HAND Bevakningsområden för handläggning av översiktsplan

Transkript

1 Typ av dkument: Rutin/checklista löpande ärendehantering, del av (miljö)ledningssystem Ärende: Översiktsplan (ÖP), Fördjupning av (FÖP) ch Tillägg till översiktsplanen (grupp nr 401) Ansvarig enhet: Plan- ch beredskap, Samhällsplanering Berörda enheter: Plan- ch beredskap, Miljö, Naturvård, Kulturmiljö, Lantbruk, Rätts, Näringsliv Berörda sakmråden: kmmunikatin, jämställdhet, integratin, fiske, Omfattning/syfte: Beaktar alla aspekter. Utgår från natinella strategin för hållbar utveckling (skr. 2003/04:129) Rutinbeskrivning: Se separat dkumentet Rutiner för handläggning av planärenden. Checklistr: Detta dkument samt LIKA, en checklista för jämställd planering Kntaktpersn: Frida Ryhag,

2 Planens uppbyggnad Struktur Media Övergripande mål/visin Reginalt perspektiv Teman Delmråden beskrivningar, rekmmendatiner, knsekvenser Uppföljning Underlag Grundläggande redvisning enligt planch bygglagen (1987:10), PBL Redvisas tydligt i vilket skede planen är? (prgram, samråd, utställning, antagen) Framgår det vilka handlingar sm ingår? Är handlingarna kmpletta ch tydliga? Finns en behvsbedömning med tillräckligt underlag för miljöbedömning av planen? Krävs en miljöbedömning av planen (gäller vid FÖP då miljöbedömning alltid görs vid ÖP)? Redgörs för avgränsning/ innehåll/ alternativ/ prcess? Finns annan miljöknsekvensbeskrivning? Finns samrådsredgörelsen bifgad? Redvisas grunddragen i den planerade mark- ch vattenanvändningen? Redvisas hur den byggda miljön ska bevaras ch utvecklas? Redvisas allmänna intressen? Redvisas planeringsförutsättningarna, skälen till planens utfrmning ch de åtgärder sm kmmunen avser att vidta för att fullfölja planen? Går det att utläsa översiktsplanens innebörd ch knsekvenser utan svårighet? Redvisas knflikter mellan mål ch mellan allmänna intressen? Om planen är en fördjupning av eller tillägg till någn del av översiktsplanen: framgår planförslagets verkningar för andra delar av kmmunen? Har det skett väsentliga förändringar av planförslaget efter utställningstiden, sm skulle kunna mtivera en ny utställning? Finns Länsstyrelsens granskningsyttrande bifgat planen? Framgår det m Länsstyrelsen inte har gdtagit planen till någn del? VAD BEVAKAR LÄNSSTYRELSEN I OLIKA SKEDEN SAMRÅD UTSTÄLLNING ANTAGEN

3 Riksintressen enligt miljöbalken (1998:808), MB Grundläggande bestämmelser (kapitel 3) Yrkesfiske ch vattenbruk (Fiske, Fiskeriverket) Rennäring (Lst Jämtland /Plan, Sametinget) Naturvård (Natur, Naturvårdsverket) Kulturmiljövård (Kultur, Riksantikvarieämbetet) Friluftsliv (Natur, Naturvårdsverket) Värdefulla ämnen ch material (Sveriges gelgiska undersökning, SGU) Industriell prduktin (Plan, Verket för näringslivsutveckling) Energiprduktin (Plan, Statens energimyndighet) Energidistributin (Beredskap, Statens energimyndighet) Tele- ch radikmmunikatiner (Beredskap, Pst- ch telestyrelsen) Vägar (Kmmunikatin, Vägverket) Järnvägar (Kmmunikatin, Banverket) Flygplatser (Kmmunikatin, Luftfartsstyrelsen) Vattenförsörjning (Miljö, Naturvårdsverket) Avfallshantering ( Miljö, Naturvårdsverket) Ttalförsvaret (Beredskap, Försvarsmakten/ /Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap frm Särskilda bestämmelser (kapitel 4) Natur ch kulturvärden Turism ch rörligt friluftsliv (4:2 MB) Förbud mt vattenkraftverk, vattenreglering ch vattenöverledning för kraftändamål (4:6 MB) Natura 2000-mråden 4:8 MB Särskild granskning Riksintressen Redvisas riksintressen tydligt ch fullständigt? Är redvisningen aktuell vad gäller avgränsning ch värdebeskrivning? Framgår det hur planens förslag påverkar riksintressen? Har knkurrerande riksintressen vägts mt varandra? Innebär riksintresset behv av mellankmmunal samrdning? Redvisas Natura 2000-mråden ch deras skyddsintressen? Innebär planförslaget påtaglig skada på riksintresset? Tillgdser förslaget inte riksintressena? (PBL 4:9) Hälsa ch säkerhet Redvisas källr till risk för hälsa ch säkerhet samt bjekt sm är utsatta ch behöver skydd? Finns behv av en riskanalys? Överensstämmer planen med antaget prgram för skydd mt lyckr enligt lagen m skydd mt lyckr (1998:896), LSO? Redvisas åtgärder för att minimera riskerna ch öka skyddet? Har elanläggningar ch bebyggelse lkaliserats så att expneringen för elektrmagnetiska fält begränsas? Redvisas VA-prblematik ch förslag på åtgärder? Redvisas risker för lyckr, översvämning ch ersin med förslag på åtgärder? Är planens förslag rörande bebyggelse lämplig med hänsyn till bendes ch övrigas hälsa ch till behvet av skydd mt lyckr? Blir bebyggelsen lämplig med hänsyn till de bendes ch övrigas hälsa eller till behvet av Hälsa ch säkerhet: Tänkbara risker: Buller Luftförreningar ch gasutsläpp Vattenförreningar Förrenad mark VA förreningar, hälsrisker, kapacitet Ljus/skugga, skymmande effekter Explsin Brand Översvämning Ras ch skred Trafikfarr Farligt gds Sciala risker Allergier, allergener Vibratiner ch sättningar i byggnader Högspänning ch strålningsrisker Långa insatstider för räddningstjänsten Tänkbara riskkällr: Vägar Järnvägar Industrianläggningar Hamnanläggningar Parkeringsanläggningar Bensinstatiner Kraftledningar Gasledningar Hästhållning ch övriga djurstallar/lantbruk Radn Grundförhållanden/geteknik Skjutbanr Avlppsreningsverk ch enskilda avlpp Sptippar ch avfallsanläggningar Övriga upplag Mtrbanr Energianläggningar Vindkraftverk Flygplatser

4 Miljökvalitetsnrmer för utmhusluft Kvävedixid (*) Kvävexider (*) Svaveldixid (*) Klmnxid (*) Bly (*) Bensen (1/1-10) Arsenik (31/12-12) Kadmium (31/12-12) Nickel (31/12-12) Partiklar (PM10) (*) Ozn (31/12-09, 31/12-19**) * MKN ska redan vara uppfyllt ** Ska eftersträvas Reginalt underlagsmaterial (RUM Dalarna) Länsstyrelsens reginala underlagsmaterial (RUM Dalarna) innehåller flertalet uppgifter m skyddade ch klassade mråden, uppgifter av betydelse för hälsa ch säkerhet m.m. Materialet uppdateras frtlöpande. Alla planer granskas mt RUM Dalarna. Materialet kan användas av Länsstyrelsen, kmmuner ch knsulter m fl. För htade arter har Länsstyrelsen sammanställt HOTFLEX, ett GISbaserat register sm bygger bl.a. på uppgifter från Artdatabanken. Detta ingår inte i RUM Dalarna. Kulturmiljöenheten har eget underlag sm inte ingår i RUM Dalarna. Regelverk Viktigare regelverk: Plan- ch bygglagen (2 kap allmänna intressen, 3 kap översiktsplan, 12 kap statlig kntrll, m.fl. kap.) Miljöbalken (2 kap allmänna hänsynsregler beskrivningar, 3 ch 4 kap. riksintressen m.m. 5 kap. miljökvalitetsnrmer, 6 kap. miljöknsekvensbeskrivningar, 7 kap. skydd av mråden, 11 kap. vattenverksamhet, m.fl. kap.) Kulturminneslagen Lag m allmänna vatten- ch avlppsanläggningar. skydd mt lyckr, översvämningar eller ersin? (PBL 4:9) Miljökvalitetsnrmer Redvisas gällande miljökvalitetsnrmer? Kan förslaget leda till att en miljökvalitetsnrm överskrids? (PBL 4:9) Mellankmmunala intressen Redvisas mellankmmunala intressen särskilt? Framgår det hur planens förslag påverkar berörda kmmuner? Är det mellankmmunala intresset en fråga m hälsa ch säkerhet eller ett riksintresse? Se även Reginal utveckling på sidan 11. Finns det mellankmmunala intressen sm inte har samrdnats på lämpligt sätt? (PBL 4:9) Förrdnanden enligt annan lagstiftning än PBL Påverkas eller föreslås någt av följande förrdnande: Natinalpark Natur- ch kulturreservat Naturminne Naturvårdsmråde Djur- ch växtskyddsmråde Bitpskyddsmråde, generella ch utpekade Strandskyddsmråde Vattenskyddsmråde Fiskevårdsmråde Natura 2000-mråde Ramsar-mråden / CW-mråde Vilthägn Täkter (grus, berg, trv) Markavvattning Kulturreservat Frnminnen Kyrkr ch begravningsplatser Byggnadsminnen Byggnadsfritt mråde Mellankmmunala intressen: Tänkbara mellankmmunala intressen Riksintressen Vägar Järnvägar Gång- ch cykelvägar Flygtrafik Transprter Kmmunikatiner/kllektivtrafik Farligt gds IT-kmmunikatin Ledningsstråk Vattenfrågr Avrinningsmråden VA-frågr Energiprduktin/distributin Vindkraft Gröna stråk/ekstråk/natur Vattenstråk/sjösystem Rekreatin/fritidsmråden Areella näringar Landskapsbild Stra påverkade mråden Eklgiskt känsliga mråden Grushushållning Kulturmiljöer Bstadsmarknad Arbetsmarknad Tätrtsutveckling Lkalisering av bebyggelse Turism Större industrimråden eller verksamheter Marknadsförning/näringsliv Handel/strmarknader Offentlig service Civil beredskap Krisberedskap Viktigare allmänna råd etc: Arbetsmråden. Bverket ch Naturvårdsverket m fl. Handbken Bättre plats för arbete. Miljöbedömningar för planer ch prgram. Bverket. Handbk under Strandskydd. Naturvårdsverket. Allmänna råd 97:1. Natura Naturvårdsverket. Handbk 2003:9. (Sid ) Byggande vid järnväg. Räddningsverket. Rekmmendatin. Trafikbuller. Av riksdagen antagna riktvärden (prp 1996/97:53), se ruta. Buller i planeringen. Bverket Elektrmagnetiska fält. SSI ch Scialstyrelsen. Referensvärden. Bken m översiktsplan del 1-3, Bverket

5 Natinella miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande znskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar ch vattendrag Grundvatten av gd kvalitet Hav i balans ch levande kust ch skärgårdar Myllrande våtmarker Levande skgar Ett rikt dlingslandskap Strslagen fjällmiljö Gd bebyggd miljö Ett rikt växt- ch djurliv De natinella miljömålen finns på Berörda miljömål anges invid frågrna till höger på detta sätt: (miljömål) Dalarnas miljömål Dalarnas miljömål innehåller vissa förändringar ch fördjupningar jämfört med de natinella målen. Dalarnas miljömål med delmål finns på Delmål (D) ch preciseringar av miljömålet (P) av särskild betydelse för planärenden. Hänvisning till sidr i skriften Dalarnas Miljömål: Begränsad klimatpåverkan: D: 1. P: 1, 2 (s 20-21) Frisk luft: D: 1 6. P: 1 (s 27-28) Giftfri miljö: D: 5-6. P: 1 2, 4-5 (s 35-37) Säker strålmiljö: D: 1-3. P: 1, 2, 4, 5 (s 43) Ingen övergödning: P 1 (s 48-49) Levande sjöar ch vattendrag: D: 1,3. P: 3, 5, 6, 7, 11 (s 53-54) Grundvatten av gd kvalitet. D: 1-3. P: 1, 3 (s 57) Myllrande våtmarker: P: 1, 4 6 (s 65-67) Levande skgar: D: 1, 3. P: 6 10 (s 71-73) Ett rikt dlingslandskap: D: 2, 3, 6, 7, 1, 11. P: 4, 5, 6, 11 (s 77-79) Strslagen fjällmiljö: D: 1-3. P: 1, 4 7, 10 (s 86-87) Gd bebyggd miljö: D 1 4, 6-9. P: 1 13, 16 (s 91-95) Ett rikt växt- ch djurliv D 1. P 1-3, 9-10 Lkala miljömål Kmmunala anpassningar kan finnas i frm av lkala miljömål. Hållbar utveckling Framtidens miljö/ begränsa klimatförändringarna Redvisas ch beaktas natinella, reginala ch eventuella lkala miljömål ch delmål? Behandlar planen utsläpp av växthusgaser, belastning av försurande ämnen ch luftkvalitet? (Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, bara naturlig försurning) Miljö Behandlar planen värden i sjöar ch vattendrag med kringmiljöer? Innebär förslaget ingrepp i miljöer med skydd enligt miljöbalkens kap 3, 4 eller 7? Ger planen förutsättningar för vattenverksamhet (MB kap 11)? (Levande sjöar ch vattendrag) Miljö, Natur, Plan, Fiske, Kultur Behandlas ch berörs vattenskyddsmråden med skyddsföreskrifter enligt miljöbalken? (Grundvatten av gd kvalitet) Miljö Behandlas strandskydd i planen ch redgörs det då för strandskyddets syften? Natur, Plan Överensstämmer utbyggnadsförslag i planen med möjligheten till vattenförsörjning ch utbyggnad av avlppsnätet? Innebär planen behv av nya enskilda avlppsanläggningar? (Ingen övergödning) Miljö, Plan Redvisas gelgiska bildningar av betydelse för vattenförsörjningen ch skydd för dessa? Behandlas frågr m naturgrus ch materialförsörjning? (Grundvatten av gd kvalitet, Gd bebyggd miljö, delmål 4) Miljö Berörs värdefull våtmark t ex genm öppnande av trvtäkt eller vägbygge? Redvisas värdefulla våtmarker? (Myllrande våtmarker) Natur Innebär förslaget att skgs- dlings- eller ängs- ch hagmark tas i anspråk eller påverkas negativt? Redvisas värden i skgs- ch dlingslandskapet? (Levande skgar, Ett rikt dlingslandskap) Natur, Lantbruk, Kultur Tillgdser förslaget MB 3:4 m jrd- ch skgsbruk sm natinellt intresse? (Ett rikt dlingslandskap) Miljö, Lantbruk, Kultur Framtidens miljö/ begränsa klimatförändringarna: Berörda allmänna intressen Stra påverkade mråden Eklgiskt särskilt känsliga mråden Bisfärsmråden (UNESCO) Världsarv (UNESCO) Jrd- ch skgsbruk är av natinellt intresse, MB 3:4 Skgsmark av betydelse för skgsnäringen Rennäring Yrkesfiske Vattenbruk Naturvärden Kulturmiljövärden Friluftslivet Grönmråden i eller i närheten av tätrter Värdefulla ämnen ch material Anläggningar för industriell prduktin Energiprduktin Energidistributin Kmmunikatiner Vattenförsörjning Avfallshantering Ttalförsvaret Riksintressen för vanstående Områden enligt 4 kap. MB En ändamålsenlig struktur Jrd- berg- ch vattenförhållanden Möjlighet att förebygga buller ch förreningar till luft ch vatten Tänkbara berörda företeelser Gång- ch cykelvägar Kllektivtrafik Biltrafik ch trafikinfrastruktur Gröna stråk/natur Rekreatins- eller fritidsmråden Lkalisering av bebyggelse Bstäder Industri, verksamheter ch arbetsmråden Externetableringar Bensinstatiner Kraftledningar Hästhållning Övriga djurstallar/lantbruk Vattentäkter VA-frågr Avlppsreningsverk Avfallsanläggningar Dammar ch kraftverk Vindkraftverk Risker för hälsa ch säkerhet, t ex buller, utsläpp till luft, mark ch vatten m.m

6 Finns värden för den bilgiska mångfalden i skgen utpekade ch föreslås skydd för dessa? (Levande skgar) Miljö, Natur Påverkas stra påverkade mråden/fjällmråden av planen genm fysiska intrång, buller, strålning, visuell påverkan m m? (Strslagen fjällmiljö, Gd bebyggd miljö delmål 1) Miljö, Natur, Kultur, Plan Uppkmmer nya bullerkällr? Hur föreslås dessa åtgärdas/mtverkas? (Gd bebyggd miljö, delmål 3) Miljö, Beredskap, Plan Berör ch redvisar planförslaget förrenade markmråden? (Giftfri miljö, delmål 6) Miljö Behandlar planförslaget radn ch annan strålning (t ex elektrmagnetisk strålning)? (Säker strålmiljö, Gd bebyggd miljö, delmål 10) Miljö, Beredskap Frågr m energi ch transprter behandlas även under Utveckling av ett hållbart samhällsbyggande, sidrna Frågr m miljömål rörande kulturmiljöer behandlas under Beflkning ch flkhälsa/ Scial sammanhållning, välfärd ch trygghet, sidan 8. *Riksdagens riktvärden Infrastruktur för framtida transprter 1996/97:53 *Bverkets allmänna råd 2008:1 Buller i planeringen *Bverkets byggregler BBR *Naturvårdsverkets allmänna råd för externt industribuller SNV RR 1978:5 rev.1983 *Naturvårdsverkets allmänna råd m buller från skjutbanr NFS 2005:15 *Naturvårdsverkets allmänna råd m buller från mtrbanr, halkövningsbanr ch banr för prvning av mtrdrivna frdn NFS 2004:16 *Scialstyrelsens allmänna råd för höga ljudnivåer SOSFS 2005:7 M *Scialstyrelsens allmänna råd m buller inmhus SOSFS 2005:6 M *Länsstyrelsens i Stckhlms län Trafikbuller ch planering *Gröna bilister, Vägverket m.fl. Tystare parker ch friluftsmråden Underlag från Ingemanssn AB

7 för hållbar utveckling (sm Beflkningsutveckling ch hållbara trygghetssystem Alla människrs arbetsförmåga måste tas tillvara En större andel av beflkningen i arbetsför ålder ska stanna kvar i eller återgå till arbetslivet. Den generella välfärdsplitiken bidrar till mfördelning ch till utjämning av skillnader mellan lika samhällsgruppers eknmiska resurser ch levnadsförhållanden. Arbetsliv Gda arbetsvillkr ch möjlighet till utveckling i arbetet för kvinnr ch män. Fler människr ska ges förutsättningar att stanna kvar i eller återgå till sitt arbete. Flkhälsa (relevanta flkhälsmål) Delaktighet ch inflytande i samhället Eknmisk ch scial trygghet Trygga ch gda uppväxtvillkr Ökad hälsa i arbetslivet Sunda ch säkra miljöer ch prdukter Gtt skydd mt smittspridning Ökad fysisk aktivitet Barns ch ungdmars utveckling ch delaktighet Barn ch unga ska respekteras, ges möjlighet till utveckling ch trygghet samt delaktighet ch inflytande. Ungdmar ska ha gda förutsättningar att leva ett självständigt liv, ungdmar ska ha verklig möjlighet till inflytande ch delaktighet ch ungdmars engagemang, inflytande ch kritiska tänkande ska tas tillvara sm en resurs. Barnknventinen Relevanta artiklar 2, 3, 6, 12 Beflkning ch flkhälsa/ Scial sammanhållning, välfärd ch trygghet Beflkningsutveckling, trygghetssystem ch arbetsliv Redvisas ch analyseras beflkningens åldersstruktur ch innehåller planen prgnser? Plan, Jämställdhet, Integratin Innebär förslaget bevarande ch utveckling av kmmunal ch övrig service? Plan, Näringsliv Innebär förslaget integrering av lika funktiner till en blandad stadsmiljö? Plan, Jämställdhet, Integratin Flkhälsa Syftar förslaget till att åstadkmma ett sammanhängande gång- ch/eller cykelvägnät i ch mellan tätrterna? Plan, Kultur, Miljö Övriga trafikfrågr behandlas under Utveckling av ett hållbart samhällsbyggande, sidan 13. Möjliggörs eller hindras sammanhängande stråk för rekreatin, mtin ch natur? Finns naturliga kpplingar mellan bende-/arbetsmiljöer ch rekreatinsmiljöer? Plan Hur avses tätrtsnära rekreatins- ch naturmråden bevaras ch utvecklas? Miljö, Natur, Lantbruk, Kultur, Plan, Fiske Tillgänglighet ch delaktighet Redvisas hur tillgänglighet för alla hanteras ch särskilt hur tillgänglighet till ffentliga platser ch lkaler ska tillgdses? Plan, Jämställdhet, Integratin Redvisas hur kmmunen avser att främja medbrgarnas delaktighet i planprcessen (möten m.m.). Plan, Jämställdhet, Integratin Grundas planens förslag på kunskap m hur barn, ungdmar, flickr ch pjkar, ch äldre, kvinnr ch män, upplever sin miljö, hur de rör sig ch använder mråden? Plan, Jämställdhet, Integratin Beflkning ch flkhälsa/ Scial sammanhållning, välfärd ch trygghet: Berörda allmänna intressen Naturvård/ naturvärden Kulturmiljövård/ kulturvärden Värdefulla ämnen ch material Vattenförsörjning Rörligt friluftsliv Kmmunikatiner En ändamålsenlig struktur Klimatiska ch hygieniska förhållanden Möjlighet för persner med nedsatt rörelse- eller rienteringsförmåga att använda mråden Platser för lek, mtin ch annan utevistelse Möjlighet att anrdna rimlig samhälls- ch kmmersiell service En estetiskt tilltalande utfrmning av bebyggelse ch miljöer En från scial synpunkt gd livsmiljö Tänkbara berörda företeelser Gång- ch cykelvägar Kllektivtrafik Vägar Järnvägar VA-frågr Gröna stråk/natur Rekreatins- eller fritidsmråden Lkalisering av bebyggelse Bstäder Kulturhistriskt värdefull bebyggelse Områden av kulturell betydelse Turism Industri, verksamheter ch arbetsmråden Jrd- ch skgsbruk är av natinellt intresse, MB 3:4 Näringsliv Handel Externetableringar Offentlig service Civil beredskap Krisberedskap Industrianläggningar Bensinstatiner Kraftledningar Hästhållning Övriga djurstallar/lantbruk Skgsbruk Risker för hälsa ch säkerhet Kan barn röra sig fritt ch tryggt ch själva ta sig till lika aktiviteter? Plan, Beredskap, Jämställdhet, Integratin

8 för hållbar utveckling (sm Integratin ch mångfald Lika rättigheter, skyldigheter ch möjligheter för alla avsett etnisk ch kulturell bakgrund, En samhällsgemenskap med samhällets mångfald sm grund En samhällsutveckling sm kännetecknas av ömsesidig respekt ch tlerans ch sm alla avsett bakgrund ska vara delaktiga i ch medansvariga för. Jämställdhet (Jämställdhetsplitiska målen) En jämn fördelning av makt ch inflytande Samma möjligheter till eknmiskt berende Lika villkr ch förutsättningar i fråga m företagande, arbete, livsvillkr samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Lika tillgång till utbildning ch möjligheter till utveckling av persnliga ambitiner, intressen ch talanger Delat ansvar för hem ch barn Bland fkusmrådena för jämställdhetsplitiken finns sexualiseringen av det ffentliga rummet. Trygghet från brtt Minska brttsligheten ch öka människrs trygghet. Kultur Mål för en natinell kulturplitik: Verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet ch till kulturupplevelser samt till eget skapande. Främja kulturell mångfald, knstnärlig förnyelse ch kvalitet ch därigenm mtverka kmmersialismens negativa verkningar. Ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande ch bunden kraft i samhället, Att bevara ch bruka kulturarvet, Att främja internatinellt kulturutbyte ch ge möjlighet för möten mellan lika kulturer. Efterfrågan på ch förståelsen för gd arkitektur, frmgivning ch design ska öka. Reginala mål för arkitektur, frmgivning ch design i Dalarna: Dalarna ska idag ch långsiktigt förknippas med gd arkitektur, frmgivning ch design. Dessa värden ska ges gda förutsättningar för sin utövning i länet. Kvalitet ch skönhetsaspekter i arkitektur, frmgivning ch design ska bidra till hållbar utveckling i Dalarna ch inte underställas krtsiktiga eknmiska överväganden. Det arkitektniska, kulturella ch histriska arvet i Dalarna i frm av byggnader, platser ch landskap ska tas tillvara ch utvecklas. Ny byggnadsknst ch frmgivning ska berika ch förnya våra miljöer i länet. Integratin ch mångfald, Jämställdhet Används könsuppdelad statistik sm underlag? Plan, Jämställdhet Leder förslaget till ökad integrering mellan män, kvinnr, pjkar, flickr, barn, ungdmar, äldre ch övriga samhällsgrupper? Plan, Jämställdhet, Integratin Redvisar planen ställningstaganden utifrån ett jämställdhets-, barn ch integratinsperspektiv? Plan, Jämställdhet, Integratin Har samrådet inneburit möten ch samtal med bende ch andra berörda, såväl kvinnr sm män ch flickr sm pjkar? Plan, Jämställdhet, Integratin Har särskilda insatser gjrts för att underlätta samråd med dem sm inte behärskar svenska språket? Plan, Integratin Trygghet från brtt Har invånarnas upplevelser av trygga ch trygga miljöer kartlagts sm underlag för planen? Plan, Jämställdhet, Integratin Finns förslag m hur tätrternas frm ch struktur ska utvecklas för att mtverka brttslighet ch trygghet? Plan, Beredskap, Jämställdhet, Integratin Arkitektur ch frmgivning, Kulturmiljö Finns det mål/förslag kring arkitektnisk kvalitet vid förändring av ch förslag till ny byggd miljö? Plan, Kultur Redvisas kulturhistriskt värdefulla miljöer ch föreslås skydd av kulturhistriska värden? (Gd bebyggd miljö, delmål 2) Plan, Kultur Behandlar planen en gd gestaltning av bebyggelse ch landskap? (Gd bebyggd miljö, delmål 1) Plan, Kultur, Lantbruk, Miljö Finns prgram eller riktlinjer för gestaltning av miljön inm lika mråden ch vägen till ch från dessa mråden? (Gd bebyggd miljö, delmål 1) Plan, Näringsliv, Kultur, Kmmunikatin

9 för hållbar utveckling (sm Livslångt lärande Alla individer ska få en kmpetens sm bidrar till en utveckling sm möter behvet hs den nuvarande generatinen utan att äventyra för kmmande generatiner att tillgdse sina. Sysselsättning ch lärande i ett kunskapssamhälle Har mark reserverats för expansin eller nybyggnad av sklbyggnader eller utmhusmiljöer för sklan (gäller även högsklr)? Plan, Miljö, Kultur Sker lkalisering av skl- ch utbildningslkaler med hänsyn till befintliga strukturer för kmmunikatiner, service, bendemöjligheter ch fritidsutbud? Plan, Kmmunikatin Har sklrnas fleråriga verksamhetsplaner ch prgnser m antal elever legat till grund för förslagen? Plan Grundas planens förslag på kunskap ch erfarenheter från elever ch lärare? Har elever ch lärare fungerat sm remissinstans? Plan På vilka sätt underlättas samverkan mellan företag, frskning ch utbildning? Näringsliv, Plan Sysselsättning ch lärande i ett kunskapssamhälle: Berörda allmänna intressen En ändamålsenlig struktur Möjlighet att rdna trafik, vattenförsörjning ch avlpp samt annan samhällsservice Miljön ska utfrmas med hänsyn till behv av skydd mt uppkmst ch spridning av brand samt mt trafiklyckr ch andra lyckshändelser Gda klimatiska ch hygieniska förhållanden Trafikförsörjning ch gd trafik miljö Parker ch andra grönmråden Möjligheter för persner med nedsatt rörelse- eller rienteringsförmåga att använda mrådet. Inm eller i nära anslutning till mråden med sammanhållen bebyggelse ska finnas lämpliga platser för lek, mtin ch annan utevistelse samt möjligheter att anrdna en rimlig samhällsservice ch kmmersiell service. Utpekas lämpliga lägen för utvecklingsmiljöer för frskning ch utveckling? Näringsliv, Plan Tänkbara berörda företeelser Vägar Järnvägar Gång- ch cykelvägar Kllektivtrafik Bstäder Industri, verksamheter Sklr Rekreatins- eller fritidsmråden Kulturhistriskt värdefull bebyggelse Turism Lkalisering av bebyggelse Industri, verksamheter ch arbetsmråden Näringsliv Offentlig service

10 för hållbar utveckling (sm Hållbart näringsliv Främja en hållbar eknmisk tillväxt ch ökad sysselsättning genm fler ch växande företag. Bidra till ökad kmpetens ch skapa gda möjligheter för företagsutveckling ch företagande. Säkerställa gda grundläggande förutsättningar för näringsverksamhet. Främja sciala ch miljömässiga hänsyn hs företagen. Bland de särskilt pririterade mrådena inm näringsplitiken finns Ökad knkurrenskraft genm design ch satsning på miljödriven affärsutveckling. Innvatinssystem ch tekniköverföring Innvatinsplitiken syftar till att skapa gda villkr för innvatinsverksamheten genm: En tillräcklig tillgång på ch rörlighet hs kunniga människr. En tillfredsställande samverkan mellan högsklr ch näringsliv. Hållbara knsumtinsmönster Knsumenterna måste ges infrastrukturella ch eknmiska förutsättningar att leva ch agera hållbart. Utveckla sådana knsumtinsch prduktinsmönster sm minskar påfrestningarna på miljön ch sm bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Ge knsumenterna förutsättningar, skapa incitament ch verktyg att agera på ett för miljön psitivt sätt. Reginala utvecklingsprgrammet RUP Dalastrategin De fyra utmaningarna * Kmpetensförsörjningen * Miljömställningen * Glbaliseringen * Dalarnas särskildhet Hållbar eknmisk tillväxt ch knkurrenskraft Hållbart näringsliv Grundas planen på någn strategi för företagsetableringar? Redvisas aspekter sm har beaktats vid förslag till lkalisering? Näringsliv, Plan, Kultur Hur påverkas den reginala arbets- ch pendlingsreginen av etableringar? Plan, Näringsliv, Kmmunikatin Finns beredskap för långsiktig utveckling av industri- ch verksamhetsmråden? Näringsliv, Miljö, Beredskap, Plan, Kultur Tas hänsyn till risken för störningar från verksamhet eller transprter till verksamheten? Miljö, Beredskap, Plan Hållbara knsumtinsmönster Finns turismens förutsättningar ch utvecklingsmöjligheter beskrivna? Näringsliv, Lantbruk, Kultur, Miljö, Natur, Plan, Fiske Redvisas knsekvenserna för etablering av externhandel? Näringsliv, Plan, Miljö, Kmmunikatin Hanterar planen frågr m möjligheterna till miljödriven tillväxt? Näringsliv, Plan, Miljö Trafikfrågr redvisas under Utveckling av ett hållbart samhällsbyggande, sidan 13. Hållbar eknmisk tillväxt ch knkurrenskraft: Berörda allmänna intressen En ändamålsenlig struktur Gd hushållning med mark, vatten, energi ch råvarr Möjlighet att rdna trafik, vattenförsörjning ch avlpp samt annan samhällsservice. Lämplig lkalisering av byggnader ch anläggningar med hänsyn till energihushållning ch energiförsörjning Anläggningar för industriell prduktin, energiprduktin ch distributin, kmmunikatiner Miljön ska utfrmas med hänsyn till behv av skydd mt uppkmst ch spridning av brand samt mt trafiklyckr ch andra lyckshändelser Gda klimatiska ch hygieniska förhållanden, Möjligheter för persner med nedsatt rörelse- eller rienteringsförmåga att använda mrådet

11 för hållbar utveckling (sm Reginal utveckling Väl fungerande ch hållbara lkala arbetsmarknadsreginer med en gd servicenivå i alla delar av landet. Lkala arbetsmarknadsreginer ska vara så attraktiva för människr ch företag att det är möjligt att ta till vara den ptential ch livskraft sm finns i alla reginer. Skgen sm resurs Miljömålet Levande skgar innebär att skgsmarkens naturgivna prduktinsförmåga ska bevaras. Prduktinsmålet innebär att skgen ska utnyttjas effektivt ch ansvarsfullt så att den ger en uthållig ch gd avkastning. Jrdbruk, fiske ch rennäring En eklgisk, eknmisk ch scialt hållbar livsmedelsprduktin. Hållbar livsmedelsprduktin med ökad miljöanpassning, sysselsättning, reginal balans ch uthållig tillväxt. Verka för en ansvarsfull hushållning med fiskresurserna. Verka för en levande samisk kultur byggd på en eklgiskt hållbar rennäring ch andra samiska näringar. Reginal utveckling ch reginala förutsättningar Reginal utveckling Redvisas relatinerna mellan större arbetsplatser, bstadsmråden, kllektivtrafik ch service samt reginal pendling i reginen? Plan, Näringsliv, Kmmunikatin Beskrivs kmmunens näringslivsprfil/utveckling i relatin till reginen i övrigt? Näringsliv, Plan Redvisas på vilket sätt kmmunen utgör en knkurrent respektive kmplementär till övriga kmmuner i reginen? Näringsliv, Plan Livsmiljö i reginen Identifieras ch redvisas nyckelkvaliteter för kmmunens attraktivitet sm livsmiljö? Näringsliv, Plan, Kultur Redvisas någn strategi för bevarande ch utveckling av bende ch verksamheter i glesbygd? Plan, Näringsliv Redvisas någt förhållningssätt till spridd etablering av enstaka bstadshus, fritidshus ch verksamheter utanför tätrterna? Kultur, Plan, Miljö, Natur, Lantbruk Finns gröna stråk ch viktiga mråden för bilgisk mångfald redvisade/föreslagna i ch i anslutning till tätrter? Föreslås skydd för dessa? Plan, Miljö, Natur Jrd- ch skgsbruk Redvisas det i planen någn strategi för dlingslandskapets ch jrdbruksföretagens utveckling? Lantbruk, Miljö, Natur, Kultur, Plan Redvisas ch skyddas skgens kulturmiljövärden? Kultur, Skgsstyrelsen Reginal utveckling ch reginala förutsättningar: Berörda allmänna intressen Stra påverkade mråden Eklgiskt särskilt känsliga mråden Jrd- ch skgsbruk är av natinellt intresse, MB 3:4 Värdefull ängsmark Mark- ch vattenmråden för rennäringen, yrkesfiske ch vattenbruk Natur- kultur- ch friluftsvärden Värdefulla ämnen ch material Anläggningar för industri, energi, kmmunikatiner, vatten ch avfallshantering Områden med skydd enligt 7 kap 27 1 ch andra stycket MB En ändamålsenlig struktur En från scial synpunkt gd livsmiljö Gd hushållning med mark, vatten, energi ch råvarr Jrd-, berg- ch vattenförhållanden Möjlighet att rdna trafik, vattenförsörjning ch avlpp samt annan samhällsservice Tänkbara berörda företeelser Gång- ch cykelvägar Kllektivtrafik Biltrafik ch trafikinfrastruktur Gröna stråk/natur Lkalisering av bebyggelse Bstäder Industri, verksamheter ch arbetsmråden Turism Näringsliv Offentlig service Externetableringar Kraftledningar Vattentäkter VA-frågr Avfallsanläggningar Dammar ch kraftverk Vindkraftverk Jrd- ch skgsbruk Finns mråden med värdefull landskapsbild redvisad? Kultur, Miljö, Lantbruk, Plan Finns förslag m bevarande ch utveckling av ett attraktivt ch öppet kulturlandskap? Kultur, Lantbruk, Plan Sker det i planen någn avvägning mellan prduktinsmålet ch miljömålet för skgen? Lantbruk, Miljö

12 för hållbar utveckling (sm Bebyggelsemiljön Miljömålet Gd bebyggd miljö Alla ska ges förutsättningar att leva i gda bstäder till rimliga kstnader ch i en stimulerande ch trygg miljö inm långsiktigt hållbara ramar. Bende- ch bebyggelsemiljön ska bidra till jämlika ch värdiga levnadsförhållanden ch särskilt främja en gd uppväxt för barn ch ungdmar. Allmänna platser ch ffentliga lkaler ska vara tillgängliga för funktinshindrade senast år Vid planering, byggande ch förvaltning ska en eklgiskt, eknmiskt ch scialt hållbar utveckling vara grund för verksamheten. Energiförsörjning Målet är att på krt ch lång sikt trygga tillgången på el ch annan energi på (med mvärlden) knkurrenskraftiga villkr. Skapa förutsättningar för en effektiv ch hållbar energianvändning ch en kstnadseffektiv energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö ch klimat samt underlätta mställningen till ett eklgiskt uthålligt samhälle. Stabila förutsättningar för ett knkurrenskraftigt näringsliv ch till en förnyelse ch utveckling av den svenska industrin. Elförsörjningen ska tryggas genm ett energisystem sm grundas på varaktiga, helst inhemska ch förnybara, energikällr ch på en effektiv energianvändning. Energin ska användas så effektivt sm möjligt med hänsyn tagen till alla resurstillgångar. Stränga krav ska ställas på säkerhet ch msrg m hälsa ch miljö vid användning ch utveckling av energiteknik. Utveckling av ett hållbart samhällsbyggande Bebyggelsemiljön Finns riktlinjer m variatin i strlek, struktur ch sammansättning i lika utbyggnadsmråden? Plan, Kultur Är utbyggnadsmråden ch kmpletteringar i befintliga mråden lkaliserade i närheten av befintlig service, kllektivtrafikförsörjning, grönstrukturer ch med krta avstånd mellan viktiga målpunkter? Sker utvecklingen med hänsyn till befintliga strukturer? Sker en förtätning eller utbredning (urban sprawl)? Plan, Kultur, Kmmunikatin Redvisas knflikter mellan föreslagna trafikstrukturer ch övrig markanvändning? Plan, Lantbruk, Miljö, Natur, Kultur, Kmmunikatin Bidrar planen till ett hållbart/rbust transprtsystem? Plan, Kmmunikatin Finns beredskap för utbyggnad/nylkalisering av avfallsanläggningar ch dess trafikförsörjning? Plan, Miljö Säkerställs ttalförsvarets intressen? (öppna ch hemliga intressen) Beredskap, Plan Redvisas mråden där tystnad finns eller är av särskilt värde? Anges riktlinjer för hänsyn till ch skydd av dessa mråden? Plan, Miljö, Natur Energiförsörjning (Gd bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft) Leder planen till ökad energianvändning när det gäller prduktin, byggnader eller transprter? Miljö, Plan, Kmmunikatin Förrdar planen användning av förnybar energi i enlighet med miljömål ch miljöbalkens hänsynsregler? Miljö, Plan Innebär planförslaget möjlighet att försörja föreslagna utbyggnadsmråden med när-/fjärrvärme? Miljö, Plan Avsätts reservat för utbyggnad av energiprduktin ch distributin (vindkraft, kraftledningar, transfrmatranläggningar, gasledningar m.m.)? Redvisas miljöknsekvenser ch avvägningar mt övriga intressen? Miljö, Natur, Plan, Kultur, Lantbruk Utveckling av ett hållbart samhällsbyggande: Berörda allmänna intressen Natur- ch kulturvärden En ändamålsenlig struktur En estetiskt tilltalande utfrmning En från scial synpunkt gd livsmiljö Gd hushållning med mark, vatten, energi ch råvarr Jrd-, berg- ch vattenförhållanden Möjlighet att rdna trafik, vattenförsörjning ch avlpp samt annan samhällsservice Möjlighet att förebygga vattench luftförreningar samt bullerstörningar Lkalisering av byggnader ch anläggningar ska ske på sätt sm är lämpligt med hänsyn till energiförsörjning ch energihushållning Miljön ska utfrmas med hänsyn till behv av skydd mt uppkmst ch spridning av brand samt mt trafiklyckr ch andra lyckshändelser Åtgärder för att skydda beflkningen mt ch begränsa verkningarna av stridshandlingar Hushållning med energi ch vatten samt gda klimatiska ch hygieniska förhållanden Trafikförsörjning ch gd trafik miljö Parker ch andra grönmråden Möjligheter för persner med nedsatt rörelse- eller rienteringsförmåga att använda mrådet Lämpliga platser för lek, mtin ch annan utevistelse samt möjligheter att anrdna en rimlig samhällsservice ch kmmersiell service Stra påverkade mråden Eklgiskt särskilt känsliga mråden Jrd ch skgsbruk är av natinell betydelse, MB 3:4 Mark- ch vattenmråden för rennäringen, yrkesfiske ch vattenbruk Värdefulla ämnen ch material Anläggningar för industriell prduktin, energi, kmmunikatiner, vattenförsörjning ch avfall Områden för ttalförsvaret Områden med skydd enligt 7 kap 27 1:a ch 2:a stycket MB

13 för hållbar utveckling (sm Transprtsystem ch infrastruktur Övergripande mål: att säkerställa en samhällseknmiskt effektiv ch långsiktigt hållbar transprtförsörjning för medbrgarna ch näringslivet i hela landet. Sex delmål anger ambitinsnivån på lång sikt: Tillgängligt transprtsystem. Hög transprtkvalitet. Säker trafik. Gd miljö. Psitiv reginal utveckling. Ett jämställt transprtsystem. Ny infrmatinsteknik Det IT-plitiska målet är att Sverige sm första land blir ett infrmatinssamhälle för alla. En för plitiken vägledande inriktning ska vara att den ska underlätta reginal utveckling genm att bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt i hela landet genm en bra infrastruktur Sammanfattning av Dalarnas miljömål för energi ch transprter: Främst berörda miljömål: - Begränsad klimatpåverkan - Gd bebyggd miljö - Frisk luft Preciseringar till dessa ger vägledning vid handläggningen, se sidan 5. Främst berörda delmål till dessa (sammanfattade): Energieffektivitet: Ökad med ytterligare 1 % per år till nivån 1,5 2,5 % per år (för industrin per prducerad enhet). Bienergi ch spillvärme: Andelen 25 % år 2010 jämfört med ca 15 % idag. Föregångare: Offentliga aktörer verkar för att Dalarna blir föregångare i klimatarbetet. Planeringsunderlag, se ruta på högran sidan. Bygg ch fastighet: Köpt energi per m 2 : 10 % 2010 ch 30 % 2025 jämfört med Fssila bränslen: 20 % 2010 ch 2025 begränsade inslag jämfört med El för uppvärmning: Lägre år 2010 än Fjärr- eller närvärme: Utbyggd eller utredd i tätrter över 500 invånare till Transprt: Kldixidutsläpp: 2010 stabiliserade på 1990 års nivå Kan distributin av energi samrdnas med övrig teknisk infrastruktur så att fragmentisering av landskap ch markanvändning undviks? Plan, Kultur, Miljö, Lantbruk, Kmmunikatin För andra miljömålsrelaterade frågr, se sidan 5. Transprtsystem ch infrastruktur (Gd bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft) Ingår TRAST (Trafik för en attraktiv stad) i planens underlag? Plan, Kmmunikatin Pririteras kllektivtrafik ch gång- ch cykeltrafik i förhållande till mtrtrafik? Finns förslag för att underlätta utvecklingen av ett miljöanpassat, tillgängligt ch attraktivt kllektivtrafiksystem? Plan, Kmmunikatin Påverkas ch kmmenteras berendet av mtrdrivna persntransprtmedel för att nå viktiga funktiner ch lkaliseringens påverkan på transprtbehvet? Klarar transprtsystemet explateringarna? Plan, Kmmunikatin Påverkas ch kmmenteras färdsträckan till arbetsplatser ch sklr per cykel, till fts eller kllektivt? Minskar eller ökar behvet av att använda bilen? Plan Finns kllektivtrafikförsörjning ch gena, attraktiva gång- ch cykelvägar till andra målpunkter i de lägen där planen föreslår etablering av - handel/ externhandel? - arbetsplatser ch företagsmråden? Finns här plats även för gdstrafik ch persntrafik? - mtinsanläggningar ch rekreatinsmråden? - bstadsmråden ch sklr? Näringsliv, Plan, Kmmunikatin Är planens förslag till förändring/utveckling av trafikstrukturen förenlig med miljömålen? Plan, Miljö, Kmmunikatin För andra miljömålsrelaterade frågr, se sidan 5-6. Redvisas förutsättningar för utvecklingen av IT- ch telekmmunikatiner? Plan, Kmmunikatin, Beredskap Vägverkets arbetsstrategi fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen är ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för vägtransprtsystemet. Det är en allmän planeringsprincip för att hushålla med resurser ch minska vägtransprtsystemets negativa effekter 1. Åtgärder sm kan påverka transprtbehvet ch val av transprtsätt 2. Åtgärder sm ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät ch frdn 3. Begränsade mbyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar ch större mbyggnadsåtgärder Dalarnas miljömål Gd bebyggd miljö, delmål 1, planeringsunderlag (Sidan 89 i publikatinen Dalarnas Miljömål ) Bebyggelsestruktur ch transprter. Senast år 2010 ska fysisk planering ch samhällsbyggande i Dalarna grundas på prgram ch strategier för hur ett varierat utbud av bstäder, arbetsplatser, service ch kultur kan åstadkmmas så att transprtbehvet minskar ch förutsättningarna för miljöanpassade ch resurssnåla transprter förbättras. Det innebär bl.a. attraktiva gång- ch cykeltransprter i tätrterna ch lika frmer av kllektivtrafik ch msrgsfullt planerade handelsmråden. (Anpassat) Kulturmiljövärden. Senast år 2010 ska fysisk planering ch samhällsbyggande i Dalarna grundas på prgram ch strategier för hur kulturhistriska värden ska tas till vara ch utvecklas. (Oförändrat) Estetiska värden. Senast år 2010 ska fysisk planering ch samhällsbyggande i Dalarna grundas på prgram ch strategier för hur estetiska värden ska tas till vara ch utvecklas. (Oförändrat) Tätrtsnära natur. Senast år 2010 ska fysisk planering ch samhällsbyggande i Dalarna grundas på prgram ch strategier för hur grön- ch vattenmråden i tätrter ch tätrtsnära mråden ska bevaras ch utvecklas, vårdas ch utvecklas för såväl naturch kulturmiljöer sm flkhälsaspekter ch friluftsändamål, samt andelen hårdgjrd yta i dessa miljöer frtsatt begränsas. (Anpassat) Energi. Senast år 2010 ska fysisk planering ch samhällsbyggande i Dalarna grundas på prgram ch strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara ch hur utbyggnad av prduktinsanläggningar för fjärrvärme, slenergi, bibränsle ch vindkraft ska främjas. (Oförändrat) Stra påverkade mråden. Senast år 2010 ska fysisk planering ch samhällsbyggande i Dalarna grundas på prgram ch strategier för hur stra naturmråden sm endast betydligt är påverkade av lika ingrepp i miljön exempelvis explatering, störningar i frm av buller eller elektrmagnetiska fält så långt sm möjligt ska skyddas mt åtgärder sm påtagligt kan påverka mrådenas karaktär. (Eget mål för Dalarna) Miljömål. Inm ramen för hållbar utveckling ska miljömålen utgöra underlag för nya planer ch prgram i länets samhällsplanering i kmmunernas översiktsplaner ska detta ske senast år (Eget mål för Dalarna) Allmänheten. Senast år 2010 ska i Dalarna finnas prgram ch strategier för hur miljömålen inm ramen för arbetet med hållbar utveckling ska förankras hs allmänheten ch bidra till förändrade vanr i mer hållbar riktning. (Eget mål för Dalarna)