutsatta och deras barn så att insatserna inte motverkar varandra. Extern samverkan behövs för att använda olika myndigheters och organisationers specifika kunskaper och resurser för att bedriva ett gemensamt arbete vid våld i nära relationer. Vid sexuellt våld ska den nationella rutinen följas. All personal inom hälso- och sjukvården har anmälningsskyldighet till socialtjänsten ( 14:1 SoL) om man får kännedom om, eller misstänker att, ett barn under 18 år far illa. Anmälan kan också göras direkt till polisen. Förvissa dig om att barnet är omhändertaget på ett tryggt och säkert sätt. Det är barnets behov av insatser som är styrande. Alla som har behov av insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) och som har behov av samordning ska erbjudas en samordnad individuell plan (SIP). Samordning ska erbjudas då den ger ett mervärde för personen utöver de insatser och den samverkan som redan sker mellan verksamheternas personal. Behovet av samordning kan vara särskilt stort för personer med omfattande och långvariga insatser. SIP (samordnad individuell planering) ska övervägas. Insatser som ges till våldsutsatta personer ska följs upp för att konstatera om insatserna har lett till en förbättring för den enskilde. Det är i första hand socialnämnden som ansvarar för en sådan uppföljning men det är också av stor vikt att hälso- och sjukvården följer upp det medicinska och det psykosociala omhändertagandet. Med detta följer självklart att dokumentation ska ske i patientens journal under sökordet våldsutsatthet. För rådgivning kan polis, socialtjänst och NCK:s kvinnofridslinje kontaktas av vårdpersonal. Tänk på att du som tjänsteman ska vara anonym och inte berätta vad du heter eller var ifrån du ringer. 5.8 Aktiviteter i handlingsplan för Våld i nära relationer Aktivitet Tidplan Ansvar 16

17 Webbsida lanseras på lt.kalmar samt på Navet Handlingsplan inom sjukskrivningsmiljarden Utbildning av läkare och psykologer i primärvården Oskarshamns folkhögskola (sjukskrivingsmiljarden) Nya sjukskrivningskoordinator ges utbildning kontinuerligt inom området Webbportal lanseras av Länsstyrelsen dit landstingets webbsida kommer att vara länkad. (Även andra myndigheter och organisationer kommer att vara länkade till denna sida) Cosmic uppgraderas med sökbegreppet våldsutsatthet som innebär att uppgifterna i patientens journal blir skyddade i e- journalen Landstingets verksamheter arbetar fram lokala rutindokument. Hösten 2015 Emma Ryd Planeringsenheten Anne-Lie Gustafsson Oktober 2015 Fortlöpande Hösten 2015/våren 2016 Hösten 2015 Anne-Lie Gustafsson Anne-Lie Gustafsson Camilla Areskog Länsstyrelsen Jessica Lindgren och Per Ingvarsson 2017 Verksamhetschefer Webbutbildningar genomförs 2017 Anette Eriksson och Ingela Widell 17

18 6 Definitioner av våld 6.1 Socialstyrelsens definition av våld och utsatthet i nära relationer. Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld. Fysiskt Kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad. Hit hör också könsstympning. Sexuellt våld Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till räknas till sexuellt våld. Psykiskt Direkta eller indirekta hot eller förlöjligande. Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten. Social utsatthet Frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter. Materiell/ekonomisk utsatthet Personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Det kan även innebära att en part i en nära relation förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser för densamme. Försummelse Människor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost. 6.2 Förenta nationernas definition Förenta nationernas (FN:s) definition (1993), av genusrelaterat våld varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. 18

19 7 Uppföljning Uppföljning av aktiviteter i handlingsplanen sker genom att mäta antalet personer som genomgått webbutbildningen hur många som tagit fram lokala rutiner - senast under 2017 hur många användare som använt sökordet våldsutsatthet i Cosmic antalet anmälda barn till socialförvaltningarna KVÅ-kod. antalet SIP vid våld i nära relationer - KVÅ-kod 19

20 8 Referenser Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. (NCK-rapport 2010:4) Nationellt centrum för kvinnofrid (2010). Brott i nära relationer en nationell kartläggning. Brå 2014:8. Brå (2015). För kvinnofrid mot våld i nära relationer, Positionspapper, SKL (2013) Föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4). Socialstyrelsen. Handlingsplan för jämställd sjukskrivningsprocess inom sjukskrivningsmiljarden., Landstinget i Kalmar län, (2015) Kvinnofrid, rutiner och riktlinjer inom hälso- och sjukvården samt tandvården vid fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, Landstinget i Kalmar län, (april 2013) Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete, Socialstyrelsen (juni 2016) Multi-country study on women s health and domestic violence against women. (WHO) Initial results on prevalence, healthoutcomes and women s responses. (2005) Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, Statens offentliga utredningar, SOU 2015:55, (2015) Våld och hälsa en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. (NCK-rapport 2014:1) Nationellt centrum för kvinnofrid (2014). 20

21 9 Bilaga 9.1 Deltagare i arbetsgruppen Bilaga 1 Ingela Widell, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Länssjukhuset Kalmar Anette Eriksson, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Västerviks sjukhus Stina Karlsson, Psykiatriförvaltningen, Kalmar Lena Olsson, Primärvården, Västervik Patrik Glasberg, Primärvårdsförvaltningen, Kalmar Lennart Israelsson, Tandvårdsförvaltningen, Västervik Emma Rydh, Planeringsenheten, Kalmar Anne-Lie Gustavsson, Planeringsenheten, Kalmar Gunnita Augustsson, Planeringsenheten, Kalmar 21