Transkript

1

2 TRIS- tjejers rätt i samhället: Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat förtryck och våld Arbetar lokalt och nationellt

3 TRIS målgrupp 1. Barn och unga upp till 21 år 2. Kvinnor 21 år och uppåt Kvinnor/flickor som riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld. Kvinnor/flickor med intellektuell funktionsnedsättning som riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld. Nyanlända/ensamkommande flickor Kvinnor med särskilda sårbarhetsfaktorer HBTQ-personer som riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld 3. Yrkesverksamma

4 Akut Förebyggande Kunskap och metoder TRIS

5 Hedersrelaterade värdegrunden Individens frihet och integritet Synen på heder Synen på barnuppfostran Synen på kvinnans frihet och sexualitet Synen på funktionsnedsättning Synen på HBTQ Värdekollisioner/ Normkonflikter Konfliktområden

6

7 När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld. Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär innebär att det kan finnas fler förövare av båda könen och att offren kan vara både kvinnor och män samt flickor och pojkar. Det kan också innebära att våldet sanktioneras av familjen och den närmaste omgivningen, även av andra kvinnor.

8 Hederstänkandet kan ta sig olika uttryck beroende på kulturella föreställningar och religion men är inte kopplat till någon specifik kultur eller religion. Hederstänkande kan även förekomma i icke-religiösa sammanhang. Tvångsäktenskap och könsstympning är specifika företeelser som har sin grund i bl.a. föreställningen om att mäns och familjers heder är avhängig kvinnors och flickors sexuella beteende. Arrangerade äktenskap har inte sällan starka inslag av påverkan och det kan vara svårt att avgöra om det fråga om ett tvångsäktenskap. Att gå emot familjens tradition och önskemål från föräldrar och andra släktingar kan för den enskilda flickan eller kvinnan, och även för unga män, vara så kännbart att det i praktiken inte är ett möjligt alternativ.

9

10 HEDERSRELATERAD VÄRDEGRUND Gruppens ansvar Offentlig roll Hedern betraktas som en ägodel Ett rykte tillmäts stor betydelse och är överordnad allt annat Förlorad heder måste upprättas Kollektivet har ett ansvar, utmäter och utför ett straff Betraktarens öga MAJORITETSSAMHÄLLETS VÄRDEGRUND Individens enskilda angelägenhet Personlig integritet Hedern är en egenskap Ryktet har betydelse men är ej överordnad Individens förståelse och definition. Överjag Individen ansvarar för en eventuell upprättelse

11 Heder är något man äger eller har eller förlorar; den är en del av en själv som en kroppsdel Wikan 2004

12 Ryktet är som en tandkrämstub om du klämmer ut innehållet är det omöjligt att stoppa tillbaka det

13 Hedersrelaterade värdegrunden Oskuldskrav Hedersbegreppet

14 Sharaf - att vara hederlig och ärlig. Sharaf är knuten till en mans, hans familjs eller släkts ära. Sharaf kan öka om aktuella normer/moraliska värderingar respekteras och den kan minska om de inte efterföljs. Liknar den svenska definitionen av heder. - Vara en rättfärdig man - Försörja sin familj - Respektera äldre släktingar Namus är den heder som är knuten till kvinnors sexuella integritet, i synnerhet deras kyskhet. Det handlar om kvinnors respektabilitet och blygsamhet. Begreppet refererar till mannens ära och heder. Begreppet finns inte på svenska. - Gift kvinna undergiven - Ogift kvinna - kyskhet Ird - är den heder som endast är knuten till kvinnan. Ird kan inte öka, den kan endast minska. Sharaf uppvägs av Ird.

15 En mans Namus kvinnliga medlemmars uppförande En kvinna med Ird upprätthåller mannens Namus genom lydnad, blygsamhet och trohet. Hon gör detta genom sina handlingar och genom sin klädsel. En ogift kvinna upprätthåller manliga släktingars Namus genom att avstå från föräktenskaplig sex och alla eventuella handlingar och/eller uppföranden som kan tolkas i sexuella termer. Hennes främsta uppgift är att inför andra släktmedlemmar bevisa sin oskuld.

16 Sharaf Namus Optimalt Föreläsning Astrid Schlytter

17 Sharaf Namus Socialt självmord Föreläsning Astrid Schlytter

18 Namus Sharaf Acceptabelt Föreläsning Astrid Schlytter

19

20

21 Den hedersrelaterade manligheten utvecklas genom kontroll av närstående kvinnors kroppar och genom lydnad mellan bröder. Kontroll våld - ger positiv bekräftelse Hierarki ger positiv bekräftelse Avhumanisering Inom familjesystemet, få alternativa förebilder, får liten/ingen hjälp att hantera aggressivitet/våld (Schlytter och Rexvid 2013)

22 Flickor uppfostras till objekt (lyda, anpassa sig)och att kontrollera/förneka sig själv Förnekelse av känslor och sin egen kropp En flicka som vanärar sin familj blir smutsig; familjen kan genom att straffa flickan ta bort det smutsiga dvs att återupprätta hedern Mernissi (1982)

23 Rättighet/tillåtelse Befogenhet Ansvar Plikt/förväntning Kärlek & makt Kontroll & straff i kärlekens tecken I förebyggande syfte För hennes eget bästa Styrka & maskulinitet Disciplinera Sonen agerar i enlighet med sin broderliga roll

24

25 Förväntas vänta med sex Får ej ha en heterosexuell relation Oskuldsnorm Får ej ha vänskapliga relationer med person av motsatt kön Förväntas följa andras vilja när det gäller val av framtida äktenskapspa rtner Sexuell kontroll

26 Sexuell kontroll Oskuldsnorm Hedersrelaterade traditioner

27 Sexuell kontroll Villkorat samhällsdeltagande Oskuldsnorm relaterade Hedersrelaterade och normer traditioner begränsn- Heders- ingar

28 Sexuell kontroll Villkorat samhällsdeltagande Oskuldsnorm relaterade Hedersrelaterade och relaterat normer förtryck och traditioner begränsn- Heders- Heders- våld ingar Begränsningar, hot och våld

29 Andelen flickor som lever i ett hedersrelaterat sammanhang 23 % 16% 11% SEXUELL KONTROLL SEXUELL KONTROLL + VILLKORAT DELTAGANDE I SAMHÄLLET 7 % BEGRÄNSNINGAR, HOT & VÅLD OSKULDSNORMER Schlytter, A. Högdin, S. Ghadimi, M. Backlund, Å. & Rexvid, D. 2009

30 Andelen flickor som lever i ett hedersrelaterat sammanhang och som har två utlandsfödda föräldrar % 11% 21 % 31 16% % SEXUELL KONTROLL SEXUELL KONTROLL + VILLKORAT DELTAGANDE I SAMHÄLLET 14 7 % BEGRÄNSNINGAR, HOT & VÅLD OSKULDSNORMER Schlytter, A. Högdin, S. Ghadimi, M. Backlund, Å. & Rexvid, D. 2009

31 Främst flickor/kvinnor får inte: Klä sig som man vill Umgås socialt med vem man vill Inte få gå ut efter skolan på egen hand eller får inte gå ut alls Inte få studera vidare, eller studera vidare bara på samma ort som familjen bor Delta på obligatoriska skolämnen och sociala skolinslag Fritt delta i det civila samhället Bestämma över sitt liv, sin kropp och sexualitet Förväntas gifta sig tidigt, tvingas till äktenskap Riskerar att bli könsstympad

32 Land Uppskattning av förekomsten av kvinnlig könsstympning i åldrarna (%) Djibouti 93 % Egypten 91 % Eritrea 89 % Etiopien 74 % Gambia 78 % Guinea 96 % Mali 85 % Mauretanien 72 % Sierra Leone 94 % Somalia 98 % Sudan 80 % WHO 2008

33

34 Hedersrelaterade värdegrunden Synen på sexualitet Oskuldsnormer Hedersbegreppet Synen på funktionsnedsättning Äger inte sin sexualitet, men betraktas som sexuella Förstår inte normer kring sexualitet Har mindre värde på äktenskapsmarknaden Diffusa och otydliga Kan inte leva ett dubbelliv eller använda olika strategier för att utöka sitt livsutrymme Döljs Ett straff Skamfullt Kan botas Normaliseringsprocess

35 HEDERSRELATERAD VÄRDEGRUND Döljs Ett straff Skamfullt Kan botas Normaliseringsprocess Är sexuella! MAJORITETSSAMHÄLLETS VÄRDEGRUND Hjälp och stöd genom LSS Funktionsnedsättning är en diskrimineringsgrund Kan ej botas, men kan bibehålla kapacitet genom habilitering Ses som icke sexuella Alternativt; översexuella väsen som inte kan hantera sin sexualitet och bör skyddas från den

36 Hedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning

37 Rapporten Trippelt utsatt Ca 220 elever har svarat på en elevenkät Ca 120 skolpersonal har svarat på en lärarenkät 9 gymnasiesärskolor ingick i studien Studien genomfördes i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala 3% 8% 21% 68% Pedagoger Elevvård Skolledning Annan personal

38 Skolans erfarenhet av elever som har inga möjligheter eller begränsade möjligheter att umgås med kamrater av motsatt kön och ha pojk-flickvän. n=127 30% 70% Ingen erfarenhet Ja, har erfarenhet

39 Får du vara tillsammans med någon? uppdelat i kön. n=214 Kön 100% 90% 80% 88% 95% 8% 70% 60% 50% 40% 92% Nej Ja 30% 20% 10% 0% 12% TJEJER 5% KILLAR nej ja

40 Får du vara tillsammans med någon? uppdelat i kön och etnisk bakgrund. n=214 Svenskfödda föräldrar Utlandsfödda föräldrar TJEJER KILLAR TJEJER KILLAR Nej Ja Nej Ja

41 Är det okej för dina föräldrar att du har sex med någon du är kär i? uppdelat i kön. n= % % Nej Ja TJEJER KILLAR nej ja

42 Är det okej för dina föräldrar att du har sex med någon du är kär i? uppdelat i kön och etnisk bakgrund. n= SVENSKFÖDDA FÖRÄLDRAR UTLANDSFÖDDA FÖRÄLDRAR TJEJER KILLAR 0 TJEJER KILLAR Nej Ja Nej Ja

43 Tid och rum sexualiseras Flickor är inte medvetna om oskuldsnormer Dolda oskuldsnormer Könssegregerade principer

44 Tid Flickor och rum uppfattas sexualiseras inte som sexuella Den unge kan inte agera i enlighet med normer Svåra konsekvenser Äktenskapsparadigm Könssegregerade kopplas till normaliserings principer process Utvidgad Dolda normer oskuldsnorm Flickor Upplevelser är inte och medvetna aktiviteter om oskuldsnormer sexualiseras

45 Skolans erfarenhet av elever som har restriktioner avseende deltagande i skolämnen och andra skolinslag. n=124 42% Ingen erfarenhet 58% Ja, har erfarenhet av elever som har restriktioner

46 Vilka elever har restriktioner i skolan, på fritiden, har begränsade möjligheter att umgås könsintegrerad och får inte ha pojk-/flickvän? skolans erfarenheter. n=76 Utlandsfödda föräldrar Svenskfödda föräldrar Flickor Pojkar 3% 2% 97% 98%

47 Ungdomar som svarat att deras föräldrar inte tillåter dem delta i vissa fritidsaktiviteter tillsammans med vänner. uppdelat i kön. n=204 90% 80% 83% 83% 70% 60% 17% 50% 40% 83% Nej Ja 30% 20% 10% 17% 17% 0% TJEJER KILLAR nej ja

48 Ungdomar som svarat att deras föräldrar inte tillåter dem delta i vissa fritidsaktiviteter tillsammans med vänner. uppdelat i kön och etnisk bakgrund n=204 SVENSKFÖDDA FÖRÄLDRAR UTLANDSFÖDDA FÖRÄLDRAR TJEJER KILLAR 0 TJEJER KILLAR ja nej ja nej

49 Ger inte emotionellt stöd Bistår inte med praktiskt stöd Försummar barnets behov av meningsfull fritid Uppmuntrar inte skolarbete Passivt Stödjer ej barnets sociala utveckling

50 Ger inte Vilseledande emotionellt äktenskap stöd Bistår inte Sexuellt med praktiskt tvång stöd Försummar Känslomässigt barnets behov av utnyttjande meningsfull fritid Uppmuntrar Tidig inte föräldraskap skolarbete Passivt Aktivt Stödjer ej Ekonomiskt barnets utnyttjande sociala utveckling

51 Sexuell kontroll och tvång i ett hedersrelaterat sammanhang kopplat till funktionsnedsättning och målgruppens särskilda sårbarhet Normaliseringsprocess Fokus på bröllopsfest Övertygande samtal Känslokortet Migrationsbiljett Vilseledande äktenskap Vilseledande samtal

52 Sexuell kontroll och tvång i ett hedersrelaterat sammanhang kopplat till funktionsnedsättning och målgruppens särskilda sårbarhet Sexuellt Normaliseringsprocess utnyttjande och tvång Fokus på Fysisk våld bröllopsfest Övertygande Starkt samtal mentalt utnyttjande Känslokortet Tidigt Migrationsbiljett föräldraskap Vilseledande Som gift äktenskap Vilseledande Stora förväntningar samtal

53 Sexuell kontroll och tvång i ett hedersrelaterat sammanhang kopplat till funktionsnedsättning och målgruppens särskilda sårbarhet Svårt att förstå Fokus på Fysisk abstrakt våld bröllopsfest tänkande Annan Övertygande Starkt referensram samtal mentalt kring utnyttjande vad som är Känslokortet icke önskvärd behandling Litar aningslöst Tidigt Migrationsbiljett på sin föräldraskap omgivning Svårt att förstå Sexuellt konsekvenserna Normaliseringsprocess av sina utnyttjande och tvång handlingar Särskilda Vilseledande sårbarhetsfaktorer Som gift äktenskap Extra Vilseledande Stora sårbara förväntningar utnyttjande samtal

54 Bestämmer dina föräldrar vem du ska gifta dig med? uppdelat i kön. n= Kön Ja Nej TJEJER 9 6 KILLAR nej ja ja nej

55 Bestämmer dina föräldrar vem du ska gifta dig med? uppdelat i kön och etnisk bakgrund. n=216 Svenskfödda föräldrar Utlandsfödda föräldrar nej ja TJEJER KILLAR 0 TJEJER KILLAR ja nej ja nej

56 Skolans erfarenhet av elever som inte får välja sin framtida partner. n=124 4% 29% 37% 30% Ingen erfarenhet Villkorat valmöjlighet Får inte välja Övriga

57 Vilka elever har begränsade möjligheter i valet av framtida partner? skolans erfarenheter. n=76 Flickor Pojkar Båda könen 15% 10% Utlandsfödda föräldrar Svenskfödda föräldrar 1% 75% 99%

58 Skolans erfarenhet av elever som blivit bortförlovade/gifta mot sin vilja. n=125 1% 26% 20% 53% Ingen erfarenhet Ja, men eleven själv känner inte så Blivit bortförlovad/gift Övriga

59 Vilka elever har blivit bortförlovade/gifta mot sin vilja? skolans erfarenheter. n=58 Flickor Pojkar Båda könen Utlandsfödda föräldrar Svenskfödda föräldrar 9% 3% 0% 88% 100%

60 Alla som gifter sig tror jag. Jag tror inte jag har mött någon flicka som bara gör det ändå. Det är klart att hon sitter med glittrande ögon och berättar om sin fina bröllopsklänning och den fina ringen hon ska få och den underbara tårtan hon ska äta på bröllopet och det är väl så det ska vara men på särskolan bland de flickor jag möter är det liksom den grejen som är giftermål. En som arbetar i elevvården svarar så här på frågan om hur många som tvingas till/vilseleds äktenskap:

61 Det är ett känsligt kapitel när man kommer in på tvångsäktenskap, man kanske håller tillbaka lite om man vet att någon är på väg in i det, att man inte vågar riktigt. Man tycker att man ställer till det för tjejen, man utmanar tjejens liv på något sätt och man går inte in för mycket. Vi har inte eleverna så många timmar i veckan! Vad händer när hon inte är här?

62 Brottsbalken 4 kap. Om brott mot frihet och frid om äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa Olaga tvång innefattar bland annat: att man genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar någon annan att göra, tåla eller underlåta sig något. Hot om brottslig gärning kan till exempel avse hot om misshandel eller annan brottslig handling så som förtal, förolämpning, ofredande eller skadegörelse mot brottsoffrets egendom. Hot om brottslig gärning omfattar endast hot om påföljder som är brottsliga. Tvångsäktenskap Barnäktenskap Vilseledande äktenskap Informella äktenskap (exempelvis räknas hot om att personen ska bemötas med tystnad eller uteslutas ur familjegemenskapen inte som en brottslig handling och olaga tvång är därför inte aktuellt. Däremot kan sådana hot ingå i ett utnyttjande av en persons utsatta belägenhet. )

63 Brottsbalken 4 kap. Om brott mot frihet och frid om äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa Utnyttjande Olaga tvång av innefattar utsatt belägenhet bland annat: innefattar: att man genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om Olika situationer där gärningsmannen utnyttjar att offret befinner sig i brottslig gärning tvingar någon annan att göra, tåla eller underlåta en sig beroendeställning något. i förhållande till honom eller henne Situationer Hot om brottslig där gärningsmannen kan till utnyttjar exempel avse förhållanden hot om misshandel såsom att offret: eller lever annan under brottslig ekonomiskt handling svåra så förhållanden som förtal, förolämpning, ofredande eller lever skadegörelse i flyktingskap mot brottsoffrets egendom. Hot befinner om brottslig sig i vanmakt gärning omfattar endast hot om påföljder som är brottsliga. har en intellektuell funktionsnedsättning eller någon sjukdom eller (exempelvis är beroende räknas av hot narkotika. om att personen ska bemötas med tystnad eller uteslutas Barn kan ur familjegemenskapen oftast anses befinna inte sig i som en utsatt en brottslig belägenhet; handling inte och minst olaga utifrån tvång den är därför beroendeställning inte aktuellt. som Däremot barn kan har sådana till vuxna hot närstående. ingå i ett Utöver barn utnyttjande kan också personer av en persons med en utsatta psykisk belägenhet. eller intellektuell ) funktionsnedsättning ofta anses befinna sig i en utsatt belägenhet som kan utnyttjas för att förmå dem att ingå ett äktenskap. 4 c Den som genom olaga tvång Tvångsäktenskap eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår en person att ingå ett Barnäktenskap som är giltigt i den stat där det ingås, i den stat Vilseledande äktenskap enligt vars lag det ingås eller i en stat i vilken Informella minst äktenskap av makarna är medborgare eller har hemvist döms för äktenskapstvång till fängelse i högst fyra år.

64 Värdekollisioner / Normkonflikter Konfliktområden Döljer insyn & Kontrollerar livsutrymmet

65 Minskar sannolikheten att HFV anmäls Utsattheten blir inte känd för andra utanför Den unge kan inte själv söka habiliteringsinsatser Beroendeställning till familjen ökar Närstående är assistenter Synen på Otrygghetskänslor Värdekollisioner funktions- / Normkonflikter nedsättning Konfliktområden Osynliggörande Konsekvenser Döljer insyn i vardagen & Kontrollerar men också livsutrymmet framtid Underutvecklat känslomässig och kognitiv utveckling Frånvaro av ungdomsliv Stigmatisering och isolering Passivitet och underlåtenhet från föräldrar

66 Föreläsning Astrid Schlytter

67 Kontakt Vxl