Cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress
|
|
- Birgit Pettersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Linköpings universitet Cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress Henrik Lindholm, Ebba Bagge, Mariel Nehme, Moa Bydén, Julia Dahlgren Solberg, Felicia André, Mustafa Al-Attar, Daniel Duchen
2 Bakgrund Celler anpassar ständigt sin struktur och funktion beroende på ändrade krav och etracellulär stress. Sådan stress kan vara kemikalier, ischemi, strålning, kyla eller hetta. Om stressen överstiger den adaptiva förmågan, eller om den yttre stressen är väldigt skadlig för cellen kan en cellskada utvecklas. Om stressen är alltför svår, är bestående eller utvecklas väldigt snabbt blir resultatet en irreversibel cellskada som orsakar celldöd. Oidativ stress är en vanlig cellstress som orsakas av fria radikaler. Fria radikaler bildas normalt som en restprodukt i elektrontransportkedjan i cellens mitokondrier och även i cellernas peroisomer. Vanligtvis neutraliseras de fria radikalerna av antioidanter i cellen, men om mängden fria radikaler överstiger cellens neutraliseringskapacitet kan cellskador, så som oidation av lipider (till eempel lipidperoidering av cellmembran), DNA och proteiner uppstå. Blir den oidativa stressen för stor leder det till celldöd. Metalljoner så som järnjoner har förmågan att generera hydroylradikaler genom Fentonreaktionen där järnjonen reagerar med väteperoid. H 2 O 2 + Fe 2+ HO + OH - + Fe 3+ Om koncentrationen av fria metalljoner hålls låg minskar därför bildandet av fria radikaler i cellen. Oidering av cellmembranens fosfolipider genererar aldehyder, eempelvis malondialdehyd (MDA) och 4-hydroyalkener (HAE). Dessa kan påvisas med en spektrofotemer (vid våglängd 586nm) efter att reagerat med N-methyl-2-phenylindole (R1) och bildat ett stabilt kromoforkomple. Hypotes Vid Fentonreaktionen bildas fria radikaler och det blir en oidativ stress. Därför borde tillsats av järn och väteperoid, men även tillsats av endast järn då cellerna själva genererar väteperoid, orsaka oidativ stress hos cellerna. Tillsats av järnkelerare borde minska den oidativa stressen cellerna utsätts för då järnkeleraren binder upp järnet och därmed hindrar det från att medverka i Fentonreaktionen. Tillsats av antioidanter borde precis som järnkeleraren minska den oidativa stressen då det neutraliserar de fria radikalerna. För att undersöka hypoteserna om hur olika modulatorer påverkar den oidativa stressen cellerna utsätts för läggs undersökningen upp enligt följande kombinationer. 1
3 Tabell 1: Försöksupplägg. Skål 1-5 används som kontroll. Skål Väteperoid Järn Järnkelerare Antioidant Material - 20 cellodlingsskålar med UT-SCC-77 (cellinje från humant skivepitel) och näringsmedium - N-acetylcystein (antioidant) - Järnjoner -Desferrioamin (järnkelerare) - Pipetter - Pasteurpipetter - Väteperoid utspädd med PBS - PBS -Triklorättiksyra, TCA - Cellskrapa 2
4 Metod 1. Tillsats av modulatorer De olika modulatorernas volym beräknades och pipetterades till cellodlingsmediet i skålarna enligt försöksupplägget (se tabell 1). Totalt iordninggjordes 20 cellodlingsskålar för att få två uppsättningar av varje vald kombination till efterföljande studier. För att beräkna den volym av varje modulator som skulle tillsättas användes följande formel: Tabell 2 Modulator där c 1 = stamlösningens koncentration v 1 = volym modulator som ska tillsättas c 2 = slutkoncentration v 2 = slutvolym Stamlösning Slutkoncentration Volym som ska tillsättas (v 1 ) Järn (FeCl 3 ) 30 mm 30 µm 2 µl Desferal 100mM 1 mm 20 µl N-acetylcystein (NAC) 1 M 1 mm Slutvolymen (v 2 ) i denna laboration ska vara 2 ml medium i varje skål. Se bilaga 1 för beräkningar. Cellerna inkuberades sedan i ett cellodlingsskåp som efterliknar kroppens miljö (37 o C, 5% CO 2 ) till nästkommande dag. Dessutom studerades apoptotiska cellers kärnmorfologi med hjälp av i förväg preparerade prover (för olika kombinationer av modulatorer och oidativ stress) i en fluorescencemikroskop. Proverna var fierade och DAPI (4-6-diamidino-2-fenylindol) var tillsatt för att, genom inbindning till A-T-rika områden i DNA, färga cellernas kärnor. De prover som motsvarade försöksupplägget i denna laboration valdes ut och de olika provens apoptosfrekvens beräknades i procent. 2 µl 3
5 Bild 1: Mikroskopisk bild av celler infärgade med DAPI. Även nekrotisk celldöd studerades, och då med hjälp av infärgning med Tryptanblått. Celler som gått i nekros färgas in och ses som blå i ljusmikroskop. Infärgningen beror på att cellmembranen hos de nekrotiska cellerna inte längre är intakta. Slutligen undersöktes järninnehåll i celler som i förväg behandlats med olika kombinationer av modulatorer och oidativ stress. Färgen Prussian blue färgar celler som innehåller järn blå, och för att öka visualiseringen av cellerna är de även färgade röda. Frekvensen celler med järninnehåll beräknades i procent utifrån ljusmikroskopiska bilder. Bild 2:Mikroskopisk bild av celler infärgade med Prussian blue. 4
6 2. Eponering för väteperoid inför undersökning av ATP samt lipidperoidering En uppsättning skålar, det vill säga 10 stycken, togs följande dag ut ur cellodlingsskåpet. Mediet pipetterades bort och ersattes med 1000 µl väteperoid i skål 4, 6, 7, 8, 9 och 10, enligt Tabell 1. I resterande skålar byttes mediet ut mot 1000 µl PBS. Cellerna inkuberades sedan en timme i cellodlingsskåpet. Därefter pipetterades den tillförda vätskan bort för att ersättas med 500 µl TCA (triklorättiksyra) för att lysera cellerna till efterföljande ATP-mätning, eller 200 µl vatten till efterföljande lipidperoideringstest. En cellskrapa användes sedan för att lossa cellerna från odlingsskålen, och med hjälp av en pipett flyttades celler och vätska över till numrerade Eppendorfrör. De tjugo rören frystes sedan in (i -70 o C) för senare analys i steg 3 och 4 av laborationen. 3. ATP-analys Till tio nya provrör tillsattes 780 µl Tris-EDTA buffert. Ett av dem sattes i luminometern för att ange buffertens bakgrundsvärde. Till dessa provrör pipetterades sedan 200 µl ATP-reagens. Sedan tillsattes 20 µl från de tidigare nedfrysta Eppendorfrören till vardera provrör. Provrören sattes sedan en åt gången i luminometern varav ett värde (I prov ) för varje provrör uppmättes. Därefter tillsattes 10 µl ATP-standard till varje rör för att sedan vorteas igen. Provrören placerades sedan än en gång i luminometern för att mäta upp nya värden (I prov+std ). Med hjälp av dessa värden räknades sedan ATP-innehållet (ATP prov ) ut med följande formel: ATP prov = 10-7 I prov / (I prov+std I prov ) 4. Mätning av lipidperoidering 2 µl av MDA-standardstamlösning späddes med 1000 µl vatten. Spädningen användes sedan för att bereda se olika Eppendorfrör med olika koncentration MDA genom att tillsätta vatten. Varje rör innehöll 200 µl lösning där förhållandet mellan andelen vatten och spädningen av MDAstandard varierades enligt Tabell 3. En standardkurva kunde då tas fram, se Diagram 4. Denna användes sedan för att beräkna MDA-R1-komplekoncentrationen utifrån absorbansvärdena som erhölls vid spektrofotometri. Tabell 3 Koncentration (µm) 0 0, MDA-standard (µl) Vatten (µl)
7 100 µl tinat prov, från vardera Eppendorfrör som frystes ned i steg 2, pipetterades till 10 nya Eppendorfrör. Reagens (R1) späddes med diluent och från denna blandning tillsattes 325 µl till varje Eppendorfrör och även till de se proven som utgjorde standardkurvan. 75 µl reagens (R2) tillsattes till varje Eppendorfrör. Eppendorfrören inkuberades i värmeblock, 45 o C, i min. Dessa centrifugerades sedan i 10 min för att bli av med cellrester som annars kan störa vid mätning µl (dubbelprover) supernatant överfördes från varje prov (prover och standardkurva) till en 96-hålsplatta för spektrofotometeri. Därefter mättes absorbansen. Koncentration MDA-R1-komple beräknades i proverna utifrån standardkurvan. Se Diagram 5. Resultat Tabell 4: Beräkning av andel celler som gått i apoptos utifrån fotografier tagna med fluorescensmikroskop av olika cellodlingsskålar med samma förutsättningar som i denna studie. Se diagram 1. Modulatorer Totalt antal celler Antal döda celler Antal döda celler i procent Enbart celler % NAC % Desferal % Järn % Väteperoid % NAC + väteperoid % Desferal + väteperoid % Järn + väteperoid % Desferal + järn + väteperoid % NAC + järn + väteperoid % 6
8 Diagram 1: Mortalitet hos celler i procent Diagram 2: Järninnehåll hos celler i procent 50% 40% 30% 20% 10% Andel celler med järn 0% Järn Järn+Antioidant Järn+Järnkelerare Kontroll 7
9 Absorbans Basgrupp 6 Diagram 3: Beräkning av ATP i cellprover Diagram 4: Standardkurva från steg 4. Koncentration MDA 8
10 Diagram 5: Koncentration MDA-R1-komple i cellproverna beräknat med hjälp av standardkurvan. 9
11 Diskussion Utifrån resultaten ses tydligt att addition av modulatorkombinationer (NAC, järnkelerare, järn) enligt försöksupplägget gav resultat som överensstämde väl med den uppsatta hypotesen. Addering av järn och väteperoid visade sig ge den största oidativa stressen och därav störst celldöd vilket bekräftades av den låga koncentrationen, 20 µm, vid ATP-mätningen, hög koncentration av MDA (hög lipidperoidering) och 100 % mortalitet vid okulär cellräkning med hjälp av flouroscensmikroskopiska bilder. I fall då endast järn eller endast väteperoid tillsatts kunde viss oidativ stress uppmätas då ATPnivån för dessa prov var betydligt lägre än kontrollen (endast celler). Vid tillsats av enbart järnkelerare eller antioidant tillsammans med väteperoid uppmättes mindre oidativ stress med järnkelerare än med antioidant. I cellprover med endast antioidant eller järnkelerare, mättes liknande ATP-mängd som i kontrollprovet med endast celler. Att antioidant skyddar sämre än järnkelerare förstås även från MDA-analysen, då kombinationer med antioidant gav högre koncentration MDA än kombinationer med järnkelerare. Dessa resultat överensstämmer även med resultaten från räkningen av de apoptotiska cellerna. Anledning till detta skulle kunna vara en minskad frekvens utav Fentonreaktioner när järnkelerare binder järn kontra antioidanter som istället neutraliserar fria radikaler. Orsaken till att järnkeleraren skyddade bättre än antioidanten vid test av lipidperoidering beror troligen på att NAC, antioidanten som användes, är en mestadels vattenlöslig( Detta gör att den inte är fullt närvarande i cellmembranet som skydd mot lipidperoidering, vilket har en effekt på resultatet. Hade istället en fettlöslig antioidant används i försöket hade lipidperoidering skett i mindre grad. De felkällor som eventuellt finns har i sådana fall inte påverkat resultaten i någon större grad. Felkällor som kan finnas i denna undersökning kan vara: - Att en pipettspets lossnade från en automatpipett vid tillsats av Desferal till skål 7 i steg 1. Det skulle eventuellt kunnat leda till skadade celler och att modulatorn inte adderades korrekt till cellodlingsskålen. - Att det i en skål tillsattes 18+2 µl Desferal istället för 20 µl Desferal direkt. - Att det finns felberäkning av celler på bilderna från fluorescensmikroskopet. - Mänskliga faktorer. 10
12 Medicinsk tillämpning N-Acetylcystein (NAC) motverkade inte mortalitet i jämförelse med celler som saknade denna antioidant. Detta kan tyda på att den mängd reaktiva syreradikaler som bildas faller inom cellens naturliga motståndskraft mot oidativ stress. Vid tillsats av väteperoid så kan istället en gynnsam antioidativ effekt ses, samt lägre mortalitet, i jämförelse med prov där enbart väteperoid tillsattes. Fördelaktigheten hos antioidanter är svår att bestämma, då vi inte vet den mängd syreradikaler som bildas, men de skulle kunna vara gynnsamma i celler där ökat krav på ATP-produktion finns; till eempel i muskelceller under arbete. Det kan eventuellt ha positiv effekt att addera antioidanter i de fall där den oidativa stressen överstiger cellens naturliga motståndskraft, då de verkar genom att oskadliggöra de fria radikaler som cellen själv inte klarar av att neutralisera. Järnkelerare gav en signifikant mindre mortalitet hos celler i jämförelse med det prov med adderad väteperoid. Intag av järnkelerare i syfte att motverka oidativ stress kan inte rekommenderas då den systemiska effekten inte är studerad. Järnkelerare används generellt vid järnförgiftning där en stor etramängd av järn finns i blodomloppet. Intag av järnkelerare vid normala järnnivåer skulle eventuellt kunna innebära kompetitiv effekt med transferrin vid järninbindning, till den grad att järnet inte finns tillgängligt för bildandet av heme, vilket då skulle kunna leda till anemi. Referens: FASS
13 Bilaga 1 Beräkningar FeCl 3 M M Desferrioamin (Desferal) M M NAC M M 12
Laboration om cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress
Laboration om cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress Laborationen kommer att utföras av en basgrupp och pågå under fyra dagar. Två personer ur basgruppen närvarar vid varje tillfälle
Läs merÄmnen som binder till järn, så kallade järnkelerare, kan därför indirekt minska den oxidativa stressen i cellen.
Laborationsrapport: Cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress Basgrupp 5 Bakgrund I mitokondrien sker den oxidativa fosforyleringen för att bilda ATP. Under denna kemiska process kommer
Läs merCellskada och manipulering av cellers känslighet för stress
Cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress Bakgrund En cellskada kan uppstå på många olika sätt, till exempel exponering för kemikalier, värme, kyla, hypoxi, ischemi eller strålning. Hur
Läs merLinköpings Universitet. Laboration i genteknik
IFM/Kemi Linköpings Universitet Maj 2008/LGM Laboration i genteknik Restriktionskarta av pcantab Restriktionsklyvning samt separation av DNA-fragment mha agarosgelelektrofores Material: pcantab (minst
Läs merLaboration DNA. Datum:16/11 20/ Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson
Laboration DNA Datum:16/11 20/11 2015 Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson Material och metod Materiallista hänvisas till labhandledning s.3 (BIMA15 ht 2015, Lab III: DNA.) Uppsamling
Läs merLaboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml
Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml För att rena genomiskt DNA från insamlingssatser tillhörande Oragene och ORAcollect -familjerna. Besök vår hemsida, www.dnagenotek.com,
Läs merBestämning av fluoridhalt i tandkräm
Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och
Läs merBIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1
BIMA15 HT 2015. Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1 Innehåll: 1. Säkerhet på labbet 2. Övning: spädning och spektrofotometer 3. Övning: att väga och ställa ph 4. Labrapport Laborationerna
Läs merGlattmuskel laboration
Glattmuskel laboration Introduktion: Syftet med laborationen är att ta reda på hur potenta alfa- antagonisterna Prazosin och Yohimbin är genom att tillsätta stigande koncentration av agonisten noradrenalin
Läs merInstitutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3
Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och
Läs merTFKE32/TFKI09/9KEA21. Laboration i Genteknik
TFKE32/TFKI09/9KEA21 Laboration i Genteknik Denna laboration består av tre delar: A. Restriktionsklyvning av plasmiden pcantab samt konstruering av restriktionskarta. B. Preparation av plasmiden pcantab
Läs merTillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen
IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2011/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering
Läs merPreparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin
Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex Lösningsberedning. Totalt ska ni använda 9 gröna omslag.
BL1015, BMLV A, biomedicinsk laboratoriemetodik, 7,5hp. Prov 0101, H14. Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2014-11-22 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Lösningsberedning, 15 poäng Spektrofotometri, 5
Läs merKoncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri
Umeå universitet Biomedicinska Analytikerprogrammet Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri Årskull: Laborationsrapport i Grundläggande laboratorievetenskap, termin 1
Läs merLaborationsrapport glattmuskel basgrupp 7
Labrapport: Glattmuskellaboration Basgrupp 7 Fredrik Bodin, Jon Gårsjö, Hanna Malm, Petra Thorsson Teoretisk bakgrund Farmakodynamik beskriver en drogs verkan på kroppen och hur plasmakoncentrationen påverkar
Läs merCELLODLINGSHANDLEDNING
CELLODLINGSHANDLEDNING inom kursen Morfologisk metodik och Cellodling, 7.5hp Göteborg 2014-08 Ali-Reza Moslemi och Inger Johansson LABORATION: TILLVÄXTKURVA PÅ AGS-CELLER INTRODUKTION Sterilarbete och
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
BMLV A, biomedicinsk laboratoriemetodik, 7,5hp. Kurskod: BL1015, HK 2014 Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2014-10-17 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 54 p Lösningsberedning, 15 poäng Spektrofotometri, 6
Läs merReceptorfarmakologi Purinerga receptorer och Trombocyter
Receptorfarmakologi Purinerga receptorer och Trombocyter Utförd av: Johanna Nylund Hanna Svahlstedt Linnea Stenlund Yousif Saeed Bakgrund Många läkemedel utövar sin effekt genom att de binder in till receptorer
Läs merAbsorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY Årskull: Laborationsrapport Laborationsdatum: Inlämnad Godkänd Handledare: Moment I: Ljusabsorption i kyvetter 1)
Läs merBIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab. 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete
BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab Innehåll: 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete 2. Praktisk labintroduktion 3. Labrapport 4. Bilaga: Kemiska hälsorisker i dagens laborativa arbete inom området
Läs merLaboration: cellskada/celldöd
Laboration: cellskada/celldöd Läkarprogrammet termin 3 Basgrupp 2 Therese Enenge Amanda Amanda Karlsson Erik Andersson Johansson Niklas Åkesson Ebba Gabrielson Emil Saghamre Salik Hamid 2014-02-06 1 Inledning;
Läs merEKOTOXIKOLOGISK TEST PÅ VATTEN TILLSATT PESTICIDER
EKOTOXIKOLOGISK TEST PÅ VATTEN TILLSATT PESTICIDER Tiilväxthämningstest med grönalgen Pseudokirchneriella subcapitata RAPPORT 003/08 HÄRSLÖV DEN 5 FEBRUARI 2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning..
Läs merApoptos Kap 18. Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid
Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid 633-641 Apoptos Kap 18 Apoptos och nekros = båda är celldöd men apoptos sker ordnat och programmerat https://youtu.be/dr80hu xp4y8
Läs merSyra/bas och Energi Kurskod 1BA001
Institutionen för Laboratoriemedicin Biomedicinsk analytikerutbildningen Termin 2 Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001 Laboration: Reduktion av pyruvat med NADH Ulla Andersson Ulla.K.Andersson@ki.se 1 Arbetsplan
Läs merFörmågan hos Purified Protein Derivate, Phytohemagglutinin och Enterotoxin B att stimulera lymfocyter till prolifiering
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Förmågan hos Purified Protein Derivate, Phytohemagglutinin och Enterotoxin B att stimulera lymfocyter till prolifiering XXXX och YYYY Årskull: BMA-07
Läs merCellodling Laborationskompendium
Cellodling Laborationskompendium Sammanställd av Birgitta Sundström Material och lösningar: Odlingsmedium 50 ml Falconrör (blå skruvkort) Finns färdigt. DMEM:F12 1:1 med tillsats av 10% (v/v) fetalt kalvserum
Läs merBestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén
Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri Niklas Dahrén Spektrofotometri Syftet med spektrofotometri är att mäta koncentrationen av ett ämne i en lösning. Det sker genom att vi bestrålar
Läs merExpression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis
UNIVERSITETET I LINKÖPING Proteinkemi Kemiavdelningen 2011-02-04 Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis Produktion av FABP i E. coli bakterier
Läs merLinköpings Universitet. Lägesspecifik mutagenes av proteiner
IFM/Kemi Augusti2011/LGM Linköpings Universitet Lägesspecifik mutagenes av proteiner Figur1. Flödesschema över lägesspecifik mutagenes laboration. Lägesspecifik mutagenes Introduktion In vitro lägesspecifik
Läs merReceptorfarmakologi trombocyter
Receptorfarmakologi trombocyter Bakgrund: Många hormoner och signalsubstanser verkar genom att binda till receptorer för att utöva sin effekt. Kunskapen om detta utnyttjas vid läkemedelsframställning då
Läs merLAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli
Institutionen för biokemi och biofysik LAB 12 Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Basåret 2012 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj Basår) INTRODUKTION I denna laboration ska vi
Läs mer/LGM. Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores
2008-01-18/LGM Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores Syfte: Med två olika DNA extraktionsmetoder försöka få fram tillräckligt mycket celler
Läs merSkademekanismer i hjärnan efter hjärnischemi
Skademekanismer i hjärnan efter hjärnischemi Tadeusz Wieloch Laboratoriet för experimentell hjärnforskning Lund Universitet ischemi och syrgasbrist i hjärnan som kan leda till celldöd, uppkommer vid: stroke
Läs merETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING
KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 15:e augusti 2013 Handledare: nna Frick, Göteborgs Universitet (anna.frick@chem.gu.se) KRISTLLISERING
Läs merLinköpings Universitet. Lägesspecifik Mutagenes av proteiner
IFM/Kemi Linköpings Universitet Augusti 2007/LGM Lägesspecifik Mutagenes av proteiner Lägesspecifik mutagenes Introduktion In vitro lägesspecifik mutagenes är en ovärderlig teknik för att t.ex. studera
Läs merlördag den 4 december 2010 Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
Läs merSample to Insight. VirusBlood200_V5_DSP-protokoll. December 2017 QIAsymphony SP -protokollblad
December 2017 QIAsymphony SP -protokollblad VirusBlood200_V5_DSP-protokoll Detta dokument är VirusBlood200_V5_DSP QIAsymphony SP:s protokollblad R2, för QIAsymphony DSP DNA Mini Kit, version 1. Sample
Läs merCirkulerande cellfritt DNA
Cirkulerande cellfritt DNA - en introduktion Anne Ricksten Equalismöte 2016-11-14 Vad är cirkulerande fritt DNA (cfdna)? Extracellulärt DNA som finns i cirkulationen Fragmenterat DNA, medelstorlek på ca
Läs merBestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet
Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Biomedicinsk vetenskap II för receptarier VT 2011 maria.liljeqvist@molbiol.umu.se sofie.ekestubbe@molbiol.umu.se christopher.andersson@molbiol.umu.se
Läs merThermo. Shandon Cytospin Collection Fluid ELECTRON CORPORATION. Rev. 3, 09/03 P/N 238422
Shandon Cytospin Collection Fluid Thermo ELECTRON CORPORATION Anatomical Pathology USA Clinical Diagnostics 171 Industry Drive Pittsburgh, PA 15275, USA Tel: 1-800-547-7429 +1 412 788 1133 Fax: +1 412
Läs mer3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter?
1. Reagens på reducerande sockerarter Trommers prov Man kan påvisa socker, sackarider, på olika sätt. Ett sätt är att utföra Trommers prov då man även kan avgöra halten glukos i proven genom att studera
Läs merTitrera. Pär Leijonhufvud
Titrera Pär Leijonhufvud 2018-02-21 Titrering är en grupp metoder för att bestämma en mängd av något. Den vanligaste formen i skolan är en volymetrisk titrering, när man blandar två ämnen och noggrant
Läs merMikrovärlden ger förståelse för evolutionen
Mikrovärlden ger förståelse för evolutionen Vilka är skillnaderna mellan de stora organismgrupperna på mikronivå? Hur kan man förstå dessa ur evolutionär synpunkt? Celler från några organismgrupper studeras
Läs merLaboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR
Avdelningen för kemi och biomedicin Karlstads universitet Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR Frågeställning: Vattenlednings system med tillväxt av Legionella pneumophilia
Läs merUTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: torsdagen den 15 november Provtid: 120 minuter Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning görs på svarsblanketten som
Läs merSverigefinal EUSO 2018: Biologi
Sverigefinal : A. Praktiskt arbete i grupp (1h) Det praktiska arbetet består av laborationerna 1 och 2. Diskutera och fundera tillsammans i gruppen. Fastna inte på någon uppgift för länge! Varje gruppmedlem
Läs merDiviTum V2. Bruksanvisning IVD. Denna bruksanvisning avser endast DiviTum V2. Ref. 932, rev. SV 1
DiviTum V2 Bruksanvisning Denna bruksanvisning avser endast DiviTum V2 IVD 40 Ref. 932, rev. SV 1 1 Innehåll 1. Introduktion... 3 Avsedd användning... 3 Bakgrund... 3 Analysprincipen för DiviTum V2...
Läs merMuskelvävnad som modellsystem i diabetesforskning
13/6 2011-25/2 2012 Stockholms Universitet Södra Latins Gymnasium Handledare: Robert Csikasz Jenny Alpsten Muskelvävnad som modellsystem i diabetesforskning Sara Scheibenpflug Sammanfattning Muskelvävnad
Läs merTransport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1
Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen Kap 1 cellmembranet Hur kommer ämnen genom cellmembranet? Vilken typ av ämnen har lätt respektive svårt att komma igenom lipidlagret? små fettlösliga*
Läs merElektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens
Läs merStatistisk undersökning och jämförelser mellan några volumetriska kärl. XXXXXXX
Statistisk undersökning och jämförelser mellan några volumetriska kärl. XXXXXXX Prov för nivå Väl Godkänd i statistik/kvalitetskontroll 1c) Gör de beräkningar som krävs för bestämning av validitet och
Läs merKapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Läs merLinköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel
Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel Mätning av ytspänning. Många olika metoder finns för att
Läs merSyntes av acetylsalicylsyra (aspirin)
1 Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin) Acetylsalicylsyra har länge varit ett av de mest använda läkemedlen och marknadsförs under många handelsnamn. Det lanserades 1899 under namnet Aspirin av det tyska
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen
Läs merPreparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering
Preparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering Teori Vid preparation av ett protein används en rad olika metoder för att specifikt rena fram det önskade proteinet. I vårt fall ska hemoglobin från
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna
Läs mera) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid?
UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2016 TERETISKT PRV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten
Läs merUmeå universitet. Biomedicinska analytikerprogrammet. AAAA och BBBB. Årskull: BMA-08. Laborationsrapport i laboratoriemedicin 2, termin 6
Umeå universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Jämförelse av proliferation, stimulerad med fytohemagglutinin, purified protein derivate och enterotoxin B från Staphylococcus aureus efter fyra respektive
Läs merCentrifugering av lipemiska prover. Filtrering av prover för kreatininoch ammoniumjonmätning vid höga bilirubinhalter
Centrifugering av lipemiska prover Filtrering av prover för kreatininoch ammoniumjonmätning vid höga bilirubinhalter Teresia Langvad, Sjukhuskemist Klinisk kemi, Labmedicin i Region Skåne 2018-11-16 1
Läs merExperimentet som naturvetenskapligt arbetssätt
Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Marcus Angelin, Vetenskapens
Läs merTissue_LC_200_V7_DSP och Tissue_HC_200_V7_DSP
Augusti 2015 QIAsymphony SP-protokollblad Tissue_LC_200_V7_DSP och Tissue_HC_200_V7_DSP Det här dokumentet är Tissue_LC_200_V7_DSP och Tissue_HC_200_V7_DSP QIAsymphony SPprotokollblad, R2, för kitversion
Läs merSpädningsserier och spädningsfaktorn. Niklas Dahrén
Spädningsserier och spädningsfaktorn Niklas Dahrén Vad är en spädningsserie? En spädningsserie innebär a. man u1från en stamlösning, med rela(v hög koncentra(on av e2 specifikt ämne, (llverkar (bereder)
Läs merLaboration 4 R-versionen
Matematikcentrum 1(5) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 VT13, lp3 Laboration 4 R-versionen Regressionsanalys 2013-03-07 Syftet med laborationen är att vi skall bekanta oss med lite av de funktioner
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merDNA-labb / Plasmidlabb
Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång
Läs merGlukosdehydrogenas. Laktos och Galaktos. Enzymatisk bestämning i livsmedel
Glukosdehydrogenas Laktos och Ga. Enzymatisk bestämning i livsmedel Innehållsförteckning 1. Ändamål och Användningsområde...1 2. Princip...1 3. Reagens...1 3.1 Citratbuffert...1 3.2 NAD-Citratbuffert...2
Läs merGör uppgift 6.10 i arbetsmaterialet (ingår på övningen 16 maj). För 10 torskar har vi värden på variablerna Längd (cm) och Ålder (år).
Matematikcentrum Matematisk statistik MASB11: BIOSTATISTISK GRUNDKURS DATORLABORATION 4, 21 MAJ 2018 REGRESSION OCH FORTSÄTTNING PÅ MINIPROJEKT II Syfte Syftet med dagens laboration är att du ska bekanta
Läs merTentamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap A, 7,5 hp
Tentamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap A, 7,5 hp Kursens namn: BMLVA 7,5 högskolepoäng Kurskod: BL1001 Kursansvarig: Charlotte Sahlberg Bang Datum: 2011-12-10 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 46 p Poängfördelning:
Läs merEUSO 2015 Biologidel
EUSO 2015 Biologidel Namn: Praktiskt arbete i grupp (60 min) Det praktiska arbetet består av uppgift A, B och C. Gör uppgifterna i bokstavsordning. Diskutera och fundera tillsammans i gruppen. Varje gruppmedlem
Läs merBestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri. Niklas Dahrén
Bestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri Niklas Dahrén UV/Vis-spektrofotometri ü Sy$et med spektrofotometri är a% mäta koncentra-onen av e% ämne i en lösning. Det sker genom a% vi
Läs merDetektion av aktin och cyklin D1 med hjälp av western blot
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av aktin och cyklin D1 med hjälp av western blot XXXX XXXXX YYYY YYYYY Årskull: BMA-09 Laborationsrapport i Klinisk laboratoriemetodik 2, termin
Läs mer11-13 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet
11-13 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet Christina.fjaeraa@kau.se 054-7001687 Immunologi Laboration; ej organspecifika autoimmuna sjukdomar.
Läs merAtomer, joner och kemiska reaktioner
Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era
Läs merLaborationsrapport Glattmuskulatur. BASGRUPP 8 Caroline Johansson Jenny Sjösten Matilda Lithander Stina Lindberg
Laborationsrapport Glattmuskulatur Caroline Johansson Jenny Sjösten Matilda Lithander Stina Lindberg 2 LINKÖPINGS UNIVERSITET LINKÖPING 2014-01-30 Syfte Syftet med laborationen är att förstå hur man konstruerar
Läs merMitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg
Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion
Läs merCellcykel/Celldöd. Laborationsrapport 20/2-14. Basgrupp 1
Cellcykel/Celldöd Laborationsrapport 20/2-14 Basgrupp 1 Louise Andersson Alexander Barhebreus Pontus Boberg Amanda Dahl Simon Ingves Christina Larsson Kajsa Lethin Thea Wennman Syfte Se skillnad på hur
Läs merMatematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10. Laboration. Regressionsanalys (Sambandsanalys)
Matematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10 Laboration Regressionsanalys (Sambandsanalys) Grupp A: 2010-11-24, 13.15 15.00 Grupp B: 2010-11-24, 15.15 17.00 Grupp C: 2010-11-25,
Läs merLaboration 1 BLADCO. Intracellulär signalering. Inledning. Venös provtagning. Neutrofilpreparation. Dag 1. Stimulering av neutrofiler
Laboration 1 BLADCO Intracellulär signalering Inledning Neutrofiler är kroppens primära försvar mot bakterieinfektioner. Genom fagocytos isolerar neutrofilen bakterien från omgivningen för att sedan med
Läs merIsolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas
Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Inledning och syfte Proteinet tiopurinmetyltransferas (TPMT) är ett humant enzym vars naturliga funktion ännu är okänd. Proteinet katalyserar överföring
Läs merKapitel 15. Syra-basjämvikter
Kapitel 15 Syra-basjämvikter Kapitel 15 Innehåll 15.1 Lösningar med gemensam jon 15.2 Bufferlösningar 15.3 Bufferkapacitet 15.4 Titrering och ph-kurvor 15.5 Copyright Cengage Learning. All rights reserved
Läs merMedicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum
Medicinsk grundkurs Cellen och genetik Datum Lektion 2 Cellens byggnad Cellens genetik Storleksskalan Kolatom Vattenmolekyl Klorofyllmolekyl Ribosom Virus Minsta bakterien Mitokondrie De flesta bakterierna
Läs merRäkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)
BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)
Läs merÖrebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin. Datum 131123 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1015 (BL1001) Kursansvarig: Siw Lunander
Läs merRapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter
Linköpings universitet 2013-10-03 IFM Kemi Fysikalisk kemi Termodynamik Rapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter Skrivinstruktioner för laborationsrapport NKEB02/TFKE17 Att uttrycka sig
Läs merMetodutveckling för att studera dysferlin i neutrofila granulocyter Development of method for studies of dysferlin in neutrophilic granulocytes
Metodutveckling för att studera dysferlin i neutrofila granulocyter Development of method for studies of dysferlin in neutrophilic granulocytes Jennifer Jacobsson Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng
Läs merTransport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1
Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen Kap 1 cellmembranet Hur kommer ämnen genom cellmembranet? Vilken typ av ämnen har lätt respektive svårt att komma igenom lipidlagret? Ämnen som
Läs merTransport över membran Undersökning osmos och växtceller (potatis)
Transport över membran Undersökning osmos och växtceller (potatis) 1. Instuderingsuppgifter transport över cellmembran 2. Planering av ett försök med potatisstavar i olika saltlösningar Teori: sid 31-38
Läs merEUSO 2014 Biologidel
EUSO 2014 Biologidel Inledande individuell del (15 min) Syftet med denna del är att ställa in tankarna på det aktuella område inom biologin, samt att ge en uppfattning om kunskapsnivån. Praktiskt arbete
Läs merImmunologi. Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA)
Immunologi Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA) 1 OCH Referenser. Jawas et al: Medical Microbiology. Delves, Martin, Burton and Roitt:
Läs merDriv en miniräknare med... Spenat. Blåbär. Skolcellslådan: Labbhandledning
Driv en miniräknare med... Spenat Blåbär Te 1 Skolcellslådans innehåll 2 Dessutom behövs: Ättiksyra och pipett till TiO₂pastan. Bär, spenat, te eller annat att färga in elektroderna med. Etanol för rengörning
Läs merAlveolär proteinos: en fallbeskrivning. Lennart Persson Lungkliniken, Linköping
Alveolär proteinos: en fallbeskrivning Lennart Persson Lungkliniken, Linköping HL Persson and KL Vainikka: Lysosomal iron in pulmonary alveolar proteinosis: a case report. Eur Resp J, 2009; 33: 673-679
Läs merBEKRÄFTELSE SS
BEKRÄFTELSE SS 02 81 52 SIS/TK 424 Fastställd 1993-05-12 Datum 2004-11-05 Utgåva 2 Vattenundersökningar Atomabsorptionsspektrometri i flamma Speciella anvisningar för aluminium, bly, järn, kadmium, kobolt,
Läs merCellskada/Celldöd. Tomas Seidal
Cellskada/Celldöd Tomas Seidal 101213 Essentials of Pathophysiology Nowak & Handford Chapter 1 Bakgrund Patologi betyder sjukdomslära Patologi-cytologi är medicinska discipliner som utgår från morfologiska
Läs merArbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött
Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött 1. INLEDNING Elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus, kan växelverka med materia på många olika sätt. Ljuset kan spridas, reflekteras, brytas, passera
Läs merJärnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen
Järnbestämning med MRT 1 Varför blir levern svart på MR-bilden? Hur kan man kvantifiera järninnehåll? Olof Dahlqvist Leinhard Fysiker Universitetslektor CMIV Linköping olof.dahlqvist.leinhard@liu.se 2
Läs merÖvningsuppgifter. Repetition av matematik för studier i Biologi och Kemi
Övningsuppgifter. Repetition av matematik för studier i Biologi och Kemi Uppdaterad 2 augusti 2016 Obs! Medtag frågor, papper, penna, föreläsningsanteckningar och miniräknare till lektionstillfället. Potenser
Läs merTillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen
IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2004/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering
Läs merQuantikine IVD ELISA. Kompletterande bipacksedel till immunanalys för humant erytropoietin (epo) Artikelnummer DEP00
Quantikine IVD ELISA Kompletterande bipacksedel till immunanalys för humant erytropoietin (epo) Artikelnummer DEP00 Denna bipacksedel innehåller analysprotokollet och måste läsas i sin helhet innan produkten
Läs mer