Utredning. Våld i nära relationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning. Våld i nära relationer"

Transkript

1 Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun

2 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen. Syftet med kartläggningen har dels varit att kartlägga erfarenheter och kunskap vad gäller frågor om våld i nära relationer i Umeå kommuns verksamheter, dels att undersöka behov av kompetensutveckling. Kartläggningen har bestått av intervjuer och enkäter ställda till verksamhetsområde unga, vuxna och samhällsbyggnad. Medborgarperspektivet har stått i fokus och kartläggningen kommer att utgöra en del av arbetet inför att ta fram en kommunövergripande handlingsplan för arbete mot våld i nära relationer. Bakgrund Våld i nära relationer är ett samhällsproblem med omfattande konsekvenser för dem som drabbas. I störst utsträckning utsätts kvinnor och barn. Den vanligaste formen av våld i nära relationer är att våldet utövas mot en kvinna av en man som är en nuvarande eller före detta partner. Mäns våld drabbar kvinnor oavsett samhällsklass, etnicitet eller religion. WHO uppskattar i en sammanställning från 2013 att 35 procent av världens kvinnor har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en partner och/eller sexuellt våld av en annan person än en partner. 1 Begreppet våld i nära relationer omfattar alla former av våld; fysiskt, psykiskt, sexuellt; som kan förekomma mellan närstående i en kärleksrelation, familje- och släktrelation eller liknande. Utmärkande för våld i en nära relation är att den våldsutsatta har en förtroendefull relation och starka känslomässiga band till förövaren. Brottet sker i regel i hemmet och våldet är upprepat och systematiskt. Att våldet utövas av en närstående försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott och minskar kraftigt benägenheten att polisanmäla brottet. Brottsförebyggande rådet uppskattar att omkring 80 procent av våldet i nära relationer aldrig polisanmäls. En omfattande kartläggning har nyligen genomförts av The European Union Agency for Fundamental Rights. Kartläggningen presenterades i mars 2014 och baseras på intervjuer med kvinnor i åldrarna år i 28 europeiska länder. Intervjuerna visar på att nästan var fjärde kvinna i EU har blivit utsatt för fysiskt eller sexuellt våld av sin partner. 2 En kartläggning har också genomförts i Sverige av Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK, 2014) bestående av över enkätsvar. Enligt kartläggningen hade 14 procent av de tillfrågade kvinnorna och 5 procent av de tillfrågade männen blivit utsatta för fysiskt våld eller hot om våld av en aktuell eller tidigare partner. 3 Barn drabbas av våld i nära relationer både genom att bevittna och/eller utsättas för våld. Kommittén mot barnmisshandel i Sverige beräknar att tio procent av alla barn i Sverige någon gång upplevt våld i hemmet och att 5 procent upplever det ofta. 4 Av de barn som bevittnar våld uppskattas procent själva bli utsatta för våld. 5 Barn som bevittnar våld och hot i en nära relation har rätt till brottskadeersättning. Staten har ett speciellt ersättningsansvar för barn som bevittnat brott mot en närstående, då barnet inte kan få skadestånd från förövaren. 6 Illustrationer: Frida Hammar Kontaktperson för kartläggningen: Linda Gustafsson, strategisk utveckling 1 Nationellt centrum för kvinnofrid, 2 Violence against women an EU-wide survey, The European Union Agency for Fundamental Rights (FRA) Våld och hälsa en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa, Nationellt Centrum för Kvinnofrid, Barnmisshandel Att förebygga och åtgärda, SOU 2001:72, Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma, Göteborgs universitet, ( ) 3

3 Bakgrund Bakgrund Enligt Nationellt Centrum för Kvinnofrids studie om våldsutsatthet hade 14 procent av de tillfrågade kvinnorna och 17 procent av de tillfrågade männen utsatts för fysiskt våld före 18 års ålder. 15 procent av kvinnorna och 13 procent av männen hade under sin uppväxt sett eller hört våld mellan föräldrarna. 7 Kommunernas ansvar i arbetet mot våld i nära relationer Enligt socialtjänstlagen hör det till socialnämndens uppgifter att verka för att personer utsatta för brott och deras närstående får stöd och hjälp. Nämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är utsatta eller har varit utsatta för våld eller barn som bevittnar våld kan vara i behov av stöd och hjälp. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående är offer för brott och ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. 8 Kommunen har dessutom ett allmänt ansvar för att barn och unga ska kunna växa upp under goda och trygga förhållanden samt ett särskilt ansvar att ingripa om föräldrarna inte kan tillgodose den ungas grundläggande behov av omvårdnad, skydd eller stöd. För att möjliggöra detta har myndigheter med verksamheter som berör barn och ungdomar och anställda vid dessa myndigheter enligt lag en anmälningsskyldighet vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa. 9 En viktig del i arbetet mot våld i nära relationer är det våldspreventiva arbetet som bland annat består av ett aktivt jämställdhetsarbete med fokus på att förändra normer och värderingar samt att öka kunskapen om våld i nära relationer för att tidigare kunna upptäcka personer som är våldsutsatta eller våldsbenägna. 10 Hjälp och stöd I Umeå kommun finns Centrum mot våld som består av Barnahus, Kvinnofridsmottagningen och Mansmottagningen. Verksamheten erbjuder våldsutsatta kvinnor och barn samlade myndighetsinsatser samt samtalsbehandling för män som utövar våld. Centrum mot våld är en samverkan mellan Umeå kommun, Västerbottens läns landsting, Polismyndigheten i Västerbottens län, Åklagarmyndigheten och Rättsmedicinalverket. Kvinno- och tjejjouren i Umeå är en ideell förening som stöds ekonomiskt av Umeå kommun. Kvinnojouren har både anställd och ideell personal och erbjuder stödsamtal och skyddat boende för våldsutsatta kvinnor samt gratis juridisk rådgivning. Till tjejjouren kan yngre kvinnor som utsatts för hot och våld vända sig, eller om de av andra skäl behöver samtalsstöd. Kvinnojouren i Umeå har funnits sedan Öppen gemenskaps kvinnojour har funnits sedan 2009 och erbjuder stödsamtal och skyddat boende till våldsutsatta kvinnor i missbruk och/eller psykisk ohälsa eller som lever i missbruksmiljöer. Omfattning Kvinnofridsmottagningen på Centrum mot våld tog 2013 emot 134 besök och 100 barn var aktuella på Barnahus. Kvinno- och tjejjouren i Umeå hade under 2013 nya besök av 202 kvinnor och 84 barn. Öppen gemenskaps kvinnojour besöktes av 24 kvinnor. I Umeå kommun polisanmäldes under 2013 totalt 773 fall av misshandel mot vuxna (18 år eller äldre). Sammanlagt 135 av polisanmälningarna gällde misshandel i en nära relation. I 96 av fallen var den våldsutsatta en kvinna och i 39 av fallen var den våldsutsatta en man. Totalt 125 anmälningar upprättades samma år gällande misshandel mot barn (0 17 år). I 88 (70 procent) utfördes brottet inomhus av en bekant förövare till barnet. 11 En stor andel av de övergrepp som sker i en nära relation anmäls dock ald- rig, vilket innebär att mörkertalet är stort. Omkring 80 procent av våldet mot kvinnor i nära relationer uppskattas aldrig komma till polisens kännedom. 12 En stor andel av de övergrepp som sker i en nära relation anmäls aldrig. 7 Våld och hälsa en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa, Nationellt Centrum för Kvinnofrid, Socialtjänstlagen 2012:776, 5 kap, 11 9 Våld Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, Statistik för polisanmälda fall av misshandel i Umeå, Brottsförebyggande rådet (Brå), För kvinnofrid mot våld i nära relationer, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), ( ) 5

4 Metod och material Metod och material Kartläggningen har bestått av: Intervjuer med kuratorer på elevhälsan Enkät till samtliga rektorer och förskolechefer inom för-, grund- och gymnasieskolan Enkät till verksamhetschefer inom vård och omsorg Enkät till chefer inom samhällsbyggnad och vuxenutbildningen På elevhälsan intervjuades sex stycken kuratorer med 3 30 års erfarenhet inom yrket. Inom för- och grundskolan skickades enkäten ut till 104 rektorer och förskolechefer, 100% varav 69 kvinnor och 35 män. Sammanlagt 56 ledare svarade på enkäten, vilket motsvarar drygt 50 procent. Inom gymnasieskolan skickades enkäten ut till 17 rektorer, varav nio kvinnor och åtta män. Totalt nio personer svarade på enkäten, vilket motsvarar drygt 50 procent. Sammanlagt inom för-, grund- och gymnasieskolan var det 63 procent kvinnor och 37 procent män som svarade på enkäten. 68 procent av kvinnorna som svarat på enkäten jobbar som ledare inom förskola, medan 67 procent av männen jobbar inom grundskolan. Inom vilket Inom vilket verksamhetsområde verksamhetsområde är du är ledare? du ledare? (Flera (Flera alternativ möjliga) möjliga) Enkät till Enkät ledare till ledare inom för-, inom grund- för-, grund- och gymnasieskolan och gymnasieskolan 80% 60% 68 % 49 % 67 % Kvinna 44 procent har upp till fem års erfarenhet av arbete som ledare i Umeå kommun, medan 55 procent har jobbat som ledare i kommunen i sex år eller längre. 18 procent har uppgett mer än 20 års erfarenhet. Inom vård och omsorg skickades en enkät ut till 12 chefer som ingår i ledningsgruppen för område vuxna respektive område unga. Samtliga ledare är kvinnor och de flesta har titeln verksamhetschef. Sammanlagt nio chefer svarade på enkäten, vilket motsvarar 75 procent. 33 procent hade jobbat som ledare i Umeå kommun i 6 10 år medan resterande hade års erfarenhet av ledarskap i kommunen. Den tredje enkäten skickades ut till ledare inom område samhällsbyggnad och vuxenutbildningen. Inom samhällsbyggnad skickades enkäten till 18 av samhällsbyggnads chefer, varav 11 kvinnor och sju män. Inom vuxenutbildningen skickades enkäten till samtliga tre rektorer. Totalt nio chefer svarade på enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på drygt 40 procent. 78 procent av cheferna som besvarade enkäten har över fem års erfarenhet av arbete som ledare i kommunen. Både intervjuer och enkäter innehöll frågor på följande fem teman: erfarenheter kunskap rutiner och riktlinjer samverkan utvecklingsområden Vissa av frågorna i enkäten ställdes till alla ledare, medan andra frågor var verksamhetsspecifika. I enkäter till ledare inom för-, grund- och gymnasieskolan samt till verksamhetschefer inom vård och omsorg handlade frågorna om erfarenhet i mötet med medborgare; barn/elever och brukare/ klienter. I enkäten till chefer inom samhällsbyggnad och vuxenutbildningen omfattade perspektivet både medborgare och medarbetare vilket är viktigt att komma ihåg i eventuella jämförelser av de olika verksamheterna. 40% Man 20% 17 % 12 % 21 % 0% Förskola Grundskola Gymasiet 6 7

5 Erfarenheter Erfarenheter Resultat Här presenteras resultatet av enkäten inom område unga, vuxna och samhällsbyggnad. Resultatet är uppdelat i fem avsnitt efter respektive frågetema: erfarenheter, kunskap, rutiner och riktlinjer, samverkan samt utve cklingsområden. 8 9

6 Erfarenheter För-, grund- och gymnasieskolan Samtliga kuratorer samt 84 procent av ledarna inom för-, grund- och gymnasieskolan svarar att de har erfarenhet av barn/elever som utsatts för våld i en nära relation. De flesta av ledarna uppgav att det har hänt enstaka gånger, medan ett mindre antal svarade att det händer ibland eller att det aldrig förekommit. Ingen av ledarna svarade att det är vanligt förekommande. Har du någon gång misstänkt eller fått veta att ett barn/en elev Har du någon gång misstänkt eller fått veta att ett barn/en elev utsatts för våld utsatts för våld av en närstående? av en närstående? Enkät till ledare Enkät inom för-, till ledare grundinom och för-, gymnasieskolan grund- och gymnasieskolan % % 15 % Ja, det är vanligt förekommande Ja, det händer ibland Ja, enstaka gånger Nej, aldrig Erfarenhet av barn eller elever som utsatts för våld var ungefär lika vanligt bland ledare inom för- och grundskolan som inom gymnasieskolan. Något fler av ledarna inom gymnasiet uppgav att det har hänt enstaka gånger, medan något fler av ledarna inom för- och grundskolan uppgav att det aldrig hänt. Har du någon gång misstänkt eller fått veta att ett barn/en elev utsatts för våld av en närstående? Enkät till ledare inom för- och grundskolan i jfr mot Enkät till ledare inom gymnasieskolan 1. Erfarenheter Svar För-och grundskolan Gymnasiet Ja, det är vanligt förekommande Ja, det händer ibland 13 % 11 % Ja, enstaka gånger 71 % 78 % Nej, aldrig 16 % 11 % 10 11

7 Erfarenheter Erfarenheter 74 procent av ledare inom för- och grundskolan svarade att de har erfarenhet av barn/elever som lever i familjer där våld förekommer och/eller har bevittnat våld. De flesta svarade även här att det har hänt enstaka gånger. Har du någon gång misstänkt eller fått veta att ett barn/en elev utsatts för våld av en närstående? Enkät till ledare inom för- grund och gymnasieskolan Erfarenhet av barn eller elever som bevittnat våld var ungefär lika vanligt inom för- och grundskolan som på gymnasieskolan, men det finns en lite större skillnad i jämförelse med erfarenhet av utsatthet för våld. Fler ledare inom för- och grundskolan svarade att det händer ibland, medan fler ledare inom gymnasieskolan svarade att det har hänt enstaka gånger. En något högre andel inom för- och grundskolan än inom gymnasiet uppgav också att det aldrig hänt. 26 % 9 % Har du någon gång misstänkt eller fått veta att ett barn/en elev lever i en familj där någon är utsatt för våld eller att barnet/eleven bevittnar våld? Enkät till ledare inom för- grund och gymnasieskolan i jfr mot Enkät till ledare inom gymnasieskolan Svar För-och grundskolan Gymnasiet Ja, det är vanligt förekommande Ja, det händer ibland 11 % Ja, enstaka gånger 63 % 78 % Nej, aldrig 27 % 22 % 65 % Ja, det är vanligt förekommande Ja, det händer ibland Ja, enstaka gånger Nej, aldrig Erfarenhet av barn eller elever som bevittnat våld var ungefär lika vanligt inom för- och grundskolan som på gymnasieskolan

8 Erfarenheter Erfarenheter De flesta ledare inom för-, grund- och gymnasieskolan har även uppgett erfarenhet av att göra orosanmälan till socialtjänsten gällande ett barn eller en elev som far illa. Frågan inkluderade alla orosanmälningar oavsett orsak. Totalt uppgav 89 procent av ledarna att de någon gång gjort en orosanmälan. 46 procent svarade att det har hänt enstaka gånger, medan 43 procent uppgav att det händer ibland. I intervjuer med kuratorer framkom att det vanligaste är att rektor, kurator och/eller skolsköterska gör orosanmälan samt att rektor som verksamhetsansvarig skriver under anmälan. De flesta rektorer och förskolechefer svarade också att det förkommer att andra yrkeskategorier som exempelvis förskollärare/lärare, kurator eller skolsköterska gör orosanmälan. 69 procent uppgav att det förekommer enstaka gånger, ibland eller att det är vanligt förekommande. Inom för- och grundskolan uppger ungefär lika många ledare att det händer att de gör en orosanmälan ibland som att det händer enstaka gånger. Inom gymnasieskolan svarar istället de flesta att det har hänt enstaka gånger, medan drygt en femtedel svarar att det händer ibland. Ingen av rektorerna på gymnasieskolan har uppgett att det aldrig har hänt. Nio procent av ledarna inom för- och grundskolan svarar att orosanmälningar är vanligt förekommande. De ledare som svarat att de aldrig gjort en orosanmälan har jobbat som ledare i Umeå kommun i mindre än ett år respektive mer än 20 år. Av dem som arbetat som ledare i kommunen i över 20 år svarar de flesta att de gjort orosanmälan ibland. Av ledare som jobbat i år svarar istället de flesta att de anmält enstaka gånger. 44 procent av ledarna med 6 10 års erfarenhet anger att de har gjort orosanmälan ibland och lika många svarar att det har hänt enstaka gånger. Av ledare med 1 5 års erfarenhet svarar något fler, 48 procent, att det händer ibland och lika många att det har hänt enstaka gånger. Av ledare som uppgett mindre än ett års erfarenhet har hälften svarat att de gjort anmälan enstaka gånger. Har du någon gång gjort en orosanmälan till socialtjänsten när du misstänkt eller fått veta att ett barn/en elev far illa (frågan avser alla orosanmälningar oavsett orsak)? samt Hur länge har du arbetat som ledare inom Umeå kommun? Enkät till ledare inom för- grund och gymnasieskolan 10 Har du någon gång gjort en orosanmälan till socialtjänsten när du misstänkt eller fått veta att ett barn/en elev far illa (frågan avser alla orosanmälningar oavsett orsak)? Enkät till ledare inom för- grund och gymnasieskolan i jfr mot Enkät till ledare inom gymnasieskolan Svar För-och grundskolan Gymnasiet Ja, det är vanligt förekommande 9 % Ja, det händer ibland 46 % 22 % Ja, enstaka gånger 41 % 78 % Nej, aldrig 4 % % 5 % 11 % 7 % 8 % Ja, det är vanligt förekommande 25 % 48 % 44 % 33 % 58 % Ja, det händer ibland 5 48 % 44 % 6 Ja, enstaka gånger 25 % 13 % 8 % Nej, aldrig Mindre än ett år 6 10 år Mer än 20 år 1 5 år år 14 15

9 Erfarenheter Erfarenheter Vård och omsorg I enkäten till chefer inom vård och omsorg ställdes två frågor om erfarenhet av utsatthet för våld respektive utövande av våld. Frågorna ställdes enbart utifrån vad medarbetare berättat, eftersom de flesta verksamhetschefer har ledaransvar över enhetschefer och därmed har en chef mellan sig och personalen närmast brukarna. Samtliga chefer inom vård och omsorg svarade att medarbetare någon gång berättat för dem att de mött någon i sitt arbete som varit utsatt för våld av en närstående. Hälften svarade att det händer ibland, en fjärdedel att det är vanligt förekommande och en fjärdedel att det har hänt enstaka gånger. De flesta av ledarna uppgav även erfarenhet av medarbetare som berättat att de mött någon som utövat våld mot en närstående. Här svarade lika många att det har hänt enstaka gånger som att det händer ibland. Lika många uppgav också att det aldrig hänt som att det är vanligt förekommande. Har någon av dina medarbetare någon gång berättat för dig att de uppmärksammat eller fått kännedom om att någon de mött i sitt arbete utövat våld mot en närstående? Enkät till chefer inom vård och omsorg Har någon av dina medarbetare någon gång berättat för dig att de uppmärksammat eller fått kännedom om att någon de mött i sitt arbete utsatts för våld av en närstående? Enkät till chefer inom vård och omsorg Nej, aldrig 13 % 25 % 25 % Ja, enstaka gånger 38 % Ja, det händer ibland 38 % Ja, det är vanligt förekommande 13 % Ja, det är vanligt förekommande Ja, det händer ibland Ja, enstaka gånger Nej, aldrig 16 17

10 Erfarenheter Erfarenheter Samhällsbyggnad och vuxenutbildningen Under temat erfarenheter ställdes i denna enkät både en fråga om vad medarbetare berättat, samt två frågor om vad de själva uppmärksammat i frågor om våld. Här svarade de flesta ledare att de inte har erfarenhet av frågor kring våld i nära relationer i sin verksamhet. 67 procent uppgav att de aldrig uppmärksammat eller fått kännedom om att någon de mött i sitt arbete utsatts för våld, medan 33 procent uppgav att de har erfarenhet. En tiondel uppgav att det är vanligt förekommande. Samtliga som uppgav erfarenhet har jobbat 11 år eller längre som ledare i kommunen. Har du någon gång uppmärksammat eller fått kännedom om att en medarbetare/medborgare du mött i ditt arbete utsatts för våld av en närstående? och Erfarenhet av arbete som ledare i Umeå kommun. Enkät till ledare inom samhällsbyggnad och vuxenutbildningen De flesta av ledarna inom samhällsbyggnad och vuxenutbildningen svarade också att de inte har erfarenhet av att möta någon som utövat våld mot en närstående. 78 procent svarade att de aldrig upplevt detta, medan 22 procent uppgav att det har hänt enstaka gånger. Till ledarna inom område samhällsbyggnad och vuxenutbildningen ställdes också en fråga om hur de agerat vid upptäckt av våld i en nära relation. Samtliga svarade att de kontaktat socialtjänsten. Några uppgav även att de kontaktat polisen och/ eller uppmanat personen att själv kontakta polisen samt att de kontaktat kvinnojouren och/eller uppmanat personen att själv kontakta kvinnojouren. Någon uppgav även att hen lyft frågan med sin chef. Vad gäller medarbetares erfarenheter så svarade 78 procent att de aldrig varit med om att en medarbetare berättat att de uppmärksammat eller fått kännedom om att någon de mött i sitt arbete utsatts för våld eller utövat våld mot en närstående. 22 procent uppgav att det händer ibland % 33 % % 2 Ja, det är vanligt förekommande Mindre än ett år 1 5 år Ja, det händer ibland 6 10 år Ja, enstaka gånger år Nej, aldrig Mer än 20 år De flesta av ledarna inom samhällsbyggnad och vuxenutbildningen svarade också att de inte har erfarenhet av att möta någon som utövat våld mot en närstående

11 2. Kunskap För-, grund- och gymnasieskolan Kunskap I intervjuer med kuratorer uppgav de flesta att de har fått någon typ av utbildning kring frågor om våld i nära relationer, flera nämnde intern utbildning om hedersrelaterat våld. Nästan alla uttryckte att de önskar mer kunskap om psykiskt våld och kunskap om barn som bevittnar våld. Några lyfte fram att det skulle behövas löpande information och utbildning om våld i nära relationer för att hålla frågan aktuell samt att det finns behov av regelbundna diskussioner kring frågor om våld och värderingar på arbetsplatsen. 67 procent av ledarna inom för-, grundoch gymnasieskolan uppger att de helt eller delvis har tillräcklig kunskap om våld i nära relationer för att upptäcka våldsutsatthet och agera. Drygt hälften svarar att de delvis har tillräcklig kunskap, medan en fjärdedel uppger att deras kunskap inte är tillräcklig. Anser du att du själv i din yrkesutövning har tillräcklig kunskap om våld i nära relationer för att kunna upptäcka utsatthet för våld och agera? Enkät till ledare inom för-, grund- och gymnasieskolan % 4 25 % 2 12 % 8 % Ja Delvis Nej Vet inte 20 21

12 Kunskap Kunskap På frågan om vilken kunskap som saknas uppgav många ledare att de önskar kunskap om tidiga signaler på våldsutsatthet samt kunskap om att ställa frågor om utsatthet för våld. Några svarar att de är osäkra på vad som saknas eftersom de inte vet vilken kunskap de förväntas ha. En annan kommentar var att det viktigaste är att lärare och pedagoger som jobbar nära barn/ elever har kunskap samt att spetskompetens finns inom exempelvis elevhälsan och socialtjänsten. Vad gäller medarbetares kunskap om våld i nära relationer så svarade 66 procent av ledarna att medarbetare har tillräcklig kunskap. Över hälften uppgav att medarbetare delvis har tillräcklig kunskap, drygt en tiondel svarade att de har tillräcklig kunskap och en fjärdedel tycker inte att medarbetares kunskap är tillräcklig. Även här kommenterade många att det främst behövs mer kunskap om att upptäcka våld och att fråga om våldsutsatthet. 40 procent av ledarna svarade att deras medarbetare delvis har tillräckligt stöd för att hantera frågor kring våld i nära relationer i verksamheten. Några kommentarerade att de hoppas på mer stöd och samarbete genom samverkanssatsningen Hälsa, Lärande och Trygghet (HLT, se närmare förklaring under sammanfattande diskussion) medan andra efterfrågade bättre återkoppling och dialog med socialtjänsten, alternativt mer stöd från elevhälsan. Några tyckte att de saknas tillräcklig kunskap om vilket stöd som finns. Totalt uppger 83 procent av ledarna inom för-, grund- och gymnasieskolan att de under sin tid som ledare i Umeå kommun inte fått utbildning om våld i nära relationer. Det utgör nästan lika stor andel som de som angett att de har erfarenhet av frågor kring våld (s 11). De flesta ledare som uppgett att de har fått utbildning har jobbat som ledare i kommunen i mer än 20 år. Ett fåtal ledare har svarat att de har fått utbildning för mindre än två 10 år sedan och dessa har antingen eller mer än 20 års erfarenhet. Av de rektorer och förskolechefer som uppgett att de har upp till fem års erfarenhet av arbete som ledare i kommunen har ingen svarat att de har fått utbildning. Som exempel på utbildning uppges utbildning om hedersrelaterat våld samt utbildning om anmälningsskyldighet, orosanmälan och socialtjänstlagen. Några kommenterade att de inte kommer ihåg. Har du fått utbildning kring våld i nära relationer under den tid som du arbetat som ledare i Umeå kommun och Erfarenhet av arbete som ledare i Umeå kommun. Enkät till ledare inom för-, grund- och gymnasieskolan % Anser du att det finns tillräckligt stöd för dina medarbetare att hantera frågor kring våld i nära relationer och situationer där barn/elever far illa? Enkät till ledare inom för-, grund- och gymnasieskolan 12 % 19 % 29 % % 8 % Ja, för mindre än två år sen 11 % 13 % Ja, för mindre än fem år sen 7 % 8 % Ja, för mindre än 10 år sen 7 % 25 % Ja, för längre än 10 år sen Nej 67 % 58 % Mindre än ett år 6 10 år Mer än 20 år 1 5 år år Ja Nej 4 Endast 6 procent av ledarna har svarat att deras medarbetare har fått utbildning om våld i nära relationer under tiden som de arbetat som ledare i Umeå kommun. Exempel på utbildning som uppges är föreläsningar, presentationer av uppsatser och information från socialtjänsten. Delvis Vet inte 22 23

13 Kunskap Kunskap Samhällsbyggnad och vuxenutbildningen I enkäten till ledare inom samhällsbyggnad och vuxenutbildningen ställdes en fråga om ledarna anser att kunskap om våld i nära relationer är relevant i deras yrke. 78 procent av ledarna svarade att kunskap om våld i nära relationer helt eller delvis är relevant, medan övriga uppgav att det inte är relevant. Anser du att kunskap om våld i nära relationer är relevant i ditt yrke? Enkät till ledare inom samhällsbyggnad och vuxenutbildningen Anser du att kunskap om våld i nära relationer är relevant i ditt yrke? och Har du någon gång uppmärksammat eller fått kännedom om att en medarbetare/medborgare du mött i ditt arbete utsatts för våld av en närstående? Enkät till ledare inom samhällsbyggnad och vuxenutbildningen Vet inte % Nej 22 % 2 17 % Delvis 33 % Ja Delvis Nej Vet inte Ja, det är vanligt förekommande Ja, enstaka gånger Ja 44 % Ja, det händer ibland Nej, aldrig Över hälften av ledarna svarade att de har kunskap och stöd för att fråga om våldsutsatthet, alternativt att de har kunskap men är osäkra. Drygt en femtedel uppgav att frågan inte är relevant och 11 procent att tillräcklig kunskap saknas. Det finns en tydlig koppling mellan erfarenhet av frågor kring våld i nära relationer i arbetet och uppfattningen att kunskap om våld är relevant inom yrket samtliga ledare som uppgett erfarenhet har också svarat att kunskap är helt relevant. Av dem som uppgett att de inte har erfarenhet av frågor om våld har hälften svarat att frågan delvis är relevant, en tredjedel att frågan inte är relevant och resterande att frågan är helt relevant. Känner du att du har tillräcklig kunskap och stöd för att fråga om du misstänker att någon är utsatt för våld? Enkät till ledare inom samhällsbyggnad och vuxenutbildningen Svar Antal Ja, jag har tillräcklig kunskap och stöd 22 % Ja, men jag är osäker 44 % Nej 11 % Inte relevant 22 % Totalt

14 Kunskap Kunskap Även vad gäller kunskap om att hänvisa en person som är utsatt för våld för att få stöd och hjälp svarade 66 procent av ledarna att de har tillräcklig kunskap eller att de har tillräcklig kunskap men är osäkra. 22 procent uppgav att de inte har kunskap och resterande svarade att frågan inte är relevant. Drygt hälften svarade att de anser att de har tillräcklig kunskap eller delvis tillräcklig kun- Två tredjedelar av verksamhetscheferna svarar också att de delvis har tillräcklig kunskap om att se tecken på utsatthet för våld, medan 33 procent uppger att de sakskap om våld i nära relationer i sin yrkesutövning. Kommentarer på kunskap som skulle behövas var tecken på förekomst av våld samt kunskap om psykiskt våld. Ungefär en tredjedel av ledarna uppgav att de har fått utbildning om våld i nära relationer, varav 22 procent inom de senaste fem åren. Anser du att kunskap om våld i nära relationer är relevant i ditt yrke? och Har någon av dina medarbetare någon gång berättat för dig att de uppmärksammat eller fått kännedom om att någon de mött i sitt arbete utsatts för våld av en närstående? Enkät till chefer inom vård och omsorg Vård och omsorg 6 Även i enkäten till chefer inom vård och omsorg ställdes frågan om de anser att kunskap om våld i nära relationer är relevant i yrket. Samtliga chefer svarade att de anser att kunskap är relevant eller delvis relevant inom yrket. Liksom i enkäten till ledare inom samhällsbyggnad och vuxenutbildningen finns ett tydligt samband mellan erfarenhet av våld och uppfattningen om kunskap om våld i nära relationer är relevant inom yrket. De ledare som uppgav att det är vanligt förekommande eller händer ibland att medarbetare berättar om förekomst av våld svarade att kunskap är helt relevant, medan de som uppgav att medarbetare berättar om frågor om våld enstaka gånger svarade att kunskap delvis är relevant. 4 2 Ja Delvis Nej Vet inte Ja, det är vanligt förekommande Ja, det händer ibland Ja, enstaka gånger Nej, aldrig Samtliga chefer inom vård och omsorg svarade att de anser att kunskap är relevant eller delvis relevant inom yrket. Två tredjedelar av verksamhetscheferna tycker att de delvis har tillräcklig kunskap om våld i nära relationer i sin yrkesutövning och en tredjedel att tillräcklig kunskap saknas. Ingen anser sig ha helt tillräcklig kunskap. nar tillräcklig kunskap, eller att de inte vet. Även vad gäller att fråga om våldsutsatthet uppger två tredjedelar att de har kunskap men är osäkra. 11 procent uppger att de har tillräcklig kunskap och 22 procent att tillräcklig kunskap saknas. Drygt 50 procent av verksamhetscheferna har fått utbildning om våld i nära relationer, varav de flesta för mindre än två år sedan

15 Rutiner och riktlinjer För-, grund- och gymnasieskolan I intervjuer med kuratorer framkommer att det sedan 2011 finns en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck, men att en allmän handlingsplan kring våld i nära relationer saknas. Några av intervjupersonerna anser att det räcker med kunskap om socialtjänstlagen, medan andra ser ett behov av en handlingsplan. I enkäten till ledare inom för-, grund- och gymnasieskolan uppger 75 procent att rutiner och riktlinjer skulle förbättra och underlätta arbetet med frågor kring våld i nära relationer i deras verksamhet. Vuxenutbildningen och samhällsbyggnad I enkäten till ledare inom vuxenutbildningen och samhällsbyggnad ställdes en fråga om arbetsplatsen eller verksamheten har några egna rutiner eller riktlinjer kring frågor om våld i nära relationer. 78 procent svarade att de inte har några rutiner/ riktlinjer, alternativt att de inte vet. Drygt en femtedel av ledarna svarar att rutiner och riktlinjer finns, ingen uppgav dock hur dessa ser ut. 3. Rutiner och riktlinjer Vård och omsorg Inom socialtjänsten finns en handlingsplan och en rutin som riktar sig till personal som möter våldsutsatta, våldsutövare och barn som bevittnat våld. Handlingsplanen syftar till att ge både medarbetare och allmänheten information och vägledning kring bemötande och agerande vid misstanke eller vetskap om utsatthet för våld, medan rutinen har framtagits för att stödja personal inom socialtjänstens verksamheter. I enkäten till chefer inom vård och omsorg ställdes frågan om de anser sig ha stöd av nuvarande handlingsplan och rutin inom socialtjänsten. Mer än tre fjärdedelar av cheferna ansåg att de helt eller delvis har stöd av handlingsplanen/rutinen, medan övriga uppgav att de inte vet. Några kommenterade att alla inte har kännedom om rutinen, samt att den behöver förtydligas och förenklas

16 Rutiner och riktlinjer Rutiner och riktlinjer Drygt hälften av cheferna uppgav att de inte har diskuterat kring eller informerat om handlingsplanen och rutinen med sina medarbetare. De 44 procent som svarade att de har diskuterat eller informerat kommenterade att detta har skett i samband med implementeringen när handlingsplanen och rutinen togs fram, i handläggningen av enskilda ärenden eller under utbildningar och i ledningsgrupp. Inom socialtjänsten finns en handlingsplan och en rutin som riktar sig till personal som möter våldsutsatta, våldsutövare och barn som bevittnat våld

17 Samverkan För-, grund- och gymnasieskolan 4. Samverkan Flera av kuratorerna beskriver i intervjuerna ett behov av en ökad samverkan med socialtjänsten kring barn eller elever som far illa. Det finns också ett behov av mer kunskap inom skolan om socialtjänstens rutiner och arbetssätt. Några önskar att handläggningstiden hos socialtjänsten var kortare vid orosanmälningar och att det fanns mer resurser till åtgärder. Av ledarna inom för-, grund- och gymnasieskolan svarar 42 procent att de har erfarenhet av intern/extern samverkan i enskilda ärenden i frågor om våld i nära relationer. Vanligast är erfarenhet av samverkan med socialtjänsten. Därefter kommer erfarenhet av samverkan internt inom skolan (med exempelvis elevhälsa), med hälso- och sjukvård samt polisen. Minst vanligt är erfarenhet av samverkan med Centrum mot våld. På frågan om hur nöjda ledarna varit med samverkan på en skala mellan 1 till 10 får Centrum mot våld, polisen och intern samverkan inom skolan högst betyg (7), medan hälso- och sjukvård samt socialtjänsten får medelbetyg (5). Kommentarer vad gäller samverkan med hälso- och sjukvård är att det ofta är lång väntetid och svårt att få till samverkansmöten. Synpunkter gällande samverkan med socialtjänsten är att samarbetet varierar beroende på handläggare, att handläggningstiden är lång och att återkoppling ofta saknas. Samverkan anges också försvåras av hög personalomsättning bland handläggare. 68 procent av ledarna inom för-, grundoch gymnasieskolan svarar att samverkan med socialtjänsten skulle förbättra och underlätta arbetet med frågor kring våld i nära relationer i verksamheten. 40 procent anger att samverkan med andra aktörer skulle underlätta arbetet, 28 procent tycker det behövs mer samverkan internt inom skolans verksamheter och 18 procent önskar ökad samverkan på den egna arbetsplatsen. (Det var möjligt att välja mer än ett alternativ.) Vuxenutbildningen och samhällsbyggnad Av ledarna inom vuxenutbildningen och samhällsbyggnad ser en tredjedel samverkan som ett utvecklingsområde. 22 procent har svarat att samverkan med andra aktörer skulle förbättra arbetet, medan 11 procent tycker att samverkan inom den egna verksamheten är ett förbättringsområde

18 Samverkan Samverkan Vård och omsorg Även cheferna inom vård och omsorg lyfter fram samverkan som ett viktigt utvecklingsområde i arbetet med frågor kring våld i nära relationer. 78 procent av cheferna anger att samverkan med andra aktörer skulle förbättra och underlätta arbetet i verksamheten, medan 44 procent svarar att samverkan inom den egna verksamheten är ett utvecklingsområde. 78 procent av chefer na inom vård och omsorg anger att samverkan med andra aktörer skulle f örbättra och underlätta arbetet i verksamheten

19 Utvecklingsområden Enkäten avslutades med en fråga till samtliga ledare om vilka utvecklingsområden de anser finns i arbetet med frågor kring våld i nära relationer i den egna verksamheten. bättra och underlätta arbetet på arbetsplatsen. Inom gymnasieskolan uppgav istället flest ledare att kunskap om socialtjänstens verksamhet och insatser skulle förbättra arbetet, medan allmän kunskap om våld kom på andraplats. Vad tror du skulle förbättra och underlätta arbetet med frågor kring våld i nära relationer i din verksamhet? Samtliga enkäter 4. Utvecklingsområden Verksamhet För- och grund Gymn. Inom alla verksamheter förutom gymnasieskolan svarade flest ledare att allmän kunskap om våld i nära relationer skulle för- Samhällsbygg. och vuxenutb. Vård och omsorg Allmän kunskap om våld i nära 91 % 67 % 56 % 89 % relationer Intresse och efterfrågan från 5 % 11 % 11 % 33 % politisk ledning Intresse och efterfrågan från 4 % 11 % 22 % 44 % tjänstemannaledning Intresse och efterfrågan inom 21 % 22 % 22 % 33 % den egna verksamheten Kunskap om andra verksamheters 46 % 33 % 44 % 56 % insatser Kunskap om socialtjänstens 59 % 78 % 22 % verksamhet och insatser Rutiner och riktlinjer 79 % 56 % 44 % 56 % Samverkan inom den egna 2 11 % 11 % 44 % verksamheten Samverkan inom skolans 29 % 22 % verksamheter Samverkan med andra aktörer 39 % 44 % 22 % 78 % Samverkan med socialtjänsten 7 56 % Vet inte 4 % 11 % 36 37

20 Utvecklingsområden På andraplats av utvecklingsområden inom för- och grundskolan samt samhällsbyggnad och vuxenutbildningen kom rutiner och riktlinjer. För chefer inom vård och omsorg var istället samverkan med andra aktörer det näst vanligaste alternativet på utvecklingsområdet. 70 procent av ledarna inom för- och grundskolan och 56 procent av gymnasieledarna tyckte att samverkan med socialtjänsten skulle förbättra arbetet. Sammanlagt svarade minst antal ledare att intresse och efterfrågan från politisk ledning eller tjänstemannaledning skulle förbättra och underlätta arbetet. Sammanfattning Erfarenhet Erfarenheter av våld i nära relationer finns i alla verksamheter i kommunen där kartläggningen har utförts, även om omfattningen varierar. Inom vård och omsorg finns mest erfarenhet, där uppger samtliga chefer att de stött på frågor kring våld i nära relationer i verksamheten. Minst erfarenhet av att möta frågan om våld i nära relationer finns bland ledare inom samhällsbyggnad och vuxenutbildningen. Samtliga chefer inom vård och omsorg uppger erfarenhet av medarbetare som berättat att de mött någon i sitt arbete som utsatts för våld av en närstående. De flesta har också erfarenhet av medarbetare som berättat att de mött någon som utövat våld. Samtliga kuratorer och de flesta ledare inom för-, grund- och gymnasieskolan har uppgett erfarenhet av barn/elever som utsatts för våld. De flesta ledare inom för-, grund- och gymnasieskolan har svarat att de vid enstaka tillfällen misstänkt eller fått veta att ett barn/en elev utsatts för våld av en närstående. Även vad gäller erfarenhet av barn/elever som bevittnat våld svarar de flesta förskolechefer och rektorer att det har hänt enstaka gånger. 70 procent av ledarna inom för- och grundskolan och 56 procent av gymnasieledarna tyckte att samverkan med socialtjänsten skulle förbättra arbetet De flesta ledare inom för-, grund- och gymnasieskolan uppger erfarenhet av att göra orosanmälan till socialtjänsten för barn/elever som far illa (oavsett orsak). En tredjedel av ledarna inom samhällsbyggnad och vuxenutbildningen uppger att de själva har uppmärksammat eller fått kännedom om att någon de mött i sitt arbete utsatts för våld. Drygt en femtedel svarar att de har erfarenhet av att möta någon i arbetet som utövat våld. Drygt en femtedel uppger också att det händer ibland att medarbetare berättar för dem att de uppmärksammat frågor om våld i nära relationer i verksamheten

21 Sammanfattning Sammanfattning Kunskap 67 procent av ledarna inom för-, grund- och gymnasieskolan uppger att de helt eller delvis har tillräcklig kunskap för att upptäcka våldsutsatthet och agera. Nästan lika många förskolechefer och rektorer som har uppgett erfarenheter av våld (84 procent) svarar också att de saknar utbildning (83 procent). Endast sex procent av ledarna uppger att deras medarbetare fått utbildning under tiden de arbetat som ledare i Umeå kommun. Inom samhällsbyggnad och vuxenutbildningen uppskattade drygt hälften att de helt eller delvis har tillräcklig kunskap om våld i nära relationer i sin yrkesutövning. 78 procent tycker att kunskap om våld i nära relationer helt eller delvis är relevant i yrket och ungefär en tredjedel svarar att de fått utbildning. Av chefer inom vård och omsorg anser två tredjedelar att de delvis har tillräcklig kunskap om våld i sin yrkesutövning, medan ingen ansåg sig ha tillräcklig kunskap. Drygt hälften svarade att de fått utbildning och samtliga uppgav att kunskap helt eller delvis är relevant inom yrket. Både bland chefer inom vård och omsorg och vad gäller ledare inom samhällsbyggnad och vuxenutbildningen så fanns ett tydligt samband mellan erfarenheter av våld och uppfattningen om att kunskap om våld är relevant i yrket. Samtliga chefer inom samhällsbyggnad och vuxenutbildningen som uppgett erfarenhet av våld har också svarat att kunskap om våld i nära relationer är helt relevant i deras yrke. De verksamhetschefer inom vård och omsorg som uppgett att de oftast stöter på frågor om våld har också svarat att kunskap är helt relevant, medan de som stöter på frågan mer sällan svarat att kunskap delvis är relevant. Genomgående efterfrågas kunskap om tidiga tecken och signaler på våldsutsatthet, kunskap om att fråga om våldsutsatthet samt kunskap om psykiskt våld och barn som bevittnar våld. Handlingsplan/samverkan/utvecklingsområden Behov och intresse av en handlingsplan kring våld i nära relationer framgår tydligt i kartläggningen. Tre fjärdedelar av ledarna inom för-, grund- och gymnasieskolan svarar att rutiner och riktlinjer skulle förbättra och underlätta arbetet med frågor kring våld i deras verksamhet. Mer än 75 procent av cheferna inom vård och omsorg anser att de helt eller delvis har stöd av nuvarande rutin och handlingsplan. Ett område som lyfts fram som centralt i arbetet med frågor kring våld i nära relationer är samverkan. Inom för-, grund- och gymnasieskolan ser flest (68 procent av ledarna) ett behov av ökad samverkan med socialtjänsten. Även majoriteten av verksamhetscheferna inom vård och omsorg tror att samverkan med andra aktörer skulle förbättra och underlätta arbetet med frågor kring våld i nära relationer. Inom samhällsbyggnad och vuxenutbildningen har en tredjedel av cheferna svarat att samverkan är ett utvecklingsområde. Inom för-, grund- och gymnasieskolan kommenterar flera ledare att de hoppas på ett närmare samarbete med socialtjänsten med hjälp av satsningen Hälsa, Lärande och Trygghet (HLT). HLT bygger på att socialtjänst och skola i samverkan med landstingets hälsocentraler bygger upp en områdesbaserad samverkan i alla elevhälsoområden. Målgruppen är barn och unga från 0 16 år. Syftet med satsningen är att stärka den psykiska hälsan bland barn och unga genom att arbeta med förebyggande och tidiga insatser. För att förbättra samverkan kring ett barn som far illa infördes också förändringar i socialtjänstlagen från och med 1 januari En av förändringarna innebär att personal med anmälningsskyldighet nu kan vända sig till socialtjänsten för att få uppgifter om resultatet av en anmälan. Anmälaren har möjlighet att få uppgifter om huruvida en utredning har inletts eller inte inletts eller om utredningen pågår (under förutsättning att det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att lämna informationen). 13 På frågan om utvecklingsområden har de flesta ledare svarat att allmän kunskap om våld i nära relationer skulle förbättra och underlätta arbetet på arbetsplatsen. Långt upp på listan kommer också kunskap om socialtjänstens verksamhet och insatser, rutiner och riktlinjer samt samverkan med socialtjänsten/alternativt samverkan med andra aktörer Barn som far illa eller riskerar att fara illa En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar, Socialstyrelsen,

22 Källor Internet Brottsförebyggande rådet: Nationellt centrum för kvinnofrid: Brottsoffermyndigheten: Övriga källor Barnmisshandel Att förebygga och åtgärda, SOU 2001:72 (2001) Barn som far illa eller riskerar att fara illa En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Socialstyrelsen (2013) För kvinnofrid mot våld i nära relationer, Sveriges Kommuner och Landsting (2013) Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma, Göteborgs universitet (2011) Violence against women an EU-wide survey, The European Union Agency for Fundamental Rights (2014) Våld Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, Socialstyrelsen (2011) Våld och hälsa en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa, Nationellt centrum för kvinnofrid (2014) 42 43

23

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Våld i nära relationer Kiruna kommun Våld i nära relationer Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Kommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer?

Kommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer? Kommunledningskontoret Handbok Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer? 3 1 Det fjärde jämställdhetspolitiska målet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 1 Denna handbok vänder sig till alla

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Våld i nära relation Norrbottens läns landsting

Våld i nära relation Norrbottens läns landsting Bilaga 2 Våld i nära relation Norrbottens läns landsting Undersökningsperiod: 2015-11-11 -> 2015-11-30 Antal svar: 875 Svarsfrekvens: 43.1% (875/2032) Om oss och granskningen Landstingsrevisionen PwC Våld

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor Publiceringsdatum 20080901 Dnr 7001-2008-008652 Granskningsperiod År 2008 Kartläggning i Stockholms län av socialtjänstens stöd till våldsutsatta flickor,

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-12-01, 312 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2017-01-01 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Att stärka och förbättra arbetet för barn som far illa och vuxna som utsätts för våld av närstående

Att stärka och förbättra arbetet för barn som far illa och vuxna som utsätts för våld av närstående Att stärka och förbättra arbetet för barn som far illa och vuxna som utsätts för våld av närstående Informationsmaterial till personal inom områdena socialtjänst, hälso- och sjukvård, förskola och skola

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor 2016/2017 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Syfte...3 3. Definitioner...3

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot barn ska förebyggas och bekämpas med alla till buds stående

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer remiss från kommunstyrelsen

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer remiss från kommunstyrelsen ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-11-28 Handläggare: Eva Svedman Telefon: 08-508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd, sammanträde 2011-12-15 Stockholms

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE

VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE RIKTLINJE FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE KARLSTADS KOMMUN Ansvarig: Utvecklingsledare Uppdaterad:

Läs mer

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2015-11-25, 272 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: SEKTORCHEF VÄLFÄRD GÄLLER

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr 4.1.1-43635/2013

Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr 4.1.1-43635/2013 Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr 4.1.1-43635/2013 Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, har erfarenhet av att ge skydd och stöd till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Handboken ska ge god kännedom om olika parters roll och ansvar men även ge vägledning i det fortsatta arbetet med lokala handlingsplaner och rutiner

Handboken ska ge god kännedom om olika parters roll och ansvar men även ge vägledning i det fortsatta arbetet med lokala handlingsplaner och rutiner Handboken ska ge god kännedom om olika parters roll och ansvar men även ge vägledning i det fortsatta arbetet med lokala handlingsplaner och rutiner inom den egna verksamheten Våld är varje handling riktad

Läs mer

Nyhetsbrev nr Mäns våld mot kvinnor

Nyhetsbrev nr Mäns våld mot kvinnor Nyhetsbrev nr 2 2015 Mäns våld mot kvinnor Här får du lite samlade nyheter och information om vad som är på gång i riket och länet. Länsgruppen mot våld i nära relationer, människohandel för sexuella ändamål

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) 1 (5) Socialförvaltningen 2014-10-21 Dnr KS 2014-684 Anna Widéen SN 2014-230 Justitiedepartementet Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) SAMMANFATTNING Linköpings kommun

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad 1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och

Läs mer

Utbildning BHV juridik

Utbildning BHV juridik Utbildning BHV juridik 2016-12-07--08 Agenda Orosanmälan Rutin, Manual Cosmic, anmälningsblankett Informationssäkerhet inom Region Jämtland Härjedalen Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och

Läs mer

REMISSVAR Dnr 3.9:0508/15

REMISSVAR Dnr 3.9:0508/15 REMISSVAR 2015-10-21 Dnr 3.9:0508/15 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtyck (SOU 2015:55) Inledning Barnombudsmannen välkomnar

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av skolans arbete med utsatta barn. Dir. 2009:80. Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 2009

Kommittédirektiv. Översyn av skolans arbete med utsatta barn. Dir. 2009:80. Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 2009 Kommittédirektiv Översyn av skolans arbete med utsatta barn Dir. 2009:80 Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga hur kommunala och fristående

Läs mer

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah En del av kvalitetsarbetet Fastställd av Individ- och familjenämnden 2014-11-18 Innehåll Skyldighet att rapportera 1 Skyldighet

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Relationsvåldscentru m

Relationsvåldscentru m Relationsvåldscentru m December 2014 Rapport om FoU-projekt med stöd av lokala utvecklingsmedel stockholm.se Slutrapport för Relationsvåldscentrum November 2014 Dnr:3.2-96/2014 Utgivare: Socialförvaltningen

Läs mer