Kartläggning i Uppsala län av socialtjänstens arbete inom kvinnofridsområdet

Transkript

1 Kartläggning i Uppsala län av socialtjänstens arbete inom kvinnofridsområdet Bakgrund SKL (Sveriges kommuner och landsting) gör, i överenskommelse med staten, under år en särskild kvinnofridssatsning för att stärka och utveckla arbetet i kommuner, landsting och regioner. Satsningen omfattar arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, könsstympning och tvångsäktenskap, samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Medlen inom satsningen riktar sig till de regionala samverkans- och stödstrukturerna för kunskapsutveckling i socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård (RSS). Syftet är att stödja och stärka RSS i kvinnofridsarbetet utifrån regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Detta ska göras genom att utveckla kunskap och kapacitet inom RSS i frågor som rör kvinnofrid samt stödja kunskapsutveckling och kunskapsspridning i kommunerna och landsting/region samt samverkan mellan aktörer i länet. Satsningen ska komplettera och förstärka redan pågående arbete i länen, och ske i samverkan med länsstyrelsernas utvecklingsledare samt med befintliga strateger och samordnare på lokal och regional nivå inom kvinnofridsområdet. Inom ramen för denna satsning har Uppsala län erhållit medel för att arbeta med en årligen framtagen handlingsplan. Denna kartläggning är en del av aktiviteterna inom handlingsplanen för år FoU-Socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård (FoU-S) ansvarar för att ta fram och återrapportera handlingsplanen samt för att samordna arbetet och aktiviteterna tillsammans med länets kommuner och Region Uppsala. Syfte Kartläggningens fokus är att utifrån socialtjänsternas aktuella arbete inom kvinnofridsarbetet tydliggöra förslag på aktiviteter för 2019 års handlingsplan. Metod I den rådgivande ledningsgruppen för FoU-S ingår Uppsala kommuns samverkanschef, Knivsta kommuns kvalitets- och utvecklingschef samt socialchefer för övriga kommuner i länet. Från Region Uppsala ingår även förvaltningsdirektör för Nära vård och hälsa. De kommunala cheferna har för denna kartläggning utsett en representant inom respektive kommuns socialtjänst. Dessa representanter är anställda som strateg, projektledare, utvecklare, samordnare, enhetschef eller handläggare. De flesta arbetar med kvinnofridsområdet inom en del av sin tjänst, medan någon arbetar med området på heltid. Kartläggningen har skett genom individuella intervjuer med varje representant och utgått från ett antal områden. I en av kommunerna utsågs två representanter som arbetade nära varandra. Dessa två personer intervjuades tillsammans. Intervjuer har skett med sju av länets åtta kommuner. I en av kommunerna har inte någon representant utsetts. Resultatet av intervjuerna har sammanställts och redovisas länsövergripande. 1

2 Resultat Organisation Kvinnofridsarbetet är inom socialtjänsten organiserat dels på strategisk, dels på operativ nivå. Den strategiska nivån handlar om att ta fram styrdokument såsom handlingsplaner och riktlinjer samt att planera och i vissa fall utföra kompetenshöjande insatser hos medarbetare. På den strategiska nivån kan även ingå att handleda medarbetare i avidentifierade ärenden. Den strategiska nivån består ofta av en utsedd arbetsgrupp och utgör grund för intern samverkan mellan förvaltningens egna verksamheter. Inom en geografisk del av länet har två kommuners socialtjänster valt att samverka på den strategiska nivån vad gäller kontakter med ideella organisationer, kompetenshöjningsinsatser och avidentifierad handledning. Det kommunala arbetet med kvinnofrid utgår oftast från socialförvaltningen och mer specifikt dess individ- och familjeomsorg. Det är inte någon representant som tar upp att kvinnofridsområde diskuteras inom ramen för kommunalt brottsförebyggande arbete i ett kommunövergripande perspektiv. Den operativa nivån handlar om att möta våldsutsatta personer. Det är oftast vuxensektionen som har ansvar för att utreda dessa personers behov. I en av kommunerna har en speciell enhet inrättats. Barn- och ungdomssektionerna ansvarar för att utreda barn som bevittnat eller utsatts för våld. Sektionerna samverkar vid behov. Det är stor variation av antalet ärenden mellan kommunerna i länet. Vissa representanter upplever att socialtjänsten haft ett stort antal ärenden under senaste tiden medan andra representanter upplever att socialtjänsten har få ärenden. Flera av verksamheterna har utsedda våldsombud för det operativa arbetet. Det är handläggare med mer kunskap som antingen ansvarar för handläggning av aktuella ärenden eller är ett stöd för de medarbetare som handlägger ärenden inom området. Ombuden deltar även ofta i arbetet på strategisk nivå. Metoder och verktyg som används inom området Alla socialtjänster i länet använder sig av FREDA (standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer). Andra modeller som används inom området är: PATRIARK (vägledning för bedömning och hantering av risk för hedersrelaterat våld), SARA (spousal assault risk assessment guide), BBIC (barns behov i centrum), KIBB (kognitiv behandling vid barnmisshandel), Project support (hållbart föräldraskap), Signs of safety, ATV (alternativ till våld), Trappan (behandlingsmodell), VASKA (Våld, ansvar, sammanhang, konsekvens och ansvar), MI - Motiverande samtal i arbete med våld i nära relationer samt ASI - riktade frågor kring våld (addiction severity index). Samtalsstöd kan beviljas i egenregi eller av externa utförare som t ex Trappan i Uppsala kommun. Samtalsstöd kan ges individuellt eller i grupp. Det finns en stor variation kring vilka metoder och verktyg som används inom de olika kommunernas socialtjänster. Några kommuner använder ett urval av metoder och verktyg medan andra kommuner endast använder FREDA och BBIC. Flera representanter utrycker en önskan om att deras verksamheter ska få mer stöd och kunskap kring metoder och verktyg för utformande av öppenvårdsinsatser riktade mot området. 2

3 Antagna mål och handlingsplaner Ungefär hälften av kommunerna har antagna handlingsplaner eller antagna mål för kvinnofridsområdet. Dessa är i huvudsak antagna av socialnämnd eller motsvarande. I en av kommunerna i länet är handlingsplan och program antagna på kommunövergripande nivå. De flesta kommuner har inom socialtjänsten antagna riktlinjer/rutiner för området, dessa dokument anger dock generellt inga mål för arbetet. En kommun tänker att de för 2019 ska ta fram en verksamhetsplan inom socialtjänsten för arbetet kring kvinnofrid. Samverkan Samverkan inom kvinnofridsområdet sker ofta internt mellan socialtjänstens verksamheter. Internt inom kommunen kan samverkan ske med t ex skolan. Samverkan externt sker med polismyndigheten (både lokalt och centralt i länet), Region Uppsala, Barnahus, Länsstyrelsen, NCK (nationellt centrum för kvinnofrid), TRIS (tjejers rätt i samhället), kvinnojourer, tjejjouren, brottsofferjouren och andra ideella organisationer. Två kommuner i länet samverkar på strategisk nivå till viss del. Det är stor variation mellan kommunernas socialtjänster kring innehållet i den externa samverkan. Vissa representanter uppger att socialtjänsten vid behov samverkar med externa parter i individärenden, men att det inte finns någon generell strukturell samverkan uppbyggd med externa parter. Andra socialtjänster i länet har en upparbetad extern samverkan på strukturell nivå. Det finns inget uttalat länsperspektiv på den samverkan som sker med de parter som har ett länsövergripande uppdrag, t ex vissa delar inom Region Uppsala och polismyndigheten. Detta medför att vissa kommuner har en upparbetad samverkan (på strategisk/operativ nivå) med dessa parter, medan andra kommuner inte har det. Alla socialtjänster i länet deltar i länsstyrelsens nätverk Länsgruppen mot mäns våld mot kvinnor. Vissa socialtjänster deltar mer regelbundet än andra. Några socialtjänster i länet kommer även att delta i länsstyrelsens nystartade nätverk kring hedersvåld. En del kommuner deltar i SKL:s olika nätverk på området. Flera av representanterna definierar sin interna strategiska struktur inom området som ett nätverk som de deltar i. Den interna strategiska strukturen består ofta av en utsedd arbetsgrupp där medarbetare från förvaltningens olika verksamheter ingår. I vissa arbetsgrupper ingår även representanter från ideella organisationer och andra myndigheter, såsom t ex den lokala polismyndigheten. Kompetenshöjande aktiviteter senaste åren och nästa år Inom alla socialtjänster i länet är personalen utbildad inom FREDA. Många medarbetare har även tagit del av NCK:s webbutbildning. Flera socialtjänster har beslutat att all berörd personal inom verksamheten ska ha genomgått utbildning i FREDA och NCK:s webbutbildning. Dessa utbildningar sker löpande för nyanställd personal. Det har under de senaste åren förekommit en mängd lokala kompetenshöjande insatser; såsom föreläsningar/utbildningar/workshops kring t ex hedersvåld, våga fråga, sekretess, våld mot djur, våldsutsatta samtal, sekundär traumatisering, samt responsed based practice (RBP). Andra 3

4 insatser har t ex varit teaterföreställning till medarbetare och medborgare (De band som binder mig), löpande utbildning tillsammans med den lokala kvinnojouren kring våld i nära relationer, processutbildning i intersektionella perspektiv på våld i nära relationer, utbildning tillsammans RSFL-ung kring HBTQ-personer och våldsutsatthet. Några medarbetare inom kommunernas socialtjänst har gått utbildningar genom NCK och Ersta Sköndals högskola. Vissa medarbetare har genomgått utbildning i olika metoder t ex KIBB och ATV. Flera medarbetare har även deltagit på länsstyrelsens utbildningsdagar, svenska kyrkans konferenser och på andra konferenser inom området. Kommunerna kommer under år 2019 att fortsätta utbilda socialtjänstens medarbetare inom FREDA. Man tänker även att medarbetarna (individuellt eller i grupp) ska genomgå NCK:s webbutbildning. Flera socialtjänster planerar att under året erbjuda föreläsningar/seminarier inom området samt ge sina medarbetare möjlighet att ta del av tex länsstyrelsens utbildningsdagar och aktuella konferenser. En kommun kommer att erbjuda utvalda medarbetare en omfattande intern utbildning till våldsombud. Denna utbildningsinsats kommer pågå under 2019 och innefatta 7,5 arbetsdagar. En annan kommun håller på att ta fram en utbildnings-/fortbildningsplan för personal som arbetar inom området. Förslag till handlingsplan 2019 Kartläggningen visar att kvinnofridsområdet är ett prioriterat område inom kommunernas socialtjänster. Arbetet bedrivs utifrån de olika förutsättningar som finns inom respektive kommun i länet. Kommunerna i Uppsala län är olika stora, både geografiskt och befolkningsmässigt. Detta innebär att de är organiserade på olika sätt och har olika behov och förutsättningar. Stödet på länsövergripande nivå behöver ske så att dessa olika behov och förutsättningar kan vägas in. Stödet behöver även ta hänsyn till medarbetarnas olika kompetens och uppdrag. Detta medför att stödets innehåll behöver vara flexibelt utformat, så att det passar in i respektive kommuns egen planering. Ur ett kvalitetssäkrings- och effektivitetsperspektiv behöver stödet även ske nära befintliga stödstrukturer. Kvinnofridsområdet är ett komplext område som riktar sig till medarbetare med olika kompetens och uppdrag. Kompetens kring området behöver finnas hos medarbetare som träffar barn och vuxna med social problematik men även hos medarbetare som arbetar med omsorg till personer med funktionsnedsättning eller äldre personer. Kompetensen behöver finnas dels på generell nivå för alla medarbetare, dels på specialiserad nivå för de medarbetare som har riktade uppdrag eller utökat ansvar. Kompetenshöjande insatser är viktiga för att kvalitetssäkra arbetet inom området. Länsstyrelsen och NCK utgör viktiga stöd för socialtjänstens kunskapsutveckling. Alla kommuner i länet använder sig av NCK:s webbutbildning som en grundläggande kompetensinsats inom området. Utifrån det som framkommer av kartläggningen kommer handlingsplanen 2019 att fokusera på ett nära samarbete med NCK:s befintliga kompetenshöjande insatser. Detta kan t ex innebär att erbjuda kommunernas socialtjänst en utbildningsledare från NCK som deltar vid arbetsgruppers arbete med NCK:s webbutbildning. Denna utbildningsledare kan även uppmuntra kommunerna 4

5 att arbeta med webbutbildningen i förvaltningsövergripande grupper, t ex att medarbetare inom barn- eller vuxenområdet gör den tillsammans eller att medarbetare inom individ- och familjeomsorgen eller äldreomsorgen går samtidigt, vilket medför ett samverkansperspektiv. Utbildningsledaren kan även uppmuntra diskussioner mellan personal som arbetar utifrån olika lagstiftning, t ex SoL (socialtjänstlagen), LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och HSL (Hälso- och sjukvårdslagen). En annan idé är att FoU-S tillsammans med NCK tar fram ett förslag på en kostnadsfri utbildning (1 2 dagar) med inriktning mot teorier och metoder. Denna utbildning skulle erbjuda kommunerna en sammanhållen kompetenshöjande insats. Utbildade medarbetare kan sedan stödja verksamheternas utveckling inom området och kunna fungera som t ex våldsombud. Det har i intervjuerna framkommit önskemål om föreläsningar kring t ex metoder att arbeta med förövare, metoder inom öppenvårdsinsatser för våldsutsatta personer samt om aktuell forskning och utveckling. Det här även angetts önskemål om att kommunerna ska bjudas in till en workshop för att diskutera hur det operativa arbetet sker i verksamheterna (t ex organisation, insatser, bemötande) samt till en workshop för att diskutera det strategiska arbetet (målformuleringar, uppföljning och resultat). FoU-S kommer även att tillsammans med länsstyrelsen bjuda in kommunernas samordnare till ett länsövergripande nätverk. FoU-S kommer även inom ramen för sitt uppdrag kunna stödja verksamheter som önskar arbeta med systematisk uppföljning som en metod för verksamhetsutveckling inom området. 5