24 maj Våld mot kvinnor ett allvarligt hälsoproblem. Våld - ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter. FN:s definition av våld

Transkript

1 Våld mot kvinnor ett allvarligt hälsoproblem Hälsoveckan 2012 Smedjebacken 24 maj 24 maj Våld mot kvinnor PAUS Att fråga om våld Omhändertagande efter sexuella övergrepp Åsa Witkowski Verksamhetschef Kvinnofridsenheten NCK Uppsala universitet Våld - ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter 1948 Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet Artikel 3, FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna 1979 FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) FN:s definition av våld Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor 1995 FN:s femte kvinnokonferens i Peking Våld mot kvinnor - politiska åtgärder i Sverige 1993 Regeringen tillsätter en Kvinnovåldskomission 1994 Rikskvinnocentrum inrättas 1998 Regeringens proposition Kvinnofrid antas av riksdagen. Ny lag om kvinnofridskränkning införs Nationellt Råd för Kvinnofrid inrättas, som ett rådgivande organ till regeringen 2004 Utredning angående Nytt nationellt kunskapscentrum, ombildning av RKC 2005 Ny lag om sexualbrott 2006 Nationellt Kunskapscentrum 2007 Ändring av socialtjänstlagen 2007 Regeringens handlingsplan Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Global hälsofara: följder som ökad dödlighet, invalidisering, könssjukdomar, depressioner, kronisk smärta, drogberoende och självmord (Världsbanken: World develop report 1993) Orsakar skada och död i samma omfattning som cancer (WHO 1997) Den vanligaste dödsorsaken för europeiska kvinnor mellan år (Europarådet 2002)

2 Antal anmälda brott 2011 Hälso- och sjukvårdens ansvar Misshandel mot kvinnor Sexualbrott Våldtäkt/grov våldtäkt Upptäcka och identifiera våld Bemöta Dokumentera Behandla Samverka Statistik från BRÅ, april 2012 Den våldsutsatta kvinnan som patient Sjukskriven p.g.a. våldet Skador: fysiskt psykiskt rättsligt socialt Vid första besöket Efter 3 mån Efter 9 mån Multitrauma % Stenson et al, 2005 Läkemedelskonsumtion och typ av våld (%) Antal våldstillfällen 1 gång gånger gånger 24 >50 gånger % Stenson et al, Ej våld Våld totalt Sexuellt våld Lugnande medicin 8 Medicin mot depression Fysiskt våld Medicin att sova på 5 7 Hot

3 Fysiska besvär hos kvinnorna (% av alla kvinnor, n=6926) Psykiska besvär hos kvinnorna (% av alla kvinnor, n=6926). Huvudvärk Kraftlöshet Annan värk Irritation 8 41 Magbesvär 6 26 Nervositet Yrsel 3 Domningar 5 Hjärtklappning 2 Svettningar Mycket Lite Sömnproblem Överansträngning Nedstämdhet Mycket Lite Illamående 2 10 Dåligt minne 5 26 Darrhänthet 1 6 Allt övermäktigt Varningstecken Akuta skador Reaktioner efter övergrepp Sena effekter Att ställa frågan om våld Rätt diagnos Korrekta åtgärder Möjliggör upprättelse Möjliggör en rättslig process Storkonsumenter av sjukvård Uppfattning om att tillfrågas om våld Åsikter om att tillfrågas % våld ej våld Att fråga är att underlätta för utsatta kvinnor att berätta Frågor ger möjlighet till samtal, hjälp och bearbetning Frågorna är ett tecken på omsorg Pos Ej pos ej neg Pos o neg Neg Visar att sjukvården tar ansvar: Nu vet man att man kan få hjälp Stenson et al, Midwifery 2001

4 Fler frågar om det finns: Tydlig policy Formulerade frågor Klar ansvarsfördelning Resurser i samhället/samverkan Det är viktigt att processa sin egen inställning så att man kan vara professionell när situationen uppstår och inte låta sina känslor ta över. (A.Flodén Attitudes towards Organ donation Swedish ICU Nurses 2011) Heimer G., Stenson K: Prevalence of experiences of partner violence among female health staff: relevance to awareness and action when meeting abused women patients. Womens Health Issues Mar-Apr. Från vetenskap till klinisk verklighet Forskning Modell Utbildning Klinisk tillämpning

5 Metoder för att upptäcka förekomst av våldsutsatthet (Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, Skr 2007/08:39) Systematisk litteraturgenomgång Studie av kulturella skillnader Hälsoekonomisk studie Enkätstudie Fokusgrupp Kan frågan om våld ställas till kvinnor med annan kulturell eller etnisk bakgrund? Enkätstudie Enkät till allmänläkare och psykiatriker i Uppland och Västmanland Hälsoekonomi Baseras på tre typfall Visar kostnader för offentliga resurser: Sjukvårdskostnader för tre våldsutsatta kvinnor Förväntad kostnad för sjukvård per kvinna och år kr landsting (sjukvård) kommun (skyddade boenden) stat (sjukskrivningar) Fall 1 2 År År År År År Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen Antologi 19 författare Rekommendationer Utbildningsfilmer och studiematerial Vad kan hälso- och sjukvården göra? Ställa frågan Lyssna, ställa följdfrågor Bedöma risk och informera Dokumentera Erbjuda kontakt med någon som har kompetens att ge kvinnan stöd

6 Utbildningsfilmer för hälsooch sjukvården Omhändertagandet efter ett sexuella övergrepp Åsa Witkowski Verksamhetschef KFE Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala Nationellt program för omhändertagande av offer för våldtäkt och andra sexualbrott Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor vid Uppsala universitet skall utarbeta ett nationellt program för hälso- och sjukvården avseende omhändertagande av offer för sexualbrott Har du träffat någon patient vid ett inbokat besök där det en passant framkommit att hon/han varit utsatt för sexuella övergrepp tidigare? Ja Akutläkare 61% Allmänläkare 80% Ju2007/2177/KRIM Vilka läkare möter offer för sexuella övergrepp? Har du i din ordinarie verksamhet undersökt patienter efter sexuella övergrepp? Gynekologer >95% Akutläkare 33 % Allmänläkare 21 %

7 Orsaker att inte berätta Uppfattar inte händelsen som ett övergrepp Känslor av skuld, skam, självanklagelser Oförmåga att agera Tror inte anmälan leder till rättslig åtgärd Ovilja att identifiera sig som ett offer Ovilja att utsätta sig för rättsprocess Misstro mot myndigheter Ungdomars utsatthet för våld Ungdomar är den grupp i samhället som är mest utsatta för våld Den rapporterade förekomsten av våld skiljer sig betydligt mellan olika undersökningar Unga kvinnor utsätts oftare för psykiskt och sexuellt våld, medan unga män oftare blir utsatta för fysiskt våld Ungdomars utsatthet för våld Handbok & Guide De unga kvinnorna uppger att de mår sämre av våldet än de unga männen Ungdomars utsatthet för våld kan vara en orsak till ökad psykisk ohälsa hos framför allt unga kvinnor Framtaget för hälso- och sjukvårdens personal för att förbättra omhändertagandet efter sexuella övergrepp Gendered patterns of high violence exposure among Swedish youth Ingela Danielsson1-3, Helena Blom2,Carin Nilses1, Gun Heimer 4, Ulf Högberg1,5 Acta Obstetrica et Gynecologica, 2009;88: Instruktionsfilm Serienoveller Material även på engelska Artiklar i media Webbstöd SR Värmland 1 mars 2012

8 Samverkan Lagstadgad skyldighet Vara professionell Det vill säga: Kunna den egna verksamheten Känna till näraliggande verksamheter Sjukvården och rättsväsendet i samverkan Styrelse + HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Person utsatt för sexuellt övergrepp: Medicin Kvinnofridsenheten Föreståndare Kansli FoU Utbildning Information KAF Juridik Kvinnofridsmottagningen Kvinnofridslinjen Finansierad av landstinget Finansierad av staten, drivs av landstinget Utveckla, sprida, utbilda, forska och ge stöd Sprida kunskap om och utveckla metoder för bemötande och omhändertagande Sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor Bedriva utbildning Följa, sammanställa och sprida forskningsresultat och analysera behovet av forskning Vara ett stöd för myndigheter och organisation, stödja metodutveckling och verka för en effektiv samverkan Erbjuda stöd för våldsutsatta kvinnor och deras närstående Kunskap en förutsättning för förändring Kunskap om våldet och dess konsekvenser är avgörande för att: ge våldsutsatta kvinnor ett bra bemötande och stöd bedriva förebyggande arbete förändra attityder i samhället.

9 KAF:s uppgift är: att överblicka forskning och erfarenhetsbaserad kunskap inom områdena Mäns våld mot kvinnor Hedersrelaterat våld och förtryck Våld i samkönade relationer En länk mellan forskare och praktiker NCK:s kunskapsbank Ämnesguider Forskare och deras forskningsprojekt Publikationer från 17 nationella myndigheter och 20 länsstyrelser Litteraturtips Söktjänst kopplad till SwePub och Libris Informationsenheten För att kunskapen och resurserna ska bli till konkret hjälp måste vi nå yrkesverksamma studenter beslutsfattare våldsutsatta kvinnor och anhöriga NCK-rapporter Våld i samkönade relationer Hedersrelaterat våld och förtryck Antologi sju perspektiv på våldtäkt Kvinnlig omskärelse/könsstympning i Sverige Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen Kvinnofridsmottagningen Kvinnofridslinjen Uppdrag: kvinnor över 18 år, akut utsatta för fys, psyk, sex, våld (2 år) Patientverksamhet sedan 1994 Egen klinik 2001 Krav på hög tillgänglighet, god kompetens Akut och planerad verksamhet Samverkan internt, externt, avtal Nationell stödtelefon Regeringsuppdrag Start december 2007

10 Tillgänglighet Öppet dygnet runt, årets alla dagar Anonymitet och sekretess Texttelefon Tillgång till tolkservice Kostnadsfritt att ringa Samtalet syns inte på telefonräkningen Webbplats Kvinnofridslinjens medarbetare Gedigen kompetens, minst fem års yrkeserfarenhet Sjuksköterskor, barnmorskor och socionomer Specialutformad universitetsutbildning Synas för att vara till nytta Mellan 70 och 80 samtal per dag Rikstäckande kampanjer för att göra namnet Kvinnofridslinjen och numret känt Informationsmaterial Press Annonser Webbplats Slutsatser En hög tillgänglighet är nödvändig Stöd via telefon passar målgruppen Informationskampanjer och medier är viktiga för att nå ut Ett enda samtal kan vara avgörande Nationellt centrum för kvinnofrid