Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. - en avgiftsstudie för 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. - en avgiftsstudie för 2012"

Transkript

1 Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige - en avgiftsstudie för 2012

2 FÖRORD Värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning är nödvändigheter i alla bostadshus. Kostnaden för dem utgör i genomsnitt drygt en tredjedel av den totala boendekostnaden för flerbostadshus. Den sammanlagda kostnaden för fjärrvärme, el, vatten och avfallshämtning uppgår till drygt 50 miljarder kronor varje år för hus som upplåts som hyresrätt och bostadsrätt. Inte minst kostnaderna gör att dessa frågor är viktiga för alla fastighetsägare, bostadsrättshavare och hyresgäster. Också det faktum att många av verksamheterna är monopol innebär att de behöver granskas inte minst med avseende på priserna. Sedan sjutton år tillbaka ger Nils Holgerson-gruppen, med representanter från HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna, årligen ut rapporten Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Här redovisas fakta bland annat om de prisskillnader som finns mellan Sveriges kommuner. Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärrvärme har bidragit med faktauppgifter till rapporten. Samarbetet med branschorganisationerna har fungerat väl och har varit till stor fördel för att ta fram kvalitetssäkrade uppgifter. Samarbetet har också bidragit till en nära nog 100-procentig svarsfrekvens beträffande de flesta priserna. EKAN Gruppen i Jönköping har liksom tidigare år ansvarat för faktainsamling, kvalitetssäkring och analys. Årets rapport konstaterar att det är anmärkningsvärt stora prisskillnader mellan leverantörerna. Nils Holgerssongruppen hoppas därför att rapporten ska bidra till att skapa debatt, vilket förhoppningsvis ska leda till sänkta priser för kunderna. Nils Holgerssongruppen vill framföra ett stort tack till berörda branschorganisationer och myndigheter för gott samarbete och till EKAN Gruppen för ett väl utfört arbete med årets rapport. Stockholm den 25 oktober 2012 Nils Holgerssongruppen Per Holm, SABO, samt ordförande i Nils Holgerssongruppen Hans Dahlin, Hyresgästföreningen Roland Jonsson, HSB Rikard Silverfur, Fastighetsägarna Charlotta Szczepanowski, Riksbyggen 2 (37)

3 Innehållsförteckning FÖRORD SAMMANFATTNING FÖRUTSÄTTNINGAR ATT JÄMFÖRA TAXOR OCH AVGIFTER RESULTAT FJÄRRVÄRME SLUTSATSER & IAKTTAGELSER RESULTAT ALTERNATIV TILL UPPVÄRMNING MED FJÄRRVÄRME EL SLUTSATSER & IAKTTAGELSER NÄTAVGIFTER ELHANDELSPRISER (KONKURRENSUTSATT DEL) SAMMANLAGDA ELKOSTNADER INKLUSIVE SKATTER VATTEN OCH AVLOPP SLUTSATSER & IAKTTAGELSER RESULTAT AVFALL SLUTSATSER & IAKTTAGELSER RESULTAT BAKGRUND OCH FASTIGHETENS FÖRUTSÄTTNING TOTALKOSTNAD DE TIO STÖRSTA KOMMUNERNA FJÄRRVÄRME EL (ELHANDEL+ELNÄT) VATTEN & AVLOPP AVFALL TOTALT Denna rapport tillsammans med mer material finns att hämta hem på Omslag Foto: Jönköping, Foto: Johan Lindh, Jönköping Energi AB Illustration: Hans Thoursie 3 (37)

4 1. SAMMANFATTNING 1.1 Förutsättningar Som metod för undersökningen förflyttas en bostadsfastighet till landets alla kommuner och kostnader för sophämtning, vatten och avlopp (VA), el och uppvärmning jämförs. När det gäller uppvärmning har kostnader för fjärrvärme använts i de kommuner där fjärrvärme är dominerande uppvärmningsform. I övriga kommuner redovisas en medelkostnad för fjärrvärmen i riket. Tidigare års redovisning av alternativ uppvärmning har inte varit möjligt att redovisa p g a brist på information från oberoende part. Förutsättningar för fastigheten: Area Antal lägenheter Årsförbrukning Elenergi - Fastighetsel (35A) - Hushållsel (16A) Fjärrvärme - Energibehov - Flöde kvm 15 (i medeltal ca 67 kvm/lgh) kwh kwh kwh m 3 Olja 25 m 3 Avfall 3 st 370 liters kärl/vecka Vatten och avlopp m 3 Målet för undersökningen har varit att få in uppgifter för samtliga kommuner i Sverige. Detta har även i år uppnåtts till 100 procent. Uppgifterna kommer från respektive kommuns tekniska kontor eller motsvarande för avfall och VAtaxor samt från energi- och/eller elföretag för fjärrvärme och elpriser. Enbart förbrukningsavgifter har beräknats. Uppgifter om befolkning, skatter mm har hämtats från SCB:s statistik. Fjärrvärme, el och avfallshämtning finansierar verksamheten fullt ut genom taxeintäkter. VA-verksamheten är dock främst taxefinansierad. 1.2 Att jämföra taxor och avgifter Erfarenheter från tidigare undersökningar visar att det är möjligt att jämföra taxor även om förutsättningarna skiftar. Den nyttighet som är svårast att passa in i en mall är avfallshanteringen, men det är också den som står för den minsta kostnadsandelen. I anslutning till redovisningen av varje nyttighet finns kommentarer om hur avgifterna har beräknats och vilka osäkerheter som finns i bestämningen av priset. OBS! Det är viktigt att notera att alla priser som redovisas i avgiftsstudien är löpande priser. Priserna jämförs i förekommande fall med inflationen (redovisat i form av mars månads värde för KPI för aktuella år). 4 (37)

5 1.3 Resultat Luleå är den kommun som har den lägsta totala kostnaden (216 kr/kvm inkl moms) medan Munkedals kommun har den högsta kostnaden (374 kr/kvm inkl moms). Kostnaden för försörjningen av värme, el, avfall och VA för den undersökta fastigheten är 73 procent högre i Munkedal än i Luleå. För en lägenhet motsvarar kostnaden ca 1200 kr/månad ( kr/år & lgh) i Luleå och 2075 kr/månad ( kr/år & lgh) i Munkedal. Skillnaden i kostnad mellan en lägenhet i Luleå och Munkedal är hela 875 kr/månad. I absoluta tal så är skillnaden något högre i år jämfört med föregående år mellan lägsta respektive högsta kommunkostnaden. Figur 1 Jämförelse mellan Luleå och Munkedals kommun kostnaden för fjärrvärme, el, VA och avfall Det är stora skillnader i taxenivåer mellan kommunerna. Störst spridning finner man bland avfallsoch VA- taxorna. Den största utgiftsposten är uppvärmningen där kostnaden för fjärrvärmen varierar mellan 87 och 195 kr/kvm inkl moms. Uppvärmningskostnaderna i kommunerna utan fjärrvärme baseras på medelvärden av fjärrvärme, 154 kr/kvm inkl moms (149 kr/kvm år 2011). Figur 2 Kommuner med högst och lägst totalkostnad Variationerna för exempelvis hämtningen av avfall beror i många fall på hur tätt befolkad kommunen är och om den har stor andel fritidsboende. För VA-verken är kapitalkostnaden en stor del av den totala kostnaden och beräkningsmetodik för kapitalkostnaden tillsammans med kundtätheten ger direkt utslag i kostnaderna för verksamheten. Fjärrvärmen är oftast dyrast på de orter där man investerat i nya, mindre värmeverk och de lägsta fjärrvärmekostnaderna uppvisar orter med sedan länge etablerad fjärrvärmeverksamhet. Detta är dock en sanning med modifikation. I många fall är det faktiskt i kommuner, med sedan länge etablerad fjärrvärmeverksamhet, som man har höjt fjärrvärmepriset mest och man ligger på en nivå motsvarande de högsta i Sverige. 5 (37)

6 Generellt har kostnaderna minskat med 1,5 procent jämfört med föregående år. Detta beror enbart på att elhandelspriset minskat kraftigt sedan 2011 års mätning. Fjärrvärme, el, vatten och avfallshämtning, undantaget elhandelsdelen av det totala elpriset, ökar med mellan 2,5 och nästan 4 procent. Inflationen har varit 0,3 procent (mars-värden för KPI) sedan föregående undersökning. I Figur 3 redovisas hur de olika kostnaderna fördelar sig för en Figur 3 Kostnadsfördelning i Nils medelkommun. Hälften av kostnaden (50 Holgerssonhuset för 2012 års studie. procent) är relaterad till värme medan 25 procent avser el (ca 1/3 är fastighetsel och 2/3 boendes elkostnad). Resterande 25 procent utgörs av kostnad för avfallshantering (6 procent) och av VA-kostnad (19 procent). En låg totalkostnad är, liksom i tidigare undersökningar, oftast förknippad med en låg fjärrvärmekostnad. En annan viktig iakttagelse är skillnaden i totalkostnad mellan staden och glesbygden. Skillnaden i medelvärden i kommunklasser efter innevånarantal för fjärrvärmda kommuner kan uppgå till 45 kr/kvm. I årets studie är ökningen relativt jämt fördelad mellan olika kommunstorlekar. Det är således allt dyrare att försörja huset i glesbygd jämfört med städer. Jämförelse mellan olika taxor kan aldrig bli helt rättvis. Förhoppningsvis kan undersökningar av den här typen ändå fungera som ett lokalt diskussionsunderlag. Undersökningen fokuserar enbart på 6 (37)

7 priset. För en fastighetsägare finns det också andra viktiga bedömningsfaktorer som t ex miljöegenskaper, bekvämlighet och utrymmeskrav. I det följande diagrammet redovisas utvecklingen för fjärrvärme, el, vatten och avfallshämtning samt för konsumentprisindex (KPI) mellan åren 1996 och Figur 4 Utvecklingen av fjärrvärme, el, vatten och avfallshämtning samt KPI Figur 5 Utveckling av kort och lång ränta (källa: Sveriges Riksbank) Förutom den stabila generella prisutvecklingen speglad av KPI bör noteras att vi alltjämt har mycket låga räntenivåer, vilket borde ha stor betydelse för kapitaltunga verksamheter som befinner sig i ett förvaltningsskede. I Figur 5 redovisas utvecklingen av den korta och långa räntan över den studerade tidsperioden Både den korta och långa räntan är allt jämt på historiskt låga nivåer. Det borde alltså finnas mycket gynnsamma objektiva förutsättningar för en nedåtgående pristrend för fjärrvärme, el, vatten och avfallshämtning. Det är därför inte tillfredsställande att konstatera att prisnivån för dem (undantaget elhandel) fortfarande ökar. Ökningstakt är högst för VA (nästan 4 procent) medan elnät och fjärrvärme ökar med ca 3 procent. Ökningstaketen för KPI har sedan förra studien varit 0,3 procent. I studien används även i år ett rörligt elhandelspris som minskat kraftigt sedan förra året, dryga 35 procents minskning. Det bör påpekas att Nils 7 (37)

8 Holgersson-studien används kommunmedelvärde i alla jämförelser. Utvecklingen av elnätspriset har, sammantaget över de senaste åren, varit oroväckande hög ur ett kundperspektiv. Noterbart är att kostnadsökningen för fjärrvärme, el, vatten och avfallshämtning ligger relativt väl samlat kring procents ökning sedan Undantaget är avfallet där ökningen sedan 2001 (då den insamlade avfallsvolymen justerades ner) är drygt 65 procent. Genomslaget för avfallskostnaden i Nils Holgersson-fastigheten är dock inte så stor då den i medeltal utgör ca 6 procent. Sedan 1 november 2011 har Sverige fyra s k elområden. Detta innebär att det under vissa perioder av året finns en ökad spridning av elhandelspriset. I rapporten har ett medelvärde för elpriset i elområde 3 (Stockholm) använts för det rörliga priset som mätts i månadsskiftet juni/juli Den pågående utjämning av elnätspriser som framför allt de större aktörerna som E.ON, Vattenfall och Fortum som äger elnät på flera platser i landet genomför med stöd av ellagen får märkliga konsekvenser. Detta har redovisats med exempel i tidiagre års studier. Utjämningen ger färre prislistor inom respektive företags geografiska område, men innebära t ex också att stora prisskillnader skapas mellan enskilda städer/kommuner med liknande förutsättningar men med olika eldistributörer. Detta faktum har bekräftats sedan föregående års Nils Holgersson-undersökning även av Energimarknadsinspektionen (EI R2012:05). Fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med alternativa uppvärmningsformer har sannolikt försämrats något jämfört med förra årets studie då elpriserna minskat, vilket gynnar värmepumpsalternativen. Energimarknadsinspektionen gör tyvärr ingen jämförande studie av alternativa former för uppvärmning för flerbostadshus vilket är en brist. I sin årliga rapport (Uppvärmning Sverige) bevakas endast värmemarknaden för villor. Det är i högsta grad önskvärt att en bevakning även av fjärrvärmens huvudmarknad (flerbostadshus) sker i myndighetens regi. I synnerhet när Energimarknadsinspektionen själva gör bedömningen att Fjärrvärmekunden befinner sig i en svag position gentemot fjärrvärmeföretagen. Priser för elnät och fjärrvärme har studerats mer ingående för kommungrupp 1 och 3 (enligt SCB:s indelningsgrund för Stora och Större städer) samt Gotland (se definition i Bilaga 2). Urvalet av kommuner är gjort utifrån att dessa kommuner ofta är en typ av regionala centrum med en geografisk spridning över landet. Prisnivå, prisutveckling och ägande har varit i fokus. För elnät är det uppenbart att E.ON och för fjärrvärmen är det Fortum Värme i Stockholm som varit prisdrivande mot högre nivåer i den studerade gruppen av kommuner. Det finns förutom Vattenfall också ett antal kommunala aktörer som också kraftigt har höjt sina priser. Även i årets studie har en särskild fokusering på landets tio största städer gjorts. Redovisningen återfinns i studiens sista kapitel. Skillnaden i kostnad för Nils Holgersson-fastigheten är 21 procent mellan den av de tio kommunerna som har lägst kostnad, Västerås med 239 kr/kvm, och den som har högst kostnad, Norrköping med 290 kr/kvm. Skillnaden i kr per år för Nils Holgerssonfastigheten blir alltså nästan kr, vilket på årsbasis påverkar boendekostnaden per lägenhet med ca 3400 kr. Samtliga dessa kommuner har dock lägre boendekostnader än medelkommunen i landet (ca 312 kr/kvm för fjärrvärmekommuner). En jämförelse nyttighet för nyttighet mellan de 10 största kommunerna påvisar allt jämt stora och svårförklarliga skillnader (se Figur 6 nedan). 8 (37)

9 Figur 6 Jämförelse av kostnader i landets 10 största kommuner - Urval lägst/medel/högsta Medel för riket Den största absoluta skillnaden i kr/kvm är fortfarande för fjärrvärmen där skillnaden mellan högsta (Stockholm) och lägsta (Västerås) är knappt 42 kr/kvm, ca kr och år eller ca 232 kr/månad för en lägenhet. I procentuella värden är största skillnaden för avfall mellan högsta (Västerås) och lägsta (Stockholm), ca 122 procent. 9 (37)

10 2. FJÄRRVÄRME 2.1 Slutsatser & Iakttagelser Prisutvecklingen för fjärrvärme har ökat med 3,4 procent mellan 2011 och Detta är betydligt över KPI (0,3 procent). För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för fjärrvärmen på 854 kr/månad. Det är 27 procent dyrare i kommunen med det högsta priset (1085 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset hela 43 procent lägre (485 kr/mån). Det är hela 120 procent dyrare i Hammarö jämfört med Luleå vilket måste betecknas som anmärkningsvärt. De iakttagelser som gjorts avseende fjärrvärmepriset är sammanfattningsvis följande: Prisutvecklingen för fjärrvärmen har mattats av något men ligger stadigt på mellan 2,5 till 5,2 procent sedan år Detta innebär att fjärrvärmepriset ökat med ca 51 procent i medeltal ute i de svenska kommunerna sedan millenniumskiftet. KPI har under samma period ökat med 21 procent. Fjärrvärmens priskonstruktion är relativt sätt komplicerad. Upp till fem priskomponenter kan ingå i fjärrvärmepriset och utöver det kan det även finnas säsongsbaserad prissättning. Det gör det svårt för konsumenten att förstå nyttan av t ex en energieffektiviseringsåtgärd på förhand. Energieffektiviseringen inom det svenska byggnadsbeståndet är en utmaning för både fastighetsägare och fjärrvärmebranschen vilket också kan komma att påverka den framtida prissättningen av fjärrvärme. Nära-Noll-Energibyggnader är något som sannolikt kommer att påverka den framtida byggnadsutvecklingen i hög grad. 2.2 Resultat Fjärrvärmen har byggts ut kraftigt under den studerade tidsperioden och är den dominerande uppvärmningsformen i flera tätorter. I årets undersökning är det 256 av totalt 290 kommuner, d v s 88 procent, där fjärrvärme har ansetts utgöra den dominerande uppvärmningsformen för flerbostadshus i centralorten. 10 (37)

11 I diagrammet nedan redovisas kommuner med lägst och högst fjärrvärmekostnad samt medel för undersökningen vilket var 153,8 kr/kvm år 2012 jämfört med 148,8 kr/kvm för år 2011, dvs. en ökning av priset med 3,4 procent, vilket är en minskning av ökningstakten i relation till föregående års undersökning. Ökningstakten är endast något över KPI (2,6 procent). I bilaga 1 finns samtliga uppgifter redovisade. I bilaga 2 finns siffrorna omräknade till kr/mwh inkl moms. Figur 7 Kommuner med högsta och lägsta fjärrvärmekostnaden Den lägsta fjärrvärmekostnaden finns i Luleå (87,4 kr/kvm) medan den högsta återfinns i Hammarö kommun (195,2 kr/kvm). Fjärrvärmekostnaden påverkar därmed en lägenhetsinnehavare med 485 kr/månad i Luleå och 1085 kr/månad i Hammarö. Skillnaden beroende på om lägenheten finns i Luleå eller Hammarö blir då nästan 600 kr/månad. Undersökningen visar även i år stora skillnader i fjärrvärmekostnader. De lägsta kostnaderna finns allt jämt i de etablerade fjärrvärmestäder som byggt ut sina nät under lång tid samt i några yngre företag med låga produktionskostnader. Större städer har fördelen av högre kundtäthet jämfört med mindre orter. De högsta kostnaderna finns oftast i mindre kommuner som byggt ut fjärrvärme under de senaste åren. I dessa senare kommuner har ibland fjärrvärmenäten en begränsad omfattning. Värmekostnaden och därmed totalkostnaden blir då representativ endast för vissa flerbostadshus i tätorten. 11 (37)

12 Figur 8 Företag med högsta och lägsta fjärrvärmepriser I Figur 8 har istället fokus satts på fjärrvärmeföretagen. Liksom i övriga diagram har åskådliggjorts de tio med lägst priser, medelvärdet av alla företagen samt de tio företag som uppvisar de högsta fjärrvärmepriserna. Bland de tio lägsta är förändringarna små jämfört med I Figur 9 redovisas de kommuner/företag som genomfört prishöjningar på över 30 procent under den senaste rullande femårsperioden, för årets studie avses perioden (37)

13 Figur 9 Fjärrvärmeföretag/kommuner med minst 30 procent höjning under perioden (Den röda och gröna linjen läses av på den vänstra skalan som visar prishöjning i procent). Staplar och den svarta linjen läses av på den högra skalan som visar prishöjning i kr/mwh.) I årets undersökning är det 24 fjärrvärmeföretag/kommuner som höjt sina priser med över 30 procent sett över perioden Knappt hälften av företagen har ett fjärrvärmepris som är högre än medelvärdet för riket. Det är anmärkningsvärt att man i drygt 9 procent av landets fjärrvärmekommuner har höjt fjärrvärmepriserna med minst 30 procent under den senaste femårsperioden. Prishöjning är i medeltal 225 kr/mwh inkl moms (43 kr/kvm eller motsvarande ca 240 kr/månad för en lägenhet på ca 67 kvm). Medelpriset i denna studie är ett medeltal för landets kommuner och inte ett viktat medeltal baserat på såld värme. Det är vår avsikt att visa skillnaderna för ett specifikt typhus mellan landets kommuner och därmed kunna möjliggöra för fastighetsägare, hyresgäster och bostadsrättsföreningar att jämföra sig med andra kommuner. Medelvärdet ska således inte uppfattas som något "Sverigesnitt" för fjärrvärme. Vid en sådan jämförelse kommer stora fjärrvärmerörelser att få en större vikt. Ett något större typhus skulle också ha gett ett något lägre genomsnittligt pris. Det ska också noteras att fjärrvärmepriserna från olika leverantörer kan innefatta olika leveransåtaganden. Några fjärrvärmeverk äger och driftar fjärrvärmecentralerna i huset och vissa inkluderar 13 (37)

14 serviceåtaganden. Likaså varierar uttaget av anslutningsavgift och anslutningslån historiskt samt sättet att återbetala lånen både inom ett företag och mellan företagen. Det gör att en helt rättvisande jämförelse mellan olika fjärrvärmeföretag är en svår uppgift. Genom det kompletta underlag som finns i årets undersökning finns dock ett mycket bra källmaterial för att lokalt föra en diskussion om prissättningen av värme. I vår studie har inhämtats officiella priser, som inrapporteras av fjärrvärmeföretagen. Det finns många fjärrvärmeföretag med ett stort inslag av individuella kontrakt även för mindre fastigheter som vårt typhus. Rent generellt kan konstateras att priskonstruktionerna för fjärrvärme fortfarande i många fall är alltför komplicerade. Det finns fortfarande många exempel på priskonstruktioner som innehåller ett flertal index och är mycket svårtillgängliga för att inte säga omöjliga att kontrollera för en normalkund. Flera av de kommuner som tidigare har haft endast ett rörligt pris har övergått till en priskonstruktion med rörligt och fast del (den fasta delen är relaterad till historisk förbrukning som årvis uppdateras). Den tekniska utvecklingen som möjliggör att både mäta noggrannare och fram för allt samla in och bearbeta mätvärden har gett möjligheten att också prissätta utifrån faktiska mätvärden och då särskilt de högsta timmedelenergivärdena (effekt). Detta innebär inte med nödvändighet att det blir lättare ur ett kundperspektiv avseende prissättning. Det kan också med nuvarande sätt att definiera Nils Holgersson-fastigheten vara svårt att beskriva prisnivån korrekt. Det som är angeläget ur ett kundperspektiv är att det ska vara möjligt att enkelt kunna beräkna effekten av en energieffektiviseringsåtgärd. Vid sökande efter prisinformation samt kvalitetssäkring av inlämnade prisstatistik kan konstateras att det i vissa fall fortfarande kan vara svårt att finna en relevant prislista för fjärrvärmen på företagens hemsidor. Detta gäller även företag som är anslutna till REKO där ett av kraven är att En publik prislista ska finnas. Det är viktigt att denna typ av kvalitetssäkring faktiskt efterlevs vad det gäller en publik och förståelig prislista. Energimarknadsinspektionen ställer numera samma krav via sina föreskrifter. REKO är fjärrvärmebranschens frivilliga system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer. Fjärrvärmen står för ca hälften av typhusets totala kostnader. Sedan sekelskiftet har både prishöjningarna och i vissa fall prisnivåerna legat på nivåer, som tyder på att leverantörerna av fjärrvärme har använt sin dominerande ställning på ett sätt som inte gynnar kunderna. Denna utveckling har försämrat förtroendet för fjärrvärmen, vilket är beklagligt eftersom de flesta fjärrvärmesystem har en utmärkt miljöprofil. Priser för fjärrvärme har studerats mer ingående för kommungrupp 1 och 3 (enligt SCB:s indelningsgrund för Stora och Större städer) samt Gotland (se nedan och definition i Bilaga 2). Urvalet av kommuner är gjort utifrån att dessa kommuner ofta är en typ av regionala centrum med en geografisk spridning över landet. Prisnivå, prisutveckling och ägande har varit i fokus i Tabell 1 nedan. För fjärrvärmen har alltjämt Fortum Värme i Stockholm den högsta prisnivån i den studerade gruppen av kommuner. Det finns dessutom ett antal kommunala aktörer som har höjt priset kraftigt, som t.ex. Örnsköldsvik och Umeå samt en hel grupp som ökat sina priser med ca 50 %. 14 (37)

15 Tabell 1 Fjärrvärmeprisutveckling i Stora och Större städer + Gotland 15 (37)

16 2.3 Alternativ till uppvärmning med fjärrvärme Huvudalternativen till fjärrvärme för uppvärmning är idag panncentraler för eldning med biobränslepellets eller användning av bergvärmepumpar. Framför allt värmepumpslösningar har ökat i konkurrenskraft. Oljeeldade panncentraler är inte längre något alternativ till fjärrvärme pga hög kostnad. Det är viktigt att det finns en oberoende part som följer kostnadsutvecklingen för alternativa uppvärmningsformer till fjärrvärmen då den är helt dominerade för flerbostadshus och service. Sedan fem år tillbaks i tiden har en förenklad jämförelse gjorts baserat på en rapport från Energimarknadsinspektionens, Uppvärmning i Sverige år Fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med alternativa uppvärmningsformer har försämrats något jämfört med förra årets studie då elpriserna minskat, vilket gynnar värmepumpsalternativen. Energimarknadsinspektionen gör tyvärr ingen jämförande studie av alternativa former för uppvärmning för flerbostadshus vilket är en brist. I sin årliga rapport (Uppvärmning Sverige) bevakas endast värmemarknaden för villor. Det är i högsta grad önskvärt att en bevakning även av fjärrvärmens huvudmarknad (flerbostadshus) sker i myndighetens regi, vilket också påtalats vid upprepade tillfällen från Nils Holgerssongruppen. I synnerhet när Energimarknadsinspektionen själva gör bedömningen att Fjärrvärmekunden befinner sig i en svag position gentemot fjärrvärmeföretagen. 16 (37)

17 3. EL 3.1 Slutsatser & Iakttagelser Prisutvecklingen för el sammantaget, d v s inklusive elnät, elhandel och skatter, har sjunkit mellan år 2011 och år 2012 med nästan 14 procent. Liksom förra året har använts rörliga prisavtal för elhandelspriset. Rörligt pris är numera den vanligaste avtalsformen. De procentuella förändringarna avser kommunmedelvärden. För typlägenheten i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för all el på 427 kr/månad. Det är 14 procent dyrare i kommunen med det högsta priset (488 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset 25 procent lägre (322 kr/mån). Det som skiljer kommunerna åt är nätavgiften och elskatten (som är lägre i ett antal Norrlandskommuner) samt numer också elprisområdestillhörighet (i studien används medel av elprisområde 3 Stockholm). Den totala elanvändningen i fastigheten består dels av ett fastighetsabonnemang och 15 lägenhetsabonnemang. Ungefär 30 procent av den totala elanvändningen är fastighetsel, vilket påverkar fastighetsägaren kostnader och läggs in i hyran. De iakttagelser som gjorts avseende de totala elpriserna är sammanfattningsvis följande: Det totala elpriset variera kraftigt från år till år främst beroende på elhandelsprisets utveckling. Under den period som Nils Holgersson-undersökning bedrivits har det successivt inneburit ökade priser sedan år Den närmsta 10-årsperioden kommer innebära ett överskott av elproduktion i det nordiska systemet. Det är främst utbyggnad av vindkraft, men även ny kärnkraft i Finland samt uppgradering av den svenska kärnkraften som står för utökningen av elproduktionen. Detta borde leda till lägre framtida elhandelspriser om inte hela överkapaciteten kan exporteras. Detta återspeglas möjligen också i årets rapport då även tillgången på vatten varit god för vattenkraften samtidigt som efterfrågan minskat något. I årets rapport har rörligt elhandelsavtal använts. Skälet till det ändrade synsättet, som applicerades redan år 2010, är att rörligt elavtal är det vanligaste och samtidigt bäst avspeglar den aktuella elmarknaden. 17 (37)

18 Elnätsavgifter fortsätter att öka (se kommentarer under elnät), vilket är bekymmersamt ur ett konsumentperspektiv. Elskatten är höjd jämfört med 2011 med 2,5 procent (normal elskatt är nu 29 öre/kwh exkl. moms). Den 1 november 2011 infördes fyra elområden i Sverige. Vilket innebära att elpriset i Sverige variera beroende på i vilket elområde konsumtionen finns. 3.2 Nätavgifter För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för elnät på 196 kr/månad. Det är 41 procent dyrare i kommunen med det högsta priset (276 kr/mån). I landets billigaste kommun, Skövde, är priset 43 procent lägre (111 kr/mån). De iakttagelser som gjorts avseende elnätsavgifterna är sammanfattningsvis följande: Årets studier visar återigen en höjning av elnätavgiften med i medeltal 2,6 procent, redovisat som ett kommunmedel. Förra årets studie visade på stora ökningar (4,7 procent). Det faktum att elnätsföretagen befunnit sig mellan två regleringsmodeller har inneburit en svagare tillsyn från Energimarknadsinspektionen (EI) under en period. Branschen har tvingats till stor investeringar avseende ökad elsäkerhet och elmätare. Dessa investeringar har gjorts under en period med historiskt låga räntor. Dessa investeringar som syftar till en rationellare drift tillsammans med en utveckling där driftoch underhållsdelen inom verksamheterna konkurrensutsätts borde kunna leda till lägre kostnader och därmed till lägre eller oförändrade elnätsavgifter framöver. På motsvarande sätt som för fjärrvärmepriser har en jämförelse gjorts för nätavgifter. Endast nätföretag som utgör dominerande nätföretag inom någon kommun har tagits med. Samma redovisningsform gjordes i föregående års redovisning. Även i årets studie har för fastighetsabonnemanget använts uppgifterna för i huvudsak 35 A (i några fall 35A jordbruk), eftersom det är dessa uppgifter som funnits historiskt och underlättar den årsvisa jämförelsen. När det gäller storleken på nätavgifter så är företagens distributionsförhållanden en viktig parameter. Det betyder att nätföretag med få kunder per ledningskilometer (landsbygdsdistribution) har en högre naturlig nätkostnad än nätföretag med många kunder per ledningskilometer (tätortsdistribution). Stormarna Gudrun och Per innebär naturligtvis också att vissa landsbygdsföretag i södra Sverige drabbades hårt samt att lagstiftningen skärpts vad det gäller ersättning till kund vid avbrott. De fysiska förutsättningarna är dock långtifrån den enda förklaringen till den relativt stora prisskillnaden mellan nätägarna. 18 (37)

19 Inte oväntat är det företag med stort inslag av glesbygd som har de högsta nätavgifterna och nätföretagen med lokalnät i tätorter som har de lägsta nätavgifterna i Figur 10 Nätavgifter företagsvis (10 lägsta, medel, 10 högsta) på nästa sida. Figur 10 Nätavgifter företagsvis (10 lägsta, medel, 10 högsta) Skillnaden mellan billigaste och dyraste nätföretag för Nils Holgerssonfastigheten blir enligt figuren ovan mycket hög Skövde kommun har ett elnätpris på ca 40 öre/kwh medan Ekfors Kraftnät AB för sin distribution fakturerar ca 100 öre/kwh, eller en prisnivå som är ca 2,5 ggr så hög. Energimarknadsinspektionen (EI) har historiskt tillämpat den s.k. nätnyttomodellen vid sin granskning av skäligheten i elnätstariffer. Nätnyttomodellen var en modell för prisreglering som tog sikte på nyttan som nätbolagen producerade. Systemet gav kredit för leveranssäkerhet och för en normal administration. Genom sin konstruktion kunde systemet också medverka till att sätta press på elbolagen att ta tillvara på den rationaliseringspotential som finns (enligt vissa experter upp till 30 procent). Från och 2012 kommer istället en förhandsprövning av nättarifferna ske, dvs. en prövning av avgifterna innan elnätsföretagen tillåts tillämpa sina tariffer. Tiden fram till dess har uppfattas som osäker ur ett kundperspektiv. De prisstudier som gjorts i rapporten visar på en fortsatt hög ökningstakt för elnätspriserna. Det förestående bytet av övervakningsmetod och det fönster som finns fram till dess kan innebär en osäkerhet för konsumenterna avseende ytterligare prishöjningar. Denna iakttagelse gjordes även förra året (2011) och misstanken att elnätsföretagen utnyttjar den uppkomna situationen har stärkts. Från ett kundperspektiv känns det därför fortfarande angeläget att ta upp diskussionen om hur elnätsföretagen kan effektiviseras samt inte minst hur denna effektivisering kan komma elnätskunderna tillgodo. Erfarenheten visar att det tar mycket lång tid mellan att en oskälighet konsta- 19 (37)

20 terats av myndigheten och att resultatet kommer elnätskunderna tillgodo. Nuvarande lagstiftning tar fasta på att de samlade intäkterna från elnätsverksamheten ska vara skälig. Hur de aktuella elnätstarifferna sätts mellan olika kundkategorier är upp till elnätsföretagen att själva bestämma. Eftersom undersökningen avser ett flerbostadshus har den dominerande tätortsdistributören valts då flera nätföretag förekommer. Fastighetens elförbrukning delas upp i fastighetsel och hushållsel. Elföretagens mest förmånliga tariffer, vilket oftast är en s.k. enkeltariff, har använts. Förbrukningar och övriga förutsättningar framgår av avsnittet "Förutsättningar" i början av rapporten. Tabell 2 Elnätsprisutveckling för Stora och Större kommuner + Gotland Priser för elnät har studerats mer ingående för kommungrupp 1 och 3 (enligt SCB:s indelningsgrund för Stora och Större städer) samt Gotland (se nedan och definition i Bilaga 2). Urvalet av 20 (37)

21 kommuner är gjort utifrån att dessa kommuner ofta är en typ av regionala centrum med en geografisk spridning över landet. Prisnivå, prisutveckling och ägande har varit i fokus i Tabell 2 nedan. För elnät är det uppenbart att E.ON har varit prisledande i den studerade gruppen av kommuner. Förutom kommuner med Vattenfall som eldistributör finns det också ett antal kommunala aktörer som följt efter, som t ex Östersund, Lund och Göteborg. 3.3 Elhandelspriser (konkurrensutsatt del) Sammanställningen som avser elhandelspris för både hushållsel och fastighetsel tillsammans med månadsmedelvärde för marknadspriset för el (NordPools spotmarknad prisområde Sverige), visas i nedanstående figur: Figur 11 Tillsvidarepriser och avtalspriser (1 år) samt rörligt avtal (endast ) för elhandelsföretag vid halvårsskiftet år för typfastigheten jämfört med månadsmedelvärden av spotpriser på Nordpool Medelvärdet av tillsvidarepriserna för de tio största företagen juni år 2012 var 78,8 öre/kwh exkl. elskatt och moms. Motsvarande medelvärden för år 2011 var 86 öre/kwh. Medelpriset för 1- årsavtal vid halvårsskiftet 2012 var 51,6 öre/kwh exkl. elskatt och moms. Motsvarande avtalspris för år 2011 var 64,2 öre/kwh, dvs. avtalspriserna har i medeltal minskat med nästan 20 procent. Skillnaden mellan avtalspriserna på ett år och tillsvidarepriserna kan bland annat förklaras med att de trögrörliga tillsvidarepriserna ligger kvar längre på tidigare prisnivåer. Det finns också en tendens, som förstärkts under senaste åren att skillnaden mellan tillsvidarepris och avtalspris ökar. Prisutvecklingen på marknadsplatsen NordPool och undersökningstillfällena för Nils Holgersson redovisas också i figuren. Det rörliga avtalspriset, som numera är vanligare än tillsvidarepriser (figuren nedan), följer spotpriserna på ett mer följsamt sätt. Där är det viktigt att kontrollera villkoren och vilka marginaler som används av de olika elhandelsföretagen. SCB har statistik för hur avtalsformerna fördelas i antal elkunder per avtalsform. I nedanstående diagram finns en 21 (37)

22 utveckling från år 2001 till och med augusti Mätningarna visar att allt fler kunder överger tillsvidarepriserna och gör aktiva val. Traditionellt har en majoritet av lägenhetskunderna i Sverige haft tillsvidareavtal som kontraktsform. Vi kan utgå ifrån att villakunderna är ett mer aktivt kundsegment vad avser byte av elleverantör, jämfört med lägenhetskunderna. Figur 12 Avtalsformer för slutkunder (källa: SCB) Från den 1 november 2011 har Sverige indelats i fyra elområden. Det innebär fyra olika elpriser beroende på var i landet elkonsumtionen sker. I vår redovisning ovan av 1 årsavtal har vi förutsatt att konsumtionen skett i område 3 (Elområde Stockholm, SE3). Indelningen framgår av kartan nedan. Svensk Energi förklarar enligt följande: Gränserna mellan elområdena går i trånga sektorer där det råder begränsad förmåga att föra över el i näten, så kallade flaskhalsar. Varje område har sina förutsättningar för balans mellan tillgång och efterfrågan på el. Under timmar med stora elflöden genom Sverige räcker inte alltid överföringskapaciteten i näten för att möta efterfrågan. Då kan olika priser uppstå i områdena. Det kommer således inte att finnas något enhetligt Sverigepris framöver varken på rörliga eller fasta avtal. Det kan också bli relativt stora skillnader. Ser man på de priser som ställs ut på Nordpool för de olika prisområdens, se Figur 13, så har prisskillnaden i medeltal varit knappt 3 öre/kwh mellan SE1 och SE4 under (37)

23 Figur 13 Variationer i pris mellan olika svenska elområden (SE1-4) och systempriset för Norden som månadsmedelvärden av spotpriser på Nordpool Genomgående har elområde Malmö (SE4) varit dyrast. Skillnaden till de andra elområdena har emellertid varierat kraftigt över tiden. 23 (37)

24 3.3 Sammanlagda elkostnader inklusive skatter I det följande redovisar vi både det totala elpriset i form av medelvärdet av det rörliga elhandelspriset för de tio största elhandelsföretagen och nätavgifter för samtliga kommuner och därmed förknippade nätföretag. Den totala elkostnaden inklusive moms redovisas kommunvis och uttrycks i kronor per kvadratmeter. De flesta av landets kommuner hade under första halvåret 2012 en punktskatt (konsumtionsskatt) på 29 öre/kwh exkl. moms. Vissa norrlandskommuner har en punktskatt på 19,2. Nivån år 2011 var på 28,3 respektive 18,7 öre/kwh. På alla avgiftselement, alltså även på punktskatten, tillkommer moms med 25 procent. Figur 14 Totala elkostnaden kommunvis (10 lägsta, medel, 10 högsta) Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst total elkostnad samt medel för undersökningen, vilket var 76,8 kr/kvm år 2012 jämfört med 88,9 kr/kvm för år Det innebär en minskning med nästan 14 procent sedan år Det bör också påpekas att ytterligare sex kommuner har samma totalkostnad som Hammarö nämligen Eda, Forshaga, Grums, Gullspång och Hagfors, eftersom dessa kommuner har Fortum som elnätsföretag. Det kan också noteras att flera norrlandskommuner av tradition har låga elnätspriser. Dessutom betalar kunderna i flera norrlandskommuner en lägre punktskatt på el. Luleå är den kommun som har den lägsta kostnaden för el (57,9 kr/kvm) och Torsås den högsta (87,9 kr/kvm). Översatt till en lägenhetsrelaterad kostnad så innebär det 322 respektive 488 kr/månad. Skillnaden mellan kommunerna blir då 167 kr/månad och lägenhet. Utvecklingen mellan åren för de olika kostnadselementen har åskådliggjorts i följande diagram, där de procentuella avvikelserna avser kommunmedelvärdet: 24 (37)

25 Figur 15 Totala elkostnaden fördelat per kostnadselement åren Figur 16 Procentuell fördelning mellan priskomponenterna för en lägenhet i typhuset Figur 17 Fördelning av den totala elkostnaden mellan de 15 lägenheterna och fastighetsabonnemanget för medelvärdet i undersökningen Den totala elkostnaden som redovisas i studien består av tre olika komponenter: nätavgift, elpris och skatter. Lägenheten i studien har en årsförbrukning på kwh. Vi har vidare förutsatt att elpriset handlats upp i konkurrens genom att teckna rörligt elhandelsavtal med befintlig elleverantör eller genom att byta elleverantör. Baserat på år 2012 års medelvärden i studien blir förhållanden mellan olika priskomponenter enligt Figur 16. I årets studie är skatter tillsammans med elhandelsavgiften inkl. elcertifikat och påverkan av utsläppsrätter den största kostnadsposten i det totala elpriset för de flesta hushållen. Skatten utgörs av punktskatten på el (konsumtionsskatt) samt moms på alla kostnadselement. Vissa norrlandskommuner har, som nämnts ovan lägre punktskatt. När det gäller fördelningen av elkostnaden i typfastigheten illustreras det av följande Figur 17 som återspeglar medelvärdets fördelning. 25 (37)

26 4. VATTEN OCH AVLOPP 4.1 Slutsatser & Iakttagelser Takten för prisutvecklingen för VA är 3,9 procent mellan 2011 och 2012 och ligger i år klart över KPI (0,3 procent). För typlägenheten i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för VA på nästan 320 kr/månad. Det är nästan 70 procent dyrare än i kommunen med det högsta priset (541 kr/mån). I landets billigaste kommuner, Stockholm och Huddinge, är priset drygt 60 procent lägre (124 kr/mån). De iakttagelser som gjorts avseende VA-priserna är sammanfattningsvis följande: VA-avgiften har under den tid som Nils Holgersson-undersökningen genomförts, d v s sedan 1996, stigit med nästan 55 procent medan KPI under samma period ökat med drygt 20 procent. VA-branschen, som är kapitalintensiv, har samtidigt under denna period fått fördelen av att referensräntorna sjunkit från en nivå på omkring 9 procent till mellan 1-2 procent (se Figur 5). Det finns skillnader i tekniska förutsättningar för att bedriva VA-verksamhet vid en jämförelse mellan olika kommuner men det förklarar inte de stora skillnader som resultaten visar. 4.2 Resultat Taxorna för vatten och avlopp förändras inte i sin uppbyggnad på samma sätt som avfallstaxorna. VA-systemet är inte lika lätt att förändra och ger en stabilare struktur. Taxornas konstruktion skiljer sig något från kommun till kommun. I stort sett alla kommuner har en fast avgift och en avgift per kubikmeter förbrukat vatten. Till detta kommer i en del fall lägenhetsavgift och/eller mätaravgift. En del kommuner har en dominerande fast del medan de flesta har en låg fast del och en hög rörlig avgift. Vissa kommuner tar också ut en avgift baserad på tomtarea. 26 (37)

27 Figur 18 Kommuner med högsta och lägsta VA-taxa Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst VA- taxor samt medel för undersökningen vilket var 55,2 kr/kvm år 2011 och 57,3 kr/kvm år Medelvärdet har stigit med 3,9 procent mellan åren 2011 och 2012, vilket är en ökning jämfört med föregående undersökning (2,8 procent mellan 2010 och 2011). I bilaga 1 finns samtliga uppgifter redovisade. Den lägsta VA-kostnaden finns i Stockholm och Huddinge (22,4 kr/kvm) och den högsta i Tanum (97,4 kr/kvm), vilket motsvarar en lägenhetskostnad på mellan 124 och 541 kr/månad. Lägenhetskostnaden kan alltså vara 417 kr/månad lägre i Stockholm och Huddinge jämfört med Tanum till följd av VA-taxans nivå. Dessa ytterligheter är allt jämt de samma som vid föregående års studie. Ingen hänsyn har tagits till anläggningsavgifterna. VA-verksamheten är i helt dominerande grad avgiftsfinansierad. Vissa kommuner kan dock ha ett tillskott via skattesedeln. Uppgifter för detta saknas. Räknat för samma vattenvolymer så har höjningen av den genomsnittliga VA-kostnaden ökat något mer än konsumentindex över de studerade åren. Samtidigt visar förbrukningsstatistik över vattenåtgång att vattenkonsumtionen minskat över åren, vilket även för med sig minskade absoluta kostnader för VA. Den kommunala vattentjänstbranschen är ett naturligt monopol som inte har avreglerats, i motsats till t ex elhandel. Enligt lagstiftningen måste VA-verksamheterna bedrivas utifrån självkostnadspris och får heller inte ge vinst. 27 (37)

28 5. AVFALL 5.1 Slutsatser & Iakttagelser Prisutvecklingen för avfall har varit något högre jämfört (1,5 procent) med mellan 2010 och För typlägenheten i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för avfall är på 109 kr/månad. Det är nästan dubbelt så dyrt i kommunen med det högsta priset, Arjeplog, (210 kr/mån). I landets billigaste kommun, Solna, är priset mer än hälften (46 kr/mån) av medelvärdet. De iakttagelser som gjorts avseende avfallspriserna är sammanfattningsvis följande: Spridningen är stor mellan kommunerna och prismodellerna är mycket varierande. I året studie syns det även i utfallet bland de 10 högsta och lägsta kommunerna. Flera kommuner har ändrat sin prismodell och samtidigt t ex skapat incitament för kunden att välja insamling av komposterbart avfall i separata kärl. Nils Holgerssons standardfråga avseende avfall baseras på en insamlingsvolym motsvarande ca 1200 liter/vecka. Om frågan istället ställs öppet till kommunerna har ca 60 procent besvarat frågan (55 procent förra året). Resultatet är då att insamlingsvolymen minskar till i medeltal ca 1100 liter/vecka och medelkostnaden sjunker med 8,5 procent. I Nils Holgersson efterfrågas endast kostnaden för insamling av hushållsavfall. Det har blivit vanligare att även returmaterial i form av olika förpackningar, tidningar mm samlas in fastighetsnära. Att det uppstår en dubbelkostnad för insamling av detta material för fastigheten är inte helt okontroversiellt konsumenten redan betalt för detta via en avgift på förpackningar samt att det dessutom urholkar producentansvarsprincipen. Andelen kommuner med fasta kostnader har ökat över tiden. Mer än hälften av kommunerna tillämpar idag lägenhetsavgifter. I medeltal motsvarar den avgiften en tredjedel av den totala kostnaden för hämtning av hushållsavfall. Vid minskade volymer av hushållsavfall så innebär det att den icke påverkbara avgiften kommer att öka sin andel. 28 (37)

29 5.2 Resultat Figur 19 Kommuner med högsta och lägsta avfallskostnader Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst avfallskostnader samt medel för undersökningen, vilket var knappt 19,3 kr/kvm år 2011 och drygt 19,6 kr/kvm år I förra årets undersökning var priset i stort sett oförändrat (+ 0,2 procent). Årets undersökning visar på 1,5 procent jämfört med föregående år. Den lägsta kostnaden för avfall finns numera i Solna med 8,2 kr/kvm. Lidköping har tidigare haft det lägsta priset. Arjeplog har den högsta avfallskostnaden, 37,9 kr/kvm. För en lägenhet innebär detta en variation mellan 46 och 210 kr/månad. Skillnaden är med andra ord 165 kr/månad för en lägenhetsinnehavare. De kommuner som har höga avfallstaxor är oftast mindre kommuner och finns i hög grad i glesbygd. En annan faktor som påverkar avfallskostnaden är hur fördelningen av kostnaderna för insamling av avfall som tillhör producentansvaret sker. Studier som gjorts, på uppdrag av flertalet av aktörerna inom Nils Holgersson-gruppen och Avfall Sverige, visar att de boende i hög utsträckning belastas även med dessa kostnader. Om och i så fall hur det påverkar de olika kommunernas avfallstaxa är sannolikt olika från kommun till kommun. Om hänsyn tas till det redovisade resultat utifrån faktisk kostnad och volym (för kommuner som inte svarat används ordinarie uppgift) fås ett medelpris som är drygt 8 procent lägre, 18,0 istället för 19,6 kr/kvm inkl moms. Om endast de kommuner som svarat på frågan studeras (158 av 290 kommuner) är avfallskostnaden 15,5% lägre (16,5 jämfört med 19,5 kr/kvm för dessa kommuner). I Bilaga 2 redovisas den alternativa kostnaden som kommunerna redovisat. 29 (37)

30 5.3 Bakgrund och fastighetens förutsättning Liksom tidigare års redovisningar är variationen i kostnad stor mellan kommunerna för att ta hand om avfall. Variationen för avfallskostnaden är fortfarande större än för övriga studerade kostnadsslag. Kommunernas olika lösningar varierar mycket varför det är svårt att få en entydig och enkel redovisning. Nästan alla kommuner har infört kärlhantering och allt fler kommuner jämfört med tidigare undersökning delar upp avfallet i en komposterbar och en brännbar del. Förpackningsåtervinning är väl utbyggd i kommunerna. Detta i kombination med kompostering gör att avfallsmängden som fraktas bort från bostaden minskar. Redovisning av den behandlade mängden hushållasavfall, som Avfall Sverige årligen publicerar i skriften Svensk Avfallhantering, noterar en ökning med 3,5 procent. Detta efter två års minskning i rad. För fastigheten i undersökningen gäller följande: o En fastighet med 15 lägenheter, 1000 kvm boyta och motsvarande 5 st 240 liters säckar (för kärl: 3 st 370 liters kärl eller 2 st 660 liters kärl) med hämtning en gång i veckan. o Hämtningspoäng mellan 30-50, hämtavstånd 9 m. Inga trappor/dörrar i hämtningsväg. o Kärlhyra och grovsophämtning ska ingå i avgiften. o Ingen komprimering. o Kommuner med uppdelning av avfall i brännbart och organiskt har själva redovisat uppdelningen. Det som använts som "normal"-uppdelning vid beräkning är ca 1000 liter brännbart och resterande komposterbart, d v s ca 200 liter. I de flesta kommuner finns något taxealternativ som stämmer överens med de givna förutsättningarna. För de kommuner som har 14-dagarshämtning räknas med dubbla säck- eller kärlmängden, 6 st 370-literskärl eller 10 st 240 liters säckar. Vid avgift i kr/kg har fastighetens avfallsvikt varit normerad till kg/år. Underlaget för beräkning av avfallsvikten är hämtad från plockanalyser som genomförts av REFORSK. Allt fler kommuner tillämpar källsortering med uppdelning i vått och torrt avfall och/eller någon form av kompostering. För att jämföra sådana taxor krävs nya och betydligt mer detaljerade antaganden för att jämföra fastighetens kostnader. I praktiken är detta mycket svårt då kommunerna har så totalt skilda taxekonstruktioner och insamlingsmetoder. Insamlingsverktyget har i denna undersökning dock anpassats för att kunna lämna mer detaljerade svar. Grovsophämtningen har visat sig svår att i praktiken få med i kostnadsbeskrivningen, då den hos många kommuner inte längre erbjuds. Detta visar också svårigheten att få med de olika servicenivåer som faktiskt erbjuds fastighetsägaren beroende på vilken kommun som studeras. En ytterligare komponent som kan vara svår att göra en rättvis betraktelse av är hämtavståndet 9 m. Kommunerna tillämpar mycket olika praxis och prismodeller för detta. Prisskillnaden kan i många fall vara stor så att det i praktiken blir helt missvisande. I dessa kommuner har fastighetsägarna anpassat lösningarna för att korta ner hämtningsavståndet där med få ner sina kostnader. 30 (37)

31 6. TOTALKOSTNAD Kostnadsökningen för Nils Holgersson-fastigheten är +3,4 procent jämfört med Detta är något över KPI. Det är framför allt elpriset med betydande höjningar för elhandelspris och elnät som drar upp nivån. För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det ett medelvärde för totalkostnaden på kr/månad. Det är 21 procent dyrare i Munkedal, kommunen med det högsta priset (2 075 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset 30 procent lägre (1 197 kr/mån). Medelvärde för en kommun med fjärrvärme är nästan 308 kr/kvm år 2012 jämfört med drygt 312 kr/kvm för år Figur 20 Kommuner med högsta och lägsta totalkostnad 31 (37)

32 De tio kommuner som har lägst totalkostnad får den positionen framförallt genom att ha låga fjärrvärmekostnader. De tio kommuner som har den högsta totalkostnaden ligger där på grund av en kombination av höga VA-taxor, höga avfallskostnader, höga nätavgifter för el samt en hög kostnad för uppvärmning i form av fjärrvärme. Dessa kommuner har genomgående relativt låga invånarantal. Det är därför intressant att undersöka om det finns ett samband mellan kommunstorlekens betydelse för totalkostnaden. Detta åskådliggörs i följande figur, där totala antalet kommuner i Sverige har delats in nio klasser med ursprungligen ca 30 kommuner i varje klass. Det som hänt över åren är att antalet mindre kommuner successivt har ökat. Kostnadsförändringen jämfört med tidigare år har varit större i de små kommunerna jämfört med de stora kommunerna. För 2012 jämfört med år 2011 kan konstateras att kostnadsförändringen med avseende på kommunstorlek har blivit mer utjämnad. Det finns ingen tydlig skillnad i absolut höjning mellan de små och stora kommunerna. Figur 21 Medelvärdet av totalkostnad som funktion av kommunstorlek år 2012 (fjärrvärmda kommuner) Rikets 290 kommuner är uppdelade från de största längst till vänster och till de minsta längst till höger i figuren. Bilden är sig samtidigt lik mellan åren med avseende på att de mindre kommunerna i glesbygd alltjämt har höga kostnader för sin tekniska service. Det är också ett av skälen till att vi tycker att det är mest intressant att försöka jämföra kommuner av liknande storlek med varandra. Materialet medger en uppdelning på alla dessa nio storleksklasser av kommuner. Skillnaden mellan medelvärdet i gruppen med kommuner över innevånare och gruppen med kommuner under innevånare är 44 kr/kvm inkl moms. För den studerade typlägenheten på ca 67 kvm motsvara detta ca 245 kr/månad och lägenhet. Denna skillnad har mellan kommuner har ökat något sedan förra undersökningen. 32 (37)

Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. - en avgiftsstudie för 2012

Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. - en avgiftsstudie för 2012 Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige - en avgiftsstudie för 2012 FÖRORD Värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning är nödvändigheter i alla bostadshus. Kostnaden för

Läs mer

underbara resa genom Sverige - e n a v g i f t s s t u d i e f ö r 2 0 1 3

underbara resa genom Sverige - e n a v g i f t s s t u d i e f ö r 2 0 1 3 Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige - e n a v g i f t s s t u d i e f ö r 2 0 1 3 Rapport måndagen den 11 november 2013 Bild: Hans Thoursie FÖRORD Värme, varmvatten, vatten och avlopp,

Läs mer

Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. en avgiftsstudie för år 2009

Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. en avgiftsstudie för år 2009 Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige en avgiftsstudie för år 29 Taxor och avgifter motsvarar fyra fem månadshyror! Värme, vatten, VA, el och renhållning behöver alla ha. Men kostnaden

Läs mer

Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. - en avgiftsstudie för 2011

Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. - en avgiftsstudie för 2011 Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige - en avgiftsstudie för 2011 FÖRORD Värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning tillhör de nödvändiga nyttigheterna i alla bostadshus.

Läs mer

Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. - en avgiftsstudie för 2014

Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. - en avgiftsstudie för 2014 Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige - en avgiftsstudie för 2014 Rapport torsdagen den 13 november 2014 FÖRORD Värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning är nödvändigheter

Läs mer

Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. en avgiftsstudie för år 2007

Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. en avgiftsstudie för år 2007 Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige en avgiftsstudie för år 2007 Boavgifterna som kostar fem gånger fastighetsskatten Värme, varmvatten, VA, el och renhållning behöver alla ha. Men

Läs mer

Stora skillnader mellan kommunernas avgifter och taxor

Stora skillnader mellan kommunernas avgifter och taxor Stora skillnader mellan kommunernas avgifter och taxor Taxor och avgifter för el, värme, avfall och vatten varierar kraftigt mellan landets kommuner. För en vanlig trerumslägenhet i Munkedal motsvarar

Läs mer

Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. - en avgiftsstudie för 2010

Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. - en avgiftsstudie för 2010 Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige - en avgiftsstudie för 2010 FÖRORD Värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning tillhör de nödvändiga nyttigheterna i alla bostadshus.

Läs mer

LÖNSAMHET VID EFFEKTIVISERING. Så påverkas kostnaderna vid minskning av fjärrvärme-, el- och vattenanvändning samt hushållsavfall

LÖNSAMHET VID EFFEKTIVISERING. Så påverkas kostnaderna vid minskning av fjärrvärme-, el- och vattenanvändning samt hushållsavfall LÖNSAMHET VID EFFEKTIVISERING Så påverkas kostnaderna vid minskning av fjärrvärme-, el- och vattenanvändning samt hushållsavfall 11 maj 2011 SAMMANFATTNING Att utnyttja resurser effektivt är viktigt både

Läs mer

LÖNSAMHET VID EFFEKTIVISERING

LÖNSAMHET VID EFFEKTIVISERING LÖNSAMHET VID EFFEKTIVISERING Så påverkas kostnaderna vid minskning av fjärrvärme-, el- och vattenanvändning samt hushållsavfall 22 maj 2015 Slutrapport Reviderad 2015-06-17 SAMMANFATTNING Att utnyttja

Läs mer

FÖRORD. Stockholm i september 2008. Avgiftsgruppen 2 (40) Rapport Avgiftsstudie 2008

FÖRORD. Stockholm i september 2008. Avgiftsgruppen 2 (40) Rapport Avgiftsstudie 2008 FÖRORD Värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning tillhör de nödvändiga nyttigheterna i alla bostadshus. Sättet som de produceras på inverkar på de boendes komfort och på miljön i stort.

Läs mer

FÖRORD. Stockholm i september 2007. Avgiftsgruppen 2 (35) Rapport Avgiftsstudie 2007

FÖRORD. Stockholm i september 2007. Avgiftsgruppen 2 (35) Rapport Avgiftsstudie 2007 FÖRORD Värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning tillhör de nödvändiga nyttigheterna i alla bostadshus. Sättet som de produceras på inverkar på de boendes komfort och på miljön i stort.

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

UNDERBARA RESA GENOM SVERIGE

UNDERBARA RESA GENOM SVERIGE Bild: Hans Thoursie FASTIGHETEN NILS HOLGERSSONS UNDERBARA RESA GENOM SVERIGE - En avgiftsstudie för år 2001 - Förord Värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning tillhör de nödvändiga nyttigheterna

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år. Den fullständiga rapporten är framtagen av Thomas

Läs mer

FASTIGHETEN NILS HOLGERSSONS

FASTIGHETEN NILS HOLGERSSONS Bild: Hans Thoursie FASTIGHETEN NILS HOLGERSSONS UNDERBARA RESA GENOM SVERIGE - En avgiftsstudie för år 2003 - Slutrapport 1 Avgiftsstudie 2003 Förord Värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning

Läs mer

FASTIGHETEN NILS HOLGERSSONS

FASTIGHETEN NILS HOLGERSSONS Bild: Hans Thoursie FASTIGHETEN NILS HOLGERSSONS UNDERBARA RESA GENOM SVERIGE - En avgiftsstudie för år 2003 - Slutrapport 1 Avgiftsstudie 2003 Förord Värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning

Läs mer

FASTIGHETEN NILS HOLGERSSONS UNDERBARA RESA GENOM SVERIGE

FASTIGHETEN NILS HOLGERSSONS UNDERBARA RESA GENOM SVERIGE Bild: Hans Thoursie FASTIGHETEN NILS HOLGERSSONS UNDERBARA RESA GENOM SVERIGE - En avgiftsstudie för år 2000 Förord Avgifter för energi, vatten och avlopp, renhållning och sotning utgör tillsammans med

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Högsta priset i länet har Nynäshamn med 884 kr/mwh, medan det lägsta priset finns i Huddinge, Botkyrka

Högsta priset i länet har Nynäshamn med 884 kr/mwh, medan det lägsta priset finns i Huddinge, Botkyrka Stockholms län: Fjärrvärmen i Stockholm och Nynäshamn dyrast i länet I Stockholms län har Stockholm och Nynäshamn det klart högsta priset. Stockholms län är fjärde dyraste län bland Sveriges 21 län när

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

Tillsvidarepriser för el

Tillsvidarepriser för el Tillsvidarepriser för el - En dyr avtalsform En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING... 3 TILLSVIDAREPRISER EN DYR AVTALSFORM... 4 INLEDNING... 4 SÅ HÄR GENOMFÖRDES STUDIEN...

Läs mer

Elnätpriser 2008-2009

Elnätpriser 2008-2009 Elnätpriser 2008-2009 Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 4 3. Syfte, metod och avgränsningar... 5 4. Resultat... 6 4.1 De högsta och lägsta elnätpriserna 2009...

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100%

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100% jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Trelleborgs Energiförsäljning AB

Trelleborgs Energiförsäljning AB Trelleborgs Energiförsäljning AB Rapport till lekmannarevisorerna Granskning av ändamålsenlighet 15 december 2010 Bengt-Åke Hägg Godkänd revisor Sammanfattning och kommentarer Bolagets övergripande målsättning

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Prisjämförelse mellan el märkt Bra Miljöval och dess icke-miljömärkta motsvarighet

Prisjämförelse mellan el märkt Bra Miljöval och dess icke-miljömärkta motsvarighet Prisjämförelse mellan el märkt Bra Miljöval och dess icke-miljömärkta motsvarighet Utförd av: Statistiska Centralbyrån Martin Kullendorff Marcus Widén Oktober 2004 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) BRA MILJÖVAL

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Energi 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Maria Söder, telefon: 070 220 89

Läs mer

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes

Läs mer

Fjärrvärme Prislista småhus. Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping

Fjärrvärme Prislista småhus. Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping Fjärrvärme Prislista småhus Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping Fjärrvärme positiv energi Fjärrvärme är positiv energi. Med fjärrvärme kan du lämna bekymren bakom dig. Den ger en säker och bekväm uppvärmning.

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter 1 (5) Handläggare Datum HDA 2013-10-18 Taxor och avgifter En stor del av bostadsföretagens driftkostnader är taxor och avgifter för uppvärmning, el, avfall och vatten och avlopp. I Nils Holgersson undersökningen

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Undersökning av elavtals särskilda villkor

Undersökning av elavtals särskilda villkor Undersökning av elavtals särskilda villkor Bakgrund har under många år fått ett stort antal klagomål på elleverantörer. Klagomålens karaktär har varierat och olika typer av problem på marknaden har dominerat

Läs mer

Svensk Energis enkät om anvisningsavtal

Svensk Energis enkät om anvisningsavtal SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Handel & Försäljning Magnus Thorstensson +46-8-677 2806 +46-733-92 57 61 Datum 2014-02-17 1 (10) Svensk Energis enkät om anvisningsavtal I november

Läs mer

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Kompletterande dokument till Ei R 2012:14 Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen Kompletterand

Läs mer

Den nya nätregleringen i Sverige

Den nya nätregleringen i Sverige Den nya nätregleringen i Sverige Mats Johansson Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-12-01 Disposition 1. Nätstrukturen i Sverige 2. Ex post reglering idag 3. Ny tillsynsmetod från 2012

Läs mer

Informationsmöte. Välkommen!

Informationsmöte. Välkommen! Informationsmöte Portalen Välkommen! 2011-12-08 Dagordning HEMAB allmänt Kundforum Fjärrvärmeverksamheten Prisjämförelser Era frågor Övrigt Lunch VINDKRAFT AKTUELLT Härnösand energi & miljö AB (HEMAB)

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell Enkelhet för kunden Elhandlarcentrisk modell I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England)

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar.

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Mer än bara värme För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Fjärrvärmen ger kraft åt Göteborg. Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. I det arbetet

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Fjärrvärme Prislista småhus Mini - för hus med låg energiförbrukning. Gäller 2012-01-01 2012-12-31

Fjärrvärme Prislista småhus Mini - för hus med låg energiförbrukning. Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Fjärrvärme Prislista småhus Mini - för hus med låg energiförbrukning Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Fjärrvärme positiv energi Fjärrvärme är positiv energi. Med fjärrvärme kan du lämna bekymren bakom dig.

Läs mer

I korta drag. Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten, fjärde kvartalet 2012

I korta drag. Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten, fjärde kvartalet 2012 EN 24 SM 1301 Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten, fjärde kvartalet 2012 Energy prices and switching of suppliers, 4th quarter 2012 I korta drag Allmänt om publikationen Detta kvartalsvisa

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt!

Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt! Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt! På vår webbplats goteborgenergi.se kan du läsa mer om hur fjärrvärme fungerar! Göteborg Energi AB Box 53 401 20 Göteborg Telefon 020-62 62 62 www.goteborgenergi.se

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Fjärrvärmeföretagens anslutningskostnader för småhus

Fjärrvärmeföretagens anslutningskostnader för småhus Fjärrvärmeföretagens anslutningskostnader för småhus Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. FJÄRRVÄRMEFÖRETAGENS MONOPOL INNEBÄR MARKNADSMÄSSIGA BRISTER 3 3. KONSUMENTENS STÄLLNING MÅSTE

Läs mer

Din kontakt med elföretagen

Din kontakt med elföretagen Din kontakt med elföretagen sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Sid 3 sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el Sid sid 54 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) Sid 7 sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) Sid 9 sid

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Frågor och svar. Sandviken Energi + Bixia = sant Ver. 1.3

Frågor och svar. Sandviken Energi + Bixia = sant Ver. 1.3 Frågor och svar Sandviken Energi + Bixia = sant Ver. 1.3 ÖVERGRIPANDE Fråga 1: Fråga 2: Fråga 3: Fråga 4: Fråga 5: Fråga 6: Varför blir Sandviken Energi nu Bixia? Vi går samman med Bixia för att bli starkare

Läs mer

I korta drag. Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten, fjärde kvartalet 2014 EN 24 SM 1501

I korta drag. Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten, fjärde kvartalet 2014 EN 24 SM 1501 EN 24 SM 1501 Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten, fjärde kvartalet 2014 Energy prices and switching of suppliers, 4th quarter 2014 I korta drag Allmänt om publikationen Detta kvartalsvisa

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2011 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår

Läs mer

Prisändringsmodell för Heat Sweden Operations 2013

Prisändringsmodell för Heat Sweden Operations 2013 Prisändringsmodell för Heat Sweden Operations 2013 Lars Vestergren 16 september 2013 Inledning... 1 1. Prispolicy... 1 2. Prisändringar och prisprognos... 2 3. Prisstruktur... 3 4. Beskrivning av prisändringen...

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 INFORMATION OM MÖJLIGHETEN ATT BYTA FRÅN FJÄRRVÄRME TILL BERGVÄRME UTSKICK TILL MEDLEMMARNA ǀ APRIL 2015 UNDERLAGET ÄR FRAMTAGET AV ENEO SOLUTIONS AB I SAMMARBETE

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2011 EN0301

Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2011 EN0301 RM/ET 2011-02-11 1(7) Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2011 EN0301 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Resultat)avseende)individuell)mätning)av)varmvattenförbrukning)

Resultat)avseende)individuell)mätning)av)varmvattenförbrukning) 2012-02-15 Utredning med anledning av motion vid årsstämman 2011 Bakgrund) Lars Wäremark, 8B, lämnade en motion till föreningens ordinarie årsstämma den 26 april 2011, som syftade till att spara pengar

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER 1 2014-02-20 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER Elmarknadsutveckling rekommenderar att bilateral efterkorrigering av tim- och schablonavräknade

Läs mer

Elhandlarranking 2012

Elhandlarranking 2012 En jämförelse av elhandlarnas 1-årsavtal Elområde 1 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elanvändning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så gör

Läs mer

Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005

Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005 Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund 1. VILLAÄGARNAS RIKSFÖRBUND OCH FJÄRRVÄRME 3 1.1 MARKNADSMÄSSIGA

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

En rapport från Fastighetsägarna Mellansverige om fjärrvärmemarknaden i tio kommuner

En rapport från Fastighetsägarna Mellansverige om fjärrvärmemarknaden i tio kommuner En rapport från Fastighetsägarna Mellansverige om fjärrvärmemarknaden i tio kommuner Fjärrvärme i Mellansverige Den här rapporten visar hur priset på fjärrvärme över tid har stigit med oförsvarbara nivåer.

Läs mer

Avtal och information till anvisade kunder

Avtal och information till anvisade kunder Ei R2014:19 Avtal och information till anvisade kunder - en uppföljning Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:19 Författare: Elin Brodin och Johan Nilsson

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2012 EN0301

Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2012 EN0301 RM/ET 2012-02-21 1(7) Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2012 EN0301 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager

Läs mer

Uppföljning av timmätningsreformen

Uppföljning av timmätningsreformen Ei R2013:05 Uppföljning av timmätningsreformen - en delrapport Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2013:05 Författare: Therese Lager och Sara Näselius Copyright:

Läs mer

Elhandlarranking 2012

Elhandlarranking 2012 En jämförelse av elhandlarnas 1-årsavtal Elområde 3 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2013 EN0301

Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2013 EN0301 RM/ET 2013-02-20 1(8) Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2013 EN0301 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Tycker du om att spara?

Tycker du om att spara? E.ON Försäljning Tycker du om att spara? Då har vi rätt prismodell för dig. Jag kan inte direkt påverka mitt pris när jag snålar eftersom åtgärderna först slår igenom om några år. Du vet väl vilken fin

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och målsättningar...

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3)

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3) DKH Teckningsanmälan Jag tecknar mig för andel/andelar i Dala Vindkraft Ekonomisk förening, org.nr 769613-8911, och ansöker samtidigt om medlemskap (gäller ny medlem). Varje andel kostar 6 600 kronor.

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Informationsmöte. Välkommen!

Informationsmöte. Välkommen! Informationsmöte Mittuniversitetet - Sigma Välkommen! 2010-12-09 Dagordning Inledning Fjärrvärmeverksamheten Prisjämförelser Önskemål om information Kundundersökning, NKI Fika Kundforum, exempel i regionen

Läs mer