Social resursförvaltning. Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0901/16

Transkript

1 Social resursförvaltning Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0901/16 Social utveckling Lotta Lidén Lundgren Telefon E-post: Återkoppling av yrkande angående samordningsuppdrag kring hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till beslut Social resursnämnd beslutar: att godkänna den övergripande inriktningen för uppdraget om samordning mot hedersrelaterat våld och förtryck, att uppdraget placeras inom verksamheten Dialoga, att översända tjänsteutlåtandet till Kommunstyrelsen för kännedom, samt att betrakta uppdraget som fullgjort. Sammanfattning I oktober 2016 fick förvaltningen i uppdrag från Social resursnämnd att ta fram ett förslag till utformning av en central samordningsfunktion i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Det finns ett behov av att en central funktion inrättas som kan samordna de många lokala insatserna som görs och som kan bidra till att förstärka stadens arbete ytterligare. Förvaltningen föreslår att samordningen ska ske utifrån två huvudspår: samverkan och samarbete samt kompetens- och metodutveckling. Samordningsuppdraget ska samla och synliggöra arbetssätt som fungerar. Det handlar även om att synliggöra de sektorsövergripande processer och relationer som finns idag och hur de kan fungera mer verkningsfullt tillsammans. Dialoga genomför idag utbildningsinsatser kring hedersrelaterat våld samt samordnar arbetet mot kvinnlig könsstympning samt barn- och tvångsäktenskap. Att inrätta ett samordningsuppdrag innebär att detta arbete kan utökas och intensifieras. Därför föreslår förvaltningen att uppdraget placeras inom verksamheten Dialoga. Social resursförvaltning Michael Ivarson Förvaltningsdirektör 1(5)

2 Ärendet Nämnden har att fatta beslut om ett övergripande förslag till utformning av samordningsfunktion i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Bakgrund I oktober 2016 fick förvaltningen i uppdrag från Social resursnämnd att ta fram ett förslag till utformning av en central samordningsfunktion i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. I sitt yrkande skriver nämnden bland annat följande: Göteborgs stad bedriver sedan länge ett omfattande arbete mot hedersförtryck och ett stort antal medarbetare är engagerade i frågan ute i stadsdelarna. Flera stadsdelar har lokala samordnare som arbetar med detta. Social resursförvaltning, som har det centrala ansvaret för området, gör också många insatser inom ramen för arbetet mot våld i nära relationer (...) Nämnden uttrycker därför att det finns ett behov av att en central funktion inrättas som kan samordna de många lokala insatserna som görs och som kan bidra till att förstärka stadens arbete ytterligare. Det här tjänsteutlåtandet beskriver på en övergripande nivå hur samordningsfunktionen kommer att utformas. Hedersrelaterat våld och förtryck Det finns ingen gemensam definition av hedersrelaterat våld och förtryck, men den definition som vi använder utgår från regeringens handlingsplan (Skr. 2007/08:39): Hedersrelaterat våld och förtryck, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar om dessa. När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld, våld och dödligt våld. Kärnan i hedersnormen är kontrollen av barn och ungas frihet och sexualitet. Både flickor och pojkar drabbas av hedersförtryck och både män och kvinnor är delaktiga i att upprätthålla hedersnormen. Heder är släktens anseende i det omgivande samhället. Förlorad heder kan få konsekvenser socialt, ekonomiskt och politiskt. Både män och kvinnor är bärare av hedersnormer och kan delta i kontrollen och förtrycket. Kollektivets behov är överordnade individens det viktiga är vad som är bäst för släkten, till exempel får individen ofta inte själv bestämma i fråga om äktenskap. Kontrollen av kvinnans sexualitet är central så att hon kan anses ärbar samt är oskuld vid giftermålet. Hennes faktiska eller påstådda beteende påverkar släktens anseende. Endast heterosexualitet godkänns. Situationen för hbtq-personer är svår. När någon begått ett normbrott som skadat släktens heder kan åtgärder krävas för att återupprätta hedern. Det kan exempelvis handla om våld eller tvångsgifte. Barn- och tvångsäktenskap och könsstympning är en del av det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 2(5)

3 Problematikens omfattning Det finns idag ingen tydlig och omfattande kartläggning över hur många som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, varken i Göteborg eller nationellt. I SOU 2014:49 står att hedersrelaterade begränsningar av olika svårighetsgrad sannolikt berör långt över hundra tusen människor i Sverige. Föreningen Varken hora eller kuvad publicerade nyligen en kartläggning som genomfördes i våras på fem skolor i några socioekonomiskt utsatta områden i Göteborg. Kartläggningen Tolvhundra, redovisar att många barn och unga utsätts för förtryck i hederns namn. Kartläggningar på både nationell och lokal nivå ska genomföras. För att få en bild över omfattningen genomför staden nu en kartläggning som ska innefatta hela Göteborg. På nationell nivå har regeringen nyligen publicerat sin nationella Strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Strategin inbegriper även bland annat arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och i denna uttrycker regeringen att en nationell kartläggning ska genomföras, som ska ge bättre kunskap om hur många som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. Samverkan med personalorganisationerna Samverkan sker i FSG Samverkan inom kommunen och med andra aktörer Samverkan har skett med verksamheter inom förvaltningen som i sitt uppdrag på olika sätt arbetar med att förebygga och motverka hedersrelaterat våld samt med de verksamheter som möter de drabbade/offren. Förvaltningens överväganden I juni 2016 presenterade förvaltningen en kartläggning över aktörer som idag på olika sätt arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborg. Det bedrivs idag arbete i stadsdelarna, inom Social resursförvaltning, inom civilsamhället och andra organisationer. Arbetet bedrivs utifrån tre perspektiv: - Det förebyggande arbetet: Arbete med förebyggande insatser som främjar en positiv samhällsutveckling, där mänskliga rättigheter och tilliten till samhället är hörnstenar. Det förebyggande arbetet behöver stärkas. - Riskbedömning/tidig upptäckt av våld: Man behöver utveckla arbetssätt för att upptäcka våldsutsatthet. - Stöd till utsatta: Individerna som utsätts behöver ha stöd och starkare skydd. Olika insatser inom Social resursförvaltning Social resursförvaltning har flera verksamheter som på olika sätt arbetar med frågan, både ur ett förebyggande perspektiv, med kunskapshöjande insatser samt med stöd till de individer som är utsatta. Mika-mottagningen, Samhällsorientering och sexuell hälsa är exempel på verksamheter som jobbar förebyggande. Barnhuset, Kriscentrum för kvinnor och Kriscentrum för män, Stödcentrum för brottsutsatta samt Kris- och relationsenheten är exempel på verksamheter som jobbar med stöd till utsatta personer. Dialoga genomför kunskapshöjande insatser. Utbildningar och konsultationer om våld i nära relationer erbjuds för medarbetare i Göteborgs stad för att öka kunskapen om frågan. De stödjer även metodutveckling och olika former av samverkan. Sedan ett år Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 3(5)

4 tillbaka har Dialoga även i uppdrag att samordna frågan om kvinnlig könsstympning i Göteborgs stad. Tillsammans med samordningen av arbetet mot kvinnlig könsstympning samordnas även arbetet mot barn- och tvångsäktenskap, då det är företeelser som går att arbeta mot på liknande sätt. Dialoga har ett tydligt uppdrag att utifrån ett människorättsperspektiv och utifrån stadens plan mot våld i nära relationer inkludera allt det våld som människor utsätts för i nära relationer. Det som särskiljer hedersrelaterat våld och förtryck från annat våld i nära relationer är att det hedersrelaterade våldet är kollektivt våld. Dialoga genomför idag utbildningsinsatser kring hedersrelaterat våld samt samordnar arbetet mot kvinnlig könsstympning samt barn- och tvångsäktenskap. Att inrätta en central samordningsfunktion innebär att detta arbete kan utökas och intensifieras. Därför föreslår förvaltningen att samordningsfunktionen placeras inom verksamheten Dialoga. Samordning mot hedersrelaterat våld och förtryck Det finns ett stort behov av att utveckla samordningen av stadens olika insatser. Samordningsfunktionen ska innebära att samla och synliggöra arbetssätt som fungerar. Det handlar även om att synliggöra de sektorsövergripande processer och relationer som finns idag och hur de kan fungera mer verkningsfullt tillsammans. Samordningsfunktionen blir ett nav i att stödja det arbete som redan görs, att ta tillvara på den kunskap som finns samt att utveckla nya arbetssätt tillsammans med de aktörer som arbetar inom fältet. Verksamheter inom Social resursförvaltning, samtliga stadsdelsförvaltningar samt aktörer inom civilsamhället ska involveras. Förvaltningen föreslår att samordningsfunktionen ska arbeta utifrån två huvudspår: Samverkan och samarbete samt kompetens- och metodutveckling. Samverkan och samarbete Samordningsfunktionen ska: - Identifiera behov av samverkan och samarbete internt i staden samt med externa aktörer så som till exempel civilsamhällets aktörer. - Skapa förutsättningar för samverkan och samarbete. Det kan handla om att skapa mötesplatser för erfarenhetsutbyte, där befintlig kunskap och kompetens lyfts fram, delas och sprids. Kompetens- och metodutveckling Samordningsfunktionen ska: - Via utbildningar och konferenser sprida kunskap som stärker professionen i sitt bemötande och arbete med målgruppen. - Omvärldsbevaka och skapa kontaktytor för att hämta in och söka ny kunskap och bra metoder. Ekonomiska konsekvenser Medel för uppdraget kommer att tas av befintliga resurser och därför inte att medföra ekonomiska konsekvenser. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 4(5)

5 Barnperspektivet Barn som lever i miljöer som begränsar eller förtrycker dem får varken sina mänskliga rättigheter eller rättigheter utifrån barnkonventionen tillgodosedda. Det är därför av stor vikt att arbeta strukturerat och långsiktligt med att bryta dessa strukturer. Jämställdhetsperspektivet Våld och förtryck i hederns namn har såväl köns- som generationsaspekter. Kvinnor i alla åldrar men framför allt yngre kvinnor/tjejer är mer utsatta för begränsningar utifrån sociala strukturer och mer utsatta för brott (våld och förtryck) som sker i hederns namn. En mycket utsatt grupp är också unga personer med HBTQ-identitet. Det finns dock också exempel på att unga killar drabbats. Särskilt utsatta är personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att uppnå ett jämställt samhälle är det av mycket viktigt att förtryckande strukturer motverkas och att våld elimineras. Förtryckande strukturer som vilar på föreställningar om heder finns främst i familjer och samhällen med starka patriarkala strukturer. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 5(5)