Cellcykel/Celldöd. Laborationsrapport 20/2-14. Basgrupp 1
|
|
- Lennart Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Cellcykel/Celldöd Laborationsrapport 20/2-14 Basgrupp 1 Louise Andersson Alexander Barhebreus Pontus Boberg Amanda Dahl Simon Ingves Christina Larsson Kajsa Lethin Thea Wennman
2 Syfte Se skillnad på hur strålning och Nutlinbehandling påverkar cancerceller med både muterad och ickemuterad p53gen med avseende på cellcykelarest, uttryck av p21 protein och apoptos av cancercellerna. Dessutom skulle det undersökas om det skett någon mutation i exon 8 i p53-genen hos någon av de två cellinjer som tilldelats (A och B) samt betydelsen av detta. I detta ingick att undersöka mutationens placering och dess eventuella funktionella konsekvenser på proteinnivå. Hypotes Cellcykeln kommer stanna i G1fas hos cellinje med wt p53 gen och inte i den med en muterad p53 gen. Obehandlade levande cancerceller bör innehålla låga eller inga nivåer av p53 då de inte har stannat upp i cellcykeln eller gått i apoptos. Celler behandlade med nutlin-3, strålning eller bägge borde uttrycka högre nivåer av p53 vilket bör leda till fler apoptotiska celler. Detta bör kunna visualiseras med DAPI-behandling och granskning i fluorescerande mikroskop. Bakgrund Cellcykeln består av fyra olika faser som en cell genomgår vid delning. Varje varv i cykeln slutar med delning av cellen i två. Då miljön är gynnsam sker cellcykeln om igen. De fyra faserna innebär: G1 - Gap phase 1 - Cellen ökar i storlek, beståndsdelar typiska för celltypen tillverkas och den förbereds för DNA-replikation. S - Synthesis phase Cellen replikerar DNA:t, 92 kromosomer. - Gap phase 2 - Kontroll och reparation av nyreplikerat DNA vid behöv. M-fasens proteiner förbereds. M - Mitosis phase Mitosen sker. När cellen inte är i cykeln ligger den utanför i G0 fas, permanent eller temporärt. I G0-fas utförs de fysiologiska uppgifter cellen är ämnad för. För att inget ska gå fel och för att undvika mutationer finns checkpoints i cellcykeln. Två finns i slutet av G1 respektive. Där undersöktes om DNAt är komplett. I checkpointen vid G1 styr transkriptionsregulatorn p53. P53 bildas konstant av cellen men inhiberas av MDM2 genom märkning av p53 med ubiquitin och bryts då ned i protesomen. P53 är en transkriptionsfaktor för MDM2 genen och MDM2 utgör en negativ feedback loop för p53. Nutlin-3A binder kompetitivt till MDM2 och hindrar inhiberingen av p53. När celler strålas kan vätebindningarna i DNAt påverkas och p53 stoppar då cellen i fas G1 för att förhindra att den skadade celler delar sig. Om skadan inte går att laga kommer cellen att gå i apoptos. p53 aktiverar flertalet proteiner, däribland p21 som inhiberar cyklin-cdkkomplex vilket inducerar cellcykelarrest. Exempel på när p53 aktiveras är vid strålningsinducerad DNAskada. Vissa cancerceller kan växa bland annat på grund av defekt uttryck eller effekt av p53. Apoptos innebär programmerad, kontrollerad, celldöd och sker normalt efter ett förutbestämt schema. Vid apoptos, till skillnad från nekros, läcker inte cellulärt innehåll ut i extracellulärutrymmet och därmed induceras inte inflammation. Kromatinet kommer att kondensera och omhöljas av membran och därmed bilda apoptotiska kroppar. Apoptos kan induceras av Fas-ligandinteraktion eller intracellulär aktivering.
3 En mutation innebär att det genetiska materialet har modifierats på något sätt. Detta kan ske på följande sätt; punktmutation, insertion och deletion där de sista två även kan leda till en frame-shift. Vid en frame-shift kommer samtliga kodon efter deletionen eller insertionen att få en ny sammansättning av nukleotider medan en punktmutation endast påverkar det kodon vars nukleotid byts ut. Innebörden av att ett kodon får en ny sammansättning kan vara obetydlig och kodonet fortsätter koda för samma aminosyra, men det kan även innebära att det börjar koda för en annan aminosyra vilket kan ge proteinet en annan funktion. Detta kan vara gynnsamt, icke-gynnsamt eller obetydligt för cellens funktion/överlevnad. Metod Två cellinjer av bröstcancerceller studerades, cellinje A och B. Varje cellinje fanns som fyra olika prov där tre genomgått olika behandlingar och ett prov bevarats obehandlat. Ett prov hade strålats med 10 Gy, ett behandlats med Nutlin och ett hade utsatts för både 10 Gy och Nutlinbehandling. Cellcykelanalys Första steget under laborationen var tillsättning av en detergent och trypsin (lösning A) till varje prov för upplösning av cellmembranet. Efter 10 minuter tillsattes en trypsinhibitor, för att förhindra vidare upplösning av kärnan, och ett RNase, för upplösning av RNA, (lösning B). Proverna förvarades sedan i kyl i väntan på flödescytomtern. Precis innan analysens start tillsattes av Propidiumjodid (lösning C). Proverna analyserade sedan i ModFit Software för framtagning av fraktionen mellan antal celler i de olika cellcykelfaserna. Flödescytometern fungerar så att den energi (ljus) som skickas mot atomer och träffar en elektron i den yttre orbitalen leder till excitation av elektronen. Atomens stabilitet sänks och elektronen faller tillbaks. Det resulterar i utsöndring av ett ljus med aningen längre våglängd (mindre energirikt ljus) än det inskickade ljudets pga. värmeutsöndring. Propidiumjodid fluorescerar grönt ljus som detekteras i flödescytometern och är i relation till mängden DNA. Western Blot Western Blot utfördes för att detektera nivåer av p-21 i cellysaten i cellinjerna A och B. Kortfattat utfördes dessa huvudsakliga steg: Protein loading Electrophoresis Transfer Primary antibody (p21) incubation Secondary antibody incubation Exposing Analysis Elektrofores separerar proteiner baserat på molekylärvikt, där proteiner med lägre molekylärvikt vandrar snabbare och mer oförhindrat genom gelén. En buffert tillsätts för att alla proteinerna ska laddas negativt och därmed röra sig då de utsätts för en elektrisk ström. Som förberedelse för CCD-fotografering görs en transfer från gel till membran. Vid transfern överförs proteinerna till ett proteinbindande membran. Detta steg baseras också på att proteinerna kommer röra sig som följd av dess laddningar.
4 En antikropp tillsätts som är specifik för p21. Den sekundära antikroppen som adderas senare binder i sin tur till den primära antikroppen. Kopplat till den sekundära antikroppen sitter ett enzym (horseradish peroxidase) som driver klyvningen av ett HRP-substrat som tillsätts härnäst. Vid denna reaktion uppkommer chemiluminescence och ljuset som emitteras kan detekteras via en CCD-kamera. Figur 1 Apoptos Celler från cellinje A och B som utsatts för antingen strålning (10Gy), Nutlin-3, både strålning och Nutlin-3 eller ingetdera, infärgades med DAPI, med hjälp av lösningsmedlet Saponin, för att detektera dubbelsträngat DNA. DAPI gör cellkärnorna fluorescerande och cellerna preparerades sedan på mikroskopglas. Cellinje A och B kom från olika bröstcancerceller. Cellerna undersöktes sedan i fluorescerande mikroskop, där UV-ljus visualiserar infärgningen, för att jämföra mängd apoptotiska drag i förhållande till normala celler. Preparaten jämfördes sinsemellan för att man skulle kunna studera hur strålning och Nutlin-3 påverkat cellerna. Mutationsanalys Syftet med Sanger-metoden är att inkorporera stoppnukleotider i DNA-sekvensen så att fortsatt syntetisering inte kan ske. Stoppnukleotiderna hindrar fortsatt syntetisering genom att de saknar den OH-grupp som är nödvändig för fosfodiesterbindning till nästa nukleotid. När man har alla stoppnukleotider i tillräckligt hög koncentration kommer man få DNAfragment i samtliga längder. Detta kommer ske genom att en slumpmässig inbindning av stoppnukleotiderna sker, vilka hindrar fortsatt syntetisering av just sin DNA-sträng. Stoppnukleotiderna skiljer sig inte enbart från de vanliga nukleotiderna pga OH-gruppen. Stoppnukleotiderna innehåller även en flouroscerande molekyl som är unik för de olika nukleotidtyperna (A,T,C,G) och det är denna som kommer ge upphov till de olika färgerna som syns i elektrofores. Vid elektrofores kommer de olika DNA-fragmenten att vandra genom en gel som utsätts för spänning. Eftersom DNA är negativt laddat kommer fragmenten att vandra mot pluspolen. Hur långt fragmenten kommer röra sig i gelen beror av dess längd; den kortaste kommer att vandra längst. Då laborationen påbörjades hade en amplifiering av sekvenserna i cellinje A och B redan utförts med hjälp av PCR och även en rening från fria nukleotider. Först placerades cellinje A i två olika provrör och cellinje B i två provrör. Provrören markets med AF (A forward), AR (A reverse), BF (B forward) samt BR (B reversed).
5 För att detektera sekvensens nukelotid-ordning användes metoden Sanger-sekvensering. Denna metod går till på följande sätt: Först förbereds insertion av stoppnukleotider i PCR-produkten. Detta görs genom att det tillsätts primer (forward och reversed, så att AF, AR, BF och BR fås), MilliQ-vatten, Sequencing Buffer och BigDye Terminator till PCR-produkten. Primer utgör startpunkt för DNA-syntetisering MilliQ-vatten filtrerat och renat vatten Sequencing buffer BigDye Terminator innehåller dntp (deoxynukleotidtrifosfat), ddntp (dideoxynukleotidtrifosfat) och polymerase (anpassat till tidigare nämnda produkter). Denna blandning innehåller även fluoroform. Därefter placeras preparatet i en PTC-200 (Peltier Thermal Cycler) som programmerats enligt följade. 96 C, 1 min (separera DNA) Repetera följande i 25 cykler 96 C, 10 sek (denaturering av DNA) 55 C, 5 sek (primer binder in till DNA) 60 C, 2 min (syntetisering av komplemtär DNA-sträng) Då denna process genomförts skall post-reaction clean-up genomföras. Detta steg genomförs för att avlägsna salter m.m. som kan komma att störa elektroforesen. Post-reaction clean-up gör man genom att tillsätta milliq-vatten, EDTA, natriumacetat och etanol (99). Därefter skall provröret vändas fem gånger och sedan inkuberas i fem minuter i rumstemperatur och mörker. Sedan ska proverna centrifugeras på maxhastighet i 15 minuter. Efter centrifugeringen ska supernatanten avlägsnas från provröret. Då endast pelleten är kvar i provröret ska den sköljas med etanol (70) för sedan centrifugeras ytterligare 5 min och därefter ska supernatanten återigen avlägsnas. Sedan ska pelleten lufttorka över natten. Sist av allt ska Hi-Di formamid tillsättas och sedan ska produkten föras över till en speciell 96-wells platta. Därefter förs produkten in i en kapillärelektrofores-maskin som presenterar resultatet i ett datorprogram. För att tolka resultatet från elektroforesen gjordes följande: Lägg in sekvensen i BLAST. Välj complete cds Detta visar vilken gen sekvensen finns i, i detta fall tp53. Det går även att se var i genen sekvensen är lokaliserad. Här är det även möjligt att se om det skett några mutationer, dvs. att sekvensen inte matchar databasens. Därefter klickar man på Sequence ID och väljer visa sekvens. Det blir då utmarkerat hur databasens hela sekvens ser ut samt var det aktuella exonet är placerat (brunmarkerat). Sedan använder man FASTA formen för sekvensen och klistrar in den i en ny BLASTsökning med aligned sequence med den utvunna sekvensen. Resultatet av detta är att man ser vilka skillnader som skett i sekvensen (mutationer och frame-shift).
6 Material Se labhandledning. Resultat Cellcykelanalys Diagramtext: A - Cellinje A, B - Cellinje B, N- Nutlinbehandlad, R - Strålningsbehandlad. B B-N B-R B-NR 18,6 S 33,8 G1 47,6 56, 0 G1 25, 5 S 18, 5 S 0, 0 26, 5 G1 73, 5 62, 4 G1 17, 9 S 19, 7 47,8 A G1 27,0 S 25,2 66,1 A-N G1 22,2 S 11,7 86,3 A-R G1 6,4 S 7,3 79,7 A-NR G1 9,2 S 11,1 Figur 2
7 Western blot Nivå 21 kda Figur 3 Elektroforesresultat i CCD-kameran där cellinje B ses till vänster och cellinje A till höger. Ordningen i respektive linje från vänster till höger var: strålning + nutlin-3, strålning, nutlin-3 och obehandlad. Den sista A- linjen fattas. De tjockaste strecken (längst ner i bilden ovan) ligger på nivån 21 kda där p-21 förväntas ligga. Cellinje A uttrycker inte p-21. I cellinje B uttrycks högre nivåer p-21 i cellerna som behandlades med både strålning och nutlin-3. Cellerna behandlade med Nutlin-3 uttrycker högre nivåer p-21 än de strålningsbehandlade. Apoptos A (kontroll) Runda regelbundna celler Ej mycket apoptos Utspridda och växer ej lika snabbt som celllinje B A-N Ej stor skillnad från kontroll A-R En del apoptos och apoptotiska kroppar Färre celler än i kontroll A-NR Ej stor skillnad jämfört med A-R En del apoptos B (kontroll) Många, täta celler Ej mycket apoptos B-N Mer apoptos Oregelbundna celler Glesare och färre celler B-R Mer apoptos Oregelbundna celler Glesare och färre celler Liknar B-N B-NR Mest apoptos Oregelbundna celler Ännu glesare och färre celler Tabell 1
8 A A-N A-R A-NR B B-N Figur 4 Tolkning, se Tabell 1 B-R B-NR
9 Mutationsanalys Cellinje A forward Figur 5 Cellinje B forward Figur 6
10 Cellinje B reversed Figur 7 Diskussion Cellcykel I cellinje A kan man ana att p53 genen är muterad då cellerna inte stannar i G1 fasen efter strålbehandling. Detta borde ske då p53 kontrollen finns mellan G1- och S-fas. Efter Nutlin behandling stannar inte fler celler i G1, vilket borde skett om p53 hade varit funktionellt. I cellinje B stannar däremot flertalet celler i G1-fas efter strålbehandlingen. Det tyder på att p53 genen är funktionell och stannat cellcykeln vid checkpointen. I provet som både var strål- och nutlinbehandlat borde en avstanning i G1 fas också setts. Anledningen till att det inte skett kan vara att provet behandlats med Nutlin före strålningen. Nutlin har en förmåga att även stanna cellcykeln vid - checkpointen, vilket gjorts innan strålningen utfördes. Då Nutlin redan avstannat cellcykeln i - checkpointen kommer inte cellerna till G1 fasen där p53 hade haft möjlighet att avstanna cellcykeln. Western Blot Resultatet stämmer till viss del överens med hypotesen. I cellinje B uttrycker de behandlade cellerna mer p-21 som förväntat. Skillnaden i uttryck av p-21 mellan de strålningsbehandlade och nutlin-3-behandlade B-cellerna kan tänkas bero på variation i tumörernas molekylära strukturer och strålningskänslighet. Cellinje A uttrycker tillsynes inget P-21 alls. Förklaringen kan tänkas ligga i defekt P-53-gen men det måste stärkas av andra tester än western blot. Felkällorna listade nedan kan ha påverkat resultatet (definitivt i obehandlade cellinje A) men det är svårt att värdera hur mycket om alls. Upprepade studier eller jämförelse med andra likvärdiga studier behöver göras för att bekräfta deras betydelse. Felkällor under laborationen kan ha varit: För liten volym av den obehandlade cancercellen i cellinje A hamnade i brunnen vid överföringen till elektroforesgelen. Konsekvens: Uteblivet resultat vid mätning av obehandlade celllinje A-cellerna. Volymen av den sekundära antikroppen som tillsattes kan ha varit för liten, då pipetteringen inte skedde direkt i vätskan utan ovanför. Konsekvens: För att chemiluminescence ska ske måste den sekundära antikroppen binda in. För lite sekundärantikropp ger mindre eller ingen chemiluminescence.
11 Apoptos Cellinje A verkar ha en muterad p53-gen då den inte påverkas av nutlin-3 med avseende på apoptos, påverkas dock av strålning som inducerar apoptos via andra vägar. Detta kan ses på preparat A-N att nutlin-3 ej påverkar apoptosmängd (jmf kontroll) Cellinje B verkar ha starkare proliferativ förmåga än cellinje A och därmed är det viktigt att fokusera på andel apoptotiska celler och ej antal. Cellinje B verkar ej ha en muterad p53-gen då den påverkas av nutlin-3 med avseende på apoptos. Både nutlin-3 och strålning kommer alltså att inducera apoptos. Preparat B-N och B-R har liknande apoptosandel medan preparat B-NR har överlägsen andel apoptos. Vid tolkning av resultatet bör följande beaktas: Apoptos orsakas även av naturliga orsaker Infärgningen kan ha blivit inkorrekt då vi ej är erfarna preparatmakare Våra fynd vid mikroskoperingen baseras på subjektiva bedömningar Preparaten kan ha skadats fram till mikroskoperingen vilket kan påverka cellernas beteende Mutationsanalys Cellinje A forward (figur 5): I query har en mutation skett i nukleotid 68 vilket motsvarar nukleotid 71 i subject. Den 71:a nukleotiden är placerad i mitten på sitt kodon och är G, denna har muterats till ett A. Orginal-kodon är: AGA (Argenine) Mutations-kodon: AAA (Lysin) AGA284AAA Arg>Lys Cellinje A reversed: Det har skett en mutation i vår sekvens i nukleotid 62 vilket motsvarar databasens 71:a nukleotid. Den 71:a nukleotiden är placerad i mitten på sitt kodon och är ett C, denna har dock muterats till ett T. Orginal-kodon: TCT (Serine) Mutations-kodon: TTT (Phenylalanine) TCT284TTT Ser>Phe Cellinje B Forward (figur 6): I cellinje B finns det möjlighet att det skett en mutation i subjektets 70:e nukleotid där queryn svarat med ett M vilket innebär att det antingen är ett C eller M (orginal är A). Möjlig mutation: den första (70:e) nukleotiden i kodonet har bytts ut mot ett C. Orginal-kodonet är: AGA (Arginine) Muations-kodon är: CGA (Arginine) Detta kommer alltså inte att innebära någon konsekvens eftersom mutationen kommer att koda för samma aminosyra. Det innebär även att det är möjligt att det inte skett något nukleotidskifte Cellinje B reversed (figur 7): I cellinje B finns det möjlighet att det skett en mutation i subjektets 65:e nukleotid (queryn's 69:e) där queryn svarat med ett S vilket innebär att det antingen är ett G eller C (orginal är C). Original-kodonet: GGC (Glycine) Mutations-kodon: GGG (Glycine) Detta kommer alltså inte att innebära någon konsekvens eftersom mutationen
12 kommer att koda för samma aminosyra. Det innebär även att det är möjligt att det inte skett något nukleotidskifte Enligt ensemble finns ingen polymorfism i detta exon (8) vilket tyder på att detta är en mutation. Om salterna inte avlägsnas fullständigt vid post-reaction clean-up kan det störa elektroforesen, vilket kan yttra sig som en deletion. Detta skulle kunna tolkas som att det skett en frame-shift, vilket skulle kunna leda till felaktig tolkning av resultatet. Konklusion Den slutsats man kan dra av dessa labbar är att p53 genen är muterad hos cellinje A. I mutationsanalyslabben framkommer det att det har skett en muatation som ger en defekt p53 gen. Även de andra dellabbarna ger visar indirekt att p53 genen hos celllinje A är muterad. Denna defekt har gett funktionella konsekvenser i olika moment i cellens livscykel. Dessa konsekvenser kan sedan observeras i de experiment som utförts i de andra dellabbarna där defekten manifesteras i att de olika funktionerna som p53 har inte fungerar som de ska.
Laboration: cellskada/celldöd
Laboration: cellskada/celldöd Läkarprogrammet termin 3 Basgrupp 2 Therese Enenge Amanda Amanda Karlsson Erik Andersson Johansson Niklas Åkesson Ebba Gabrielson Emil Saghamre Salik Hamid 2014-02-06 1 Inledning;
Läs merLAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli
Institutionen för biokemi och biofysik LAB 12 Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Basåret 2012 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj Basår) INTRODUKTION I denna laboration ska vi
Läs merNUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra
NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas
Läs merDNA-labb / Plasmidlabb
Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång
Läs merMutationer. Typer av mutationer
Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer
Läs merTranskription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens
Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA
Läs merTillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen
IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2011/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering
Läs merExpression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis
UNIVERSITETET I LINKÖPING Proteinkemi Kemiavdelningen 2011-02-04 Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis Produktion av FABP i E. coli bakterier
Läs merDiagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén
Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Sicklecellsanemi Erytrocyterna ser ut som skäror : Sjukdomen innebär a0 de röda blodkropparna (erytrocyterna) ser ut som skäror (eng. sickle)
Läs merCellskada och manipulering av cellers känslighet för stress
Cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress Bakgrund En cellskada kan uppstå på många olika sätt, till exempel exponering för kemikalier, värme, kyla, hypoxi, ischemi eller strålning. Hur
Läs merDNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores. Niklas Dahrén
DNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores Niklas Dahrén Användningsområden för DNA-analys Ta reda på vems DNA som har hittats på en brottsplats. Faderskapsanalys. Identifiera
Läs merEn bioinformatisk genjakt
En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men
Läs merPolymerase Chain Reaction
Polymerase Chain Reaction The Polymerase Chain Reaction Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls Kunskapsmål för detta avsnitt Från kursplan: Studenten skall kunna: förklara grundläggande principer
Läs merIntroduktion till laboration Biokemi 1
Introduktion till laboration Biokemi 1 Annica Blissing IFM Biochemistry Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande av sulfat Provberedning,
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs merTentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merGENETIK - Läran om arvet
GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande
Läs merLaboration DNA. Datum:16/11 20/ Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson
Laboration DNA Datum:16/11 20/11 2015 Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson Material och metod Materiallista hänvisas till labhandledning s.3 (BIMA15 ht 2015, Lab III: DNA.) Uppsamling
Läs mer/LGM. Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores
2008-01-18/LGM Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores Syfte: Med två olika DNA extraktionsmetoder försöka få fram tillräckligt mycket celler
Läs merKRISTALLISERING AV LYSOZYM
KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 14:e augusti 2013 Handledare: Petra Elund, Göteborgs Universitet (petra.edlund@gu.se) KRISTLLISERING
Läs merTentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
Läs mer30. Undersökning av aminosyror i surkål
30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning
Läs merJANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND
MPCR Multiplex Polymerase Chain Reaktion JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND Vad är multiplex PCR Variant av PCR Möjliggör samtidigt att amplifiera (masskopiera) många målsekvenser i en enda reaktion.
Läs merDNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén
DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller
Läs merTumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI
Tumörbiologi Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Mål Förstå vad som skiljer cancerceller från normala celler Förstå idéer bakom aktuella och framtida behandlingar Carcinogenes Initiatormutation
Läs merTENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik
TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2012-10-23 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-9: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 10-11: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30 poäng =
Läs merGenkloning och PCR av tetracyklinresistensgen. från pacyc184 till puc19
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Genkloning och PCR av tetracyklinresistensgen från pacyc184 till puc19 Årskull: Laborationsrapport i Molekylärbiologisk laboratoriemetodik, termin 3
Läs merTentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:
Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet
Läs merRiskbedömning Western blot
Sida 1( 6) Riskbedömning Western blot Utförd 2014-05-20 Av Lars Ekblad på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-08-18 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk 1. Ange vilka
Läs merKopiera DNA med hjälp av PCR-metoden. Niklas Dahrén
Kopiera DNA med hjälp av PCR-metoden Niklas Dahrén Först lite allmän kunskap om kromosomer, DNA, gener etc. Varje kromosom består av en lång DNAmolekyl som är lindad runt histoner En gen är en liten del
Läs merRNA-syntes och Proteinsyntes
RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR
Läs merDatum 130813 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang, 8 poäng. Ulla Ericsson, 6 poäng Karin Franzen, 7 poäng Rolf Pettersson, 6 poäng
Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1001 Kursansvarig: Siw Lunander Datum 130813 Skrivtid 240 minuter Totalpoäng: 50 poäng Bengt Löfstrand, 1 Charlotte Sahlberg Bang,
Läs merRening av proteiner: hur och varför?
Rening av proteiner: hur och varför? (och lite biologiska grunder) Joakim Norbeck! norbeck@chalmers.se! Grunder! Plasmider! Protein-rening! Detektion!!!!! Mest relevanta sidor i "Cell" är 510-518 & 532-552!
Läs merSläktträd med hjälp av databaser och program från Internet
Övning: Släktträd sid 1 Övning i bioinformatik Släktträd med hjälp av databaser och program från Internet Det finns databaser som är fritt tillgängliga och innehåller nukleotid- och amino-syrasekvenser
Läs merLaboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR
Avdelningen för kemi och biomedicin Karlstads universitet Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR Frågeställning: Vattenlednings system med tillväxt av Legionella pneumophilia
Läs merIsolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas
Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Inledning och syfte Proteinet tiopurinmetyltransferas (TPMT) är ett humant enzym vars naturliga funktion ännu är okänd. Proteinet katalyserar överföring
Läs merKvantfysik - introduktion
Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm
Läs merFelveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén
Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra
Läs merGenetik en sammanfattning
Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs merTranskriptionen. Niklas Dahrén
Transkriptionen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Transkrip1onen Modifiering (bearbetning) av mrna Fler filmer på samma tema: Från gen 1ll protein Den gene1ska
Läs merAntikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham
Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.6-2.15 Vilken substans som helst kan ge upphov till ett antikroppssvar. Som svar på närvaron
Läs merFACIT TILL FINALEN GRUNDBOK
FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger
Läs merTeori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer då du stör en jämviktsreaktion. Det jämviktssystem som du ska studera är
Hemlaboration 1A Har utgått. Till denna hemlaboration behöver du lablådan Hemlaboration 1B med facit Förskjutning av jämviktsläget Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer
Läs merKap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry
Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes Bilder från McMurry Namn Efternamn 26 februari 2011 2 Varje DNA molekyl är uppbyggd av många gener induviduella DNA segmant som innehåller instruktioner för syntes
Läs merGenetik II. Jessica Abbott
Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna
Läs merPreparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering
Preparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering Teori Vid preparation av ett protein används en rad olika metoder för att specifikt rena fram det önskade proteinet. I vårt fall ska hemoglobin från
Läs merLycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar
Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin Kurskod: MC1010 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 75 poäng Poängfördelning: Jessica Johansson Bengt Löfstrand Marianne
Läs merTidiga erfarenheter av arvets mysterier
Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före
Läs merBruksanvisning KABA MAS AUDITCON KABA MAS HAMILTON Modell 100, 200, 400, 50 och 52
Bruksanvisning KABA MAS AUDITCON KABA MAS HAMILTON Modell 100, 200, 400, 50 och 52 Snabbinstruktion Mas-Hamilton högsäkerhetslås Modell 100, 200, 400 1. Öppning/stängning av låset 2. Vrid ratten så att
Läs merLite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen
Skriftlig deltentamen, FYTA12 Statistisk fysik, 6hp, 28 Februari 2012, kl 10.15 15.15. Tillåtna hjälpmedel: Ett a4 anteckningsblad, skrivdon. Totalt 30 poäng. För godkänt: 15 poäng. För väl godkänt: 24
Läs merGenetik, Gen-etik och Genteknik
Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter
Läs merÖrebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin. Datum 131123 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1015 (BL1001) Kursansvarig: Siw Lunander
Läs mer6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I
6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå
Läs merGRÅÄRTERS BLOMNING - En studie i hur geografiskt ursprung påverkar den genetiska variationen
PROJEKTARBETESRAPPORT Läsåret 2010/2011 GRÅÄRTERS BLOMNING - En studie i hur geografiskt ursprung påverkar den genetiska variationen Projektgrupp: Louise Dahlin, Sanna Renius och Frida Ulander, NV3E Handledare:
Läs mer4:7 Dioden och likriktning.
4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva
Läs merKunskapsmål ht (reviderade )
Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa
Läs merDNA-ordlista. Amplifiera: Att kopiera och på så sätt mångfaldiga en DNA-sekvens med hjälp av PCR.
DNA-ordlista Alignment: Att placera DNA-sekvenser intill varandra. Detta gör att man kan urskilja var och hur mycket de skiljer sig från varandra, vilket är ett av de mest grundläggande sätten att analysera
Läs merWestern blot. BMA-09, VT-11, Termin 4. Ylva Hedberg Fransson
Western blot BMA-09, VT-11, Termin 4 Ylva Hedberg Fransson Laborationer I denna laboration ingår tre laborativa moment; 1) lösningsberedning 2) elektrofores med SDS-PAGE och transfer 3) immunodetektion
Läs merJonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon?
JONISERING Jonisering Vad är en jon? Alla atomkärnor innehåller ett bestämt antal protoner och varje proton är positivt laddad. Runt kärnan snurrar ett lika stort antal elektroner som är negativt laddade.
Läs merKromosomer, celldelning och förökning
Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av
Läs merStamceller För att få mer kött på benen
Stamceller För att få mer kött på benen Av Nicole Loginger Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi 2013, Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala. Hunger, miljöproblem
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs merAnalys av nukleinsyra. Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls
Analys av nukleinsyra Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls Studietips Detta kompendium är INTE en lärobok. Det är inte meningen att man skall kunna läsa kompendiet och förstå innehållet. Ni
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö
Läs merMolekylärbiologi: Betygskriterier
Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).
Läs merÄgg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.
Läs merDelprov l, fredag 11/11,
Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan
Läs merMångfaldigande av mänskligt mitokondrie-dna
John Schollar och Andy Harrison NCBE, The University of Reading Mångfaldigande av mänskligt mitokondrie-dna Syfte Med denna procedur kan du mångfaldiga ett 460 baspar långt stycke DNA, som finns i kontrollregion
Läs merAtomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder
KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera
Läs merMolekylärbiologins centrala dogma
Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som
Läs merTILL ANVÄNDAREN GARAGE BB-30.5 BRUKSANVISNING
TILL ANVÄNDAREN GARAGE BB-30.5 BRUKSANVISNING Innehåll Rubrik Sid nr Säkerhet 3 Avfallshantering 3 Användarinstruktion 4 Beskrivning av garaget 4 Innan användandet 4 Normalt användande 4 Befintliga icke
Läs merI princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet.
Avsikten med laborationen är att studera de elektriska ledningsmekanismerna hos i första hand halvledarmaterial. Från mätningar av konduktivitetens temperaturberoende samt Hall-effekten kan en hel del
Läs merTentamen i Molekylär Cellbiologi
Tentamen i Molekylär Cellbiologi 1 juni 2007 MCB 13p Biomedicinarprogrammet Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med MCB och frågans nummer. Frågorna skall besvaras på frågebladet.
Läs merElevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merElevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merDiagnosticera cystisk fibros med DNA-analys. Niklas Dahrén
Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Niklas Dahrén Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller som bekläder kroppens ytor (inkl. luftvägarna och matsmältningssystemet)
Läs merÄgg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och
Läs merMaria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund
Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson G-proteinet Ras 3 juni 2003 Handledare: Hans Eklund Inledning Detta projektarbete behandlar en del av den signalväg som initieras av tillväxthormon och avslutas
Läs merKorrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi
Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan
Läs merLinköpings Universitet. Laboration i genteknik
IFM/Kemi Linköpings Universitet Maj 2008/LGM Laboration i genteknik Restriktionskarta av pcantab Restriktionsklyvning samt separation av DNA-fragment mha agarosgelelektrofores Material: pcantab (minst
Läs merKursansvarig: Björn Åkerman
Vad skall du bli när du blir stor? Jag vill bli ingenjör när jag blir stor, det är ett roligt arbete och lätt. Därför finns det så många ingenjörer idag, och varje dag blir det fler. Ingenjörer behöver
Läs merLycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo
Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-08-20 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike
Läs merRNA och den genetiska koden
RNA och den genetiska koden Table of Contents Struktur... 1 DNA och RNA... 2 Puriner och Pyrimidiner... 2 Watson-Crick baspar... 2 RNA som molekyl... 2 Primär struktur... 2 Sekundära strukturer... 2 Typer
Läs merSkrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.
Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.
Läs merKod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi 2015-02-02 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden
Läs merTillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen
IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2004/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering
Läs merUMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer.
UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11 Institutionen för molekylärbiologi RUT10 - Biomedicinsk vetenskap I FÄRGNING OCH MIKROSKOPERING AV MIKROORGANISMER Målsättning Att använda metoder för direkt observation av
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi
Läs merKlipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett
Läs merRadiomottagare LE10 CRS-URE-0100. Användarhandbok
Radiomottagare LE10 CRS-URE-0100 sv Användarhandbok Radiomottagare LE10 Innehållsförteckning sv 3 Innehållsförteckning 1 Säkerhetsinstruktioner 5 1.1 Allmänna säkerhetsinstruktioner 5 1.2 Driftsmiljö
Läs merCrafoordpriset i biovetenskaper 2015
RAFOORDPRISE I BIOVEENSKAPER 2015 POPULÄRVEENSKAPLI INFORMAION rafoordpriset i biovetenskaper 2015 rafoordpriset i biovetenskaper 2015 går till genetikerna Richard Lewontin, USA, och omoko Ohta, Japan,
Läs merMitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg
Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion
Läs merElevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merPolarisation laboration Vågor och optik
Polarisation laboration Vågor och optik Utförs av: William Sjöström 19940404-6956 Philip Sandell 19950512-3456 Laborationsrapport skriven av: William Sjöström 19940404-6956 Sammanfattning I laborationen
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING
STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2006-10-07 kl. 9-12 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur
Läs mer