PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

Transkript

1 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR EN RESULTATSAMMANFATTNING

2 FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år. Den fullständiga rapporten är framtagen av Thomas Folkesson, EKAN Gruppen på uppdrag av SFVALA-gruppen. Denna sammanfattning är skriven av Per Forsling, Fastighetsägarna Stockholm. SFVALA består av sju stora fastighetsägare Stockholmshem, Statens fastighetsverk (SFV), Vasakronan, Akademiska Hus, Locum, Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) och Diligentia samt branschorganisationen Fastighetsägarna Stockholm som sedan 2005 samarbetat kring energistrategier för värme och kyla inom Storstockholmsområdet. Från SFVALA-gruppen finns ett intresse av att bygga upp en kunskapsbas om prisnivån och prisutvecklingen avseende el, fjärrvärme och fjärrkyla. Denna rapport är den andra i ordningen, den första publicerades Stockholm i april 2014 Per Forsling Fastighetsägarna Stockholm

3 HUSET OCH METODEN Huset är kvadratmeter stort. Användning av fjärrvärme, fjärrkyla och el har definierats avseende förbrukningsmönster, effekt, flöde med mera. Huset förflyttas mellan 31 olika kommuner, urvalet har skett enligt SCB:s och SKL:s statistikindelning av kommungrupper, här inkluderas storstäder och större städer rensat för kommuner som definierats som förorter samt fyra större städer (Hässelholm, Nyköping, Skövde och Uddevalla). Samtliga resultat redovisas exklusive moms. STUDIENS BEGRÄNSNING Det är viktigt ha i minnet att det är ett specifikt kontorshus som studerats och att resultatet inte kan göras allmängiltigt: Förbrukningsprofil på både värme och kyla över året samt uttag av effekt har stort genomslag på snittpriset. Förbrukningsprofiler får olika kostnadsutfall på olika orter. Således finns sannolikt ingen statisk rankinglista över energibolagen. De är i stället olika konkurrenskraftiga på olika förbrukningsprofiler. Av egna jämförelser vi gjort vet vi att prisnivån ökar för energieffektiva hus, i alla fall på vissa orter. Det finns alltså en stor komplexitet i taxekonstruktionerna och inget enkelt svar på vad fjärrvärme och fjärrkyla kostar i ett kontorshus. 3

4 RESULTAT SAMMANLAGT Dyraste kommunen är Stockholm med en totalkostnad på 205,5 kr/kvm och billigaste kommunen är Luleå med 136,8 kr/kvm. Det är framför allt skillnader i kostnader för fjärrvärme och även elnät som är avgörande för hur kommunen placerar sig i rankingen (Figur 1). FIGUR 1. ENERGIKOSTNAD KR/KVM FÖR ETT KONTORSHUS 136,8 159,5 162,0 163,6 165,1 165,7 166,6 167,7 170,3 172,0 172,2 174,1 174,9 176,3 176,4 176,7 177,4 HALM STAD 177,5 179,4 179,6 179,9 180,7 181,1 181,7 182,7 183,7 184,4 184,4 184,6 184,9 187,7 192,1 193,3 205,5 FJÄRRVÄRME FJÄRRKYLA EL TOTALT

5 RESULTAT FJÄRRVÄRME Fjärrvärmepriset har i medeltal ökat från 58,7 till 66,4 öre/ kwh under perioden -. Höjningen mellan åren är i medeltal 4,1 % per år och totalt nästan 13 % (se Figur 2). I figuren anges ytterligare information om hur fjärrvärmekostnaden beräknats på respektive ort, för fullständig information hänvisas till den fullständiga rapporten. Spridningen mellan de studerade kommunerna är stor. Fjärrvärmepriset i den billigaste kommunen som är Luleå (37,0 öre/kwh) jämfört med den dyraste som är Lund (79,3 öre/kwh) visar på en differens på 42,3 öre/kwh. Fjärrvärmepriset för kontorsfastigheten är 114 % dyrare i Lund jämfört med Luleå. Om Luleå undantas, med sitt unikt låga pris, så är spridningen betydligt mindre och jämnare runt medelvärdet (lite drygt ± 20 %). FIGUR 2. KOSTNAD FÖR FJÄRRVÄRME ÖRE/KWH EXKLUSIVE MOMS I ETT KONTORSHUS OCH

6 RESULTAT FJÄRRKYLA Priser för fjärrkyla är svårt att få del av via officiella prislistor till skillnad från övriga uppgifter i denna rapport som nästan samtliga fås via leverantörernas hemsidor. Ett skäl är att marknaden för fjärrkyla är omogen men också på en genomtänkt marknadsstrategi i uppbyggnaden av en marknad. Spridningen mellan de studerade kommunerna är stor. Fjärrkylapriset är lägst i Lund (41,5 öre/kwh) jämfört med den dyraste kommunen som är Sundsvall (78,1 öre/kwh). Differens är 36,6 öre/kwh. Fjärrkylapriset för kontorsfastigheten är 88 % dyrare i Sundsvall jämfört med Lund. Fjärrkylapriset har i medeltal ökat från 53,1 till 54,8 öre/kwh. Höjningen under perioden är i medeltal 5,1 % (Figur 3). FIGUR 3. KOSTNAD FÖR FJÄRRKYLA ÖRE/KWH EXKLUSIVE MOMS I ETT KONTORSHUS OCH SAKNAR FJÄRRKYLA UPPGIFT SAKNAS

7 RESULTAT ELNÄTSAVGIFTER Elnätsavgiften har i medeltal ökat från 15,5 till 17,4 öre/kwh (Figur 4). Höjningen sedan år är i medeltal 11,6 %. Spridningen mellan de studerade kommunerna är stor. Elnätsavgiften i den billigaste kommunen som är 8,0 öre/kwh (Luleå) vilket ska jämföras med de dyraste kommunerna som är Malmö, Örebro och Norrköping (24,8 öre/kwh) visar på en differens på 16,8 öre/kwh. Elnätsavgiften för kontorsfastigheten är därmed 210 % dyrare i de tre E.ON-kommunerna jämfört med Luleå. FIGUR 4. KOSTNAD FÖR ELNÄT ÖRE/KWH ELLER KR/KVM EXKLUSIVE MOMS I ETT KONTORSHUS OCH

8 ELNÄT OCH ELHANDEL Figur 5 nedan redovisar totalnivån för el, det vill säga elnätsavgifter, elhandel och elskatt. Redovisningen följer i stort sett mönstret för elnätsavgifterna med vissa mindre förändringar beroende på lägre elskatt i de flesta norrländska kommunerna jämfört med landet i övrigt. Däremot så har elhandelspriset fallit kraftigt sedan studien vilket innebär att kostnaden för el som helhet minskat trots de relativt stora höjningarna för elnät som redovisats i föregående avsnitt. FIGUR 5. KOSTNAD FÖR ELNÄT OCH ELHANDEL ÖRE/KWH ELLER KR/KVM EXKLUSIVE MOMS I ETT KONTORSHUS OCH

9 RESULTAT SAMMANLAGT Totala kostnaden för är i medeltal 176,4 kr/kvm (188,5 kr/kvm år ) Den totala kostnaden minskade mellan och med 6,3 %. Detta beror av fallande elhandelspriser, vilka har ett stort genomslag. Totala kostnaden (exkl elhandel) för är i medeltal 111,2 kr/kvm (101,0 kr/kvm år ). Den totala kostnaden, om inte elhandeln räknas in, ökade mellan och med 10,1 %. Sedan har den totala kostnaden sänkts med 6,3 % om elhandelspriset tas med i redovisningen. Vid studie av den totala kostnaden där elhandelsdelen har undantagits så har kostnaden ökat med 10,1 % under samma period. ALTERNATIV TILL FJÄRRVÄRME/FJÄRRKYLA Fjärrvärme och fjärrkyla är ledningsbundna leveranser som kan ersättas med egna lokala lösningar. Ett förekommande alternativ är att med borrhålslager/marklager använda energi lagrat i berg för både kylning och uppvärmning. Kontorsfastigheter lämpar sig särskilt väl för sådan lokal värme/kyla. I jämförelserna på följande sidor ställs kostnaderna för inköp av fjärrvärme eller fjärrkyla mot kostnaden för respektive alternativ. För fjärrvärme utgörs det av värmepump och för fjärrkyla är alternativet egna kylmaskiner. Det bör särskilt noteras att alternativen värmepump/kylmaskin har en väsentlig egenskap som inte beaktas i jämförelserna nedan. Om huset har samtidigt behov av uppvärmning och kylning kan spillvärme från kylmaskiner nyttjas till uppvärmning. Sådan värmeåtervinning innebär ett mindre behov av köpt energi som analysen i de följande diagrammen inte tar hänsyn till. I huvudrapporten finns ett resonemang om den ekonomiska nyttan av sådan värmeåtervinning som dock inte återges i denna sammanfattande rapport. 9

10 RESULTAT KONSERVATIV ALTERNATIV JÄMFÖRELSE VÄRME Som alternativ till fjärrvärme redovisas värmepump som alternativ. Jämförelsen i Figur 6 illustrerar om det finns ett värde av att byta från befintlig fjärrvärme till ett värmepumpsalternativ (fjärrvärmepriset ska då helst vara på minst samma nivå som den violetta vertikala linjen i figuren som avser ett totalt årligt värmepumpspris som inkluderar kapitalkostnader, det vill säga den investering som krävs för att konvertera från den befintliga fjärrvärmeanslutningen). I de dyraste kommunerna så finns det inte längre någon marginal till detta tröskelvärde utan det har överskridits. Anledningen till det är att fjärrvärmepriserna har fortsatt att öka under perioden samtidigt som elkostnaden för att driva värmepumpar har minskat. Det är sammanlagt tre till fem kommuner som ligger i nivå eller till med över det beräknade tröskelvärde (75,7 öre/kwh). Vid förra studien fanns det fortfarande en viss marginal (omkring 10 öre/ kwh) till tröskelvärdet. Studerar man enbart den rörliga kostnaden för värmepumpsalternativet, det vill säga om man som fastighetsägare redan investerat, så har man genomgående en lägre årlig driftkostnad jämfört med fjärrvärmen. FIGUR 6. FJÄRRVÄRMEPRISER OCH ÖRE/KWH EXKLUSIVE MOMS FÖR KONTOR I JÄMFÖRELSE MED ALTERNATIV UPPVÄRMNINGSKOSTNAD MED VÄRMEPUMP VÄRMEPUMP RÖRLIG KOSTNAD, 41,4 ÖRE/KWH VÄRMEPUMP FAST KOSTNAD, 75,7 ÖRE/KWH 10

11 RESULTAT KONSERVATIV ALTERNATIV JÄMFÖRELSE KYLA Som alternativ till fjärrkylan har alternativet att fastigheten förses med egna kylmaskiner studerats. Jämförelsen i Figur 7 illustrerar värdet av att byta från befintlig fjärrkyla till ett alternativ med egna kylmaskiner. Fjärrkylapriset ska då helst vara på minst samma nivå som den violetta vertikala linjen i figuren som illustrerar ett totalt årligt kylapris som inkluderar kapitalkostnader (det vill säga den investering som krävs för att konvertera från den befintliga fjärrkylaanslutningen). I de dyraste kommunerna (Sundsvall, Borås, Stockholm och Luleå) kan detta vara lönsamt då tröskelvärdet är passerat. I synnerhet gäller det Sundsvall där priset verkar alldeles för högt för att vara konkurrenskraftigt. FIGUR 7. PRISER FÖR FJÄRRKYLA OCH ÖRE/KWH EXKLUSIVE MOMS FÖR KONTOR I JÄMFÖRELSE MED ALTERNATIV KYLA BASERAD PÅ KYLMASKINER SAKNAR FJÄRRKYLA UPPGIFT SAKNAS KYLMASKIN RÖRLIG KOSTNAD, 43,2 ÖRE/KWH KYLMASKIN FAST KOSTNAD, 66,2 ÖRE/KWH 11