TVÅ VIKTIGA FRÅGOR. Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill?

Transkript

1

2 TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill?

3 TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TRIS utgångspunkt är att alla människor har rätt att bli respekterade och utvecklas som fria individer Sveriges Rikes Lag FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna Barnkonventionen FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

4 Vilka vänder sig TRIS till? 1. Barn och ungdomar upp till 21 år. 2. Kvinnor. 3. Yrkesverksamma som kommer i kontakt med ungdomar. 4. Yrkesverksamma som kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor. De kan i sin tur delas upp i fem kategorier 1. Kvinnor/flickor som riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld. 2. Kvinnor/flickor med intellektuell funktionsnedsättning som riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld. 3. Nyanlända/ensamkommande flickor. 4. Ungdomar med romsk bakgrund. 5. HBT-personer som riskerar att utsättas för HFV

5 TRIS förebyggande arbete Var finns målgruppen? Hur kan vi mötas? Vilka arbetsmetoder passar? Förväntade resultat? Vilka resurser har vi tillsammans? Vilka resurser behöver vi för att kunna bedriva resultatinriktad förebyggande arbete med grupper som riskerar att utsättas för HFV? Skola Fritid Familj Socialtjänst Habilitering Ideell sektor Skydd Polis

6 Frizonen FÖRE UNDER EFTER Aktiviteter i grupp Individuella samtal Familjearbete Tre olika projekt Lilla rummet Ronja projektet Nå-vidare Trygghet Kontinuitet Representation MAKE SENSE!

7 Trygghet Frizonen ska vara en safe space, fri från hedersnormer, hederförtryck och våld. Deltagare ska känna tilltro till verksamheten, ingen ska bli ifrågasatt på grund av personliga livsval. Ingen ska behöva stöta på andra okända vuxna personer i verksamheten utan att det först fått information om vem som kommer på besök och varför.

8 Kontinuitet Frizonens verksamhet ska bygga på en plattform som inte förändras. Det ska vara stabilt med kontinuerliga utvärderingar och tydliga verksamhetsmål. Det ska vara en låg tröskel som öppnar möjligheten för att alla ska komma in i verksamheten enkelt och snabbt. Frizonen ska inte vara en kortsiktig satsning på en utsatt grupp.

9 Representation Det ska finnas igenkännande faktorer som skapar trygghet och gemenskap. Målgruppen saknar vuxna förebilder, många som levt med hedersnormer vågar inte berätta om det. Målgruppen har svårt att se sig själva i framtiden.

10 Empowerment-inriktat arbetssätt Individuell empowerment. Social empowerment. Normkritiskt perspektiv Fokuserar på normer och maktstrukturer. Strategier för förändring. Ingen ska förpassas till en offerposition. Relationsbaserad arbetsmodell Skapa tillit och förtroende Långsiktigt perspektiv Riskhantering Identifiera risker. Hot- och riskbedömningsinstrument. Motverka riskutveckling. TRIS-modellen

11 Gruppaktiviteter På skolor under skoltid På TRIS lokaler Externa aktiviteter Studiebesök Camp Ronja Ronja loppet Sommar för alla Stödverksamhet i grupp

12 Frizonen Fritid Under 2 eftermiddagar och kvällar i veckan för alla som identifierar sig som tjej och är mellan år. På TRIS lokaler eller i skolan efter skoltid. Mellan klockan 16:00-20:00 Specifika teman behandlas varje vecka. Möjlighet till diskussioner, filmvisning, värderingsövningar och rollspel. Deltagarnas egen kreativitet och initiativ till aktiviteter uppmuntras. Individuella aktiviteter och aktiviteter tillsammans. Varje kväll serveras det middag. Två deltagare tillsammans med en vuxen lagar middag till alla. Allt på Frizonen är gratis. Man behöver inte bli medlem.

13 Vilka arbetar på Frizonen? Socionomer med flera års kunskap och erfarenhet om målgruppens utsatthet och skyddsbehov. Personalen på Thaiboxning Tjejgruppsledare som studerar till socionomer. Personlig tränare. Ideella (lärare, sjuksköterska, juriststuderande, ITadministratör, husmor med mera).

14 Alla kan! Om de får en möjlighet!

15 Till dig som är yrkesverksam Föreläsning/utbildning Basutbildning om HFV, Trippelt Utsatt om HFV bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, Att arbete förebyggande mot HFV. Information & vägledning Handledning till olika yrkesverksamma grupper, Handledning av enskilda familjehem, Rådgivande/utredande konsultationer, Stöd i utredningar enligt SoL och LVU, Placeringar i skyddade boenden (familjehem, jourhem, stödboenden), Psykosociala stödsamtal till ungdomar.

16 Till dig som är yrkesverksam Riskhantering Identifiera risker, Hot- och riskbedömningsinstrument, Förebyggande åtgärder som motverkar riskutveckling. Familjearbete Bedömningssamtal med ungdomarnas familjer (med ungdomarnas medgivande), Familjesamtal, Vi inleder aldrig ett familjearbete mot tjejens/killens vilja. Det viktigaste är att tjejen/killen vill att kontakt ska tas, Ska inte betraktas som medling i traditionell bemärkelse utan ett förändringsarbete med individens mänskliga rättigheter i fokus.

17 Särskild kompetens Om hedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Målgrupp: Elevhälsa, Socialtjänst & habilitering Syfte: Utveckla metoder för att tidigt upptäcka unga som riskerar att utsättas för HFV. Mål: Förhindra äktenskapstvång.

18 Projekt Nå Hedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning En kartläggning av omfånget och karaktären av hedersrelaterat förtryck och våld bland unga med intellektuell funktionsnedsättning. 4 städer i 10 skolor. Cirka 120 skolanställda och 220 elever. 2 enkätundersökningar 9 djupintervjuer

19 Gymnasiesärskolans kunskaper om hedersrelaterat förtryck och våld. Personalens uppskattning. N=127 Arbetsplatsens samlade kunskaper Ledningsgruppens engagemang och förståelse för frågan Mindre bra Bra Mindre bra Bra Mycket bra Mycket bra 50% 10% 40% 40% 16% 44%

20 Finns det handlingsplan på gymnasiesärskolan som tar upp hedersrelaterat förtryck och våld? Personalens uppskattning. N=127 Handlingsplan för förebyggande arbete Ja Nej Vet ej Handlingsplan för akuta situationer Ja Nej Vet ej 55% 17% 28% 56% 21% 23%

21 Andel skolpersonal som misstänker att det finns elever som är i riskzonen att utsättas för och/eller misstänker att elever utsätts för HFV. n=127 33% 11% 56% Ingen misstanke Vet ej Ja, misstänker

22 Andel skolpersonal som har kännedom om elever som utsätts för HFV. n=127 28% 59% 13% Ingen kännedom Vet ej Ja, har kännedom

23 Skolpersonal som under sin tid som yrkesverksam mött elever som riskerat att utsättas eller har utsatts för HFV. n=127 18% 69% 13% Aldrig mött Vet ej Mött minst en elev

24 Skolans erfarenhet av elever som har restriktioner avseende deltagande i skolämnen och andra skolinslag. n=124 42% Ingen erfarenhet 58% Ja, har erfarenhet av elever som har restriktioner

25 Skolans erfarenhet av elever som har begränsad fritid. n=124 42% Ingen erfarenhet 58% Ja, har erfarenhet av elever som har begränsad fritid

26 Skolans erfarenhet av elever som har inga möjligheter eller begränsade möjligheter att umgås med kamrater av motsatt kön. n=127 30% 70% Ingen erfarenhet Ja, har erfarenhet

27 Vilka elever har restriktioner i skolan, på fritiden, har begränsade möjligheter att umgås könsintegrerad och får inte ha pojk-/flickvän? Skolans erfarenheter. n=76 Flickor Pojkar Utlandsfödda föräldrar Svenskfödda föräldrar 3% 97% 2% 98%

28 Skolans erfarenhet av elever som inte får välja sin framtida partner. N=124 4% 29% 37% 30% Ingen erfarenhet Villkorat valmöjlighet Får inte välja Övriga

29 Vilka elever har begränsade möjligheter i valet av framtida partner? Skolans erfarenheter. n=76 Flickor Båda könen Pojkar Utlandsfödda föräldrar Svenskfödda föräldrar 15% 10% 75% 1% 99%

30 Skolans erfarenhet av elever som blivit bortförlovade/gifta mot sin vilja. n=125 1% 26% 20% 53% Ingen erfarenhet Ja, men eleven själv känner inte så Blivit bortförlovad/gift Övriga

31 Vilka elever har blivit bortförlovade/gifta mot sin vilja? Skolans erfarenheter. n=58 Flickor Pojkar Utlandsfödda föräldrar Båda könen Svenskfödda föräldrar 9% 3% 88% 0% 100%

32 En som arbetar i elevvården svarar så här på frågan om tvång i arrangerade äktenskap: Alla som gifter sig tror jag. Jag tror inte jag har mött någon flicka som bara gör det ändå. Det är klart att hon sitter med glittrande ögon och berättar om sin fina bröllopsklänning och den fina ringen hon ska få och den underbara tårtan hon ska äta på bröllopet och det är väl så det ska vara men på särskolan bland de flickor jag möter är det liksom den grejen som är giftermål.

33 Skolans erfarenhet av avbruten skolgång bland elever som blivit troförlovade/gifta. n=126 Ingen erfarenhet 34% 12% 54% Vet ej Ja, har erfarenhet av avbruten skolgång

34 Skolans erfarenhet av försämrad psykisk hälsa bland elever som blivit troförlovade/gifta. n=126 Ingen erfarenhet 33% 26% 41% Vet ej Ja, har erfarenhet av försämrad psykisk hälsa

35 Hur ser våldet ut, konkret? Vilka typer av övergrepp riskerar unga med intellektuell funktionsnedsättning att utsättas för? Våldet och förtrycket uttrycks både aktivt och passivt. Passivt - genom föräldrars underlåtenhet. Aktivt - systematiskt ekonomiskt utnyttjande, känslomässigt utnyttjande och genom arrangerade äktenskap med mer eller mindre inslag av tvång.

36 Beroendesituationens konsekvenser Det är mycket vanligt att närstående har rollen som assistenter och/eller godemän. Det ökar de våldsdrabbades beroendeställning till familjen och/eller släkten. Den enskildes utsatthet inte blir känd för andra utanför. Det minskar sannolikheten att hedersrelaterat förtryck och våld anmäls.

37 Särskilda omständigheter bland flickor med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld. De är extra sårbara för utnyttjande. De har en annan referensram kring vad som kan betraktas som icke önskvärt handlingssätt eller behandling. De har svårigheter med abstrakt tänkande. De har svårt att förstå konsekvenserna av sina handlingar. De litar på sin omgivning på ett för deras ålder aningslöst sätt. En biologiska ålder som inte stämmer med deras mentala och känslomässiga utveckling. De är i en mening fortfarande barn.

38 26% Föräldrars födelseland. n=221 16% Svenskfödda föräldrar 58% Två utlandsfödda föräldrar En utlandsfödd förälder

39 Ungdomar som svarat att deras föräldrar inte tillåter dem delta i vissa fritidsaktiviteter tillsammans med vänner. Uppdelat i kön och etnisk bakgrund n=204 Svenskfödda föräldrar Utlandsfödda föräldrar ja nej ja nej Tjejer Killar Tjejer Killar

40 Får du vara tillsammans med någon? Uppdelat i kön och etnisk bakgrund. n=214 Svenskfödda föräldrar Utlandsfödda föräldrar Tjejer Killar Nej Ja Nej Ja Tjejer Killar

41 Bestämmer dina föräldrar vem du ska gifta dig med? Uppdelat i kön och etnisk bakgrund. n=216 Svenskfödda föräldrar Utlandsfödda föräldrar ja nej ja nej Tjejer Killar Tjejer Killar

42 Är det okej för dina föräldrar att du har sex med någon du är kär i? Uppdelat i kön och etnisk bakgrund. n=191 Svenskfödda föräldrar Utlandsfödda föräldrar nej ja nej ja Tjejer Killar Tjejer Killar

43 Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning - samhällets syn på deras sexualitet Önskan att vara oberoende krockar med behovet av omsorg från närstående. Svårt med gränssättning. Normer bland vänner, i media och på internet. Närståendes egen oro kan leda till ett överbeskyddande förhållningssätt. Mer utsatt för risker för sexuell utsatthet.

44 Oskuldens betydelse för förståelsen av hedersrelaterade normer och begräsningar bland flickor på gymnasiesärskolan Oskuldskravet är inte tydlig bland flickor med utlandsfödda föräldrar på gymnasiesärskolan. Skolpersonalen har begränsade erfarenheter av flickor som uttryckligen förväntas ta ansvar och värna om sin oskuld. Få flickor är medvetna om och/eller uttrycker ett eventuellt krav på avhållsamhet från föräktenskapligt sexuellt umgänge.

45 Oskuldens utvidgade betydelse bland flickor på gymnasiesärskolan Den kvinnliga oskulden avgränsas inte till kontroll av den ungas sexualitet utan tenderar att kontrollera andra områden i ungdomarnas liv. Oskuldskontext kännetecknas av tid, rum, upplevelser, aktiviteter blir sexualiserade. Könsegregerade principer - normer och begräsningar tillämpas i större utsträckning för en flicka än för en pojke.

46 Slutsatser Sexualitet och oskuldsfrågan kopplas inte tydligt ihop med hedersrelaterade normer och begränsningar. Ett alltför stort fokus på oskulden som enbart en sexuell företeelse lyckas inte fånga upp flickor med intellektuell funktionsnedsättning som riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld. Kravet på äktenskap med en av familjen vald man är mer utmärkande för hur hedersrelaterat förtryck kommer till uttryck bland flickor med intellektuell funktionsnedsättning.