Kranvatten samma pris som för 10 år sedan.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kranvatten samma pris som för 10 år sedan."

Gunnel Mattsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Kranvatten samma pris som för 10 år sedan. I genomsnitt får varje person i ett hushåll 180 liter dricksvatten av hög kvalitet hemlevererat per dygn. Efter användning renas vattnet innan det återsänds till kretsloppet. Ett genomsnittligt hushåll i Sverige betalar ca 12 kronor per dygn för denna tjänst, vilket motsvarar samma prisnivå som för 10 år sedan. Branschorganisationen Svenskt Vatten har idag offentliggjort statistiken avseende taxor för vatten och avlopp för Utgiftenen, i fast penningvärde, för ett genomsnittligt hushåll har ökat med ca 3 procent jämfört med Trots detta visar statistiken att ur ett tioårsperspektiv är ökningstakten, i fast penningvärde, att betrakta som i stort sett oförändrad när hänsyn tas till den minskande vattenkonsumtionen. - Denna stabila och låga ökningstakt kan sannolikt inte fortsätta under kommande år då branschen står inför att gradvis behöva öka förnyelsetakten av ledningsnäten för förbättrad klimatanpassning, säger Hans Bäckman, Svenskt Vatten. Statistiken visar att den genomsnittliga årskostnaden för en normalvilla är kronor. Billigast i Sverige är Botkyrka kommun där årskostnaden är kronor. För en lägenhetsinnehavare är den genomsnittliga årskostnaden kronor, där anslutna till Stockholm Vatten har den lägsta årskostnaden som är kronor. I kommuner som domineras av tätorter blir VA-taxan oftast lägre eftersom det finns klara stordriftsfördelar i processen att framställa och distribuera kranvatten samt rena avloppsvatten. Ju större tätort ju lägre kostnader. Undantag från denna regel finns och slår igenom i vissa kommuner. Exempelvis kan en kommuns regler för hur investeringar finansieras innebära att VA-verksamhetens kapitalkostnader blir förhållandevis höga. Vatten- och avloppsverksamheten finansieras via avgifter till hushållen, för lägenhetshushållen integreras denna avgift i hyran. Man måste därför skilja mellan skattekollektivet och VAtaxekollektivet. Det handlar om två skilda plånböcker och VA-kollektivets pengar får, enligt lagen, inte användas för att subventionera skattekollektivet. Som framgår av bilagorna varierar kostnaden kraftigt mellan landets kommuner. De som kan berätta mer om de lokala förutsättningarna är representanter för VA-verken i respektive kommun. Du finner kontaktinformation i Svenskt Vattens medlemsmatrikel som finns på vår hemsida under fliken Om Svenskt Vatten. Mer underlag till taxor 2009, för riket, läns- och kommunvis finns att hämta på: under fliken Statistik/Taxestatistik/VA-Taxor 2009 För frågor kontakta: Hans Bäckman, Svenskt Vatten , Lars-Gunnar Bergman, Svenskt Vatten , Anders Lingsten, konsult ,

2 Kr/år Den årliga avgiften för vatten och avlopp under en 10-årsperiod Nedan visas utvecklingen av den årliga avgiften för ett normalt småhus (typhus A) under den senaste 10-årsperioden. Förutsättningar: Typhus A är ett småhus på 150 m 2 våningsyta, 800 m 2 tomtyta och förbrukar 150 m 3 vatten/år. Avgifterna avser det viktade medelvärdet i Sverige och inkluderar moms. Avgifterna i fast penningvärde är beräknade med hänsyn tagen till ändringen i konsumentprisindex (KPI). För 2009 har antagits en höjning av årsmedelvärdet för KPI jämfört med 2008 på 2 %. VA-kostnad normalt enbostadshus År Löpande penningvärde Fast penningvärde Av diagrammet ser vi att: VA-avgiften för 2009 har i genomsnitt ökat med c:a 5 % i löpande och c:a 3 % i fast penningvärde jämfört med Under den senaste 10-årsperioden har avgiften höjts med c:a 30 % i löpande och med c:a 10 % i fast penningvärde. VA-avgiften i diagrammet ovan redovisar årskostnaden med samma årliga förbrukning under hela 10 års-perioden. Under denna period har emellertid vattenförbrukningen per person minskat med c:a 5 10 % på grund av moderna installationer som kräver lägre vattenflöden. Om hänsyn till detta tas, är kostnaderna i princip lika idag som för 10 år sedan. Den genomsnittliga kostnadsutvecklingen för flerfamiljshuset, Typhus B, är likartad.

3 Som framgår av tabellerna nedan varierar kostnaden för vatten kraftigt mellan landets kommuner. De viktigaste anledningarna till detta är: Tät eller utspridd bebyggelse antalet meter ledning per person kan variera enormt mycket beroende på vilken bebyggelsetyp som dominerar samt vilka markförhållanden som råder. Har kommunen många små vatten- och reningsverk eller få stora med stordriftsfördelar. De naturliga förutsättningarna grundvattentäkt med färdigt dricksvatten eller ytvattentäkt där rening krävs innan distribution. Kapitalskuldens storlek samt hur denna finansieras Vilken förnyelsetakt som kommunen har på sitt ledningsnät och va-verk

4 Årskostnad 2009 för 150 m 3 vatten och avlopp för normalvilla, typhus A Folkmängd Årskostnad för Dygnskostnad Literkostnad typhus A för typhus A för typhus A Plac. Namn personer kr/år Kr/dygn öre/liter 1 Botkyrka ,49 1,6 2 Huddinge ,44 1,8 2 Stockholm ,44 1,8 4 Lycksele ,73 1,9 5 Järfälla ,78 1,9 6 Tibro ,86 1,9 7 Upplands-Väsby ,94 1,9 7 Östersund ,94 1,9 9 Jönköping ,05 2,0 10 Ekerö ,17 2,0 Vägt medelvärde ,52 3,0 145 Median ,59 3,6 281 Bollebygd ,75 5,1 282 Kramfors ,82 5,1 283 Munkfors ,86 5,1 284 Svenljunga ,14 5,1 285 Tanum ,40 5,2 286 Nordanstig ,58 5,3 287 Tranemo ,79 5,3 288 Åre ,83 5,3 289 Högsby ,18 5,4 290 Lessebo ,96 5,6

5 Årskostnad 2009 för vatten och avlopp i en lägenhet i ett flerbostadshus - typhus B Folkmängd Årskostnad Dygnskostnad Literkostnad för en lägenhet för en lägenhet för en lägenhet i typhus B i typhus B i typhus B Nr Namn personer kr/år kr/dygn öre/liter 1 Huddinge ,75 1,0 1 Stockholm ,75 1,0 3 Västerås ,00 1,1 4 Botkyrka ,16 1,1 5 Lidköping ,72 1,3 6 Lidingö ,85 1,3 7 Upplands-Väsby ,90 1,3 8 Lund ,16 1,4 9 Halmstad ,19 1,4 10 Kristianstad ,34 1,5 Vägt medelvärde ,81 2,1 145 Median ,54 2,6 281 Lysekil ,97 3,8 282 Älvdalen ,04 3,8 283 Strömsund ,35 3,9 284 Torsås ,53 4,0 285 Kramfors ,54 4,0 286 Munkedal ,67 4,0 287 Färgelanda ,91 4,1 288 Lessebo ,11 4,1 289 Nordanstig ,52 4,2 290 Jokkmokk ,86 4,6

Relevanta dokument

Kommentarer till 2015 års taxestatistik

MEDDELANDE M141 Juni 2015 Kommentarer till 2015 års taxestatistik 12000 Årskostnad typhus A, kr/år 10000 8000 6000 4000 2000 högsta lägsta median 0 < 10 000 10-20 000 20-50 000 50-100 000 > 100 000 Kommunstorlek