principer för värdering av spillvärme

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "principer för värdering av spillvärme"

Transkript

1 principer för värdering av spillvärme kartläggning och diskussion Rapport 25:3

2

3 PRINCIPER FÖR VÄRDERING AV SPILLVÄRME KARTLÄGGNING OCH DISKUSSION Rapport 25:3 ISSN Svensk Fjärrvärme AB Art nr 5-19

4 Sammanfattning Profu har genomfört ett flertal projekt kring värdering av industriell spillvärme och värme från avfallsförbränning. Genom projekten har vi identifierat ett behov av en kartläggning av olika värderingsprinciper för värmeprisberäkning samt en diskussion kring konsekvenserna av olika alternativ. Kartläggningen av nuvarande avtalsstrukturer har skett genom en enkät till samtliga medlemsföretag inom Svensk Fjärrvärme med spillvärme. Svarsfrekvensen för enkäten blev över 8%. Enkäten har kompletterats med intervjuer med de bägge industriföreträdarna i referensgruppen för att även något spegla inställningarna hos leverantörerna av spillvärme. I de delar som avser subjektiva frågor, såsom t.ex. hur man anser att samarbetet fungerar, speglar rapporten endast fjärrvärmeföretagens syn på frågan. Man kan konstatera att eftersom det inte finns någon entydig logik i en spillvärmerelation finns det inte heller en självklar modell för värdering av spillvärmen, vilket också blir tydligt genom att avtalen har en mängd skillnader i utformningen. En faktor som kan vara viktig i sammanhanget är var gränsen för fjärrvärmeföretagets ansvar går. Har företaget medverkat i investeringar hos spillvärmeleverantören ger detta andra förutsättningar för samarbetet, bland annat genom t.ex. ökat risktagande för fjärrvärmeföretaget. Bland de nuvarande principerna för värdering av spillvärmen är de mest frekvent använda principerna: - värdering i förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle ha producerats om spillvärmen inte utnyttjats, 4% - utan uttalad princip för värderingen, 3% - värdering efter marginalkostnaden för produktionen, drygt 1% - värdering i förhållande till fjärrvärmepriset, ca %. Den viktigaste funktionen i en värderingsmodell är att modellen skall ge ett rimligt pris. Även om modellen kan innebära svårigheter med att ge ett förutsägbart pris eller lättbegripligt pris borde prisets nivå vara den viktigaste egenskapen. Vi kan här konstatera att prismodellen i förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle ha producerats om spillvärmen inte utnyttjats upplevs ge rimligast pris. När projektet ursprungligen diskuterades fanns tankar om möjligheten att kunna rekommendera någon princip för prissättning av spillvärmen. Detta projekt har genom kartläggningen visat att förutsättningarna för olika avtal är mycket olika. Kartläggningen har inte heller visat att man entydigt är mer nöjd med någon enskild värderingsmetod, varför vi kan konstatera att vi inte har underlag för att göra någon sådan rekommendation. Istället bör man välja värderingsprincip efter de lokala förutsättningarna. John Johnsson Håkan Sköldberg

5 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Målsättningar Projektbeskrivning Resultat Spillvärmens omfattning Spillvärmens fördelning Spillvärmens kvalitet Andel spillvärme som nyttiggörs Investeringar Alternativ till spillvärme Spillvärmeleveransernas längd Värderingsprinciper Värderingsprincipens funktion - totalt Värderingsprincipens funktion per värderingsprincip Spillvärmeprisets variation under året Prisets fördelning mellan fast och rörlig del Leverans- och mottagningsåtaganden Avtalslängd Omförhandlingar Övriga faktorer vid bedömning av spillvärme Driftordning Samarbetet med spillvärmeleverantören Sammanfattning, diskussion och slutsatser...2 Referenser...23 Bilaga 1: enkäten

6 1. Bakgrund Profu har genomfört ett flertal projekt kring värdering av industriell spillvärme och värme från avfallsförbränning. Genom projekten har vi identifierat ett behov av en systematisk genomgång av olika värderingsprinciper för värmeprisberäkning samt en diskussion av konsekvenserna av olika alternativ. På många håll råder en osäkerhet hos aktörerna kring dels principerna för värderingen och dels över konsekvenserna av olika principer. Samtidigt är konsekvenserna av de valda metoderna mycket stora. Avtalsutformningen kan i värsta fall utgöra ett hinder för ett kostnadseffektivt samarbete kring spillvärmen. Projektet är ett av flera projekt som finansierats av Svensk Fjärrvärme för att underlätta för spillvärmeutnyttjande i svenska fjärrvärmesystem. För övriga projekt hänvisas till Svensk Fjärrvärmes hemsida 2. Målsättningar Projektets målsättning är tvådelad och innefattar: - en kartläggning av strukturerna på nuvarande spillvärmeavtal - en diskussion kring fördelar och nackdelar med olika avtalsstrukturerna 3. Projektbeskrivning Kartläggningen av nuvarande avtalsstrukturer har skett genom en enkät till samtliga medlemsföretag inom Svensk Fjärrvärme med spillvärme, [bilaga 1]. Enkäten har kompletterats med intervjuer med de bägge industriföreträdarna i referensgruppen för att även i detta första projekt något spegla inställningarna hos leverantörerna av spillvärme. I detta projekt betraktas genomgående spillvärme som dels industriell spillvärme och dels värme från avfallsförbränning som inte ingår i samma organisation som det företag som mottar spillvärmen. Diskussionen kring konsekvenserna av värderingsprinciper tar sin utgångspunkt i resultaten från enkäten. Till projektet har följande referensgrupp varit knuten: Karin Ekh Göteborg Energi AB Patrik Halling SCA Graphics Sundsvall AB Anna Land Svensk Fjärrvärme Carl-Arne Pedersén Varberg Energi AB Hanna Sjöberg Kemira AB Berndt-Ove Öhman AB Fortum Värme 4

7 4. Resultat Av de 34 företag som fick enkäten fick vi in svar från 29 företag. Detta utgör drygt 8 % av de enkäter som skickats ut. Svarsfrekvensen kan anses vara tillräckligt hög för att svaren mycket väl skall spegla de avtal och värderingsprinciper som används i Sverige då spillvärme utnyttjas för fjärrvärmeproduktion. Från vissa av företagen fick vi in enkäter för flera avtal, varför summan av svar i figurerna nedan kan bli upp till 34. Till helt övervägande del avser svaren på enkäterna industriell spillvärme. Endast 4 av svaren avser värme från avfallsförbränning i extern regi. I den fortsatta redovisningen skiljer vi inte på svaren som avser industriell spillvärme respektive avfallsförbränning. I några fall, ca 2 %, avser enkätsvaren endast en del av den totala spillvärmeleveransen. I dessa fall regleras övriga delar av spillvärmeleveransen med andra avtal, eller på annat sätt. Detta diskuteras inte vidare i den fortsatta redovisningen. Genomgående har vi i detta kapitel använt en disposition som innebär att vi inleder varje enkätfråga med våra kommentarer och därefter följer ett eventuellt diagram i direkt anslutning till denna text. Detta upplägg används för att inte störa läsningen med ett stort antal hänvisningar till specifika figurer Spillvärmens omfattning Det är en stor variation på storleken på de spillvärmeleveranser som enkätsvaren avser, men det är en relativt jämn fördelning av antalet enkätsvar för de olika storleksintervallen. Medianstorleken på värmeleveransen är av storleksordningen 5 GWh/år. Drygt % av enkätsvaren avser spillvärmeleveranser mellan 15 och 2 GWh/år. Det finns relativt många enkätsvar, 7 st., som avser stora spillvärmeleveranser, större än 2 GWh/år. 12 Vilken årlig energimängd köps in i form av spillvärme? Mindre än 15 GWh/år 15 till 5 GWh/år 5 till 2 GWh/år Mer än 2 GWh/år Figur 1: Enkätfråga Vilken årlig energimängd köps i form av spillvärme?, [antal företag]. 5

8 4.2. Spillvärmens fördelning Det är förvånansvärt stor spridning på enkätsvaren när det gäller spillvärmeutnyttjandets fördelning över året. Det vanligaste svaret är att mer än 5 % av spillvärmen utnyttjas under vinterhalvåret, oktober mars. Nästan hälften av enkätsvaren anger denna fördelning. Här kan man anta att värmelastens storlek, samt övrig baslastproduktion för fjärrvärme, medför att det finns begränsat utrymme för mottagning av spillvärmen sommartid, då uppvärmningsbehovet är litet. Förvånansvärt många, drygt 2 %, har dock angivit att mer än 5 % av spillvärmen utnyttjas under sommarhalvåret. I de fall som spillvärmen dominerar på sommaren finns det indikationer som antyder att spillvärmen i första hand nyttiggörs inom industrin och först i andra hand levereras till fjärvärmeföretaget det som finns kvar. Hur stor andel av den spillvärmeenergi som utnyttjats i fjärrvärmesystemet används under vinterhalvåret (oktober- mars)? Mindre än 5 % 5% 51 % till 5 % Mer än 5 % Vet ej Figur 2: Enkätfråga Hur stor andel av den spillvärmemängd som utnyttjas i fjärrvärmesystemet används under vinterhalvåret (oktober mars)?, [antal företag] Spillvärmens kvalitet Största delen av den spillvärme som redovisas i enkätsvaren utgörs av prima värme, dvs. sådan spillvärme som inte kräver temperaturhöjning för att bli användbar i fjärrvärmen. Resterande spillvärme, nästan 4 %, behöver dock temperaturspetsning under hela året eller under delar av året Andel spillvärme som nyttiggörs Tillgången på spillvärme är större än den mängd som i verkligheten utnyttjas. Endast en tredjedel av enkätsvaren anger att man utnyttjar all den spillvärme som finns tillgänglig. En tredjedel av enkätsvaren anger att man inte kan utnyttja mer spillvärme, eftersom värmebehovet inte ger utrymme för detta. Framför allt inträffar detta under sommartid, då fjärrvärmebehovet är litet. Även inom referensgruppen framkom exempel på situationer där leveranserna begränsades av framförallt lasten i fjärrvärmenätet. Den sista tredjedelen anger att man inte kan ta emot all spillvärme eftersom man prioriterar annan fjärrvärmeproduktion. Man kan anta att det i de flesta fall är avfallsförbränning som i så fall prioriteras. Endast i ett enda fall anges att man tidvis avstår från tillgänglig spillvärme till följd av att priset är för högt. Konkurrensen mellan

9 spillvärme, avfallsförbränning och kraftvärme har nyligen analyserats i en annan rapport finansierad av Svensk Fjärrvärme [2]. Utnyttjar ni all den spillvärme som kan levereras? Ja Nej av prisskäl Nej, annan produktion prioriteras Nej, begränsas av leveranserna till slutkund Vet ej Figur 3: Enkätfråga Utnyttjar ni all den spillvärme som kan levereras?, [antal företag]. Det är relativt ovanligt att olika spillvärmeleverantörer konkurrerar om utrymmet i fjärrvärmeproduktionen. Det anges dock i en fjärdedel av enkätsvaren att sådan konkurrens finns. På frågan om vilken spillvärme som i så fall prioriteras anger man varierande skäl, och det finns ingen genomgående princip för vilken spillvärme som skall användas först Investeringar Utnyttjandet av spillvärme kräver investeringar för att bli möjlig. Enkätsvaren visar att fjärrvärmeföretagen i stor utsträckning har stått för de rörledningsinvesteringar som krävts för att möjliggöra spillvärmeutnyttjandet. Det gäller både nya ledningar från spillvärmekällan till fjärrvärmesystemet och förstärkningar inom fjärrvärmenätet för att möjliggöra att spillvärmen kan distribueras vidare till värmekunderna. Detta utesluter dock inte att även spillvärmeleverantörerna kan ha tagit delar av dessa investeringar. I många fall, nästan hälften av enkäterna, anges att fjärrvärmeföretaget också investerat i utrustning inom industrin för att möjliggöra spillvärmeutnyttjandet. Hur stor andel av den totala investeringen inom industrin som fjärrvärmeförtagen stått för framgår dock ej från enkätsvaren. 7

10 Vilka investeringar har ni som fjärrvärmeföretag gjort for att göra det möjligt att utnyttja spillvärmen? Anslutningsledning från spillvärmekälla till fjärrvärmenätet Förstärkningar inom det egna fjärrvärmesystemet Utrustning inom industrin Inga investeringar Annat Vet ej Figur 4: Enkätfråga Vilka investeringar har ni som fjärrvärmeföretag gjort för att göra det möjligt att utnyttja spillvärmen?, [antal företag]. 4.. Alternativ till spillvärme På frågan om hur den fjärrvärme som idag produceras med spillvärme skulle ha producerats om spillvärmen inte hade varit tillgänglig dominerar tre svar. Det vanligaste svaret, i 38 % av enkäterna, är att man istället skulle ha byggt ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. I 31 % av fallen anges istället att man skulle ha byggt en biobränsleeldad hetvattenpanna, medan 25 % av svaren anger att man skulle ha klarat sig genom ökade drifttid på existerande fjärrvärmeproduktionsanläggningar. I endast ett enkätsvar anges att fjärrvärmeleveranserna skulle ha varit mindre om spillvärmen inte funnits. Om man antar att enkätsvaren är representativa för all industriell spillvärme i Sverige kan man göra några grova räkneexempel på hur det skulle ha sett ut utan utnyttjande av industriell spillvärme. Om vi antar att dagens 4 TWh/år spillvärme inte hade utnyttjats antyder svaren (de flesta hade i dagens situation byggt biokraftvärme och/eller biohetvattenpannor) att biobränsleanvändningen skulle ha varit nästan 4 TWh/år större och att elproduktionen i dessa kraftvärmeverk skulle ha varit drygt,7 TWh/år större. Det mesta talar också för att kostnaden för den totala fjärrvärmeproduktionen skulle ha varit något högre om spillvärmen inte hade utnyttjats för fjärrvärmeproduktion. Detta eftersom man annars hade byggt de anläggningar som ger lägre totalkostnad än spillvärmen och att man i avtalen många gånger delar på nyttan av spillvärmen mellan leverantören och fjärrvärmesystemet. Slutligen innebär spillvärmeutnyttjandet att man får värme som inte innebär några extra utsläpp, utöver de som ändå sker genom den industriella processen. Denna miljönytta skall ställas mot de lokala och regionala utsläpp som hade skett om inte spillvärmen utnyttjats. Men, eftersom kraftvärmens påverkan på det nordiska elsystemet och de utsläpp som sker där är mycket komplex, lämnas utsläppsaspekten med ett konstaterande att detta ligger utanför projektets ramar. 8

11 Hur bedömer ni att den fjärrvärme som idag baseras på spillvärme, till övervägande del skulle ha producerats om spillvärmen aldrig varit tillgänglig? Med större drifttider hos existerande fjärrvärmeproduktionsanlä ggningar Med en tillkommande biobränsleeldad hetvattenpanna Med ett tillkommande biobränsleeldat kraftvärmeverk Med ett tillkommande naturgaseldat kraftvärmeverk Med en tillkommande värmepump Fjärrvärmeleveranserna skulle varit motsvarande mängd mindre Annat Vet ej Figur 5: Enkätfråga Hur bedömer ni att den fjärrvärme som idag baseras på spillvärme, till övervägande del skulle ha producerats om spillvärmen aldrig varit tillgänglig?, [antal företag] Spillvärmeleveransernas längd De spillvärmeleveranser som behandlas av enkäterna har i 5 % av fallen pågått i mer än 1 år. 4 % av svaren anger att spillvärmeleveranserna har pågått så länge som mer än 2 år. Det finns dock också exempel på spillvärmeleveranser som relativt nyligen har kommit igång. 1 % av svaren anger att spillvärmeleveranserna pågått mindre än tre år. Av enkäten framgår också att merparten av de avtal som omfattar mer än 2 GWh startade för mer än 2 år sedan och att de flesta avtalen med en omfattning på mindre än 15 GWh tillkommit den senaste 1-årsperioden. Övriga avtal ligger däremellan, med en tydlig profil av att större volymer har börjat utnyttjas tidigare. Man kan därför konstatera att spillvärmesamarbetena har inletts med de största potentialerna och att man på senare år gått över till att även utnyttja spillvärmekällor av allt mindre storlek. 14 Hur länge har spillvärmeleveranserna pågått? Mindre än tre år Tre till tio år Tio till tjugo år Mer än 2 år Vet ej Figur : Enkätfråga Hur länge har spillvärmeleveranserna pågått?, [antal företag]. 9

12 4.8. Värderingsprinciper Enkätsvaren visar att många olika principer tillämpas för värdering av spillvärmen. Det finns alltså ingen allmänt vedertagen princip som alltid används. Dock finns det två principer som dominerar värderingen. Den vanligaste principen är att värmen värderas enligt i förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle ha producerats om spillvärmen inte utnyttjats, 34%. Den andra stora modellen är att det inte finns någon egentlig bakomliggande uttalad princip för värderingen utan att värmepriset helt enkelt är ett resultat av en förhandling. Detta anges i drygt 3 % av fallen. Värdering av spillvärmen i förhållande till marginalkostnaden för fjärrvärmeproduktionen förekommer också några fall, 12 % av enkätsvaren. Endast i % av enkätsvaren anges att spillvärmen värderas i förhållande till fjärrvärmepriset till kund. I den fortsatta texten används följande förkortningar för de olika avtalsprinciperna: Alternativkostnadsprincip 1 = I förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle ha producerats om inte spillvärme utnyttjats Utan princip = utan uttalad bakomliggande princip för prissättning Marginalkostnadsprincip 1 = marginalkostnad för fjärrvärmeproduktionen Vad gäller den grupp som använder sig av Utan princip har åtta av tio fjärrvärmeföretag tagit investeringar hos spillvärmeleverantören. Detta innebär att fjärrvärmeföretaget tar större delen av investeringen och därigenom större delen av risken. Man kan i detta fall tillåta sig spekulationen att priset för spillvärmen är relativt lågt och det då är rimligt med att ha en prissättning utan uttalad värderingsprincip. En ytterligare värderingsprincip framgår av ett av enkätsvaren. Där är spillvärmen är gratis och värdet för den industri som levererar värmen är att nyttiggörandet av spillvärmen leder till att dyrt kondensatvatten återförs till industrin samt att i alla sammanhang framhålla den insats som industrin gör genom att tillhandahålla billig och utsläppsfri värmeenergi. När man jämför svaren på frågan om hur stor energileverans som spillvärmesamarbetet avser visar det sig att Marginalkostnadsprincipen ofta används i avtal med stora energileveranser, medan Alternativkostnadsprincipen ofta utnyttjas i avtal med relativt små energileveranser. 1 I det fall som spillvärmen är försumbar i omfattning sammanfaller dessa värderingsprinciper. I alla andra fall ger Alternativkostnadsprincipen ett utfall som beror på hela den produktion som spillvärmen ersätter medan Marginalkostnadsprincipen endast påverkas av den sist producerade enheten i fjärrvärmesystemet. 1

13 Vilken huvudprincip för värdering av spillvärmen används? I förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle producerats om spillvärmen inte utnyttjats I förhållande till vad investeringen för utnyttjande av spillvärmen uppgick till I förhållande till marginalkostnaden för fjärrvärmeproduktionen Utgående från industriföretagets kostnader för att möjliggöra utnyttjande, t.ex pumpning I förhållande till fjärrvärmepriset till kund Överenskommet pris utan uttalad princip för värdering Annan Vet ej Figur 7: Enkätfråga Vilken huvudprincip för värdering av spillvärmen används?, [antal företag]. Till dem som angav värderingsprincipen Alternativkostnadsprincip ställdes två kompletterande frågor. Den första frågan gäller hur kostnaden för den aktuella fjärrvärmeproduktionen fastställs. Där svarade man i % av fallen att man tar fram kostnaden för en tänkt/beräknad drift av hela eller delar av det existerande fjärrvärmeproduktionssystemet. I drygt 2 % av fallen använder man en utvidgning av samma metod där man också tar med eventuella fjärrvärmeproduktionsanläggningar som man skulle ha haft om spillvärmen inte funnits. Observera att antalet svar på denna följdfråga är något lägre än antalet som svarade att man värderar enligt Alternativkostnadsprincipen. Om värderingen bygger på vad motsvarande fjärrvärmeproduktion annars skulle ha kostat (nyttan i fjärrvärmeproduktionen), vilken princip utnyttjas för att fasttälla den? I förhållande till tänkt/beräknad drift av hela det existerande fjärrvärmeproduktionssyst emet I förhållande till tänkt/beräknad drift av hela det existerande fjärrvärmeproduktionssyst emet, kompletterat med anläggningar man skulle haft om spillvärmen saknat I förhållande till produktionskostnaden för en (eller ett par) specificerade fjärrvärmeproduktionsanlä ggningar Annat Figur 8: Enkätfråga Om värderingen bygger på vad motsvarande fjärrvärmeproduktion annars skulle ha kostat, vilken princip utnyttjas för att fastställa den?, [antal företag]. Den andra följdfrågan till dem som värderar spillvärmen i förhållanden till den fjärrvärme som ersätts är hur den identifierade nyttan av spillvärmen fördelas mellan spillvärmeleverantören och fjärrvärmeföretaget. Det visar sig att fördelningen av nyttan varierar tämligen mycket. I en tredjedel av fallen får spillvärmeleverantören 25 5 % 11

14 av vad fjärrvärmeproduktionen annars skulle ha kostat, en tredjedel får på motsvarande sätt %, medan den sista tredjedelen anger att spillvärmeleverantören får mer än 75 %. Frågorna om hur den valda värderingsprincipen fungerar redovisar vi nedan på två olika sätt, dels totalresultatet för samtliga värderingsprinciper och dels uppdelat på de värderingsprinciper som angivits. De frågor som ställdes berörde följande områden: - om den gav underlag för rimligt pris - förutsägbarheten i priset - lättbegripligheten och enkelheten i prisberäkningen - anpassningsförmåga i ändrade omvärldsförutsättningar (energipriser, skatter, ) Värderingsprincipens funktion - totalt Till övervägande del visar enkätsvaren att den valda värderingsmodellen anses ge ett rimligt pris på spillvärmen. Man tycker i de flesta fallen också att påståendet om ett förutsägbart pris stämmer bra. Detta gäller också för påståendet att värderingsprincipen är lättbegriplig och att prisberäkningen är enkel. För de båda senare påståendena finns dock några enkätsvar, 1 15 %, som anger att påståendena inte stämmer, vilket kan översättas till att priset är svårt att förutse, samt att värderingsprincipen är svårbegriplig och att prisberäkningen är krånglig. Det sista påståendet, att värderingsprincipen ger en anpassning till ändrade omvärldsförutsättningar, uppvisar dock mycket spridda svar. Det är nästan lika vanligt att enkätsvaren säger att påståendet i olika hög grad inte stämmer som att svaren säger att påståendet stämmer. 12 Hur väl fungerar den valda värderingsprincipen? a) Den ger underlag för ett rimligt pris Stämmer mycket bra, Stämmer inte alls, 1 Vet ej Figur 9: Enkätfråga Hur väl fungerar den valda värderingsprincipen för att ge underlag för rimligt pris?, [antal företag]. 12

15 12 Hur väl fungerar den valda värderingsprincipen? b) Den ger ett förutsägbart spillvärmepris Stämmer mycket bra, Stämmer inte alls, 1 Vet ej Figur 1: Enkätfråga Hur väl fungerar den valda värderingsprincipen för att ge ett föreutsägbart pris?, [antal företag]. 12 Hur väl fungerar den valda värderingsprincipen? c) Den är lättbegriplig och prisberäkningen är enkel Stämmer mycket bra, Stämmer inte alls, 1 Vet ej Figur 11: Enkätfråga Hur väl fungerar den valda värderingsprincipen för att lättbegripligt och enkelt ge ett pris?, [antal företag]. 12 Hur väl fungerar den valda värderingsprincipen? d) Den ger anpassning till ändrade omvärldsförutsättningar (bränslepriser, skatter ) Stämmer mycket bra, Stämmer inte alls, 1 Vet ej Figur 12: Enkätfråga Hur väl fungerar den valda värderingsprincipen vid förändrade omvärldsförutsättningar?, [antal företag]. 13

16 Värderingsprincipens funktion per värderingsprincip Här redovisar vi åsikterna om hur värderingsprincipen fungerar för de tre vanligaste värderingsprinciperna. Detta ger en betydligt mer nyanserad bild av hur bra värderingsprinciperna fungerar. Det är dock viktigt att vara medveten om att varje grupp innehåller relativt få observationer (11, 1 respektive 4 enkätsvar per värderingsprincip). Därmed är det statistiska underlaget litet och en enskild persons åsikter kan få stort genomslag. De som utnyttjar Alternativkostnadsprincipen är mest nöjda med principens förmåga att ge underlag för ett rimligt pris. Mest nöjda med principens förmåga att ge ett förutsägbart pris och värderingsprincipens lättbegriplighet än de som utnyttjar Utan principen. Den princip som anses ge bäst förmåga att ge prisanpassning i förhållande till ändrade omvärldsförutsättningar är Marginalkostnadsprincip. Dessa resultat stämmer relativt väl med det man skulle kunna förvänta sig. Vikten av flexibla värderingsprinciper påtalades också inom referensgruppen, där man hade erfarenhet av principer som helt förlorat sin aktualitet inom avtalsperioden. Inför arbetet med enkäten hade vi en hypotes om att de som värderar spillvärmen enligt Alternativkostnadsprincipen skulle vara mer nöjda med prisets rimlighet, men tycka att modellen var svårare att begripa och innebära en krångligare prisberäkning jämfört med en enklare princip, t.ex. överenskommet pris utan uttalad princip för värdering. Enkätsvaren bekräftade denna hypotes, men skillnaderna mellan bedömningen av värderingsprinciperna är relativt små (mindre än ett helt betygssteg ). Överraskande är dock att av de tre värderingsprinciperna anses Alternativkostnadsprincipen vara den princip som i minst utsträckning förmår ge anpassning till ändrade omvärldsförutsättningar. Eftersom kostnaden för den fjärrvärme som skulle ha producerats om spillvärmen inte fanns, direkt påverkas av förändringar i omvärldsförutsättningarna är det svårt att förstå att värderingsprincipen Utan princip anses ge bättre anpassning till ändrade omvärldsförutsättningar. Dock kan man tänka sig att många avtal ger möjlighet till omförhandling vid externa förändringar såsom skatteförändringar Spillvärmeprisets variation under året Spillvärmepriset kan variera över året. Det vanligaste är dock att så inte är fallet. 5 % av enkätsvaren anger konstant pris över året. Om priset varierar är det, helt naturligt, klart vanligast att spillvärmepriset är högst under vinterhalvåret. Det finns dock ett enkätsvar som något överraskande anger ett högre spillvärmepris under sommarhalvåret. 14

17 Hur varierar spillvärmepriset över året? Högre under sommarhalvåret (april september) Konstant över året Under vinterhalvåret (oktober - mars) är priset 11 % - 15 % av medelpriset Under vinterhalvåret (oktober - mars) är priset mer än 15 % av medelpriset Annat Figur 13: Enkätfråga Hur varierar spillvärmepriset över året?, [antal företag] Prisets fördelning mellan fast och rörlig del Den ekonomiska ersättningen till spillvärmeleverantören kan vara fast (dvs. oberoende av energileveransens storlek) eller rörlig (dvs. kopplad till energileveransens storlek) eller vara utformad som en kombination av dessa. Fördelningen mellan fast och rörligt avspeglar i viss utsträckning riskfördelningen mellan fjärrvärmeföretaget och spillvärmeleverantören. Förenklat kan man säga att en hög andel rörlig ersättning lägger en stor del av risken på spillvärmeleverantören, medan en hög andel fast ersättning ger omvänd riskfördelning. Enkätsvaren visar att den rörliga delen överväger klart i de flesta spillvärmeavtal. I nästan 85 % av fallen utgör den fasta delen mindre än 15 % av den totala ersättningen under ett normalt år. Det finns dock några exempel på motsatsen. 1 % av enkätsvaren anger att den fasta delen av ersättningen under ett normalt år uppgår till mer än 85 % av den totala ersättningen. Hur stor del av den totala ersättningen till spillvärmeleverantören är under ett normalt år fast, dvs. opåverkad av energileveransens storlek? Mindre än 15 % 15 % - 3 % 31 % - 45 % 4 % - 55 % 5 % - 7 % 71 % - 85 % Mer än 85 % Vet ej Figur 14: Enkätfråga Hur stor del av den totala ersättningen till spillvärmeleverantören är under ett normalt år fast?, [antal företag]. 15

18 4.11. Leverans- och mottagningsåtaganden Enkätsvaren visar att det endast i drygt 35 % av fallen finns något åtagande om att en förutbestämd spillvärmemängd skall tas emot av fjärrvärmeföretaget, alternativt levereras av spillvärmeleverantören. I övriga fall levererar spillvärmeleverantören den spillvärmemängd som de bedömer vara lämplig och som fjärrvärmeleverantören är intresserad av att ta emot. Här framhålls vikten av kommunikation mellan leverantör och mottagare kring orsaker som påverkar utbytet såsom planerad revision. I de fall där man svarat att det finns åtaganden om förutbestämda spillvärmemängder gäller det till helt övervägande del att fjärrvärmeföretaget är skyldigt att ta emot en andel av den normala spillvärmeleveransen. Endast i något enstaka fall finns något åtagande om att spillvärmeleverantören minst skall leverera en viss mängd värme. Några kommentarer från referensgrupp och enkäter antyder att åtaganden kan vara vanligare att när man inleder samarbetet för att förvissa sig om att man får investeringen återbetald inom rimlig tid. När man sedan förnyar avtalet efter den första perioden finns förutsättningar till större frihet i samarbetet Avtalslängd Längden på spillvärmeavtalen varierar kraftigt. Det svarsalternativ som återfunnits i flest enkätsvar, 38 %, är intervallet från fem till tio år. Därefter följer alternativet mer än tio år med 28 % av enkätsvaren. Två tredjedelar av spillvärmeavtalen löper alltså över minst fem år. Det finns dock också en relativt stor grupp med riktigt korta avtal, mindre än två år. 22 % av enkätsvaren har angivit denna korta löptid. I samband med arbetet med enkäten hade vi en hypotes om att man i spillvärmeavtal med lång löptid skulle vara särskilt intresserad av att ha en värderingsprincip som förmår ge anpassning av spillvärmepriset i förhållande till ändrade omvärldsförutsättningar. Omvänt förväntade vi oss att man i mycket korta avtal inte skulle fästa så stort avseende vid denna egenskap. Enkäten visar dock att man i långa avtal i stor utsträckning utnyttjar värderingsprincipen Utan princip medan man i korta avtal ofta utnyttjar Alternativkostnadsprincipen. Vår uppfattning var inför enkätarbetet att den senare principen skulle vara den som på bästa sätt klarade att ta hänsyn till omvärldsförändringar, vilket borde vara viktigast i långa avtal. Dock visade också enkäten att för gruppen som använder sig av Utan princip har åtta av tio fjärrvärmeföretag tagit investeringar hos spillvärmeleverantören. Detta innebär att fjärrvärmeföretaget tar större delen av investeringen och därigenom större delen av risken. Man kan i detta fall tillåta sig spekulationen att priset för spillvärmen är relativt lågt och det är då rimligt med att ha en prissättning utan uttalad värderingsprincip. Se även avsnittet om Värderingprinciper. 1

19 Hur långt är det nuvarande spillvärmeavtalet? Mindre än två år Två år till fem år Fem år till tio år Mer än tio år Vet ej Figur 15: Enkätfråga Hur långt är det nuvarande spillvärmeavtalet?, [antal företag] Omförhandlingar I normalfallet sker ingen omförhandling av spillvärmepriset under avtalsperioden. 72 % av dem som svarat på enkäten anger detta. I de fall då omförhandling sker används olika kriterier för när detta skall ske. Det vanligaste är att det görs vid givna tillfällen. I enkätsvaren anges intervallen varje år, vart annat år, vart femte år eller vart tionde år. I ett fall anges att det finns möjlighet till omförhandling vid två tillfällen under avtalstiden. I ett annat fall anges att omförhandling görs vid behov. Ett annat exempel förtydligar att omförhandlingen enbart avser prissättningen. Övrigt i avtalet ligger fast inom avtalsperioden. I många spillvärmeavtal görs återkommande prisjusteringar som inte föregås av någon omförhandling. Det vanligaste är att relatera priset till utvecklingen för ett eller flera officiella index. Exempel på index som utnyttjas för prisjustering är konsumentprisindex, nettoprisindex, oljepris- och elprisindex samt Energimyndighetens prisblad med biobränslen. Det är också relativt vanligt att faktiska olje-, biobränsle- och fjärrvärmepriser ligger till grund för prisjusteringarna. 25 % av enkätsvaren anger dock att det inte alls görs någon återkommande prisjustering. Hur sker den eventuellt återkommande justeringen av spillvärmepriset mellan omförhandlingstillfällena? Ökning eller minskning är fastställd till X % per år I förhållande till index Ny värdering görs varje år Ingen justering Annat Vet ej 17

20 Figur 1: Enkätfråga Hur sker den eventuellt återkommande justeringen av spillvärmepriset mellan omförhandlingarna?, [antal företag] Övriga faktorer vid bedömning av spillvärme Vid prissättningen av spillvärmen görs enligt majoriteten inga ytterligare bedömningar än de rent företagsekonomiska. I en relativt stor minoritet av fallen, drygt 4 %, görs dock kompletterande bedömningar. Den vanligaste kompletterande faktorn är då att väga in värdet av resurshushållning och miljöfördelar. Det förekommer också i enstaka fall att man genom ett högt spillvärmepris vill stödja ett lokalt industriföretag. Exempel på andra faktorer som man framhåller som positiva är: inget reinvesteringsbehov, ingen kapitalskuld eller personalbehov och att spillvärmen har ett stort PRvärde. Dock nämns även några negativa faktorer som behovet eventuell temperaturspetsning och att spillvärmen ofta tar baslasten, vilket försvårar lönsamheten för andra investeringar. Vilka bedömningar? Önskemål om att stödja lokala industriföretag (t.ex. från lokala politiker) Resurshushållning och miljöfördelar med spillvärme gör att företaget uppfattas positivt Det finns koppling till andra avtal mellan fjärrvärmeföretaget och spillvärmeleverantören Annat Figur 17: Enkätfråga Vilka andra än strikt företagsekonomiska faktorer bedöms vid prissättningen av spillvärmen?, [antal företag] Driftordning I tre fjärdedelar av enkätsvaren anges att spillvärmen utgör baslast i fjärrvärmeproduktionen. I de fall då fjärrvärmen utgör baslast anges i % av fallen att orsaken till detta är att spillvärmen har det lägsta rörliga energipriset. I 4 % är det istället en utfästelse om att spillvärmen skall ges baslastposition i fjärrvärmeproduktionen som är orsaken Samarbetet med spillvärmeleverantören Inget av enkätsvaren anger att samarbetet mellan fjärrvärmeföretaget och spillvärmeleverantören fungerar dåligt. Hela 94 % av svaren anger istället att samarbetet fungerar bra eller mycket bra. Över % anger att samarbetet fungerar mycket bra. Man kan inte urskilja några tydliga skillnader i hur väl samarbetet fungerar mellan de olika värderingsprinciperna. Det är alltså annat än val av värderingsprincip som avgör hur väl samarbetet med spillvärmeleverantören fungerar. 18

21 Hur anser ni att samarbetet med spillvärmeleverantören fungerat? Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Vet ej Figur 18: Enkätfråga Hur anser ni att samarbetet med spillvärmeleverantören fungerar?, [antal företag]. De kommentarer som lämnats understryker intrycket av att samarbetet fungerar bra. Några viktiga kommentarer från referensgrupp och enkäter framhåller dock att för att samarbetet skall fungera bra krävs att man regelbundet har en öppen och ärlig dialog kring samarbetet. Detta både för att sköta det löpande avtalet och för att kunna identifiera andra möjligheter till samarbeten. I detta sammanhang måste man dock komma ihåg ett par saker. För det första är det genomgående endast den ena parten i spillvärmesamarbetet som enkäterna skickats till, nämligen fjärrvärmeföretaget. I vilken utsträckning spillvärmeleverantörerna är lika nöjda med samarbetet har vi i nuläget mycket begränsad grund för att uttala oss om. De två intervjuer som genomförts antyder att samarbetet som sådant fungerar bra, vilket dock inte hindrar att man ofta har haft skapa diskussioner om framförallt prisfrågor. För det andra avser enkäten pågående spillvärmesamarbeten. Fall där spillvärme finns tillgänglig, men där man inte kommit överens om att utnyttja denna för fjärrvärme ingår inte i denna studie. I samband med Fjärrvärmeutredningen (N23:3) gjordes dock en studie kring detta, Förstudie om orsaker till att spillvärme från industrin inte utnyttjas för fjärrvärmeproduktion. I utredningen som gjordes av Profu, [1], var alla intervjuade i princip överens om det stora värdet av att utnyttja industriell spillvärme, men det konstaterades bland annat: - Spillvärmesamarbetet fungerar ofta väl, men exempel på tydliga motsättningar finns. - Störst är problemen i samband med minskad spillvärmemottagning och/eller sänkt spillvärmevärdering. - I det fall där motsättningarna är störst är det i första hand principen för värdering av spillvärme som orsakar problemen. Det saknas en allmänt vedertagen värderingsprincip. 19

22 5. Sammanfattning, diskussion och slutsatser Enkäten till samtliga Sveriges fjärrvärmeföretag som har spillvärme och den höga svarsfrekvensen ger ett brett underlag som klarlägger dagens situation vad gäller vilka principer som används vid värderingen av spillvärmen och hur förutsättningarna för avtalen ser ut. I de delar som avser subjektiva frågor, såsom t.ex. hur man anser att samarbetet fungerar, speglar rapporten endast fjärrvärmeföretagens syn på frågan. Efter redovisningen i kapital fem av enkätsvaren diskuteras i detta kapitel de uppgifter som kommit fram. Diskussionen nedan har delats in i generella kommentarer som gäller spillvärmen allmänt och dels specifika kommentarer som avser frågor som berör värderingen av spillvärmen. Generella kommentarer: - Kvalitet. En stor andel (ca %) av spillvärmeleveranserna sker i form av prima värme, dvs det krävs ingen temperaturspetsning av spillvärmen för att den skall kunna användas i fjärrvärmenätet. Prima värme har därigenom ett större värde för företaget, vilket också blir en del i förutsättningarna för prissättningen av spillvärmen. - Utnyttjande. I endast ca 1/3 av fallen utnyttjas all spillvärme som finns tillgängligt. I övriga 2/3 delar av fallen begränsas utnyttjandet av lasten i fjärrvärmenätet och/eller annan fjärrvärmeproduktion (främst avfallsförbränning). Att hitta extra avsättning för spillvärmen under sommartid skulle i dessa fall vara till stor nytta för båda parter. - Investeringar. Fjärrvärmeföretagen har stått för stora delar av de investeringar som krävts för att få fram spillvärmen till fjärrvärmesystemet. De har också i knappt 3% av fallen varit tvungna att förstärka sina distributionsnät för kunna utnyttja spillvärmen på ett effektivt sätt. Intressant att notera är att fjärrvärmeföretagen i nästan hälften av fallen även stått för investeringar hos spillvärmeföretagen. - Alternativ till spillvärme. Om inte spillvärmen varit tillgänglig anger merparten av företagen att man istället hade utökat värmeproduktionen med biobränslen (med eller utan elproduktion). En fjärdedel av företagen anger att man hade använt befintliga anläggningar mer och endast i ett fall tror man att de totala leveranserna av fjärrvärme hade varit mindre utan spillvärme. - Leveransernas längd. Den dominerande andelen av spillvärmeleveranserna (ca 2/3) har pågått 1 år eller mera, medan ca 1% eller tre leveranser har pågått under mindre än tre år. - Samarbetet. Fjärrvärmeföretagen anser att samarbetet med spillvärmeleverantören fungerar mycket bra eller bra. Värderingsspecifika kommentarer: - Princip. De värderingsprinciper som idag är mest frekvent använda är: värdering i förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle ha producerats om spillvärmen inte utnyttjats, 4% utan uttalad princip för värderingen, 3% värdering efter marginalkostnaden för produktionen, drygt 1% 2

23 värdering i förhållande till fjärrvärmepriset, ca %. Detta är dock en värderingsprincip som enligt industriföreträdarena i referensgruppen finns intresse för ute hos spillvärmeleverantörerna. övriga värderingsmetoder, drygt 1%. - Värderingsprincipens funktion - generellt. Allmänt kan man utläsa att: den valda värderingsmodellen ger ett rimligt pris priset anses som förutsägbart modellen är lättbegriplig och enkel svaren kring värderingsprincipens anpassning till ändrade omvärldsförutsättning ger dock en mycket mera blandad bild - Värderingsprincipens funktion specifikt. När man studerar svaren beroende på vilken värderingsprincip som angetts får man nedanstående utfall. Man måste dock observera att varje grupp innehåller relativt få svar (11, 1 respektive 4 svar), varför enskilda enkätsvar kan få stort genomslag på utfallet. De med värderingsmetoden i förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle ha producerats om spillvärmen inte utnyttjats är mest nöjda med modellens förmåga att ge ett rimligt pris. Mest nöjda med modellens förmåga att ge ett förutsägbart och lättbegripligt pris är de som använder överenskommet pris utan uttalad princip för värdering. Den princip som anses ge prisanpassning i förhållande till ändrade omvärldsförutsättningar är i förhållande till marginalkostnaden för fjärrvärmeproduktionen. Man kan inte urskilja något samband mellan hur man upplever samarbetet och värderingsprincip. Den gruppen som använder sig av överenskommet pris utan uttalad princip för värdering har i åtta av tio fall även tagit investeringar hos spillvärmeleverantören. En hypotes är här att detta innebär att fjärrvärmeföretaget har tagit en större del av investeringen och därigenom större delen av risken, vilket medför en lågt pris utan behov av någon princip för värdering av spillvärmen. Avtalsformen i förhållande till marginalkostnaden för fjärrvärmeproduktionen används ofta i avtal med stora volymer. Avtalsformen i förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle ha producerats om spillvärmen inte utnyttjats används ofta används i avtal med relativt små volymer. Långa avtal utnyttjar i stor utsträckning överenskommet pris utan uttalad princip för värdering, medan kort avtal ofta använder i förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle ha producerats om spillvärmen inte utnyttjats. Prisstruktur. Vad gäller prisets fördelning på fast och rörlig del är det helt dominerande svaret (ca 8%) att den fasta andelen utgör mindre än 15% av den totala ersättningen för spillvärmen. I tre fall är dock den fasta andelen större än 85%. 21

24 Avtalslängd. Avtalslängderna uppvisar en stor spridning. Den dominerande gruppen (2/3) har avtalslängder på fem år eller mera, men mer än 2% av avtalen löper på mindre än två år! Prisjustering. Prissättningen mellan omförhandlingarna görs oftast i förhållande till något prisindex (ca 45%). Bland de övriga metoderna för prisreglering dominerar att priset är fast mellan omförhandlingarna, (25%). Andra värderingsparametrar. I drygt 4% av värderingarna har fjärrvärmeföretaget tagit andra hänsyn än rent ekonomiska när kan förhandlat spillvärmepriset. Av dessa värderingsgrunder dominerar att man tagit hänsyn till spillvärmen innebär en resurshushållning och en miljövinst (54%). Andra hänsyn har varit att det finns andra kopplingar till spillvärmeleverantören där spillvärmen bara är en del i en större uppgörelse samt i några fall att man anger man att vill stödja lokala industriföretag Man kan konstatera att eftersom det inte finns någon entydig logik i en spillvärmerelation finns det inte heller en självklar modell för värdering av spillvärmen, vilket också blir tydligt genom att avtalen har en mängd skillnader i utformningen. En faktor som kan vara viktig i sammanhanget, vilket indikeras av enkäten, är var gränsen för fjärrvärmeföretagets ansvar går. Har företaget medverkat i investeringar hos spillvärmeleverantören ger detta andra förutsättningar för samarbetet, genom t.ex. ökat risktagande för fjärrvärmeföretaget. Den viktigaste funktionen i en värderingsmodell borde vara att modellen skall ge ett rimligt pris. Även om modellen kan innebära svårigheter med att ge ett förutsägbart pris eller lättbegripligt pris borde prisets nivå vara den viktigaste egenskapen. Vi kan här konstatera att prismodellen i förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle ha producerats om spillvärmen inte utnyttjats upplevs ge rimligast pris. När projektet ursprungligen diskuterades fanns tankar om möjligheten att kunna rekommendera någon princip för prissättning av spillvärmen. Detta projekt har genom kartläggningen visat att förutsättningarna för olika avtal är mycket olika, varför tanken på en generell värderingsmodell får anses som fel väg att gå. Istället bör man välja värderingsprincip efter de lokala förutsättningarna. Slutligen kan vi nu med en god grund konstatera att en prisjämförelse mellan olika spillvärmeleveranser inte låter sig göras med mindre att man har full insikt i förutsättningarna i avtalen och t.ex. leveransåtaganden, avtalslängd, investeringar, koppling till omvärldsförutsättningar, fast eller rörlig ersättning. 22

25 Referenser [1]: SOU 25:33, Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden, Betänkande från Fjärrvärmeutredningen, bilaga 3 [2]: Fjärrvärme på tre starka ben, ÅF-Energi & Miljö AB, Stockholm

26 Bilaga 1: enkäten Allmänt 1. Vilken typ av spillvärme utnyttjas? Industriell spillvärme Värme från avfallsförbränning Annat: 2. Vilken årlig energimängd köps i form av spillvärme? Mindre än 15 GWh/år 15 till 5 GWh/år 5 till 2 GWh/år Mer än 2 GWh/år 3. Redovisning nedan avser: Hela spillvärmeleveransen Delar av spillvärmeleveransen Annat: 4. Hur stor andel av den spillvärmeenergi som utnyttjas i fjärrvärmesystemet används under vinterhalvåret (oktober - mars)? Mindre än 5 % 5 % 51 % till 5 % Mer än 5 % Vet ej 5. Är det prima värme, eller krävs temperaturspetsning med hjälp av annan fjärrvärmeproduktion? Prima värme Temperaturspetsning krävs under hela året eller under delar av året Vet ej. Utnyttjar ni all den spillvärme som kan levereras? Ja Nej, av prisskäl Nej, för att annan produktion har prioriterats av annat skäl Annat:. Vet ej 7. Finns det konkurrens mellan olika spillvärmeleverantörer angående utrymmet i fjärrvärmeproduktionen? Ja (gå vidare till fråga 8) Nej (gå vidare till fråga 9) Vet ej (gå vidare till fråga 9) 24

27 8. Om ja, vem prioriteras då? Den som erbjuder lägst pris Den som levererar mest Den som har jämnast leverans Den som erbjuder högst temperaturnivå Enligt avtal Annat: Vet ej 9. Vilka investeringar har ni som fjärrvärmeföretag gjort för att göra det möjligt att utnyttja spillvärmen (mer än ett svarsalternativ kan markeras)? Anslutningsledning från spillvärmekälla till fjärrvärmenätet Förstärkningar inom det egna fjärrvärmesystemet Utrustning inom industrin Inga investeringar Annat:.. Vet ej 1. Hur bedömer ni att den fjärrvärme som idag baseras på spillvärme, till övervägande del skulle ha producerats om spillvärmen aldrig varit tillgänglig? Med större drifttider hos existerande fjärrvärmeproduktionsanläggningar Med en tillkommande biobränsleeldad hetvattenpanna Med ett tillkommande biobränsleeldat kraftvärmeverk Med ett tillkommande naturgaseldat kraftvärmeverk Med en tillkommande värmepump Fjärrvärmeleveranserna skulle varit motsvarande mängd mindre Annat:.. Vet ej 11. Hur länge har spillvärmeleveranserna pågått? Mindre än tre år Tre till tio år Tio till tjugo år Mer än 2 år Vet ej 12. Hur anser ni att samarbetet med spillvärmeleverantören fungerar? Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Vet ej Ge gärna en kort motivering:. 25

28 Värdering 13. Vilken huvudprincip för värdering av spillvärmen används? I förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle producerats om spillvärmen inte utnyttjats (gå vidare till fråga 14) I förhållande till vad investeringen för utnyttjande av spillvärmen uppgick till (gå vidare till fråga 1) I förhållande till marginalkostnaden för fjärrvärmeproduktionen (gå vidare till fråga 1) Utgående från industriföretagets kostnader för att möjliggöra utnyttjande, t.ex. pumpning (gå vidare till fråga 1) I förhållande till fjärrvärmepriset till kund. Överenskommet pris utan uttalad princip för värdering (gå vidare till fråga 1) Annan, beskriv:... (gå därefter vidare till fråga 1) Vet ej (gå vidare till fråga 1) 14. Följdfråga: Om värderingen bygger på vad motsvarande fjärrvärmeproduktion annars skulle ha kostat (nyttan i fjärrvärmeproduktionen), vilken princip utnyttjas för att fastställa detta? I förhållande till tänkt/beräknad drift av hela det existerande fjärrvärmeproduktionssystemet I förhållande till tänkt/beräknad drift av hela det existerande fjärrvärmeproduktionssystemet, kompletterat med anläggningar man skulle haft om spillvärmen saknats I förhållande till produktionskostnaden för en (eller ett par) specificerade fjärrvärmeproduktionsanläggningar Annat: 15. Ytterligare följdfråga: Om värderingen bygger på vad motsvarande fjärrvärmeproduktion annars skulle ha kostat (nyttan i fjärrvärmeproduktionen), hur fördelas nyttan av spillvärmen, efter avdrag för företagens investeringar för nyttiggörandet? Spillvärmeleverantören får mindre än 25 % av vad värmen annars skulle ha kostat Spillvärmeleverantören får 25 % till 5 % av vad värmen annars skulle ha kostat Spillvärmeleverantören får 51 % till 75 % av vad värmen annars skulle ha kostat Spillvärmeleverantören får mer än 75 % av vad värmen annars skulle ha kostat Vet ej 2

29 1. Hur fungerar den valda värderingsprincipen? (Ange på en skala från 1 till 5 där 1 betyder att påståendet inte alls stämmer och 5 betyder att påståendet stämmer mycket bra. Ringa in lämplig siffra) a) Den ger underlag för ett rimligt pris Stämmer mycket bra Stämmer inte alls Vet ej b) Den ger ett förutsägbart spillvärmepris Stämmer mycket bra Stämmer inte alls Vet ej c) Den är lättbegriplig och prisberäkningen är enkel Stämmer mycket bra Stämmer inte alls Vet ej d) Den ger anpassning till ändrade omvärldsförutsättningar (bränslepriser, skatter, ) Stämmer mycket bra Stämmer inte alls Vet ej Kommentar: 17. Hur varierar spillvärmepriset över året? Högre under sommarhalvåret (april september) Konstant över året Under vinterhalvåret (oktober - mars) är priset 11 % - 15 % av medelpriset Under vinterhalvåret (oktober - mars) är priset mer än 15 % av medelpriset Annat: 18. Är den existerande prisnivån på spillvärmen för hög / för låg sett ur fjärrvärmeföretagets perspektiv? Priset borde vara mer än 25 % lägre Priset borde vara 1 % till 25 % lägre Priset borde varken vara lägre eller högre Priset borde vara 1 % till 25 % högre Priset borde vara mer än 25 % högre Vet ej 19. Hur stor del av den totala ersättningen till spillvärmeleverantören är under ett normalt år fast, dvs. opåverkad av energileveransens storlek? Mindre än 15 % 15 % till 3 % 31 % till 45 % 4 % till 55 % 5 % till 7 % 71 % till 85 % Mer än 85 % Vet ej 2. Finns något åtagande i avtalet om att förutbestämda spillvärmemängder skall tas emot av er, alternativt levereras av spillvärmeleverantören? 27

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Potential för spillvärme - Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi

Potential för spillvärme - Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi Välkomna Potential för spillvärme - Länsstyrelsen Skåne och Ramböll Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? - Näringsdepartementet Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi - Exempel

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden

Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden John Johnsson och Fjärrvärme Profu Investeringsanalys, inkl ekonomisk riskanalys Strategisk utveckling Värdering av spillvärme och bränsleavtal Integration

Läs mer

Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005

Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005 Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund 1. VILLAÄGARNAS RIKSFÖRBUND OCH FJÄRRVÄRME 3 1.1 MARKNADSMÄSSIGA

Läs mer

ANALYS AV TPA-FÖRSLAGET

ANALYS AV TPA-FÖRSLAGET Underlagsrapport ANALYS AV TPA-FÖRSLAGET - konsekvensanalyser av svenska fjärrvärmesystem November 2011 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 En forskarsamverkan 2 2 Analys av fyra verkliga system 2

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och målsättningar...

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

fjärrvärmen 2015 branschprognos Fjärrvärmen fortsätter växa

fjärrvärmen 2015 branschprognos Fjärrvärmen fortsätter växa fjärrvärmen 215 branschprognos Fjärrvärmen fortsätter växa Svensk Fjärrvärme är en branschorganisation för företag i Sverige som producerar fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla. Föreningen har drygt 13

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion utarbetat för av dag.henning@optensys.se www.optensys.se Hur ett fjärrvärmebolag ska redovisa om det

Läs mer

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011 Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011 Agenda Välkomna - agenda Einar Bjarne Ekonomi & Miljö Einar Bjarne Marknad Cecilia Grundberg Kaffe och smörgås Energieffektivisering

Läs mer

HETT FORUM INFORMATIONSMÖTE Den 22 oktober, 2013

HETT FORUM INFORMATIONSMÖTE Den 22 oktober, 2013 G HETT FORUM INFORMATIONSMÖTE Den 22 oktober, 2013 Kvällens program Den 22 oktober - Ängelholm Plats: Ängelholms Stadsbibliotek 17:30 Enklare förtärning och mingel utanför lokalen Hett Forum i åhörarsalen

Läs mer

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska

Läs mer

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 INFORMATION OM MÖJLIGHETEN ATT BYTA FRÅN FJÄRRVÄRME TILL BERGVÄRME UTSKICK TILL MEDLEMMARNA ǀ APRIL 2015 UNDERLAGET ÄR FRAMTAGET AV ENEO SOLUTIONS AB I SAMMARBETE

Läs mer

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014 8 sidor om Värmemarknaden i Sverige Juni 2014 Värmemarknad Sverige Värmemarknaden är den största energimarknaden i Sverige, jämte elmarknaden. Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 1 Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 De allra flesta företag som ingått i Riksbankens enkät uppger att de fått den finansiering de behöver, men samtidigt är företagens finansieringssituation ansträngd.

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

KARLSTADS ENERGI AB PRISAÄ NDRINGSMODELL FOÄ R FJAÄ RRVAÄ RME 2014

KARLSTADS ENERGI AB PRISAÄ NDRINGSMODELL FOÄ R FJAÄ RRVAÄ RME 2014 Karlstads Energi Aktiebolag Org. nr: 556071-6085 Besöksadress: Hedvägen 20 Postadress: 651 84 Karlstad Telefon: 054-540 00 00 Fax: 054-85 38 41 karlstadsenergi@karlstad.se karlstadsenergi.se KARLSTADS

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår

Läs mer

Kvällens program. Dialog Forum 19:30 Ämnen som du vill att vi ska diskutera 19:45 Summering, avslut Göran Skoglund

Kvällens program. Dialog Forum 19:30 Ämnen som du vill att vi ska diskutera 19:45 Summering, avslut Göran Skoglund HETT FORUM INFORMATIONSMÖTE Filbornaverket 16 oktober, 2013 Kvällens program Hett Forum 18:00 Samling, instruktioner, förhållningsregler - Göran Skoglund 18:10 Välkomnar, omvärldsbevakning, Öresundskraft

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Fjärrvärmeföretagens anslutningskostnader för småhus

Fjärrvärmeföretagens anslutningskostnader för småhus Fjärrvärmeföretagens anslutningskostnader för småhus Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. FJÄRRVÄRMEFÖRETAGENS MONOPOL INNEBÄR MARKNADSMÄSSIGA BRISTER 3 3. KONSUMENTENS STÄLLNING MÅSTE

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33. Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2005-07-01 M2005/895/E M2005/2736/E Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden

Läs mer

PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB

PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB 2014-09-03 Prisändringsmodellen En väl fungerande värmemarknad förutsätter både välinformerade kunder och leverantörer som öppet redovisar hur de ändrar

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år. Den fullständiga rapporten är framtagen av Thomas

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2011 Eskilstuna Energi och Miljö

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2011 Eskilstuna Energi och Miljö Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2011 Eskilstuna Energi och Miljö Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2011 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet...

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri Magnus Bruno 103 33 STOCKHOLM. Uppdrag att följa utvecklingen på fjärrvärmemarknaden

Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri Magnus Bruno 103 33 STOCKHOLM. Uppdrag att följa utvecklingen på fjärrvärmemarknaden 2001-04-03 REMISS 00-01/UTVECKL V MARKN N1999/11368/ESB Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri Magnus Bruno 103 33 STOCKHOLM Uppdrag att följa utvecklingen på fjärrvärmemarknaden

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

E.ON Värme. Med spillvärme

E.ON Värme. Med spillvärme E.ON Värme Med spillvärme 2 Spillvärme, överskottsvärme, restvärme, återvunnen energi kärt barn har många namn. Vad det handlar om är att ta tillvara värme som uppstår vid industriella processer och använda

Läs mer

Välkommen till ett informationsmöte om Fjärrvärme i Oxelösund 2012-11-28

Välkommen till ett informationsmöte om Fjärrvärme i Oxelösund 2012-11-28 Välkommen till ett informationsmöte om Fjärrvärme i Oxelösund 2012-11-28 Oxelö Energi är ett kommunalägt energibolag som ansvarar för Elnät Vatten och avlopp Renhållning Stadsnät Fjärrvärme Tommy Englund

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2011 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021

Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021 Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021 Av Regelrevideringsgruppen bestående av Veronica Bache, Dag Brück, Håkan Ericson, Martina Ericsson, Hasse Sundqvist,

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Högtemperaturvärmepumpar eller Potentialen för värmepumpar som utnyttjar industriell spillvärme

Högtemperaturvärmepumpar eller Potentialen för värmepumpar som utnyttjar industriell spillvärme Högtemperaturvärmepumpar eller Potentialen för värmepumpar som utnyttjar industriell spillvärme SAMMANFATTNING Presentationen är baserad på en förstudie inom Eff-sys-programmet, huvudsakligen genomförd

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Prisändringsmodell fjärrvärme Jönköping Energi AB

Prisändringsmodell fjärrvärme Jönköping Energi AB Prisändringsmodell fjärrvärme Jönköping Energi AB PRISändringsmodellen Jönköping Energi vill behålla och stärka det förtroende vi har hos våra kunder. Därför ska fjärrvärmens pris vara konkurrenskraftigt,

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Upphandla livsmedel - en genomomgång av aktuella rättsfall -

Upphandla livsmedel - en genomomgång av aktuella rättsfall - 2 Upphandla livsmedel - en genomomgång av aktuella rättsfall - 19 november 2013 holmgrenhansson ADVOKATBYRÅ AB Advokat Anette Hansson Ahl Jur kand Emelie Henriksson Agenda 1. Inledning 2. Avgöranden i

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Här är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som FAR och SRF har fått om uppdragsavtal.

Här är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som FAR och SRF har fått om uppdragsavtal. Svensk standard för redovisningstjänster, Reko FAQ Vanliga frågor om uppdragsavtal Här är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som FAR och SRF har fått om uppdragsavtal.

Läs mer

Prisändringsmodell för Heat Sweden Operations 2013

Prisändringsmodell för Heat Sweden Operations 2013 Prisändringsmodell för Heat Sweden Operations 2013 Lars Vestergren 16 september 2013 Inledning... 1 1. Prispolicy... 1 2. Prisändringar och prisprognos... 2 3. Prisstruktur... 3 4. Beskrivning av prisändringen...

Läs mer

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Egna pengar en bra start... 5 Om undersökningen... 5 Inkomster... 7 Vanligare

Läs mer

Prisjämförelse mellan el märkt Bra Miljöval och dess icke-miljömärkta motsvarighet

Prisjämförelse mellan el märkt Bra Miljöval och dess icke-miljömärkta motsvarighet Prisjämförelse mellan el märkt Bra Miljöval och dess icke-miljömärkta motsvarighet Utförd av: Statistiska Centralbyrån Martin Kullendorff Marcus Widén Oktober 2004 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) BRA MILJÖVAL

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Redovisning Årsarbetstidsenkäten.

Redovisning Årsarbetstidsenkäten. Redovisning Årsarbetstidsenkäten. Bakgrund På föreningens årsmöte (RS) 2013 fick Föreningsstyrelsen i uppdrag, via motionen 13:37, att göra en enkät för att samla in medlemmarnas synpunkter på årsarbetstid.

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Tycker du om att spara?

Tycker du om att spara? E.ON Försäljning Tycker du om att spara? Då har vi rätt prismodell för dig. Jag kan inte direkt påverka mitt pris när jag snålar eftersom åtgärderna först slår igenom om några år. Du vet väl vilken fin

Läs mer

Svensk Energis enkät om anvisningsavtal

Svensk Energis enkät om anvisningsavtal SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Handel & Försäljning Magnus Thorstensson +46-8-677 2806 +46-733-92 57 61 Datum 2014-02-17 1 (10) Svensk Energis enkät om anvisningsavtal I november

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Leveransavtal med Stockholm Gas AB

Leveransavtal med Stockholm Gas AB 1(3) Datum 2009-06-03 Vår referens Ann-Sofie Chudi 08 686 3957 Identitet Styrelsen Leveransavtal med Stockholm Gas AB Ärendet Ett förslag till avtal om leverans av biogas har arbetats fram mellan AB Storstockholms

Läs mer

Branschfakta personlig assistans

Branschfakta personlig assistans 2013 Branschfakta personlig assistans Innehåll 1 Inledning... 3 2 Branschens utveckling... 4 3 Assistansföretagens ekonomi... 7 4 Jämförelser med andra branscher... 12 5 Sammanfattning... 14 2 1 Inledning

Läs mer

Remissyttrande över TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)

Remissyttrande över TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Näringsdepartementet Sollentuna 2011-11-01 103 33 STOCKHOLM Handläggare: Jakob Eliasson Remissyttrande över TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Villaägarnas Riksförbund fortsättningsvis

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Fjärrvärme Prislista småhus Mini - för hus med låg energiförbrukning. Gäller 2012-01-01 2012-12-31

Fjärrvärme Prislista småhus Mini - för hus med låg energiförbrukning. Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Fjärrvärme Prislista småhus Mini - för hus med låg energiförbrukning Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Fjärrvärme positiv energi Fjärrvärme är positiv energi. Med fjärrvärme kan du lämna bekymren bakom dig.

Läs mer

Avropsförfrågan E-tjänst för planering av inspektioner

Avropsförfrågan E-tjänst för planering av inspektioner Förfrågningsunderlag 2013-04-03 Upphandlande organisation Läkemedelsverket Upphandling Avrop E-tjänst för planering av inspektioner Conny Björk Diarienr 2.3-2013-027585 Sista anbudsdag: 2013-04-15 Symbolförklaring:

Läs mer

Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad

Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad Enkätundersökning genomförd hösten 2009 Resultatet sammanställt mars 2010 Vård och omsorg Kvalitet och verksamhetsutveckling Helena Bertilsson Lena

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Kundträff Nöjesfabriken 2011-10-27

Kundträff Nöjesfabriken 2011-10-27 Kundträff Nöjesfabriken 2011-10-27 Martin Rosén, fjärrvärmesäljare på Karlstads Energi var dagens moderator och hälsade alla välkomna till årets kundmöte, både näringsidkare vid lunchtid och konsumenter

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Så här sätts fjärrvärmepriset för näringsverksamheter i Sundsvall

Så här sätts fjärrvärmepriset för näringsverksamheter i Sundsvall Så här sätts fjärrvärmepriset för näringsverksamheter i Sundsvall Vi vill vara det självklara valet när det gäller val av värmeleverantör och därför jobbar vi aktivt med att behålla och stärka det förtroende

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Styrgruppen för hantering av energifrågor 2007-05-14 1 (7) 5-7

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Styrgruppen för hantering av energifrågor 2007-05-14 1 (7) 5-7 energifrågor 2007-05-14 1 (7) 5-7 PLATS OCH TID Stadshuset, Hagfors, kl. 15.00-17.00 BESLUTANDE Mikael Dahlqvist (s) Jan Bohlin (s) Åsa Johansson (s) Stellan Andersson (c) Leif Andersson (v) ÖVRIGA NÄRVARANDE

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken S V E N S K» energi Svensk* Fjärrvärme Finansminister Anders Borg Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia till: It- och energiminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum 2011-11-30

Läs mer

Effektivare energianvändning i Höganäs. Magnus Pettersson, Energisamordnare

Effektivare energianvändning i Höganäs. Magnus Pettersson, Energisamordnare Effektivare energianvändning i Höganäs Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs är ledande inom metallpulver Världens största och ledande tillverkare av järnbaserade metallpulver Marknadsandel: ~ 35%

Läs mer

Så här sätts fjärrvärmepriset för näringsverksamheter i Sundsvall

Så här sätts fjärrvärmepriset för näringsverksamheter i Sundsvall Så här sätts fjärrvärmepriset för näringsverksamheter i Sundsvall Vi vill vara det självklara valet när det gäller val av värmeleverantör därför jobbar vi aktivt med att behålla och stärka det förtroende

Läs mer

Spillvärmepotential i Skåne. Kartläggning och fallstudier av industriell restvärme

Spillvärmepotential i Skåne. Kartläggning och fallstudier av industriell restvärme Spillvärmepotential i Skåne Kartläggning och fallstudier av industriell restvärme Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Spillvärmepotential i Skåne Kartläggning och fallstudier av industriell

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Fjärrvärme Prislista småhus. Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping

Fjärrvärme Prislista småhus. Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping Fjärrvärme Prislista småhus Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping Fjärrvärme positiv energi Fjärrvärme är positiv energi. Med fjärrvärme kan du lämna bekymren bakom dig. Den ger en säker och bekväm uppvärmning.

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Avesta kommun Februari 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 1 1.2

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

Tillsvidarepriser för el

Tillsvidarepriser för el Tillsvidarepriser för el - En dyr avtalsform En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING... 3 TILLSVIDAREPRISER EN DYR AVTALSFORM... 4 INLEDNING... 4 SÅ HÄR GENOMFÖRDES STUDIEN...

Läs mer

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar.

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Mer än bara värme För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Fjärrvärmen ger kraft åt Göteborg. Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. I det arbetet

Läs mer

Värm poolen! Nya kunder. Övrigt

Värm poolen! Nya kunder. Övrigt Värm poolen! Vi erbjuder en produkt för dig som förbrukar mycket värme på sommaren under månaderna maj-sept. t. ex. för dig som har pool. Kontakta oss så berättar vi mer! Nya kunder Vi erbjuder anslutning

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Öppen Fjärrvärme för livsmedelsbranschen i Stockholm

Öppen Fjärrvärme för livsmedelsbranschen i Stockholm Öppen Fjärrvärme för livsmedelsbranschen i Stockholm Från pilotprojekt till skalbar modell 5 juni 2013 kl. 9:00-9:20 1 Mål för Öppen Fjärrvärme Utveckling av en lönsam, effektiv och välfungerande affärsmodell

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING

FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR MILJÖLÖSNING - EN REINVESTERING FÖR NÄSTA GENERATION»» Infrastrukturen för värme, el

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna

Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna ARBOGA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-08-13 \51 Blad 8 Ks 84 Au 96 Dnr 167/2013-107 Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna Arboga Energi

Läs mer

FORTUM VÄRMES PRISSÄTTNINGSPOLICY prissättningsprinciper och prisstrukturer för fjärrvärmeprodukten

FORTUM VÄRMES PRISSÄTTNINGSPOLICY prissättningsprinciper och prisstrukturer för fjärrvärmeprodukten FORTUM VÄRMES PRISSÄTTNINGSPOLICY prissättningsprinciper och prisstrukturer för fjärrvärmeprodukten Reviderad och fastställd av styrelsen den 25 april 2013. 1 2 1 INLEDNING... 5 1.1 SYFTE... 5 1.2 OMFATTNING

Läs mer

Investeringsenkät 2009

Investeringsenkät 2009 SVE1 v1. 5-12-22 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Produktion Folke Sjöbohm 8-677 26 97, 7-419 26 97 folke.sjobohm@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (9) Datum 9-6-8 Investeringsenkät 9 Sammanfattning Energiinvesteringar

Läs mer