Varför varierar VA-taxan? Vattenstämman Göteborg maj 2016

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Varför varierar VA-taxan? Vattenstämman Göteborg maj 2016"

Per-Olof Pålsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Varför varierar VA-taxan? Vattenstämman Göteborg maj 2016 Magnus Montelius Svenskt Vatten

2 VA-taxan Avgifterna (dvs det totala avgiftsuttaget) får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader (dvs totala kostnader) som är nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen i kommunen.

3 Brukningsavgift: en periodisk avgift för driftoch underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar och andra nödvändiga kostnader. Anläggningsavgifter: engångsavgift för att ansluta sig till kommunalt VA.

4 Vad betalar en normalvilla 2016 för kommunalt vatten&avlopp? Medelvärde kr/år (576 kr/månad) Som lägst kr/år (271 per månad) Som högst kr/år (991 kr per månad) Medelvärdet för kommunernas taxeökningar är i år 2,7%.

5 Vi möts av tre frågor Varför är skillnaderna så stora? Är taxehöjningarna rimliga? Hur kommer utvecklingen se ut framöver?

6 VARFÖR ÄR SKILLNADERNA SÅ STORA?

7 Lägst och högst brukningsavgift typhus A (2016) 25 kommuner med lägst taxa 25 kommuner med högst taxa Kommun Avgift per år typhus A Kommun Avgift per år för (kr) typhus A (kr) Solna Munkfors Sundbyberg Ockelbo Stockholm inkl. Huddinge Orust Tibro Torsby Östersund Storfors Botkyrka Gagnef Örebro Västervik Helsingborg Strömstad Lycksele Lessebo Sollentuna Öckerö Sigtuna Skinnskatteberg Malmö Osby Upplands-Väsby Dorotea Lidingö Tranemo Haninge Örnsköldsvik Järfälla Svenljunga Gävle Hylte Salem Norrtälje Halmstad Nordanstig Lidköping Lilla Edet Kristianstad Vansbro Landskrona Norberg Täby Tanum Tidaholm Tjörn Uppsala Högsby

8 Direkt kan man konstatera: Av de kommuner med lägst taxa är ca ¾ antingen tätorter med mer än invånare eller kranskommuner till en tätort. Av de kommuner med högst taxa är samtliga antingen mindre än invånare och/eller har en skärgård.

9 Antalet invånare

10 Meter ledning per ansluten

11 Exempel på skillnader i förutsättningar Kranskommun till storstad Mindre glesbygdskommun Taxa typhus A kr/år Invånare m vattenledning per ansluten 1,5 43,3 m spillvattenledning per ansluten 1,3 41,2 Antal anslutna/vv Antal anslutna/arv Regional anläggning (ca anslutna) Regional anläggning (ca anslutna)

12 Det spelar även stor roll hur investeringarna finansierats och skrivits av historiskt.

13 Jämförelse: Två identiska villor Familjen Olsson köpte sin villa med lånade pengar. Förutom driftkostnaden på 5000 kr betalar man ränta och amortering på 5000 kr per månad = kr/månad totalt. Familjen Jansson ärvde sin villa och har endast driftkostnaderna på 5000 kr/månad.

14 När huset renoveras tar båda familjerna lån som kostar (ränta och amortering) 1000 kr i månaden Familjen Olssons månadskostnad stiger med 10%. Familjen Janssons månadskostnad stiger med 20%. All framtida lånefinansierad renovering kommer slå mer procentuellt för familjen Jansson.

15 Slutsatser Hur investeringarna har finansierats och skrivits av historiskt spelar stor roll för taxenivån. Det är ytterligare en faktor som gör det svårt att jämföra taxenivå i två olika kommuner När nya investeringar görs kommer den procentuella ökningen i många kommuner vara stor ( Familjen Jansson-syndromet ).

16 Antal invånare Förklaringsfaktorer Invånartäthet inom verksamhetsområde ledningslängd per ansluten Möjlighet till regionala anläggningar Topografi Öar Antal tätorter och verksamhetsområden När skedde investeringarna? (Statsbidrag, avskrivna tillgångar etc.) Hur har avskrivningar hanterats historiskt? Redovisningsprinciper

17 Slutsatser Spridningen i brukningsavgifternas nivåer i olika kommuner kan inte ses som en indikation på effektivitetsproblem i branschen. Däremot finns det anledning att se över effektivitetsaspekter, redovisningsprinciper och att kvantifiera investeringsbehov. Man bör vara mycket försiktig när man jämför taxor mellan olika kommuner

18 ÄR TAXENIVÅERNA RIMLIGA? HUR KOMMER NIVÅERNA UTVECKLAS?

19 Internationell jämförelse

Några korta fakta om 2016 års VA-taxa Höjningen på 2,7% jämfört med förra året är den lägsta på 10 år. 44% av kommunerna har inte höjt eller till och med sänkt brukningsavgiften 2016.

20 Några korta fakta om 2016 års VA-taxa Höjningen på 2,7% jämfört med förra året är den lägsta på 10 år. 44% av kommunerna har inte höjt eller till och med sänkt brukningsavgiften En ökande tendens senaste åren. I en tredjedel av kommunerna behandlas inte taxan i KF varje år. 15% av kommunerna har inte full kostnadstäckning. I 3% av kommunerna finns beslut om tillskjutande skattemedel.

21 Vi anser att taxorna behöver öka mer i framtiden Ökat reinvesteringsbehov Ökade miljökrav Klimatanpassning Tryck på nyanslutningar Avskrivna anläggningar ersätts med lånefinansierade Strävan mot full kostnadstäckning i fler kommuner Skillnader i kostnadsnivå (och därmed taxor) mellan olika kommuner kan mycket väl öka snarare än minska.

22 Varför har de inte höjts mer? Ensidigt fokus på taxenivå skapar ett massmedialt och politiskt tryck mot låga taxor. Det behövs ett ökat politiskt intresse för hållbara vatten- och avloppstjänster ute i kommunerna. VA-organisationerna behöver stärkas för att kunna planera och fungera som beställare för nödvändiga investeringar.

23 Några avslutande rekommendationer Jämför gärna kommuner emellan men inte taxor. I alla fall inte isolerat. Analysera taxan varje år och ta ett beslut utifrån detta. Tjänstemän: förse politiken med bra underlag Politiker: begär in underlag kring verksamhetens framtida utmaningar Se över organisationen: klarar vi att identifiera, planera och genomföra nödvändiga investeringar? Hållbarhetsindex är ett utmärkt verktyg för samtliga punkterna ovan.

Relevanta dokument

Kommentarer till 2013 års taxestatistik

Kommentarer till 2013 års taxestatistik VA-avgiften för en normalvilla höjdes med i medeltal 4,3% 2013. Tendensen med låga avgiftsökningar för vatten- och avloppstjänster från tidigare år består därför.