Våld i nära relationer

Transkript

1 Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Våld i nära relationer Kiruna kommun

2 Våld i nära relationer Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning Inledning Bakgrund Syfte, revisionsfråga och kontrollmål Revisionskriterier Metod och avgränsning Granskningsresultat Organisation och ansvarsfördelning Mål, riktlinjer och rutiner Stöd och insatser Insatser som erbjuds Uppföljning av insatser Samverkan Samverkan avseende kvinnor Samverkan avseende barn och unga Uppföljning av samverkan Kiruna kommun

3 1. Sammanfattande bedömning På uppdrag av revisorerna i Kiruna kommun har genomfört en granskning avseende arbetet mot våld i nära relationer samt samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Revisorernas bedömning av väsentlighet och risk har legat till grund för valet av granskningsinriktning. De revisionsfrågor som ska besvaras är: Säkerställer socialnämnden att arbetet med att utveckla stödet till våldsutsatta kvinnor är ändamålsenligt samt att den interna kontrollen inom området är tillräcklig? Säkerställer socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ett ändamålsenligt och förebyggande arbete för barn som far illa eller riskerar att fara illa? Vår sammanfattande bedömning av den första revisionsfrågan är att socialnämnden säkerställt att stödet till våldsutsatta kvinnor till stor del är ändamålsenligt och att den interna kontrollen inom området är tillräcklig. Vår bedömning baseras på följande iakttagelser: Organisering och ansvarsfördelning avseende stöd och insatser till våldsutsatta kvinnor är till stora delar är ändamålsenlig. Dock finns utvecklingsbehov vad gäller introduktion avseende bland annat relationsfrid till nyanställda inom IFO. Det finns mål avseende hur både socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt resten av kommunen ska arbeta avseende våld i nära relationer. Det finns riktlinjer och rutiner inom IFO vad gäller relationsfrid, men vi bedömer att dessa rutiner behöver uppdateras och kommuniceras ytterligare med berörd personal för att säkerställa implementeringen av rutinerna. Nämnden har till stor del säkerställt att det finns stöd och insatser att erbjuda våldsutsatta kvinnor samt barn som upplevt våld. De insatser som genomförs gentemot våldsutsatta kvinnor följs upp kontinuerligt. Detsamma gäller orosanmälningarna kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Vi bedömer att det till stor del finns ändamålsenliga riktlinjer och strukturer för samverkan kring våldsutsatta kvinnor och våld i nära relationer. Ett förbättringsområde vi uppfattar är dock samverkan med kvinnojouren. Vår sammanfattande bedömning av den andra revisionsfrågan är att barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden till viss del säkerställer en ändamålsenlig samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Vår bedömning baseras på följande iakttagelser: Det finns ändamålsenliga arbetssätt och strukturer för samverkan vad gäller barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa och dessa tillämpas. Dock saknas det skriftliga riktlinjer och rutiner inom området, både vad gäller samverkan och återkoppling avseende orosanmälningar. Kiruna kommun 1 av 12

4 Socialförvaltningen har under 2014 genomfört utbildning för personal inom skola och förskola avseende sekretess och skyldighet att göra orosanmälan. Önskemål om ytterligare utbildningar inom området framförs och framförallt att dessa hålls mer kontinuerligt, bl a utifrån vikten av att personalen är uppdaterad samt att nyanställda får ta del av informationen. Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden har inte fullt ut säkerställt att det finns ändamålsenliga och tillämpade former för uppföljning av samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Vidare bedömer vi att det inte sker någon kontinuerlig strukturerad uppföljning och utvärdering av resultat vad gäller samverkan kring denna målgrupp Beaktat detta vill vi lämna följande rekommendationer: Socialnämnden Att socialnämnden säkerställer att nyanställda inom individ- och familjeomsorgen får tillräcklig introduktion vad gäller arbetet mot våld i nära relationer. Att socialnämnden säkerställer att de rutiner och riktlinjer som finns inom området är aktuella och tillräckligt implementerade i verksamheterna. Att socialnämnden ser över behovet av skriftliga rutiner och riktlinjer avseende samverkan vad gäller barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Att socialnämnden identifierar former och nyckeltal för uppföljning inom samverkansområdet. Barn- och utbildningsnämnden Att barn- och utbildningsnämnden ser över behovet av återkommande utbildningsinsatser inom skola och förskola avseende orosanmälningar. Att barn- och utbildningsnämnden ser över behovet av skriftliga rutiner och riktlinjer avseende samverkan vad gäller barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Att barn- och utbildningsnämnderna identifierar former och nyckeltal för uppföljning inom samverkansområdet. Kiruna kommun 2 av 12

5 2. Inledning 2.1. Bakgrund Kommunfullmäktige har under 2010 fastställt ett kommunövergripande åtgärdsprogram avseende mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Programmet har reviderats i mars Visionen som anges i programmet är att det i Kiruna kommun lever kvinnor och män, oavsett etnicitet, religion, sexuell läggning och kultursammanhang jämställda och med respekt för varandra. Inga former av könsrelaterat förtryck, hot och våld accepteras. Våld mot kvinnor är idag ett omfattande samhällsproblem. Det är också en allvarlig typ av brottslighet och ett hot mot kvinnors liv och hälsa. Varje år anmäls ca fall av kvinnomisshandel i Sverige. Trots att flera olika åtgärder har vidtagits under de senaste åren i syfte att förbättra stödet till våldsutsatta kvinnor finns det fortfarande oacceptabla brister. I november 2007 beslutade regeringen om en omfattande handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Under våren 2012 beslutade regeringen att tillsätta en nationell samordnare för våld i nära relationer. Det finns beräkningar från Socialstyrelsen som visar på att mäns våld mot kvinnor i Sverige kostar ca tre miljarder kronor för sjukvård, rättsväsende och socialtjänst. Där utöver uppskattas uppemot 760 miljoner kronor för frånvaro från arbete. Den 1:a oktober 2014 trädde socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer i kraft. Nytt i dessa föreskrifter och allmänna råd är bland annat att socialtjänsten ska besluta var i organisationen en våldsutsatt persons behov av stöd ska utredas samt att barn som lever med våld ska utredas. Av 3 kap. 3 Socialtjänstlagen (SoL) framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet samt att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Utifrån en skärpning i SoL framgår även att socialnämnden i varje kommun särskilt skall beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka enligt förvaltningslagen. När det gäller barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa har myndigheter även en särskild skyldighet att samverka. Detta regleras bl.a i skollag och socialtjänstlag. Skyldigheten att samverka gäller även enskilt bedriven verksamhet. Nationella rapporter och utredningar visar på ett stort behov av en utvecklad samverkan. Bland annat Utredningen om utsatta barn i skolan (U 2009:05), som konstaterar att bättre samverkan behövs på alla nivåer och Barnskyddsutredningen (S 2007:14) betonar samhällets gemensamma ansvar för barn som befinner sig i svåra situationer och som behöver olika stödinsatser. Kiruna kommun 3 av 12

6 Utebliven eller bristande samverkan försvårar upptäckt och förhindrar tidiga och adekvata insatser samt innebär att resursutnyttjandet inte optimeras Syfte, revisionsfråga och kontrollmål Syftet med denna granskning är att besvara följande revisionsfrågor: Säkerställer socialnämnden att arbetet med att utveckla stödet till våldsutsatta kvinnor är ändamålsenligt samt att den interna kontrollen inom området är tillräcklig? Säkerställt socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ett ändamålsenligt och förebyggande arbete för barn som far illa eller riskerar att fara illa? För att besvara de övergripande revisionsfrågorna har följande kontrollmål varit styrande för granskningen: Det finns en tydlig organisation och ansvarsfördelning avseende stöd och insatser till våldsutsatta kvinnor samt barn som far illa eller riskerar att fara illa Det finns mål, riktlinjer och rutiner för dessa områden Nämnden erbjuder stöd och insatser till våldsutsatta kvinnor De insatser som genomförs gentemot våldsutsatta kvinnor följs upp kontinuerligt Det finns ändamålsenliga riktlinjer och strukturer för samverkan intern i kommunen samt med andra aktörer kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa och dessa tillämpas Det finns ändamålsenliga och tillämpade former för uppföljning av samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa 2.3. Revisionskriterier Socialtjänstlagen 3 kap 3, 5 kap 11 SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer Kommuninterna policies, mål och planer som rör granskningsområdet Kiruna kommun 4 av 12

7 2.4. Metod och avgränsning Granskningen har genomförts genom analys av för granskningen relevant dokumentation samt genomgång av berörda nämnders protokoll för 2013 och Vidare har intervjuer genomförts med Individ- och familjeomsorgens (IFO) chef, personal från IFO, rektorer från grundskola och förskolechefer samt representanter från elevhälsan. Totalt har 12 personer från kommunen intervjuats. Granskningens första revisionsfråga är avgränsad till att gälla socialnämnden. Den andra revisionsfrågan gäller både socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. I övrigt vad gäller avgränsning se revisionsfråga, kontrollmål och metod. Kiruna kommun 5 av 12

8 3. Granskningsresultat 3.1. Organisation och ansvarsfördelning I Kiruna kommun är det stöd och de insatser som erbjuds våldsutsatta kvinnor och barn organiserat inom individ- och familjeomsorgen (IFO). Individ- och familjeomsorgen leds i av en avdelningschef och under denna finns i nuläget fyra enhetschefer. Två av dessa är enhetschefer för enheten Myndighet. Inom Myndighet finns tre grupper; Barn och familj, Vuxen samt Öppen vård och totalt två verksamhetsledare för dessa grupper. Ärenden som berör våld i nära relationer mot vuxna individer utreds inom vuxengruppen och ärenden som berör orosanmälningar avseende barn utreds av barngruppen. Beroende på vilket stöd individen är i behov av så kan öppenvårdsgruppen ibland bli involverad. Av granskningen framgår att det tidigare fanns en relationsfridsgrupp inom IFO. Gruppen bestod, enligt uppgift, av tio personer med olika professioner och syftet var att de individer som var med i gruppen skulle kompetensutvecklas inom området samt utbyta erfarenheter med varandra. En uppgift för gruppen var även att sprida sin kunskap om våld i nära relationer till sina respektive verksamheter. Relationsfridsgruppen upplöstes 2013 och idag ska samtliga handläggare kunna handlägga ärenden avseende våld i nära relationer. Vid behov kan handläggarna få stöd av sin verksamhetsledare eller vända sig till två personer inom IFO som har spetskompetens inom våld i nära relationer. Vid intervjuer lyfts det fram att det har varit relativt stor omsättning på socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen och att det finns utvecklingspotential vad gäller introduktionen för nyanställda socialsekreterare, bland annat avseende den information som nyanställda får kring kvinnofrid och våld i nära relationer. Som nämnts tidigare finns det möjlighet att få stöd och handledning av erfarna handläggare i ärenden som rör våld i nära relationer. Vidare anges att det under 2015 kommer att anställas en relationsfridssamordnare inom IFO. Enligt socialtjänstlagen har barn- och utbildningsförvaltningen och all personal inom förskola och skolan en skyldighet att göra en orosanmälning till socialtjänsten om misstanke finns att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Vi uppfattar av intervjuerna att detta ansvar är tydligt och väl förankrat inom barn- och utbildningsförvaltningen i Kiruna kommun. Om personal misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa lyfts detta med berörd förskolechef/rektor och ofta även med personal från elevhälsan. På förskolorna och skolorna i kommunen finns lokala elevhälsoteam, s k "miniteam", där förskolechef/rektor, pedagoger och representanter från elevhälsan ingår. Vid behov kan eventuell oro kring barn på förskolan eller skolan lyftas upp. Vid akuta situationer görs anmälan direkt och oftast av förskolans förskolechef eller skolans rektor, men även av specialpedagog, kurator eller skolsköterska. Enligt lag är all personal i förskolan och skolan ansvariga för att en orosanmälan görs. Många gånger är det dock personalen som signalerar till förskolechef/rektor och/eller elevhälsan att något inte står rätt till. Oftast är det inte läraren, förskollärare eller barnskötaren själv som anmäler till socialförvaltningen, vilket motiveras med att en neutral relation mellan Kiruna kommun 6 av 12

9 förskolans/skolans personal och barnets vårdnadshavare önskas upprätthållas. Detta för att underlätta den fortsatta dagliga kontaken mellan personalen och vårdnadshavarna. Vi uppfattar av intervjuer att kunskapen och kännedomen inom granskade verksamheter är hög avseende ansvaret att göra orosanmälningar. IFO:s barngrupp ansvarar som tidigare nämnts för att ta emot orosanmälningar avseende barn och unga. En mottagningshandläggare gör en första bedömning och sedan utreds ärendet av de handläggare som utreder barnärenden. I de fall en våldsutsatt individ med barn kommer till individ- och familjeomsorgen inleds en utredning för den vuxna och alltid en separat utredning på barnet eller barnen. Bedömning Vår bedömning är att organisering och ansvarsfördelning avseende stöd och insatser till våldsutsatta kvinnor till stora delar är ändamålsenlig. Dock finns utvecklingsbehov vad gäller introduktion avseende bland annat relationsfrid till nyanställda inom IFO. Vidare bedömer vi att ansvarsfördelning och organisation kring barn som far illa eller riskerar att fara illa är ändamålsenligt utformad. Det är tydligt vad skolan ansvarar för och vad som ligger inom socialtjänstens ansvarsområde Mål, riktlinjer och rutiner I Kiruna kommun finns en övergripande handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Handlingsplanen är fastställd av kommunfullmäktige innehåller såväl vision, syfte och mål. Följande mål framgår av handlingsplanen: genom kunskap och information öka anmälningsbenägenheten för brott gällande mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer samt på sikt minska antalet brottsfall minska negativa konsekvenser för barn som lever i familjer där våld förekommer öka kunskapen hos allmänheten om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och att olika livssammanhang beaktas öka de förebyggande insatserna, främst riktade mot barn och unga, gällande attityder, jämställdhet och respekt öka kunskapen hos bemötande personal om de kulturella förutsättningar våra nationella minoriteter lever inom och hur detta kan påverka benägenheten att anmäla Det övergripande ansvaret för handlingsplanens genomförande ligger på kommunstyrelsen och uppföljning av målen ska ske årligen. Nämnderna ska redovisa vilka insatser de genomfört inom området i sin verksamhetsplan. Vidare framkommer att dokumenterade riktlinjer och rutiner finns för hur ärenden som berör våldsutsatta kvinnor ska hanteras inom individ- och familjeomsorgen i Kiruna kommun 7 av 12

10 kommunen. Bland annat finns en checklista, utformat från bedömningsmetoden FREDA, att använda i ärenden som berör våld i nära relationer. Vid intervjuerna lyfts att det pågår en översyn och uppdatering av rutinerna för att de ska vara aktuella och i samstämmighet med de nya föreskrifterna (SOSFS 2014:4) gällande våld i nära relation som Socialstyrelsen gett ut. De rutiner och riktlinjer som finns är i dagsläget i pappersformat, tanken är att de framöver ska finnas på kommunens intranät. Kännedomen om rutinerna uppges variera hos personalen och genom intervjuerna lyfts det fram att det finns ett behov av att gå igenom dem ytterligare med personalgrupperna inom IFO. Vi uppfattar även att det finns behov av ökad kunskap gällande hedersrelaterat våld hos en del av personalen. Under de senaste åren har det skett ett arbete med att utbilda personal som arbetar med äldre och funktionsnedsatta individer gällande relationsfrid. Genom intervjuerna lyfts det fram att det fortsatt finns ett stort behov av ökad kunskap om relationsfrid inom dessa verksamheter. Vad gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa så visar granskningen att det finns ändamålsenliga arbetssätt för hur skolan ska agera vid upprättande av orosanmälan till socialtjänsten. Vi finner dock att skriftliga rutiner inom området saknas och att de intervjuade saknar kännedom om eventuella rutiner eller riktlinjer. De intervjuade menar att det sitter i ryggmärgen hos personal inom skolan att agera vid oro kring ett barn. Granskningen visar även att det inte finns någon särskild blankett gällande orosanmälan. Orosanmälningar kan ske både över telefon och skriftligen. Från individ- och familjeomsorgens sida lyfts att det är bra att orosanmälningar sker på en gång, gärna över telefon, men att det är av vikt att de anmälningar som inkommer via telefon även kompletteras med skriftlig information från anmälaren. Det finns en blankett för återkoppling på orosanmälningar, men det är upp till den som gjort orosanmälan att begära återkoppling från socialtjänsten. Bedömning Vår bedömning är att det finns mål avseende hur både socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt resten av kommunen ska arbeta avseende våld i nära relationer. Vidare bedömer vi att det finns riktlinjer och rutiner inom IFO vad gäller relationsfrid, men att dessa rutiner behöver uppdateras och kommuniceras ytterligare med berörd personal för att säkerställa implementeringen av rutinerna. Vår bedömning är att det i stor utsträckning finns ändamålsenliga arbetssätt vad gäller orosanmälningar avseende barn som far illa eller riskerar att fara illa. Dock finner vår granskning att det saknas skriftliga rutiner inom området. Kiruna kommun 8 av 12

11 3.3. Stöd och insatser Insatser som erbjuds Som tidigare nämnts är det i första hand vuxengruppen inom IFO som hanterar ärenden som berör våld i nära relationer. Insatser kan erbjudas av både vuxengruppen och öppenvården, beroende på vilka insatser som blir aktuella. Vid intervjuerna betonas att det är behovet av stöd som styr insatserna och att en stor flexibilitet råder. De insatser som kommunen erbjuder vuxna individer är: Ekonomiskt bistånd, även över norm, d v s även om hushållets totala inkomst/förmögenhet överskrider normen för när ekonomiskt bistånd normalt beviljas Riskbedömning FREDA samt HRV Patriark Hjälp med boende Personligt stöd utifrån behov Familjerättslig information Stödsamtal hos familjerådgivningen Gruppsamtal Insatser till män som utövar våld Vad gäller barn så utreds dessa ärenden av barngruppen inom enheten Myndighet. Insatser utförs utifrån det behov som finns. Insatser som erbjuds till barn är: Skydd, tillsammans med den våldsutsatte eller i annat hem om det är nödvändigt utifrån barnets skyddsbehov Personligt utformat stöd Gruppverksamhet för barn som bevittnat våld, följer Trappan-modellen Enskilda samtal Kontaktperson Kontaktfamilj Uppföljning av insatser Genom intervjuerna lyfts fram att uppföljning av varje individuellt ärende görs av ansvarig handläggare. En del insatser som socialtjänsten erbjuder kopplat till våld i nära relationer kräver ej biståndsbeslut utan är mer av rådgivande karaktär. Dessa insatser journalförs inte och är således svåra att följa upp. På övergripande nivå följs handlingsplanen avseende mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer,(tidigare beskriven i avsnitt 3.2), upp av respektive nämnd. Den senaste uppföljningen av handlingsplan, mål och aktiviteter var i augusti 2014 inom barn- och utbildningsnämnden. Inom socialnämnden följdes handlingsplanen upp i september Kiruna kommun 9 av 12

12 Inom individ- och familjeomsorgen följs även antalet ärenden kopplat till våld mot kvinnor. I tabell 1 och 2 framgår hur många ärenden IFO haft under 2014 avseende våld mot vuxna individer och våldsutövare som sökt stöd och hjälp. Tabell 1. Antal våldsutsatta vuxna som sökt kontakt med socialtjänsten 2014 Kvinnor 35 Män 2 Totalt 37 Tabell 2. Antal våldsutövande vuxna som sökt kontakt med socialtjänsten 2014 Kvinnor 2 Män 5 Totalt 7 Vad gäller antal orosanmälningar så är socialförvaltningens uppfattning att antalet anmälningar ökat succesivt de senaste åren och att fler anmälningar uppges ske efter att utbildningsinsatser genomförts på skolor och förskolor. Tabell 1. Antal anmälningar om misshandel mot barn och unga 2014 Mot barn 0-6 år 2 Mot flicka 7-14 år 4 Mot pojke 7-14 år 1 Mot pojke 7-14 år 3 Mot pojke 7-14 år 1 Mot flicka år 3 Mot pojke år 3 Totalt 17 Bedömning Vår bedömning är att nämnden till stor del har säkerställt att det finns stöd och insatser att erbjuda våldsutsatta individer samt barn som upplevt våld. Vidare bedömer vi att de insatser som genomförs gentemot våldsutsatta kvinnor följs upp kontinuerligt. Detsamma gäller orosanmälningarna kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Kiruna kommun 10 av 12

13 3.4. Samverkan Samverkan avseende kvinnor Internt inom individ- och familjeomsorgen så beskrivs samverkan fungera bra. Kontakten mellan verksamhetsledarna uppges vara nära och informationen mellan varandra och de olika arbetsgrupperna upplevs som god. Även samverkan med andra avdelningar inom socialförvaltningen beskrivs som god, även om det finns fortsatt utvecklingspotential avseende LSS- verksamheten och äldreomsorgens arbete kring våld i nära relationer. Av granskningen framgår att det sedan ca 10 år tillbaka finns en myndighetssamverkansgrupp mot våld i Kiruna. Denna samverkan finns nedskriven i dokumentet Basnivå avseende myndigheters insatser vid Våld i nära relation. De myndigheter som ingår i denna samverkansgrupp är, förutom kommunen; Norrbottens läns landsting, Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten. Kommunen har representanter från både socialtjänsten och skolan. Gruppen träffas ca 1 gång i månanden och socialtjänsten är sammankallande. Dessa möten protokollförs. Samverkan mellan myndigheterna beskrivs som god. det är korta vägar mellan myndigheterna och vid behov kan de samverka både snabbt och effektivt. Alla samverkansmyndigheter har möjlighet att ringa varandra vid behov av stöd. En utmaning avseende samverkan är de personalomsättningar som skett inom socialtjänsten och polisen. Vidare lyfts det att socialtjänsten i Kiruna har mycket samverkan med socialtjänsten i Gällivare kommun och då framförallt familjerådgivningen. Av intervjuerna framgår att det finns en del utmaningar avseende samverkan med den kvinnojour som finns i kommunen, samtidigt anges att samverkan på senare tid förbättras. De intervjuade upplever att det ibland är svårt för dem att få kontakt med kvinnojouren i Kiruna. Representanter från IFO ska framöver träffa kvinnojouren och förhoppningar finns om att samverkan då ska få en nystart Samverkan avseende barn och unga Samverkan internt inom IFO uppges fungera bra även vad gäller barnärenden, vägarna mellan arbetsgrupperna beskrivs som korta. Om vuxenhandläggarna under en utredning som rör våld i nära relationer upptäcker att det finns barn i familjen gör de en intern anmälan till barngruppen. Samverkan med skolan sker via nätverksträffar kring enskilda individer samt via kontinuerliga allmänna möten med elevhälsan några gånger per termin. Vid intervjuerna anges att det inte finns riktlinjer för samverkan mellan skolan och socialtjänsten utan att samverkan är en naturlig och självklar del av deras arbete. Personal från barn- och utbildningsförvaltningen har alltid möjlighet att kontakta de som handlägger barnärenden för att få stöd och råd om de upplever oro kring ett barn och funderar på att upprätta en anmälan. Av intervjuerna framgår att individ- och familjeomsorgen överlag upplever att skolorna och förskolorna är bra på att rapportera oro kring ett barn. Det som kan förbättras är att informationen i anmälan kan anges tydligare av anmälaren, och att både muntlig och skriftlig kontakt tas vid en orosanmälan. Kiruna kommun 11 av 12

14 Socialförvaltningen har under 2014 genomfört utbildning för personal inom skola och förskola avseende sekretess och skyldigheten att göra orosanmälan. Inom skolan upplever man att antalet orosanmälningarna har ökat efter utbildningsinsatserna. Av granskningen framgår vidare att de som intervjuats från barn- och utbildningsförvaltningen har önskemål om ytterligare utbildningar inom området, och att dessa hålls mer kontinuerligt. Detta eftersom det uppges vara viktigt att personal ständigt uppdateras om detta område samt att nyanställda får ta del av informationen. Vidare visar intervjuerna att samverkan ute på skolorna och förskolorna upplevs fungera bra och att miniteamen är ett forum för att i ett tidigt skede lyfta oro kring ett barn. Vidare lyfts att det på föräldramöten informeras om att skolan och förskolan har en skyldighet att göra orosanmälningar om de misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Från skolans sida lyfts fram att de inte alltid får veta vad som händer i en utredning och att det kan skapa oro hos personal, speciellt när det rör mer akuta händelser. Skolan önskar att de ska få till bättre rutiner med socialtjänsten så att de vet om en utredning är påbörjad eller ej Uppföljning av samverkan Intervjuerna visar att socialnämnden inte efterfrågar någon särskild uppföljning avseende hur samverkan mellan socialtjänsten och skolan fungerar avseende barn som far illa eller riskerar att fara illa. Inte heller barn- och utbildningsnämnden uppges efterfråga någon sådan rapportering. Inte heller inom någon av förvaltningarna följs samverkan eller resultat av samverkan upp vad gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa. De intervjuade uppfattar att samverkan är en självklar del av deras uppdrag, men att det inte följs upp specifikt. Bedömning Vår bedömning är att det finns ändamålsenliga arbetssätt och strukturer för samverkan vad gäller barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa och att dessa tillämpas. Dock är vår bedömning att det saknas skriftliga riktlinjer och rutiner inom området, både vad gäller samverkan och återkoppling avseende orosanmälningar. Vidare ser vi att det kan finnas ett behov av att utveckla rutin för återkommande utbildningsinsatser inom skola och förskola avseende orosanmälningar. Vi bedömer att det till stor del finns ändamålsenliga riktlinjer och strukturer för samverkan kring våldsutsatta kvinnor och våld i nära relationer. Ett område vi uppfattar kan förbättras är dock samverkan med kvinnojouren. Vår bedömning är vidare att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden inte fullt ut har säkerställt att det finns ändamålsenliga och tillämpade former för uppföljning av samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Vidare bedömer vi att det inte sker någon kontinuerlig strukturerad uppföljning och utvärdering av resultat vad gäller samverkan kring denna målgrupp. Kiruna kommun 12 av 12