principer för värdering av spillvärme

Transkript

1 principer för värdering av spillvärme kartläggning och diskussion Rapport 25:3

2

3 PRINCIPER FÖR VÄRDERING AV SPILLVÄRME KARTLÄGGNING OCH DISKUSSION Rapport 25:3 ISSN Svensk Fjärrvärme AB Art nr 5-19

4 Sammanfattning Profu har genomfört ett flertal projekt kring värdering av industriell spillvärme och värme från avfallsförbränning. Genom projekten har vi identifierat ett behov av en kartläggning av olika värderingsprinciper för värmeprisberäkning samt en diskussion kring konsekvenserna av olika alternativ. Kartläggningen av nuvarande avtalsstrukturer har skett genom en enkät till samtliga medlemsföretag inom Svensk Fjärrvärme med spillvärme. Svarsfrekvensen för enkäten blev över 8%. Enkäten har kompletterats med intervjuer med de bägge industriföreträdarna i referensgruppen för att även något spegla inställningarna hos leverantörerna av spillvärme. I de delar som avser subjektiva frågor, såsom t.ex. hur man anser att samarbetet fungerar, speglar rapporten endast fjärrvärmeföretagens syn på frågan. Man kan konstatera att eftersom det inte finns någon entydig logik i en spillvärmerelation finns det inte heller en självklar modell för värdering av spillvärmen, vilket också blir tydligt genom att avtalen har en mängd skillnader i utformningen. En faktor som kan vara viktig i sammanhanget är var gränsen för fjärrvärmeföretagets ansvar går. Har företaget medverkat i investeringar hos spillvärmeleverantören ger detta andra förutsättningar för samarbetet, bland annat genom t.ex. ökat risktagande för fjärrvärmeföretaget. Bland de nuvarande principerna för värdering av spillvärmen är de mest frekvent använda principerna: - värdering i förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle ha producerats om spillvärmen inte utnyttjats, 4% - utan uttalad princip för värderingen, 3% - värdering efter marginalkostnaden för produktionen, drygt 1% - värdering i förhållande till fjärrvärmepriset, ca %. Den viktigaste funktionen i en värderingsmodell är att modellen skall ge ett rimligt pris. Även om modellen kan innebära svårigheter med att ge ett förutsägbart pris eller lättbegripligt pris borde prisets nivå vara den viktigaste egenskapen. Vi kan här konstatera att prismodellen i förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle ha producerats om spillvärmen inte utnyttjats upplevs ge rimligast pris. När projektet ursprungligen diskuterades fanns tankar om möjligheten att kunna rekommendera någon princip för prissättning av spillvärmen. Detta projekt har genom kartläggningen visat att förutsättningarna för olika avtal är mycket olika. Kartläggningen har inte heller visat att man entydigt är mer nöjd med någon enskild värderingsmetod, varför vi kan konstatera att vi inte har underlag för att göra någon sådan rekommendation. Istället bör man välja värderingsprincip efter de lokala förutsättningarna. John Johnsson Håkan Sköldberg

5 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Målsättningar Projektbeskrivning Resultat Spillvärmens omfattning Spillvärmens fördelning Spillvärmens kvalitet Andel spillvärme som nyttiggörs Investeringar Alternativ till spillvärme Spillvärmeleveransernas längd Värderingsprinciper Värderingsprincipens funktion - totalt Värderingsprincipens funktion per värderingsprincip Spillvärmeprisets variation under året Prisets fördelning mellan fast och rörlig del Leverans- och mottagningsåtaganden Avtalslängd Omförhandlingar Övriga faktorer vid bedömning av spillvärme Driftordning Samarbetet med spillvärmeleverantören Sammanfattning, diskussion och slutsatser...2 Referenser...23 Bilaga 1: enkäten

6 1. Bakgrund Profu har genomfört ett flertal projekt kring värdering av industriell spillvärme och värme från avfallsförbränning. Genom projekten har vi identifierat ett behov av en systematisk genomgång av olika värderingsprinciper för värmeprisberäkning samt en diskussion av konsekvenserna av olika alternativ. På många håll råder en osäkerhet hos aktörerna kring dels principerna för värderingen och dels över konsekvenserna av olika principer. Samtidigt är konsekvenserna av de valda metoderna mycket stora. Avtalsutformningen kan i värsta fall utgöra ett hinder för ett kostnadseffektivt samarbete kring spillvärmen. Projektet är ett av flera projekt som finansierats av Svensk Fjärrvärme för att underlätta för spillvärmeutnyttjande i svenska fjärrvärmesystem. För övriga projekt hänvisas till Svensk Fjärrvärmes hemsida 2. Målsättningar Projektets målsättning är tvådelad och innefattar: - en kartläggning av strukturerna på nuvarande spillvärmeavtal - en diskussion kring fördelar och nackdelar med olika avtalsstrukturerna 3. Projektbeskrivning Kartläggningen av nuvarande avtalsstrukturer har skett genom en enkät till samtliga medlemsföretag inom Svensk Fjärrvärme med spillvärme, [bilaga 1]. Enkäten har kompletterats med intervjuer med de bägge industriföreträdarna i referensgruppen för att även i detta första projekt något spegla inställningarna hos leverantörerna av spillvärme. I detta projekt betraktas genomgående spillvärme som dels industriell spillvärme och dels värme från avfallsförbränning som inte ingår i samma organisation som det företag som mottar spillvärmen. Diskussionen kring konsekvenserna av värderingsprinciper tar sin utgångspunkt i resultaten från enkäten. Till projektet har följande referensgrupp varit knuten: Karin Ekh Göteborg Energi AB Patrik Halling SCA Graphics Sundsvall AB Anna Land Svensk Fjärrvärme Carl-Arne Pedersén Varberg Energi AB Hanna Sjöberg Kemira AB Berndt-Ove Öhman AB Fortum Värme 4

7 4. Resultat Av de 34 företag som fick enkäten fick vi in svar från 29 företag. Detta utgör drygt 8 % av de enkäter som skickats ut. Svarsfrekvensen kan anses vara tillräckligt hög för att svaren mycket väl skall spegla de avtal och värderingsprinciper som används i Sverige då spillvärme utnyttjas för fjärrvärmeproduktion. Från vissa av företagen fick vi in enkäter för flera avtal, varför summan av svar i figurerna nedan kan bli upp till 34. Till helt övervägande del avser svaren på enkäterna industriell spillvärme. Endast 4 av svaren avser värme från avfallsförbränning i extern regi. I den fortsatta redovisningen skiljer vi inte på svaren som avser industriell spillvärme respektive avfallsförbränning. I några fall, ca 2 %, avser enkätsvaren endast en del av den totala spillvärmeleveransen. I dessa fall regleras övriga delar av spillvärmeleveransen med andra avtal, eller på annat sätt. Detta diskuteras inte vidare i den fortsatta redovisningen. Genomgående har vi i detta kapitel använt en disposition som innebär att vi inleder varje enkätfråga med våra kommentarer och därefter följer ett eventuellt diagram i direkt anslutning till denna text. Detta upplägg används för att inte störa läsningen med ett stort antal hänvisningar till specifika figurer Spillvärmens omfattning Det är en stor variation på storleken på de spillvärmeleveranser som enkätsvaren avser, men det är en relativt jämn fördelning av antalet enkätsvar för de olika storleksintervallen. Medianstorleken på värmeleveransen är av storleksordningen 5 GWh/år. Drygt % av enkätsvaren avser spillvärmeleveranser mellan 15 och 2 GWh/år. Det finns relativt många enkätsvar, 7 st., som avser stora spillvärmeleveranser, större än 2 GWh/år. 12 Vilken årlig energimängd köps in i form av spillvärme? Mindre än 15 GWh/år 15 till 5 GWh/år 5 till 2 GWh/år Mer än 2 GWh/år Figur 1: Enkätfråga Vilken årlig energimängd köps i form av spillvärme?, [antal företag]. 5

8 4.2. Spillvärmens fördelning Det är förvånansvärt stor spridning på enkätsvaren när det gäller spillvärmeutnyttjandets fördelning över året. Det vanligaste svaret är att mer än 5 % av spillvärmen utnyttjas under vinterhalvåret, oktober mars. Nästan hälften av enkätsvaren anger denna fördelning. Här kan man anta att värmelastens storlek, samt övrig baslastproduktion för fjärrvärme, medför att det finns begränsat utrymme för mottagning av spillvärmen sommartid, då uppvärmningsbehovet är litet. Förvånansvärt många, drygt 2 %, har dock angivit att mer än 5 % av spillvärmen utnyttjas under sommarhalvåret. I de fall som spillvärmen dominerar på sommaren finns det indikationer som antyder att spillvärmen i första hand nyttiggörs inom industrin och först i andra hand levereras till fjärvärmeföretaget det som finns kvar. Hur stor andel av den spillvärmeenergi som utnyttjats i fjärrvärmesystemet används under vinterhalvåret (oktober- mars)? Mindre än 5 % 5% 51 % till 5 % Mer än 5 % Vet ej Figur 2: Enkätfråga Hur stor andel av den spillvärmemängd som utnyttjas i fjärrvärmesystemet används under vinterhalvåret (oktober mars)?, [antal företag] Spillvärmens kvalitet Största delen av den spillvärme som redovisas i enkätsvaren utgörs av prima värme, dvs. sådan spillvärme som inte kräver temperaturhöjning för att bli användbar i fjärrvärmen. Resterande spillvärme, nästan 4 %, behöver dock temperaturspetsning under hela året eller under delar av året Andel spillvärme som nyttiggörs Tillgången på spillvärme är större än den mängd som i verkligheten utnyttjas. Endast en tredjedel av enkätsvaren anger att man utnyttjar all den spillvärme som finns tillgänglig. En tredjedel av enkätsvaren anger att man inte kan utnyttja mer spillvärme, eftersom värmebehovet inte ger utrymme för detta. Framför allt inträffar detta under sommartid, då fjärrvärmebehovet är litet. Även inom referensgruppen framkom exempel på situationer där leveranserna begränsades av framförallt lasten i fjärrvärmenätet. Den sista tredjedelen anger att man inte kan ta emot all spillvärme eftersom man prioriterar annan fjärrvärmeproduktion. Man kan anta att det i de flesta fall är avfallsförbränning som i så fall prioriteras. Endast i ett enda fall anges att man tidvis avstår från tillgänglig spillvärme till följd av att priset är för högt. Konkurrensen mellan

9 spillvärme, avfallsförbränning och kraftvärme har nyligen analyserats i en annan rapport finansierad av Svensk Fjärrvärme [2]. Utnyttjar ni all den spillvärme som kan levereras? Ja Nej av prisskäl Nej, annan produktion prioriteras Nej, begränsas av leveranserna till slutkund Vet ej Figur 3: Enkätfråga Utnyttjar ni all den spillvärme som kan levereras?, [antal företag]. Det är relativt ovanligt att olika spillvärmeleverantörer konkurrerar om utrymmet i fjärrvärmeproduktionen. Det anges dock i en fjärdedel av enkätsvaren att sådan konkurrens finns. På frågan om vilken spillvärme som i så fall prioriteras anger man varierande skäl, och det finns ingen genomgående princip för vilken spillvärme som skall användas först Investeringar Utnyttjandet av spillvärme kräver investeringar för att bli möjlig. Enkätsvaren visar att fjärrvärmeföretagen i stor utsträckning har stått för de rörledningsinvesteringar som krävts för att möjliggöra spillvärmeutnyttjandet. Det gäller både nya ledningar från spillvärmekällan till fjärrvärmesystemet och förstärkningar inom fjärrvärmenätet för att möjliggöra att spillvärmen kan distribueras vidare till värmekunderna. Detta utesluter dock inte att även spillvärmeleverantörerna kan ha tagit delar av dessa investeringar. I många fall, nästan hälften av enkäterna, anges att fjärrvärmeföretaget också investerat i utrustning inom industrin för att möjliggöra spillvärmeutnyttjandet. Hur stor andel av den totala investeringen inom industrin som fjärrvärmeförtagen stått för framgår dock ej från enkätsvaren. 7

10 Vilka investeringar har ni som fjärrvärmeföretag gjort for att göra det möjligt att utnyttja spillvärmen? Anslutningsledning från spillvärmekälla till fjärrvärmenätet Förstärkningar inom det egna fjärrvärmesystemet Utrustning inom industrin Inga investeringar Annat Vet ej Figur 4: Enkätfråga Vilka investeringar har ni som fjärrvärmeföretag gjort för att göra det möjligt att utnyttja spillvärmen?, [antal företag]. 4.. Alternativ till spillvärme På frågan om hur den fjärrvärme som idag produceras med spillvärme skulle ha producerats om spillvärmen inte hade varit tillgänglig dominerar tre svar. Det vanligaste svaret, i 38 % av enkäterna, är att man istället skulle ha byggt ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. I 31 % av fallen anges istället att man skulle ha byggt en biobränsleeldad hetvattenpanna, medan 25 % av svaren anger att man skulle ha klarat sig genom ökade drifttid på existerande fjärrvärmeproduktionsanläggningar. I endast ett enkätsvar anges att fjärrvärmeleveranserna skulle ha varit mindre om spillvärmen inte funnits. Om man antar att enkätsvaren är representativa för all industriell spillvärme i Sverige kan man göra några grova räkneexempel på hur det skulle ha sett ut utan utnyttjande av industriell spillvärme. Om vi antar att dagens 4 TWh/år spillvärme inte hade utnyttjats antyder svaren (de flesta hade i dagens situation byggt biokraftvärme och/eller biohetvattenpannor) att biobränsleanvändningen skulle ha varit nästan 4 TWh/år större och att elproduktionen i dessa kraftvärmeverk skulle ha varit drygt,7 TWh/år större. Det mesta talar också för att kostnaden för den totala fjärrvärmeproduktionen skulle ha varit något högre om spillvärmen inte hade utnyttjats för fjärrvärmeproduktion. Detta eftersom man annars hade byggt de anläggningar som ger lägre totalkostnad än spillvärmen och att man i avtalen många gånger delar på nyttan av spillvärmen mellan leverantören och fjärrvärmesystemet. Slutligen innebär spillvärmeutnyttjandet att man får värme som inte innebär några extra utsläpp, utöver de som ändå sker genom den industriella processen. Denna miljönytta skall ställas mot de lokala och regionala utsläpp som hade skett om inte spillvärmen utnyttjats. Men, eftersom kraftvärmens påverkan på det nordiska elsystemet och de utsläpp som sker där är mycket komplex, lämnas utsläppsaspekten med ett konstaterande att detta ligger utanför projektets ramar. 8

11 Hur bedömer ni att den fjärrvärme som idag baseras på spillvärme, till övervägande del skulle ha producerats om spillvärmen aldrig varit tillgänglig? Med större drifttider hos existerande fjärrvärmeproduktionsanlä ggningar Med en tillkommande biobränsleeldad hetvattenpanna Med ett tillkommande biobränsleeldat kraftvärmeverk Med ett tillkommande naturgaseldat kraftvärmeverk Med en tillkommande värmepump Fjärrvärmeleveranserna skulle varit motsvarande mängd mindre Annat Vet ej Figur 5: Enkätfråga Hur bedömer ni att den fjärrvärme som idag baseras på spillvärme, till övervägande del skulle ha producerats om spillvärmen aldrig varit tillgänglig?, [antal företag] Spillvärmeleveransernas längd De spillvärmeleveranser som behandlas av enkäterna har i 5 % av fallen pågått i mer än 1 år. 4 % av svaren anger att spillvärmeleveranserna har pågått så länge som mer än 2 år. Det finns dock också exempel på spillvärmeleveranser som relativt nyligen har kommit igång. 1 % av svaren anger att spillvärmeleveranserna pågått mindre än tre år. Av enkäten framgår också att merparten av de avtal som omfattar mer än 2 GWh startade för mer än 2 år sedan och att de flesta avtalen med en omfattning på mindre än 15 GWh tillkommit den senaste 1-årsperioden. Övriga avtal ligger däremellan, med en tydlig profil av att större volymer har börjat utnyttjas tidigare. Man kan därför konstatera att spillvärmesamarbetena har inletts med de största potentialerna och att man på senare år gått över till att även utnyttja spillvärmekällor av allt mindre storlek. 14 Hur länge har spillvärmeleveranserna pågått? Mindre än tre år Tre till tio år Tio till tjugo år Mer än 2 år Vet ej Figur : Enkätfråga Hur länge har spillvärmeleveranserna pågått?, [antal företag]. 9

12 4.8. Värderingsprinciper Enkätsvaren visar att många olika principer tillämpas för värdering av spillvärmen. Det finns alltså ingen allmänt vedertagen princip som alltid används. Dock finns det två principer som dominerar värderingen. Den vanligaste principen är att värmen värderas enligt i förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle ha producerats om spillvärmen inte utnyttjats, 34%. Den andra stora modellen är att det inte finns någon egentlig bakomliggande uttalad princip för värderingen utan att värmepriset helt enkelt är ett resultat av en förhandling. Detta anges i drygt 3 % av fallen. Värdering av spillvärmen i förhållande till marginalkostnaden för fjärrvärmeproduktionen förekommer också några fall, 12 % av enkätsvaren. Endast i % av enkätsvaren anges att spillvärmen värderas i förhållande till fjärrvärmepriset till kund. I den fortsatta texten används följande förkortningar för de olika avtalsprinciperna: Alternativkostnadsprincip 1 = I förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle ha producerats om inte spillvärme utnyttjats Utan princip = utan uttalad bakomliggande princip för prissättning Marginalkostnadsprincip 1 = marginalkostnad för fjärrvärmeproduktionen Vad gäller den grupp som använder sig av Utan princip har åtta av tio fjärrvärmeföretag tagit investeringar hos spillvärmeleverantören. Detta innebär att fjärrvärmeföretaget tar större delen av investeringen och därigenom större delen av risken. Man kan i detta fall tillåta sig spekulationen att priset för spillvärmen är relativt lågt och det då är rimligt med att ha en prissättning utan uttalad värderingsprincip. En ytterligare värderingsprincip framgår av ett av enkätsvaren. Där är spillvärmen är gratis och värdet för den industri som levererar värmen är att nyttiggörandet av spillvärmen leder till att dyrt kondensatvatten återförs till industrin samt att i alla sammanhang framhålla den insats som industrin gör genom att tillhandahålla billig och utsläppsfri värmeenergi. När man jämför svaren på frågan om hur stor energileverans som spillvärmesamarbetet avser visar det sig att Marginalkostnadsprincipen ofta används i avtal med stora energileveranser, medan Alternativkostnadsprincipen ofta utnyttjas i avtal med relativt små energileveranser. 1 I det fall som spillvärmen är försumbar i omfattning sammanfaller dessa värderingsprinciper. I alla andra fall ger Alternativkostnadsprincipen ett utfall som beror på hela den produktion som spillvärmen ersätter medan Marginalkostnadsprincipen endast påverkas av den sist producerade enheten i fjärrvärmesystemet. 1

13 Vilken huvudprincip för värdering av spillvärmen används? I förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle producerats om spillvärmen inte utnyttjats I förhållande till vad investeringen för utnyttjande av spillvärmen uppgick till I förhållande till marginalkostnaden för fjärrvärmeproduktionen Utgående från industriföretagets kostnader för att möjliggöra utnyttjande, t.ex pumpning I förhållande till fjärrvärmepriset till kund Överenskommet pris utan uttalad princip för värdering Annan Vet ej Figur 7: Enkätfråga Vilken huvudprincip för värdering av spillvärmen används?, [antal företag]. Till dem som angav värderingsprincipen Alternativkostnadsprincip ställdes två kompletterande frågor. Den första frågan gäller hur kostnaden för den aktuella fjärrvärmeproduktionen fastställs. Där svarade man i % av fallen att man tar fram kostnaden för en tänkt/beräknad drift av hela eller delar av det existerande fjärrvärmeproduktionssystemet. I drygt 2 % av fallen använder man en utvidgning av samma metod där man också tar med eventuella fjärrvärmeproduktionsanläggningar som man skulle ha haft om spillvärmen inte funnits. Observera att antalet svar på denna följdfråga är något lägre än antalet som svarade att man värderar enligt Alternativkostnadsprincipen. Om värderingen bygger på vad motsvarande fjärrvärmeproduktion annars skulle ha kostat (nyttan i fjärrvärmeproduktionen), vilken princip utnyttjas för att fasttälla den? I förhållande till tänkt/beräknad drift av hela det existerande fjärrvärmeproduktionssyst emet I förhållande till tänkt/beräknad drift av hela det existerande fjärrvärmeproduktionssyst emet, kompletterat med anläggningar man skulle haft om spillvärmen saknat I förhållande till produktionskostnaden för en (eller ett par) specificerade fjärrvärmeproduktionsanlä ggningar Annat Figur 8: Enkätfråga Om värderingen bygger på vad motsvarande fjärrvärmeproduktion annars skulle ha kostat, vilken princip utnyttjas för att fastställa den?, [antal företag]. Den andra följdfrågan till dem som värderar spillvärmen i förhållanden till den fjärrvärme som ersätts är hur den identifierade nyttan av spillvärmen fördelas mellan spillvärmeleverantören och fjärrvärmeföretaget. Det visar sig att fördelningen av nyttan varierar tämligen mycket. I en tredjedel av fallen får spillvärmeleverantören 25 5 % 11

14 av vad fjärrvärmeproduktionen annars skulle ha kostat, en tredjedel får på motsvarande sätt %, medan den sista tredjedelen anger att spillvärmeleverantören får mer än 75 %. Frågorna om hur den valda värderingsprincipen fungerar redovisar vi nedan på två olika sätt, dels totalresultatet för samtliga värderingsprinciper och dels uppdelat på de värderingsprinciper som angivits. De frågor som ställdes berörde följande områden: - om den gav underlag för rimligt pris - förutsägbarheten i priset - lättbegripligheten och enkelheten i prisberäkningen - anpassningsförmåga i ändrade omvärldsförutsättningar (energipriser, skatter, ) Värderingsprincipens funktion - totalt Till övervägande del visar enkätsvaren att den valda värderingsmodellen anses ge ett rimligt pris på spillvärmen. Man tycker i de flesta fallen också att påståendet om ett förutsägbart pris stämmer bra. Detta gäller också för påståendet att värderingsprincipen är lättbegriplig och att prisberäkningen är enkel. För de båda senare påståendena finns dock några enkätsvar, 1 15 %, som anger att påståendena inte stämmer, vilket kan översättas till att priset är svårt att förutse, samt att värderingsprincipen är svårbegriplig och att prisberäkningen är krånglig. Det sista påståendet, att värderingsprincipen ger en anpassning till ändrade omvärldsförutsättningar, uppvisar dock mycket spridda svar. Det är nästan lika vanligt att enkätsvaren säger att påståendet i olika hög grad inte stämmer som att svaren säger att påståendet stämmer. 12 Hur väl fungerar den valda värderingsprincipen? a) Den ger underlag för ett rimligt pris Stämmer mycket bra, Stämmer inte alls, 1 Vet ej Figur 9: Enkätfråga Hur väl fungerar den valda värderingsprincipen för att ge underlag för rimligt pris?, [antal företag]. 12

15 12 Hur väl fungerar den valda värderingsprincipen? b) Den ger ett förutsägbart spillvärmepris Stämmer mycket bra, Stämmer inte alls, 1 Vet ej Figur 1: Enkätfråga Hur väl fungerar den valda värderingsprincipen för att ge ett föreutsägbart pris?, [antal företag]. 12 Hur väl fungerar den valda värderingsprincipen? c) Den är lättbegriplig och prisberäkningen är enkel Stämmer mycket bra, Stämmer inte alls, 1 Vet ej Figur 11: Enkätfråga Hur väl fungerar den valda värderingsprincipen för att lättbegripligt och enkelt ge ett pris?, [antal företag]. 12 Hur väl fungerar den valda värderingsprincipen? d) Den ger anpassning till ändrade omvärldsförutsättningar (bränslepriser, skatter ) Stämmer mycket bra, Stämmer inte alls, 1 Vet ej Figur 12: Enkätfråga Hur väl fungerar den valda värderingsprincipen vid förändrade omvärldsförutsättningar?, [antal företag]. 13

16 Värderingsprincipens funktion per värderingsprincip Här redovisar vi åsikterna om hur värderingsprincipen fungerar för de tre vanligaste värderingsprinciperna. Detta ger en betydligt mer nyanserad bild av hur bra värderingsprinciperna fungerar. Det är dock viktigt att vara medveten om att varje grupp innehåller relativt få observationer (11, 1 respektive 4 enkätsvar per värderingsprincip). Därmed är det statistiska underlaget litet och en enskild persons åsikter kan få stort genomslag. De som utnyttjar Alternativkostnadsprincipen är mest nöjda med principens förmåga att ge underlag för ett rimligt pris. Mest nöjda med principens förmåga att ge ett förutsägbart pris och värderingsprincipens lättbegriplighet än de som utnyttjar Utan principen. Den princip som anses ge bäst förmåga att ge prisanpassning i förhållande till ändrade omvärldsförutsättningar är Marginalkostnadsprincip. Dessa resultat stämmer relativt väl med det man skulle kunna förvänta sig. Vikten av flexibla värderingsprinciper påtalades också inom referensgruppen, där man hade erfarenhet av principer som helt förlorat sin aktualitet inom avtalsperioden. Inför arbetet med enkäten hade vi en hypotes om att de som värderar spillvärmen enligt Alternativkostnadsprincipen skulle vara mer nöjda med prisets rimlighet, men tycka att modellen var svårare att begripa och innebära en krångligare prisberäkning jämfört med en enklare princip, t.ex. överenskommet pris utan uttalad princip för värdering. Enkätsvaren bekräftade denna hypotes, men skillnaderna mellan bedömningen av värderingsprinciperna är relativt små (mindre än ett helt betygssteg ). Överraskande är dock att av de tre värderingsprinciperna anses Alternativkostnadsprincipen vara den princip som i minst utsträckning förmår ge anpassning till ändrade omvärldsförutsättningar. Eftersom kostnaden för den fjärrvärme som skulle ha producerats om spillvärmen inte fanns, direkt påverkas av förändringar i omvärldsförutsättningarna är det svårt att förstå att värderingsprincipen Utan princip anses ge bättre anpassning till ändrade omvärldsförutsättningar. Dock kan man tänka sig att många avtal ger möjlighet till omförhandling vid externa förändringar såsom skatteförändringar Spillvärmeprisets variation under året Spillvärmepriset kan variera över året. Det vanligaste är dock att så inte är fallet. 5 % av enkätsvaren anger konstant pris över året. Om priset varierar är det, helt naturligt, klart vanligast att spillvärmepriset är högst under vinterhalvåret. Det finns dock ett enkätsvar som något överraskande anger ett högre spillvärmepris under sommarhalvåret. 14

17 Hur varierar spillvärmepriset över året? Högre under sommarhalvåret (april september) Konstant över året Under vinterhalvåret (oktober - mars) är priset 11 % - 15 % av medelpriset Under vinterhalvåret (oktober - mars) är priset mer än 15 % av medelpriset Annat Figur 13: Enkätfråga Hur varierar spillvärmepriset över året?, [antal företag] Prisets fördelning mellan fast och rörlig del Den ekonomiska ersättningen till spillvärmeleverantören kan vara fast (dvs. oberoende av energileveransens storlek) eller rörlig (dvs. kopplad till energileveransens storlek) eller vara utformad som en kombination av dessa. Fördelningen mellan fast och rörligt avspeglar i viss utsträckning riskfördelningen mellan fjärrvärmeföretaget och spillvärmeleverantören. Förenklat kan man säga att en hög andel rörlig ersättning lägger en stor del av risken på spillvärmeleverantören, medan en hög andel fast ersättning ger omvänd riskfördelning. Enkätsvaren visar att den rörliga delen överväger klart i de flesta spillvärmeavtal. I nästan 85 % av fallen utgör den fasta delen mindre än 15 % av den totala ersättningen under ett normalt år. Det finns dock några exempel på motsatsen. 1 % av enkätsvaren anger att den fasta delen av ersättningen under ett normalt år uppgår till mer än 85 % av den totala ersättningen. Hur stor del av den totala ersättningen till spillvärmeleverantören är under ett normalt år fast, dvs. opåverkad av energileveransens storlek? Mindre än 15 % 15 % - 3 % 31 % - 45 % 4 % - 55 % 5 % - 7 % 71 % - 85 % Mer än 85 % Vet ej Figur 14: Enkätfråga Hur stor del av den totala ersättningen till spillvärmeleverantören är under ett normalt år fast?, [antal företag]. 15

18 4.11. Leverans- och mottagningsåtaganden Enkätsvaren visar att det endast i drygt 35 % av fallen finns något åtagande om att en förutbestämd spillvärmemängd skall tas emot av fjärrvärmeföretaget, alternativt levereras av spillvärmeleverantören. I övriga fall levererar spillvärmeleverantören den spillvärmemängd som de bedömer vara lämplig och som fjärrvärmeleverantören är intresserad av att ta emot. Här framhålls vikten av kommunikation mellan leverantör och mottagare kring orsaker som påverkar utbytet såsom planerad revision. I de fall där man svarat att det finns åtaganden om förutbestämda spillvärmemängder gäller det till helt övervägande del att fjärrvärmeföretaget är skyldigt att ta emot en andel av den normala spillvärmeleveransen. Endast i något enstaka fall finns något åtagande om att spillvärmeleverantören minst skall leverera en viss mängd värme. Några kommentarer från referensgrupp och enkäter antyder att åtaganden kan vara vanligare att när man inleder samarbetet för att förvissa sig om att man får investeringen återbetald inom rimlig tid. När man sedan förnyar avtalet efter den första perioden finns förutsättningar till större frihet i samarbetet Avtalslängd Längden på spillvärmeavtalen varierar kraftigt. Det svarsalternativ som återfunnits i flest enkätsvar, 38 %, är intervallet från fem till tio år. Därefter följer alternativet mer än tio år med 28 % av enkätsvaren. Två tredjedelar av spillvärmeavtalen löper alltså över minst fem år. Det finns dock också en relativt stor grupp med riktigt korta avtal, mindre än två år. 22 % av enkätsvaren har angivit denna korta löptid. I samband med arbetet med enkäten hade vi en hypotes om att man i spillvärmeavtal med lång löptid skulle vara särskilt intresserad av att ha en värderingsprincip som förmår ge anpassning av spillvärmepriset i förhållande till ändrade omvärldsförutsättningar. Omvänt förväntade vi oss att man i mycket korta avtal inte skulle fästa så stort avseende vid denna egenskap. Enkäten visar dock att man i långa avtal i stor utsträckning utnyttjar värderingsprincipen Utan princip medan man i korta avtal ofta utnyttjar Alternativkostnadsprincipen. Vår uppfattning var inför enkätarbetet att den senare principen skulle vara den som på bästa sätt klarade att ta hänsyn till omvärldsförändringar, vilket borde vara viktigast i långa avtal. Dock visade också enkäten att för gruppen som använder sig av Utan princip har åtta av tio fjärrvärmeföretag tagit investeringar hos spillvärmeleverantören. Detta innebär att fjärrvärmeföretaget tar större delen av investeringen och därigenom större delen av risken. Man kan i detta fall tillåta sig spekulationen att priset för spillvärmen är relativt lågt och det är då rimligt med att ha en prissättning utan uttalad värderingsprincip. Se även avsnittet om Värderingprinciper. 1

19 Hur långt är det nuvarande spillvärmeavtalet? Mindre än två år Två år till fem år Fem år till tio år Mer än tio år Vet ej Figur 15: Enkätfråga Hur långt är det nuvarande spillvärmeavtalet?, [antal företag] Omförhandlingar I normalfallet sker ingen omförhandling av spillvärmepriset under avtalsperioden. 72 % av dem som svarat på enkäten anger detta. I de fall då omförhandling sker används olika kriterier för när detta skall ske. Det vanligaste är att det görs vid givna tillfällen. I enkätsvaren anges intervallen varje år, vart annat år, vart femte år eller vart tionde år. I ett fall anges att det finns möjlighet till omförhandling vid två tillfällen under avtalstiden. I ett annat fall anges att omförhandling görs vid behov. Ett annat exempel förtydligar att omförhandlingen enbart avser prissättningen. Övrigt i avtalet ligger fast inom avtalsperioden. I många spillvärmeavtal görs återkommande prisjusteringar som inte föregås av någon omförhandling. Det vanligaste är att relatera priset till utvecklingen för ett eller flera officiella index. Exempel på index som utnyttjas för prisjustering är konsumentprisindex, nettoprisindex, oljepris- och elprisindex samt Energimyndighetens prisblad med biobränslen. Det är också relativt vanligt att faktiska olje-, biobränsle- och fjärrvärmepriser ligger till grund för prisjusteringarna. 25 % av enkätsvaren anger dock att det inte alls görs någon återkommande prisjustering. Hur sker den eventuellt återkommande justeringen av spillvärmepriset mellan omförhandlingstillfällena? Ökning eller minskning är fastställd till X % per år I förhållande till index Ny värdering görs varje år Ingen justering Annat Vet ej 17

20 Figur 1: Enkätfråga Hur sker den eventuellt återkommande justeringen av spillvärmepriset mellan omförhandlingarna?, [antal företag] Övriga faktorer vid bedömning av spillvärme Vid prissättningen av spillvärmen görs enligt majoriteten inga ytterligare bedömningar än de rent företagsekonomiska. I en relativt stor minoritet av fallen, drygt 4 %, görs dock kompletterande bedömningar. Den vanligaste kompletterande faktorn är då att väga in värdet av resurshushållning och miljöfördelar. Det förekommer också i enstaka fall att man genom ett högt spillvärmepris vill stödja ett lokalt industriföretag. Exempel på andra faktorer som man framhåller som positiva är: inget reinvesteringsbehov, ingen kapitalskuld eller personalbehov och att spillvärmen har ett stort PRvärde. Dock nämns även några negativa faktorer som behovet eventuell temperaturspetsning och att spillvärmen ofta tar baslasten, vilket försvårar lönsamheten för andra investeringar. Vilka bedömningar? Önskemål om att stödja lokala industriföretag (t.ex. från lokala politiker) Resurshushållning och miljöfördelar med spillvärme gör att företaget uppfattas positivt Det finns koppling till andra avtal mellan fjärrvärmeföretaget och spillvärmeleverantören Annat Figur 17: Enkätfråga Vilka andra än strikt företagsekonomiska faktorer bedöms vid prissättningen av spillvärmen?, [antal företag] Driftordning I tre fjärdedelar av enkätsvaren anges att spillvärmen utgör baslast i fjärrvärmeproduktionen. I de fall då fjärrvärmen utgör baslast anges i % av fallen att orsaken till detta är att spillvärmen har det lägsta rörliga energipriset. I 4 % är det istället en utfästelse om att spillvärmen skall ges baslastposition i fjärrvärmeproduktionen som är orsaken Samarbetet med spillvärmeleverantören Inget av enkätsvaren anger att samarbetet mellan fjärrvärmeföretaget och spillvärmeleverantören fungerar dåligt. Hela 94 % av svaren anger istället att samarbetet fungerar bra eller mycket bra. Över % anger att samarbetet fungerar mycket bra. Man kan inte urskilja några tydliga skillnader i hur väl samarbetet fungerar mellan de olika värderingsprinciperna. Det är alltså annat än val av värderingsprincip som avgör hur väl samarbetet med spillvärmeleverantören fungerar. 18

21 Hur anser ni att samarbetet med spillvärmeleverantören fungerat? Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Vet ej Figur 18: Enkätfråga Hur anser ni att samarbetet med spillvärmeleverantören fungerar?, [antal företag]. De kommentarer som lämnats understryker intrycket av att samarbetet fungerar bra. Några viktiga kommentarer från referensgrupp och enkäter framhåller dock att för att samarbetet skall fungera bra krävs att man regelbundet har en öppen och ärlig dialog kring samarbetet. Detta både för att sköta det löpande avtalet och för att kunna identifiera andra möjligheter till samarbeten. I detta sammanhang måste man dock komma ihåg ett par saker. För det första är det genomgående endast den ena parten i spillvärmesamarbetet som enkäterna skickats till, nämligen fjärrvärmeföretaget. I vilken utsträckning spillvärmeleverantörerna är lika nöjda med samarbetet har vi i nuläget mycket begränsad grund för att uttala oss om. De två intervjuer som genomförts antyder att samarbetet som sådant fungerar bra, vilket dock inte hindrar att man ofta har haft skapa diskussioner om framförallt prisfrågor. För det andra avser enkäten pågående spillvärmesamarbeten. Fall där spillvärme finns tillgänglig, men där man inte kommit överens om att utnyttja denna för fjärrvärme ingår inte i denna studie. I samband med Fjärrvärmeutredningen (N23:3) gjordes dock en studie kring detta, Förstudie om orsaker till att spillvärme från industrin inte utnyttjas för fjärrvärmeproduktion. I utredningen som gjordes av Profu, [1], var alla intervjuade i princip överens om det stora värdet av att utnyttja industriell spillvärme, men det konstaterades bland annat: - Spillvärmesamarbetet fungerar ofta väl, men exempel på tydliga motsättningar finns. - Störst är problemen i samband med minskad spillvärmemottagning och/eller sänkt spillvärmevärdering. - I det fall där motsättningarna är störst är det i första hand principen för värdering av spillvärme som orsakar problemen. Det saknas en allmänt vedertagen värderingsprincip. 19

22 5. Sammanfattning, diskussion och slutsatser Enkäten till samtliga Sveriges fjärrvärmeföretag som har spillvärme och den höga svarsfrekvensen ger ett brett underlag som klarlägger dagens situation vad gäller vilka principer som används vid värderingen av spillvärmen och hur förutsättningarna för avtalen ser ut. I de delar som avser subjektiva frågor, såsom t.ex. hur man anser att samarbetet fungerar, speglar rapporten endast fjärrvärmeföretagens syn på frågan. Efter redovisningen i kapital fem av enkätsvaren diskuteras i detta kapitel de uppgifter som kommit fram. Diskussionen nedan har delats in i generella kommentarer som gäller spillvärmen allmänt och dels specifika kommentarer som avser frågor som berör värderingen av spillvärmen. Generella kommentarer: - Kvalitet. En stor andel (ca %) av spillvärmeleveranserna sker i form av prima värme, dvs det krävs ingen temperaturspetsning av spillvärmen för att den skall kunna användas i fjärrvärmenätet. Prima värme har därigenom ett större värde för företaget, vilket också blir en del i förutsättningarna för prissättningen av spillvärmen. - Utnyttjande. I endast ca 1/3 av fallen utnyttjas all spillvärme som finns tillgängligt. I övriga 2/3 delar av fallen begränsas utnyttjandet av lasten i fjärrvärmenätet och/eller annan fjärrvärmeproduktion (främst avfallsförbränning). Att hitta extra avsättning för spillvärmen under sommartid skulle i dessa fall vara till stor nytta för båda parter. - Investeringar. Fjärrvärmeföretagen har stått för stora delar av de investeringar som krävts för att få fram spillvärmen till fjärrvärmesystemet. De har också i knappt 3% av fallen varit tvungna att förstärka sina distributionsnät för kunna utnyttja spillvärmen på ett effektivt sätt. Intressant att notera är att fjärrvärmeföretagen i nästan hälften av fallen även stått för investeringar hos spillvärmeföretagen. - Alternativ till spillvärme. Om inte spillvärmen varit tillgänglig anger merparten av företagen att man istället hade utökat värmeproduktionen med biobränslen (med eller utan elproduktion). En fjärdedel av företagen anger att man hade använt befintliga anläggningar mer och endast i ett fall tror man att de totala leveranserna av fjärrvärme hade varit mindre utan spillvärme. - Leveransernas längd. Den dominerande andelen av spillvärmeleveranserna (ca 2/3) har pågått 1 år eller mera, medan ca 1% eller tre leveranser har pågått under mindre än tre år. - Samarbetet. Fjärrvärmeföretagen anser att samarbetet med spillvärmeleverantören fungerar mycket bra eller bra. Värderingsspecifika kommentarer: - Princip. De värderingsprinciper som idag är mest frekvent använda är: värdering i förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle ha producerats om spillvärmen inte utnyttjats, 4% utan uttalad princip för värderingen, 3% värdering efter marginalkostnaden för produktionen, drygt 1% 2

23 värdering i förhållande till fjärrvärmepriset, ca %. Detta är dock en värderingsprincip som enligt industriföreträdarena i referensgruppen finns intresse för ute hos spillvärmeleverantörerna. övriga värderingsmetoder, drygt 1%. - Värderingsprincipens funktion - generellt. Allmänt kan man utläsa att: den valda värderingsmodellen ger ett rimligt pris priset anses som förutsägbart modellen är lättbegriplig och enkel svaren kring värderingsprincipens anpassning till ändrade omvärldsförutsättning ger dock en mycket mera blandad bild - Värderingsprincipens funktion specifikt. När man studerar svaren beroende på vilken värderingsprincip som angetts får man nedanstående utfall. Man måste dock observera att varje grupp innehåller relativt få svar (11, 1 respektive 4 svar), varför enskilda enkätsvar kan få stort genomslag på utfallet. De med värderingsmetoden i förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle ha producerats om spillvärmen inte utnyttjats är mest nöjda med modellens förmåga att ge ett rimligt pris. Mest nöjda med modellens förmåga att ge ett förutsägbart och lättbegripligt pris är de som använder överenskommet pris utan uttalad princip för värdering. Den princip som anses ge prisanpassning i förhållande till ändrade omvärldsförutsättningar är i förhållande till marginalkostnaden för fjärrvärmeproduktionen. Man kan inte urskilja något samband mellan hur man upplever samarbetet och värderingsprincip. Den gruppen som använder sig av överenskommet pris utan uttalad princip för värdering har i åtta av tio fall även tagit investeringar hos spillvärmeleverantören. En hypotes är här att detta innebär att fjärrvärmeföretaget har tagit en större del av investeringen och därigenom större delen av risken, vilket medför en lågt pris utan behov av någon princip för värdering av spillvärmen. Avtalsformen i förhållande till marginalkostnaden för fjärrvärmeproduktionen används ofta i avtal med stora volymer. Avtalsformen i förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle ha producerats om spillvärmen inte utnyttjats används ofta används i avtal med relativt små volymer. Långa avtal utnyttjar i stor utsträckning överenskommet pris utan uttalad princip för värdering, medan kort avtal ofta använder i förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle ha producerats om spillvärmen inte utnyttjats. Prisstruktur. Vad gäller prisets fördelning på fast och rörlig del är det helt dominerande svaret (ca 8%) att den fasta andelen utgör mindre än 15% av den totala ersättningen för spillvärmen. I tre fall är dock den fasta andelen större än 85%. 21

24 Avtalslängd. Avtalslängderna uppvisar en stor spridning. Den dominerande gruppen (2/3) har avtalslängder på fem år eller mera, men mer än 2% av avtalen löper på mindre än två år! Prisjustering. Prissättningen mellan omförhandlingarna görs oftast i förhållande till något prisindex (ca 45%). Bland de övriga metoderna för prisreglering dominerar att priset är fast mellan omförhandlingarna, (25%). Andra värderingsparametrar. I drygt 4% av värderingarna har fjärrvärmeföretaget tagit andra hänsyn än rent ekonomiska när kan förhandlat spillvärmepriset. Av dessa värderingsgrunder dominerar att man tagit hänsyn till spillvärmen innebär en resurshushållning och en miljövinst (54%). Andra hänsyn har varit att det finns andra kopplingar till spillvärmeleverantören där spillvärmen bara är en del i en större uppgörelse samt i några fall att man anger man att vill stödja lokala industriföretag Man kan konstatera att eftersom det inte finns någon entydig logik i en spillvärmerelation finns det inte heller en självklar modell för värdering av spillvärmen, vilket också blir tydligt genom att avtalen har en mängd skillnader i utformningen. En faktor som kan vara viktig i sammanhanget, vilket indikeras av enkäten, är var gränsen för fjärrvärmeföretagets ansvar går. Har företaget medverkat i investeringar hos spillvärmeleverantören ger detta andra förutsättningar för samarbetet, genom t.ex. ökat risktagande för fjärrvärmeföretaget. Den viktigaste funktionen i en värderingsmodell borde vara att modellen skall ge ett rimligt pris. Även om modellen kan innebära svårigheter med att ge ett förutsägbart pris eller lättbegripligt pris borde prisets nivå vara den viktigaste egenskapen. Vi kan här konstatera att prismodellen i förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle ha producerats om spillvärmen inte utnyttjats upplevs ge rimligast pris. När projektet ursprungligen diskuterades fanns tankar om möjligheten att kunna rekommendera någon princip för prissättning av spillvärmen. Detta projekt har genom kartläggningen visat att förutsättningarna för olika avtal är mycket olika, varför tanken på en generell värderingsmodell får anses som fel väg att gå. Istället bör man välja värderingsprincip efter de lokala förutsättningarna. Slutligen kan vi nu med en god grund konstatera att en prisjämförelse mellan olika spillvärmeleveranser inte låter sig göras med mindre att man har full insikt i förutsättningarna i avtalen och t.ex. leveransåtaganden, avtalslängd, investeringar, koppling till omvärldsförutsättningar, fast eller rörlig ersättning. 22

25 Referenser [1]: SOU 25:33, Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden, Betänkande från Fjärrvärmeutredningen, bilaga 3 [2]: Fjärrvärme på tre starka ben, ÅF-Energi & Miljö AB, Stockholm

26 Bilaga 1: enkäten Allmänt 1. Vilken typ av spillvärme utnyttjas? Industriell spillvärme Värme från avfallsförbränning Annat: 2. Vilken årlig energimängd köps i form av spillvärme? Mindre än 15 GWh/år 15 till 5 GWh/år 5 till 2 GWh/år Mer än 2 GWh/år 3. Redovisning nedan avser: Hela spillvärmeleveransen Delar av spillvärmeleveransen Annat: 4. Hur stor andel av den spillvärmeenergi som utnyttjas i fjärrvärmesystemet används under vinterhalvåret (oktober - mars)? Mindre än 5 % 5 % 51 % till 5 % Mer än 5 % Vet ej 5. Är det prima värme, eller krävs temperaturspetsning med hjälp av annan fjärrvärmeproduktion? Prima värme Temperaturspetsning krävs under hela året eller under delar av året Vet ej. Utnyttjar ni all den spillvärme som kan levereras? Ja Nej, av prisskäl Nej, för att annan produktion har prioriterats av annat skäl Annat:. Vet ej 7. Finns det konkurrens mellan olika spillvärmeleverantörer angående utrymmet i fjärrvärmeproduktionen? Ja (gå vidare till fråga 8) Nej (gå vidare till fråga 9) Vet ej (gå vidare till fråga 9) 24

27 8. Om ja, vem prioriteras då? Den som erbjuder lägst pris Den som levererar mest Den som har jämnast leverans Den som erbjuder högst temperaturnivå Enligt avtal Annat: Vet ej 9. Vilka investeringar har ni som fjärrvärmeföretag gjort för att göra det möjligt att utnyttja spillvärmen (mer än ett svarsalternativ kan markeras)? Anslutningsledning från spillvärmekälla till fjärrvärmenätet Förstärkningar inom det egna fjärrvärmesystemet Utrustning inom industrin Inga investeringar Annat:.. Vet ej 1. Hur bedömer ni att den fjärrvärme som idag baseras på spillvärme, till övervägande del skulle ha producerats om spillvärmen aldrig varit tillgänglig? Med större drifttider hos existerande fjärrvärmeproduktionsanläggningar Med en tillkommande biobränsleeldad hetvattenpanna Med ett tillkommande biobränsleeldat kraftvärmeverk Med ett tillkommande naturgaseldat kraftvärmeverk Med en tillkommande värmepump Fjärrvärmeleveranserna skulle varit motsvarande mängd mindre Annat:.. Vet ej 11. Hur länge har spillvärmeleveranserna pågått? Mindre än tre år Tre till tio år Tio till tjugo år Mer än 2 år Vet ej 12. Hur anser ni att samarbetet med spillvärmeleverantören fungerar? Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Vet ej Ge gärna en kort motivering:. 25

28 Värdering 13. Vilken huvudprincip för värdering av spillvärmen används? I förhållande till kostnaden för den fjärrvärme som istället skulle producerats om spillvärmen inte utnyttjats (gå vidare till fråga 14) I förhållande till vad investeringen för utnyttjande av spillvärmen uppgick till (gå vidare till fråga 1) I förhållande till marginalkostnaden för fjärrvärmeproduktionen (gå vidare till fråga 1) Utgående från industriföretagets kostnader för att möjliggöra utnyttjande, t.ex. pumpning (gå vidare till fråga 1) I förhållande till fjärrvärmepriset till kund. Överenskommet pris utan uttalad princip för värdering (gå vidare till fråga 1) Annan, beskriv:... (gå därefter vidare till fråga 1) Vet ej (gå vidare till fråga 1) 14. Följdfråga: Om värderingen bygger på vad motsvarande fjärrvärmeproduktion annars skulle ha kostat (nyttan i fjärrvärmeproduktionen), vilken princip utnyttjas för att fastställa detta? I förhållande till tänkt/beräknad drift av hela det existerande fjärrvärmeproduktionssystemet I förhållande till tänkt/beräknad drift av hela det existerande fjärrvärmeproduktionssystemet, kompletterat med anläggningar man skulle haft om spillvärmen saknats I förhållande till produktionskostnaden för en (eller ett par) specificerade fjärrvärmeproduktionsanläggningar Annat: 15. Ytterligare följdfråga: Om värderingen bygger på vad motsvarande fjärrvärmeproduktion annars skulle ha kostat (nyttan i fjärrvärmeproduktionen), hur fördelas nyttan av spillvärmen, efter avdrag för företagens investeringar för nyttiggörandet? Spillvärmeleverantören får mindre än 25 % av vad värmen annars skulle ha kostat Spillvärmeleverantören får 25 % till 5 % av vad värmen annars skulle ha kostat Spillvärmeleverantören får 51 % till 75 % av vad värmen annars skulle ha kostat Spillvärmeleverantören får mer än 75 % av vad värmen annars skulle ha kostat Vet ej 2

29 1. Hur fungerar den valda värderingsprincipen? (Ange på en skala från 1 till 5 där 1 betyder att påståendet inte alls stämmer och 5 betyder att påståendet stämmer mycket bra. Ringa in lämplig siffra) a) Den ger underlag för ett rimligt pris Stämmer mycket bra Stämmer inte alls Vet ej b) Den ger ett förutsägbart spillvärmepris Stämmer mycket bra Stämmer inte alls Vet ej c) Den är lättbegriplig och prisberäkningen är enkel Stämmer mycket bra Stämmer inte alls Vet ej d) Den ger anpassning till ändrade omvärldsförutsättningar (bränslepriser, skatter, ) Stämmer mycket bra Stämmer inte alls Vet ej Kommentar: 17. Hur varierar spillvärmepriset över året? Högre under sommarhalvåret (april september) Konstant över året Under vinterhalvåret (oktober - mars) är priset 11 % - 15 % av medelpriset Under vinterhalvåret (oktober - mars) är priset mer än 15 % av medelpriset Annat: 18. Är den existerande prisnivån på spillvärmen för hög / för låg sett ur fjärrvärmeföretagets perspektiv? Priset borde vara mer än 25 % lägre Priset borde vara 1 % till 25 % lägre Priset borde varken vara lägre eller högre Priset borde vara 1 % till 25 % högre Priset borde vara mer än 25 % högre Vet ej 19. Hur stor del av den totala ersättningen till spillvärmeleverantören är under ett normalt år fast, dvs. opåverkad av energileveransens storlek? Mindre än 15 % 15 % till 3 % 31 % till 45 % 4 % till 55 % 5 % till 7 % 71 % till 85 % Mer än 85 % Vet ej 2. Finns något åtagande i avtalet om att förutbestämda spillvärmemängder skall tas emot av er, alternativt levereras av spillvärmeleverantören? 27