Stora skillnader mellan kommunernas avgifter och taxor

Transkript

1 Stora skillnader mellan kommunernas avgifter och taxor Taxor och avgifter för el, värme, avfall och vatten varierar kraftigt mellan landets kommuner. För en vanlig trerumslägenhet i Munkedal motsvarar kostnaden drygt kronor per månad, medan motsvarande kostnad i landets billigaste kommun Luleå är kronor. Kostnaden är alltså mer än 70 procent högre i Munkedal än i Luleå. Det här visar den årliga Nils Holgerssonrapporten, som kartlägger avgifter och taxor för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner. Under i stort sett alla de 16 år som Nils Holgerssonstudien genomförts, har priserna för dessa avgifter och taxor stigit mer än konsumentprisindex, konstaterar Per Holm, ordförande i Nils Holgerssongruppen. I år är det framförallt oroande att den totala elkostnaden har ökat med hela 5,2 procent. Elnätsavgifterna och elhandelspriserna har ökat med 4,7 respektive 7,5 procent. Under samma period har KPI bara stigit med 2,6 procent. Även fjärrvärmepriset fortsätter att öka, det senaste året med 3 procent. Det höga fjärrvärmepriset berör många, då kostnaden för värme är en stor utgift för hushållen. Anmärkningsvärt är hur mycket fjärrvärmepriserna skiljer sig åt mellan kommunerna. Den lägsta kostnaden finns i Luleå, där priset är 475 kronor per månad för en trerumslägenhet, medan den högsta finns i Falkenberg, där motsvarande kostnad är hela kronor. Att skillnaderna mellan kommunernas taxor totalt sett är så stora kan delvis förklaras av att det är dyrare att leverera vissa tjänster i glesbygd än i kundtäta orter. Men det förklarar inte hela skillnaden. Det rör sig ofta om verksamheter med bristande konkurrens där kunderna inte har någon reell möjlighet att påverka priserna. Kundens ställning är för svag, säger han. Särskilt kritisk är Per Holm till den kraftiga ökningen av elpriserna. Både elnätsavgifterna och elhandelspriserna skenar i väg betydligt snabbare än övriga konsumentpriser. En stor del av de här ökningarna kan konsumenterna inte komma undan genom att byta elleverantör, eftersom det råder monopol på själva elnäten. Dessa monopol är statligt reglerade, men trots det har elnätsavgifterna ökat med hela 31 procent de senaste fem åren. Det visar att den statliga övervakningen av elnätsavgifterna är för svag. Kommuner med lägst avgifter De fem kommuner som har lägst avgifter totalt sett är 1. Luleå (221 kr/kvm) 2. Skövde (235 kr/kvm) 3. Piteå (235 kr/kvm) 4. Boden (239 kr/kvm) 5. Västerås (241 kr/kvm) Kommuner med högst avgifter 1. Munkedal (378 kr/kvm) 2. Eda (374 kr/kvm)

2 3. Munkfors (369 kr/kvm) 4. Storfors (369 kr/kvm) 5. Hammarö (367 kr/kvm) Fakta om undersökningen: I Nils Holgerssonstudien flyttas en flerbostadsfastighet till varje kommun i landet och kostnaderna för sophämtning, vatten och avlopp, el och fjärrvärme jämförs. Bakom studien står organisationerna Fastighetsägarna Sverige, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO. EKAN Gruppen gör faktainsamling, sammanställning och analys av materialet. Prisjämförelser mellan kommuner, samt mellan leverantörer m m finns på: För mer information, kontakta: Per Holm, ordförande i Nils Holgerssongruppen, Thomas Folkesson, EKAN Gruppen, Presskontakter: Rudolf Antoni, Fastighetsägarna, Åke Johansson, HSB Riksförbund, Anna Wennerstrand, Hyresgästföreningen, Jenny Lindgren, Riksbyggen, Charlotta Lundström, SABO,

3 Nils Holgersson 2011 Sammanfattning av Nils Holgerssonrapporten Hela rapporten återfinns på

4 Bakgrund Nils Holgerssongruppen har redovisat kostnader för uppvärmning, el vatten och avlopp samt för sophämtning för Sveriges kommuner i 16 år. Som metod för undersökningen har valts att förflytta en bostadsfastighet till landets alla kommuner för att jämföra kostnaderna. Följande organisationer står bakom Nils Holgerssongruppen:

5 Sammanfattning Tabellen visar den genomsnittliga kostnaden per kvadratmeter och år för det undersökta bostadshuset samt den procentuella skillnaden mellan 2010 och Totalt har kostnaderna ökat med 3,4 procent.

6 Sammanfattning (forts) Skillnaden är stor mellan Sveriges kommuner. Bilden visar kostnaden per kvadratmeter och år för fjärrvärme, el, VA samt sophämtning i de 10 billigaste och dyraste kommunerna i landet samt för medelkommunen. Kostnadsskillnaden är mer än 70 procent mellan billigaste och dyraste kommunen!

7 Sammanfattning (forts) Skillnaden är stor mellan Sveriges kommuner. Bilden visar månadskostnaden för en trerumslägenhet (67 kvm) i Luleå och i Munkedal. Kostnadsskillnaden är kr per år!

8 Sammanfattning (forts) Kostnaderna för uppvärmning, el, VA och sophämtning har ökat med 3,4 procent mellan 2010 och 2011 vilket är något mer än inflationen som varit 2,6 procent (mars-värden för KPI). Hälften av kostnaden (48 %) är relaterad till värme 30 procent avser el (ca 10 respektive 20 procentenheter är fastighetsel respektive boendes elkostnad). Resterande kostnad utgörs av VA (18 %) och avfallshantering (6 %)

9 Sammanfattning (forts) Samtliga studerade nyttigheter har ökat betydligt mer än inflationen sedan Största ökningen står elen, vars ökning är 75 procent sedan 1996 (jämför med inflationen som under samma period ökat med ca 20 procent)