Laboration: cellskada/celldöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Laboration: cellskada/celldöd"

Transkript

1 Laboration: cellskada/celldöd Läkarprogrammet termin 3 Basgrupp 2 Therese Enenge Amanda Amanda Karlsson Erik Andersson Johansson Niklas Åkesson Ebba Gabrielson Emil Saghamre Salik Hamid

2 Inledning; Vi har under en veckas tid gjort fyra laborationer där vi undersökt proteinet p53:s betydelse och funktion för cellen. Vi har jobbat med två olika bröstcancer-cellinjer och med olika metoder testat hur cellinjerna reagerat på strålning och nutlinbehandling. I den första laborationen genomförde vi en cellcykelanalys mha flödescytometri. I den andra laborationen undersökte vi hur många celler som går i apoptos pga strålning eller nutlin. I den tredje laborationen använde vi oss av Western Blot för att undersöka förekomsten av p21. I den fjärde laborationen undersökte vi p53 genen med hjälp av mutationsanalys

3 Laboration: cellcykelanalys Introduktion: Syfte: Undersöka hur två olika cancer-cellslinjer reagerar på radioaktiv strålning (stress) samt nutlin. Detta gör vi genom en flödescytometri som ger oss information om hur mycket DNA cellerna innehåller vilket i sin tur ger oss information om vilken fas i cellcykeln våra celler befinner sig i. Teori: Celler befinner sig någonstans i den sk cellcykeln. Cellcykeln delas upp i fyra faser: M (mitos=delning), G1 (tillväxtfas), S (replikerings-fas), G2 (tillväxtfas). Det finns ett ytterligare tillstånd som cellen kan befinna sig i som heter G0 (vilofas). I G2 fasen finns det dubbelt så mycket DNA jämfört med G1 fasen. I cellcykeln finns det även check-points där man kontrollerar om cellen har allt som den behöver innan den går vidare till nästa fas. I vår undersökning har vi fokuserat på en check-point mellan G1-S (har cellen allt som den behöver för att replikera sig), och G2-M (har cellen allt som den behöver för att dela sig). Vid en skada utav vårt DNA kommer cellcykeln att stanna upp och reparera sig själv genom att aktivera DNA-reparations-protein, gå i apoptos eller nekros. Ett exempel på någonting som skadar vår arvsmassa är radioaktiv gamma-strålning som vi har använt oss utav i denna laboration. Gamma-strålning skadar både DNA:t direkt (1/3) samt via fria radikaler indirekt: H 2 O 2, O 2 -, OH - (2/3). När DNA:t blir skadat kommer ATM (ett protein-kinas) att fosforylera p53 som börjar utöva sina effekter. P53 är en transkriptionsfaktor och binder in till DNA för transkription av viktiga gener vars produkter reglerar cellcykeln och gör så att cellcykeln stannar upp i ex G1-S eller G2-M, eller går i apoptos. Pga p53:s viktiga roll i cellcykelkontroll blir det problem om cellen har mutation i denna. MDM2 är ett protein som tillverkas och degraderas konstant. Det ubiquitinerar p53 som sedan bryts ner i proteasomer, dvs gör så cellcykeln inte stannar (p53 kan inte utöva sin effekt. Nutlin hämmar MDM2, dvs gör så att p53 kan utöva sin effekt. Hypotes: Vi tror att radioaktiv strålning leder till cellcykel-stopp bland annat genom att aktivera p53. Vi tror att nutlin kommer göra så att mer p53 blir fritt och fler celler stannar upp i G1 eller G2 fasen

4 Material och metod: Cellcykelanalysen genomförs med hjälp av en flödescytometri. I förväg kommer några av cellproverna ha blivit strålade med 10 Gy och några kommer ha blivit nutlin-behandlade (Figur A). Figur A Under vår laboration tillsatte vi sedan 3 lösningar: A: Trypsin och detergent Som leder till att cellmembranet går sönder. B: Trypsin inhibitor och RNAas som inhiberar trypsin reaktionen, samt inaktiverar RNA nedbrytande enzym C: Propidium iodide som binder till DNA. Sedan förde vi in våra åtta cellprover i en flödescytometer som nu kan beräkna hur mycket DNA som finns i varje cell tack vare lösningarna vi tillsatte tidigare (PI visar hur mycket DNA som finns). Resultatet från flödescytometrin visades i en graf. (Figur 1, Figur 2) Resultat: RT= strålning. N= nutlin. Cellinje A kallas: BT474 Cellinje B kallas: MCF7 Celltyp, G1-fas G2-fas S-fas strålning, nutlin B:RT-N- 47% 18% 33% B:RT+N- 73% 28% 0% G1- arrest B:RT-N+ 25% 55% 18% G2-arrest B:RT+N+ 17% 62% 19% S-fas mindre (lägre proliferation) A:RT-N- 27% 47% 25% A:RT+N- 6% 88% 7% G2-arrest A:RT-N+ 22% 66% 11% Påverkas genom G2- arrest och lägre proliferation (S) A:RT+N+ 9% 79% 11% Påverkas genom G2- arrest och lägre proliferation (S)

5 Tolkning utav tabell; I tabellen går utläsa de olika cellprovernas fördelning i de olika cellcykelfaserna efter respektive behandling. Det går att utläsa att vår cellinje B som blivit behandlad med radioaktiv strålning har stannat i G1-arrest. Cellinje B som behandlades med nutlin har stannat av mer i G2. De i cellinje B som behandlades med Nutlin och radioaktiv strålning har en något mindre S-fas än de obehandlade. Cellinje A som behandlades med radioaktiv strlåning stannade i G2. De nutlinbehandlade med eller utan radioaktiv strålning påverkas också genom G2-arrest. Figur 1: Graf över cellcykelfördelning utav obehandlad cellinje B. Figur 2: Graf över cellcykelfördelning utav obehandlad cellinje B Diskussion: En utav cellstammarna har en mutation i p53 genen och en är vildtyp. Resultaten visar att cellinje B:RT+N- har 0% celler i S-fasen. Detta tyder på att p53 fungerar som den ska och lyckas stanna upp cellcykeln helt. Detta får oss att tro att B-cellerna är vildtyp. Detta borde innebära att cellinje A inte bör svara bra på nutlinbehandling eftersom p53 ändå inte fungerar som den ska. Dock i vårt resultat sänks S-fas celler när vi behandlar med nutlin, men vi tror att detta kan bero på det faktum att nutlin är toxiskt

6 vid höga doser. Det kan ha skadat cellen på andra sätt vilket gör att cellcykeln ändå stannar upp. Cellprovet B som blev strålad och behandlad med nutlin tycker vi borde ha stannat upp helt i cellcykeln vilket den inte gjorde. Detta kan bero på felkällor i laborationen. Felkällor: Vi kan ha pipetterat och blandat felaktigt. Nutlin kan vara toxiskt i för höga doser

7 Laboration: Apoptos Introduktion: Teori: När celler utsätts för strålning och behandling med Nutlin-3 kan det skada genomet och leda till apoptos. Viktigt för cellens skydd är proteinet p53 som inducerar apoptos. Vid strålning kan det uppstå dubbelsträngsbrott, dvs. brott i DNA helixen. Om cellen inte kan reparera skadan så induceras apoptos för att skydda organismen från större skada. Nutlin-3 verkar genom att hämma MDM2 som i sin tur hämmar p53. Nutlin-3 kan därför indirekt stimulera apoptos. DAPI som används som färgning binder till A-T par i DNA. Genom att stråla med UV-ljus kan man se kromatinet och på så sätt se om cellen genomgår apoptos eller mitos. DAPI kan binda in till DNA genom att saponin tillsätts tidigare och bildar porer i cellmembranen. Beroende på hur p53-genen fungerar kommer cellerna svara olika på strålning och Nutlin-3. Hypotes: I kontrollen bör vi inte se någon stor mängd apoptos men kan förekomma då det är cancerceller, ej friska. Vid behandling med bara Nutlin tror vi att det sker lite apoptos då p53 induceras, indirekt via inhibering av MDM2. Vid endast stålning borde vi se mer apoptos i och med att skador på DNA uppstår. Vid behandling med både strålning och nutlin borde mängden apoptos vara stor då apoptos nu induceras av två olika faktorer. Material och metod Två cellinjer av bröstcancerceller (BT474 (A) och MCF7 (B)), PBS, formaldehyd, Saponinbuffert, vectashield (DAPI), pipetter, mikroskopglas. Se Fig. A ovan Cellerna var fördelade över åtta brunna, fyra per cellinje, och två från varje cellinje var behandlade med röntgenstrålning resp. nutlin-3 enligt fig. A. Medium i brunnarna avlägsnades och cellerna tvättades två gånger med PBS. Formalin tillsattes i de tomma brunnarna och cellerna inkuberades 20 min i kylskåp, +4 C. Formalin tillsattes för att fixera cellerna. Efter inkubationen avlägsnades formalinet och cellerna tvättades två gånger med PBS. Saponin tillsattes, för att skapa permeabilitet in i celler, cellerna inkuberades ytterligare 20min men i rumstemperatur. Mikroskopsglas tvättades med etanol och en droppe Vectashield droppades på varje glas. Efter dubbel tvätt med PBS togs cellplattorna upp från brunnarna och placerades upp och ner på mikroskopsglasen. Preparaten torkades i kylskåpet, mörklagt, övernatten. Under dag 2 studerades preparaten i mikroskop med UV-ljus som visar kromatinet med hjälp av DAPI-färgningen. Genom att studera kromatinet kunde apoptos, mitos och vanliga celler studeras. Resultat: A RT- N- (kontroll) Få celler, lite mitos Fig. 1.2 A RT- N+ Få celler, lite mitos Fig. 1.3 Nutlin

8 A RT+ N- Lite mitos, mycket apoptos och apoptotiska kroppar Fig. 1.4 A RT+ N+ Lite mitos, mycket Fig. 1.5 apoptos och apoptotiska kroppar B RT- N- (kontroll) Många celler, lite mitos Fig. 1.6 B RT- N+ Färre celler, ligger mer Fig. 1.7 påverkar inte RT påverkar RT påverkar Nutlin påverkar isär B RT+ N- Mycket apoptos Fig. 1.8 RT-känsliga celler B RT+ N+ Få celler, mycket apoptos Fig. 1.9 Nutlin bara tilläggseffekt i den här cellinjen Fig. 1.2 Fig. 1.3 Fig

9 Fig. 1.5 Fig. 1.6 Fig

10 Fig. 1.8 Fig. 1.9 Diskussion: Genom att undersöka våra resultat kan vi säga att p53 inte fungerar helt normalt i cellinje A. Detta kan vi se genom att nutlin-3 inte har någon effekt. I cellinje B där p53 fungerar ökar mängden apoptos vid behandling med nutlin-3. Cellinje B reagerar som förväntat och vi kan på så sätt dra slutsatser om att dess p53-gen inte är muterad. Anledningen till att det från börjar skiljer mycket mellan cellinje A och B tror vi har med cellernas olika proliferationshastighet att göra. Cellinje B är mycket snabbare och kan vara en mer aggressiv cancer men det kan inte denna labb utvisa

11 Laboration: Western blot Introduktion Teori: p53 är en transkriptionsfaktor och tumörsupressor som bland annat verkar inhiberande på cellcykeln med hjälp av p21. p53 kan också inducera apoptos med hjälp av aktivering av pro-apoptotiska proteiner. MDM2 är en p53 hämmare. Den fosforyleras vid stress vilket gör att p53 då aktiveras och kan inducera p21 uttryck. p21 är ett cyklin-inhiberande protein som inhiberar fortskridning av cellcykeln. Den inhiberar en mängd olika cyklin-cdk komplex. Nutlin är en MDM2 inhibator. Då den inhiberar MDM2 så ökas uttrycket av p53 och indirekt p21. Hypotes: Vi tror att en av cellinjerna kommer att uppvisa mindre p21 än den andra. Detta tror vi kan bero på en form av mutation i p53-genen. De som får Nutlin bör uttrycka mer p21 dock bör p21 även uttryckas av de som får strålning. Således bör en kombination ge störst uttryck av p21. Metod & material : Metoden som användes under laborationen var Western blot. I Western blot så mäter man mängden av ett specifikt protein. Proteinerna som testades kom från två olika bröstcancerceller. De döptes till cellinje A och B. De båda cellinjerna preparerades med Nutlin - 3, strålning samt jämfördes med ett obehandlat kontrollprov. Innan preparaten erhölls preparerades de för proteinkvantifikation. Laborationen började med att förbereda inför en elektrofores. Efter den följde en transfer från gelen till ett membran. Membranet lades sedan i en blockning buffer innehållandes mjölkprotein vilket kunde fästa till de laddade proteinerna för att säkerställa att antikropparna enbart binder antigen-specifikt. Antikropparna tillsattes och inkuberades över natten i låg temparatur för att förhindra antigen-ospecifik bindning. De primära antikropparna som tillsattes var HLA-specifika antikroppar från en kanin. De sekundära antikropparna var specifika för kanin-antikroppar och konjugerade med ett specifikt enzym. Andra dagen tillsattes den sekundära antikroppen vilken var specifik för den primära antikroppen. På den sekundära antikroppen är ett enzym (horseradish peroxidas) bundet. Då substratet tillsattes så kunde horseradish peroxidas katalysera reaktion av substratet. Då uppstår kemiluminiscens och det är det som kan upptäckas av kameran. Detta inkuberades och preparerades inför exponering av CCD kamera. Resultat: Enligt våra resultat fanns inget p21 i cellinje A, oberoende vad de behandlats med. I cellinje B tyder resultatet på att p21 påverkades mest av Nutlin behandling. Man kunde även se en ökad mängd p21 i de preparat som påverkats av strålning och både strålning och Nutlin. Andra gruppers resultat påvisar att nutlin och strålning påverkade p21 mest

12 Brunnnumme r Cellinj e A Cellinj e B Stege Stege Obeha ndlad Nutlin RT Nutlin + RT Obeha ndlad Nutlin RT Nutlin + RT Stegen är inte synlig vid exponering av kameran men för blotta ögat. Diskussion: Efter diskussion med andra grupper och undersökning av vårt egna resultat så framkom det att vårt resultat troligen är felaktigt. Utifrån de sekundära banden som finns ovan resultatet av p21 så kan man se att det finns en nyansskillnad. Denna nyansskillnad ska ej finnas. Detta kan tyda på att det föreligger en ojämn laddning av protein. Det kan till exempel ha varit en luftbubbla vid inkubationen av antikropparna eller felpipettering då proteinerna tillsattes i brunnarna vilket leder till minskad mängd proteinblandning. Det kan därför bli olika starkt resultat beroende på både de primära och sekundära antikropparnas inbindning. Vår ena hypotes var att det förelåg en mutation i någon av cellinjerna, enligt resultatet är detta cellinje A och hypotesen stämmer. Enligt de resultat vi kom fram med hjälp av de andra gruppernas resultat så är den absolut starkaste induktionen av p21 då man använder sig av både Nutlin och strålning. Eftersom Nutlin är en MDM2 inhibator så är den indirekt specifik för just p21 induktion och väldigt effektiv på detta. Strålning är mer ospecifikt eftersom det skapar en DNA-skada som i sin tur aktiverar p53 i samband med en mängd andra reglerande faktorer. Detta gör att den inte är riktigt lika effektiv på att inducera p21 som Nutlin är. Men då dessa två kombineras så ger det absolut starkast induktion. Felkällor: Luftbubblor vid inkubationen Olika längd av exponering av substratet Felpipettering För liten mängd av proteiner i brunnarna

13 Laboration: Mutationsanalys Introduktion: Teori: Proteinet p53 kan kallas för genomets väktare och spelar en central roll vid cellsvar på olika stressorer som t.ex. DNA-skada, hypoxi och supression av tumörceller. P53 binder till DNA och medierar nyckelprocesser som DNA-reparation, cell-cykelarrest och om cellen inte kan repareras inducera apoptos. På möss har visats att om endast en kopia på p53-genen har inaktiverats så resulterar det i högre cancerutveckling och hos människor med Li-Fraumenis syndrom, som ärver en muterad p53-gen har en stark korrelation att utveckla olika typer av tumörer. Det finns också en stark koppling mellan utveckling av tumörer och mutationer i p53-genen. Vi har fått två prover med bröstcancerceller. Vår uppgift var att undersöka p53-genen för dessa prover och se om de var muterade. Syfte: Vårt mål var att med vetenskapliga metoder kartlägga nukleotidsekvensen och dess kvävebaser för p53-genen för att se om de hade någon mutation. Metoder för mutationsanalys av p53-genen Metoden innebär kortfattat att man börjar med att syntetisera nya DNA-strängar från enkelsträngat DNA med en PCR-maskin. För att kartlägga nukleotidsekvensen har Sanger-sekvensering använts, som uppfunnits av Fredrik Sanger. I metoden används en viss koncentration av nukleotider uppmärkta med ett fluorescerande ämne som också får DNA-syntesen att avstanna och detta gör att man märker upp alla nukleotidsekvenser vilket sedan körs i en kapillärelektrofores. I denna beskjuts nukleotiderna med laser och ljuset från de olika fluorescerade nukleotiderna registreras av en sensor vilken berättar nukleotidsekvensen. Resultat Vi har fått nukleotidsekvensen som en skriptfil och denna har jämförts mot en databas med normal omuterad sekvens. P53-genen ligger på kromosom 17, lokus p13.1 och består av 11 exon. Den kodande sekvensen startar i exon 2 och den kodande sekvensen är 1182 baspar lång. Genen i sig är baspar lång och kodar för ett protein som består av 393 aminosyror. I cellinje A forward finns det en deletion och två nukleotider med brus (sekvensen anger M dvs. antingen C eller A) samt en punktmutation. Denna sekvens jämfördes med cellinje A reversed och det enda som sammanföll med cellinje A forward var punktmutationen. Mutationen innebär ett aminosyrabyte från Glutaminsyra till Lysin (GAG285AAG; Glu>Lys). Aminosyran Glutaminsyra har en hydrofil och sur sidokedja medan Lysin har en hydrofil och basisk sidokedja. Glutaminsyra är vanligtvis negativt laddad i en neutral miljö medan Lysin är positivt laddad i samma miljö vilket kan ändra proteinets laddning och dess funktion. I vår mutationsanalys av cellinje B hittades inga mutationer efter att vi samkört cellinje B forward mot cellinje B reversed

14 Gemensam slutsats: När vi tittar på alla laborationer har samtliga kommit fram till att det finns en mutation i cellinje A på genen för p53. Detta påverkar om cellerna går i apoptos eller om de fortsätter i cellcykeln. Mutationer påverkar p53 genom att förändra dess kapacitet att binda till genomet. Detta leder till att andra gener ej kan transkriberas, exempelvis p

Cellcykel/Celldöd. Laborationsrapport 20/2-14. Basgrupp 1

Cellcykel/Celldöd. Laborationsrapport 20/2-14. Basgrupp 1 Cellcykel/Celldöd Laborationsrapport 20/2-14 Basgrupp 1 Louise Andersson Alexander Barhebreus Pontus Boberg Amanda Dahl Simon Ingves Christina Larsson Kajsa Lethin Thea Wennman Syfte Se skillnad på hur

Läs mer

Cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress

Cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress Cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress Bakgrund En cellskada kan uppstå på många olika sätt, till exempel exponering för kemikalier, värme, kyla, hypoxi, ischemi eller strålning. Hur

Läs mer

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Tumörbiologi Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Mål Förstå vad som skiljer cancerceller från normala celler Förstå idéer bakom aktuella och framtida behandlingar Carcinogenes Initiatormutation

Läs mer

Institutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1

Institutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1 Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1 Delförhör 1 i Molekylär cellbiologi 2011-10-21 kl. 09.00-12.00 Namn:.. Personnr:. Detta delförhör har kodnummer OBS! Skriv ditt kodnummer

Läs mer

Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4,

Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4, Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4, 4.1-4.6. DNA tinnehåller den genetiska informationen. I en prokaryotcell finns DNA ti cytosolen, i en eukaryotcell finns det i. För att DNA t ska kunna

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi

Tentamen i Molekylär Cellbiologi Tentamen i Molekylär Cellbiologi 1 juni 2007 MCB 13p Biomedicinarprogrammet Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med MCB och frågans nummer. Frågorna skall besvaras på frågebladet.

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

Cellcykeln. Cellcykelreglering. Signaler för reglerad celldelning. Skall cellen dela sig på nytt? Molekylär kontroll av cellcykeln CMB

Cellcykeln. Cellcykelreglering. Signaler för reglerad celldelning. Skall cellen dela sig på nytt? Molekylär kontroll av cellcykeln CMB Cellcykeln Cellcykelreglering Molekylär kontroll av cellcykeln CMB Skall cellen dela sig på nytt? En cell som just bildats genom mitos (M-fas) och cytokines går in i G 1 -fas (gap 1 i cellcykeln) Cellen

Läs mer

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-11-24 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo. Lokal: L001

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo. Lokal: L001 Tentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2013-10-05 Lokal: L001 Kl. 08:15-12:15 (Skrivtid: 4 timmar) Poängfördelning: Karin Franzén Pia

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor: Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

Molekylärbiologins centrala dogma

Molekylärbiologins centrala dogma Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som

Läs mer

Ämnen som binder till järn, så kallade järnkelerare, kan därför indirekt minska den oxidativa stressen i cellen.

Ämnen som binder till järn, så kallade järnkelerare, kan därför indirekt minska den oxidativa stressen i cellen. Laborationsrapport: Cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress Basgrupp 5 Bakgrund I mitokondrien sker den oxidativa fosforyleringen för att bilda ATP. Under denna kemiska process kommer

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-08-20 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike

Läs mer

Genexpressions analys - RNA-uttryck

Genexpressions analys - RNA-uttryck Genexpressions analys - RNA-uttryck Alla gener som är aktiva transkriberas: det bildas ett RNA (transkript). Proteinkodande gener transkriberas till mrna, ribosomalrna gener till rrna osv. Man pratar ofta

Läs mer

Cancercellernas skyddsmekanismer

Cancercellernas skyddsmekanismer DISPUTATIONER Cancercellernas skyddsmekanismer Elisabet Tina och Malin Prenkert är leg. biomedicinska analytiker vid Universitetssjukhuset Örebro. De har försökt hitta sätt att förutsäga behandlingsresultaten

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

CELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING. Eukaryot celldelning. 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis

CELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING. Eukaryot celldelning. 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis CELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis Eukaryot celldelning självreplikering celldelning ett villkor för liv skapa liv, växa i storlek, eller ersätta döda celler

Läs mer

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes Bilder från McMurry Namn Efternamn 26 februari 2011 2 Varje DNA molekyl är uppbyggd av många gener induviduella DNA segmant som innehåller instruktioner för syntes

Läs mer

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid. Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika

Läs mer

Muskelvävnad som modellsystem i diabetesforskning

Muskelvävnad som modellsystem i diabetesforskning 13/6 2011-25/2 2012 Stockholms Universitet Södra Latins Gymnasium Handledare: Robert Csikasz Jenny Alpsten Muskelvävnad som modellsystem i diabetesforskning Sara Scheibenpflug Sammanfattning Muskelvävnad

Läs mer

Polymerase Chain Reaction

Polymerase Chain Reaction Polymerase Chain Reaction The Polymerase Chain Reaction Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls Kunskapsmål för detta avsnitt Från kursplan: Studenten skall kunna: förklara grundläggande principer

Läs mer

LAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli

LAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Institutionen för biokemi och biofysik LAB 12 Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Basåret 2012 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj Basår) INTRODUKTION I denna laboration ska vi

Läs mer

Kunskapsmål ht (reviderade )

Kunskapsmål ht (reviderade ) Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2012-10-23 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-9: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 10-11: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30 poäng =

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Molekylärbiologi: Betygskriterier Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2004-01-08 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

Cellcykeln. Cellcykel. Keiko Funa. Molecular Biology of the Cell Alberts et al. Kap. 17

Cellcykeln. Cellcykel. Keiko Funa. Molecular Biology of the Cell Alberts et al. Kap. 17 Cellcykeln Keiko Funa Molecular Biology of the Cell Alberts et al. Kap. 17 1 Cellcykel Passagen genom olika faser påverkas av Närvaro av tillväxtfaktorer, inhibitorer Cellens metabolism, näringstillförsel

Läs mer

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi 2015-02-02 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden

Läs mer

RNA och den genetiska koden

RNA och den genetiska koden RNA och den genetiska koden Table of Contents Struktur... 1 DNA och RNA... 2 Puriner och Pyrimidiner... 2 Watson-Crick baspar... 2 RNA som molekyl... 2 Primär struktur... 2 Sekundära strukturer... 2 Typer

Läs mer

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2007-06-19 kl. 10-13 Visat betald terminsräkning och legitimation _

Läs mer

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2012-10-23 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-9: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 10-11: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30 poäng =

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Kopiera DNA med hjälp av PCR-metoden. Niklas Dahrén

Kopiera DNA med hjälp av PCR-metoden. Niklas Dahrén Kopiera DNA med hjälp av PCR-metoden Niklas Dahrén Först lite allmän kunskap om kromosomer, DNA, gener etc. Varje kromosom består av en lång DNAmolekyl som är lindad runt histoner En gen är en liten del

Läs mer

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND MPCR Multiplex Polymerase Chain Reaktion JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND Vad är multiplex PCR Variant av PCR Möjliggör samtidigt att amplifiera (masskopiera) många målsekvenser i en enda reaktion.

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

CELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios

CELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios CELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios EUKARYOT CELLDELNING 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis 1 Eukaryot celldelning självreplikering encelliga organismer: en ny organism bildas vid varje celldelning

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr: Magnus Karlsson, 40 år, har den senaste tiden lidit av huvudvärk från och till. Under ett besök hos distriktsläkaren klagar han även över trötthet och det kommer också fram att det är något konstigt med

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer.

UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer. UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11 Institutionen för molekylärbiologi RUT10 - Biomedicinsk vetenskap I FÄRGNING OCH MIKROSKOPERING AV MIKROORGANISMER Målsättning Att använda metoder för direkt observation av

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 081013

IDENTITETSBLAD Dugga 081013 IDENTITETSBLAD Dugga 081013 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2011-10-22 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-8: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 9-12: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30 poäng =

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva

Läs mer

Genetik II. Jessica Abbott

Genetik II. Jessica Abbott Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2006-10-07 kl. 9-12 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Proteiner. Kap 3,

Proteiner. Kap 3, Proteiner Kap 3, 3.1-3.5. Först lite repetition Proteiner är uppbyggda av kedjor av aminosyror. Sådana kedjor kallas... (Fig3-3). Proteinets struktur kan beskrivas på fyra olika nivåer: primärkvartärstruktur

Läs mer

Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15. Instruktioner

Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15. Instruktioner Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15 Instruktioner 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella

Läs mer

Hur påverkar strålning celler och organismer?

Hur påverkar strålning celler och organismer? Hur påverkar strålning celler och organismer? Bo Stenerlöw Inst. f. immunologi, genetik och patologi Rudbecklaboratoriet Uppsala universitet bo.stenerlow@igp.uu.se Joniserande strålning Dos: Gray (Gy =

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 Vad är virus? Förpackat genetiskt material Obligata intracellulära parasiter Virus kan bara förökas i levande celler. Som värdceller fungerar människor, djur,

Läs mer

Gener, genom och kromosomer , 6.6 och sid

Gener, genom och kromosomer , 6.6 och sid Gener, genom och kromosomer 6.1-6.3, 6.6 och sid 263-265 En gen är en DNA-sekvens som kan.. En kromosom är en DNA-molekyl. I cellen finns det lika mycket protein som DNA i kromosomerna, se fig6-1. Ett

Läs mer

Delprov l, fredag 11/11,

Delprov l, fredag 11/11, Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan

Läs mer

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Sicklecellsanemi Erytrocyterna ser ut som skäror : Sjukdomen innebär a0 de röda blodkropparna (erytrocyterna) ser ut som skäror (eng. sickle)

Läs mer

Stamceller För att få mer kött på benen

Stamceller För att få mer kött på benen Stamceller För att få mer kött på benen Av Nicole Loginger Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi 2013, Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala. Hunger, miljöproblem

Läs mer

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 3; hela Lite Historia: 1953: George Snell upptäcker en grupp av gener som bestämmer

Läs mer

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,

Läs mer

Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas

Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Inledning och syfte Proteinet tiopurinmetyltransferas (TPMT) är ett humant enzym vars naturliga funktion ännu är okänd. Proteinet katalyserar överföring

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas

Läs mer

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.6-2.15 Vilken substans som helst kan ge upphov till ett antikroppssvar. Som svar på närvaron

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2013-01-15 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-8: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 9-12: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30-38.5 poäng

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p. Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

Western blot. BMA-09, VT-11, Termin 4. Ylva Hedberg Fransson

Western blot. BMA-09, VT-11, Termin 4. Ylva Hedberg Fransson Western blot BMA-09, VT-11, Termin 4 Ylva Hedberg Fransson Laborationer I denna laboration ingår tre laborativa moment; 1) lösningsberedning 2) elektrofores med SDS-PAGE och transfer 3) immunodetektion

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer

Läs mer

Kontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå

Kontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå Kontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå 7.1-7.6 Vägen från gen till funktionellt protein består av många steg, fig1-11. Det finns exempel på kontrollmekanismer för alla dessa steg. Transkriptionsstart

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 100309

IDENTITETSBLAD Dugga 100309 IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis

Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis UNIVERSITETET I LINKÖPING Proteinkemi Kemiavdelningen 2011-02-04 Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis Produktion av FABP i E. coli bakterier

Läs mer

Transkriptionen. Niklas Dahrén

Transkriptionen. Niklas Dahrén Transkriptionen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Transkrip1onen Modifiering (bearbetning) av mrna Fler filmer på samma tema: Från gen 1ll protein Den gene1ska

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Tentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-06-01 Skrivtid: 4 timmar 08:15-12:15 (P245) Poängfördelning: Karin Franzén Pia Wegman Sabina

Läs mer