Laboration: cellskada/celldöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Laboration: cellskada/celldöd"

Transkript

1 Laboration: cellskada/celldöd Läkarprogrammet termin 3 Basgrupp 2 Therese Enenge Amanda Amanda Karlsson Erik Andersson Johansson Niklas Åkesson Ebba Gabrielson Emil Saghamre Salik Hamid

2 Inledning; Vi har under en veckas tid gjort fyra laborationer där vi undersökt proteinet p53:s betydelse och funktion för cellen. Vi har jobbat med två olika bröstcancer-cellinjer och med olika metoder testat hur cellinjerna reagerat på strålning och nutlinbehandling. I den första laborationen genomförde vi en cellcykelanalys mha flödescytometri. I den andra laborationen undersökte vi hur många celler som går i apoptos pga strålning eller nutlin. I den tredje laborationen använde vi oss av Western Blot för att undersöka förekomsten av p21. I den fjärde laborationen undersökte vi p53 genen med hjälp av mutationsanalys

3 Laboration: cellcykelanalys Introduktion: Syfte: Undersöka hur två olika cancer-cellslinjer reagerar på radioaktiv strålning (stress) samt nutlin. Detta gör vi genom en flödescytometri som ger oss information om hur mycket DNA cellerna innehåller vilket i sin tur ger oss information om vilken fas i cellcykeln våra celler befinner sig i. Teori: Celler befinner sig någonstans i den sk cellcykeln. Cellcykeln delas upp i fyra faser: M (mitos=delning), G1 (tillväxtfas), S (replikerings-fas), G2 (tillväxtfas). Det finns ett ytterligare tillstånd som cellen kan befinna sig i som heter G0 (vilofas). I G2 fasen finns det dubbelt så mycket DNA jämfört med G1 fasen. I cellcykeln finns det även check-points där man kontrollerar om cellen har allt som den behöver innan den går vidare till nästa fas. I vår undersökning har vi fokuserat på en check-point mellan G1-S (har cellen allt som den behöver för att replikera sig), och G2-M (har cellen allt som den behöver för att dela sig). Vid en skada utav vårt DNA kommer cellcykeln att stanna upp och reparera sig själv genom att aktivera DNA-reparations-protein, gå i apoptos eller nekros. Ett exempel på någonting som skadar vår arvsmassa är radioaktiv gamma-strålning som vi har använt oss utav i denna laboration. Gamma-strålning skadar både DNA:t direkt (1/3) samt via fria radikaler indirekt: H 2 O 2, O 2 -, OH - (2/3). När DNA:t blir skadat kommer ATM (ett protein-kinas) att fosforylera p53 som börjar utöva sina effekter. P53 är en transkriptionsfaktor och binder in till DNA för transkription av viktiga gener vars produkter reglerar cellcykeln och gör så att cellcykeln stannar upp i ex G1-S eller G2-M, eller går i apoptos. Pga p53:s viktiga roll i cellcykelkontroll blir det problem om cellen har mutation i denna. MDM2 är ett protein som tillverkas och degraderas konstant. Det ubiquitinerar p53 som sedan bryts ner i proteasomer, dvs gör så cellcykeln inte stannar (p53 kan inte utöva sin effekt. Nutlin hämmar MDM2, dvs gör så att p53 kan utöva sin effekt. Hypotes: Vi tror att radioaktiv strålning leder till cellcykel-stopp bland annat genom att aktivera p53. Vi tror att nutlin kommer göra så att mer p53 blir fritt och fler celler stannar upp i G1 eller G2 fasen

4 Material och metod: Cellcykelanalysen genomförs med hjälp av en flödescytometri. I förväg kommer några av cellproverna ha blivit strålade med 10 Gy och några kommer ha blivit nutlin-behandlade (Figur A). Figur A Under vår laboration tillsatte vi sedan 3 lösningar: A: Trypsin och detergent Som leder till att cellmembranet går sönder. B: Trypsin inhibitor och RNAas som inhiberar trypsin reaktionen, samt inaktiverar RNA nedbrytande enzym C: Propidium iodide som binder till DNA. Sedan förde vi in våra åtta cellprover i en flödescytometer som nu kan beräkna hur mycket DNA som finns i varje cell tack vare lösningarna vi tillsatte tidigare (PI visar hur mycket DNA som finns). Resultatet från flödescytometrin visades i en graf. (Figur 1, Figur 2) Resultat: RT= strålning. N= nutlin. Cellinje A kallas: BT474 Cellinje B kallas: MCF7 Celltyp, G1-fas G2-fas S-fas strålning, nutlin B:RT-N- 47% 18% 33% B:RT+N- 73% 28% 0% G1- arrest B:RT-N+ 25% 55% 18% G2-arrest B:RT+N+ 17% 62% 19% S-fas mindre (lägre proliferation) A:RT-N- 27% 47% 25% A:RT+N- 6% 88% 7% G2-arrest A:RT-N+ 22% 66% 11% Påverkas genom G2- arrest och lägre proliferation (S) A:RT+N+ 9% 79% 11% Påverkas genom G2- arrest och lägre proliferation (S)

5 Tolkning utav tabell; I tabellen går utläsa de olika cellprovernas fördelning i de olika cellcykelfaserna efter respektive behandling. Det går att utläsa att vår cellinje B som blivit behandlad med radioaktiv strålning har stannat i G1-arrest. Cellinje B som behandlades med nutlin har stannat av mer i G2. De i cellinje B som behandlades med Nutlin och radioaktiv strålning har en något mindre S-fas än de obehandlade. Cellinje A som behandlades med radioaktiv strlåning stannade i G2. De nutlinbehandlade med eller utan radioaktiv strålning påverkas också genom G2-arrest. Figur 1: Graf över cellcykelfördelning utav obehandlad cellinje B. Figur 2: Graf över cellcykelfördelning utav obehandlad cellinje B Diskussion: En utav cellstammarna har en mutation i p53 genen och en är vildtyp. Resultaten visar att cellinje B:RT+N- har 0% celler i S-fasen. Detta tyder på att p53 fungerar som den ska och lyckas stanna upp cellcykeln helt. Detta får oss att tro att B-cellerna är vildtyp. Detta borde innebära att cellinje A inte bör svara bra på nutlinbehandling eftersom p53 ändå inte fungerar som den ska. Dock i vårt resultat sänks S-fas celler när vi behandlar med nutlin, men vi tror att detta kan bero på det faktum att nutlin är toxiskt

6 vid höga doser. Det kan ha skadat cellen på andra sätt vilket gör att cellcykeln ändå stannar upp. Cellprovet B som blev strålad och behandlad med nutlin tycker vi borde ha stannat upp helt i cellcykeln vilket den inte gjorde. Detta kan bero på felkällor i laborationen. Felkällor: Vi kan ha pipetterat och blandat felaktigt. Nutlin kan vara toxiskt i för höga doser

7 Laboration: Apoptos Introduktion: Teori: När celler utsätts för strålning och behandling med Nutlin-3 kan det skada genomet och leda till apoptos. Viktigt för cellens skydd är proteinet p53 som inducerar apoptos. Vid strålning kan det uppstå dubbelsträngsbrott, dvs. brott i DNA helixen. Om cellen inte kan reparera skadan så induceras apoptos för att skydda organismen från större skada. Nutlin-3 verkar genom att hämma MDM2 som i sin tur hämmar p53. Nutlin-3 kan därför indirekt stimulera apoptos. DAPI som används som färgning binder till A-T par i DNA. Genom att stråla med UV-ljus kan man se kromatinet och på så sätt se om cellen genomgår apoptos eller mitos. DAPI kan binda in till DNA genom att saponin tillsätts tidigare och bildar porer i cellmembranen. Beroende på hur p53-genen fungerar kommer cellerna svara olika på strålning och Nutlin-3. Hypotes: I kontrollen bör vi inte se någon stor mängd apoptos men kan förekomma då det är cancerceller, ej friska. Vid behandling med bara Nutlin tror vi att det sker lite apoptos då p53 induceras, indirekt via inhibering av MDM2. Vid endast stålning borde vi se mer apoptos i och med att skador på DNA uppstår. Vid behandling med både strålning och nutlin borde mängden apoptos vara stor då apoptos nu induceras av två olika faktorer. Material och metod Två cellinjer av bröstcancerceller (BT474 (A) och MCF7 (B)), PBS, formaldehyd, Saponinbuffert, vectashield (DAPI), pipetter, mikroskopglas. Se Fig. A ovan Cellerna var fördelade över åtta brunna, fyra per cellinje, och två från varje cellinje var behandlade med röntgenstrålning resp. nutlin-3 enligt fig. A. Medium i brunnarna avlägsnades och cellerna tvättades två gånger med PBS. Formalin tillsattes i de tomma brunnarna och cellerna inkuberades 20 min i kylskåp, +4 C. Formalin tillsattes för att fixera cellerna. Efter inkubationen avlägsnades formalinet och cellerna tvättades två gånger med PBS. Saponin tillsattes, för att skapa permeabilitet in i celler, cellerna inkuberades ytterligare 20min men i rumstemperatur. Mikroskopsglas tvättades med etanol och en droppe Vectashield droppades på varje glas. Efter dubbel tvätt med PBS togs cellplattorna upp från brunnarna och placerades upp och ner på mikroskopsglasen. Preparaten torkades i kylskåpet, mörklagt, övernatten. Under dag 2 studerades preparaten i mikroskop med UV-ljus som visar kromatinet med hjälp av DAPI-färgningen. Genom att studera kromatinet kunde apoptos, mitos och vanliga celler studeras. Resultat: A RT- N- (kontroll) Få celler, lite mitos Fig. 1.2 A RT- N+ Få celler, lite mitos Fig. 1.3 Nutlin

8 A RT+ N- Lite mitos, mycket apoptos och apoptotiska kroppar Fig. 1.4 A RT+ N+ Lite mitos, mycket Fig. 1.5 apoptos och apoptotiska kroppar B RT- N- (kontroll) Många celler, lite mitos Fig. 1.6 B RT- N+ Färre celler, ligger mer Fig. 1.7 påverkar inte RT påverkar RT påverkar Nutlin påverkar isär B RT+ N- Mycket apoptos Fig. 1.8 RT-känsliga celler B RT+ N+ Få celler, mycket apoptos Fig. 1.9 Nutlin bara tilläggseffekt i den här cellinjen Fig. 1.2 Fig. 1.3 Fig

9 Fig. 1.5 Fig. 1.6 Fig

10 Fig. 1.8 Fig. 1.9 Diskussion: Genom att undersöka våra resultat kan vi säga att p53 inte fungerar helt normalt i cellinje A. Detta kan vi se genom att nutlin-3 inte har någon effekt. I cellinje B där p53 fungerar ökar mängden apoptos vid behandling med nutlin-3. Cellinje B reagerar som förväntat och vi kan på så sätt dra slutsatser om att dess p53-gen inte är muterad. Anledningen till att det från börjar skiljer mycket mellan cellinje A och B tror vi har med cellernas olika proliferationshastighet att göra. Cellinje B är mycket snabbare och kan vara en mer aggressiv cancer men det kan inte denna labb utvisa

11 Laboration: Western blot Introduktion Teori: p53 är en transkriptionsfaktor och tumörsupressor som bland annat verkar inhiberande på cellcykeln med hjälp av p21. p53 kan också inducera apoptos med hjälp av aktivering av pro-apoptotiska proteiner. MDM2 är en p53 hämmare. Den fosforyleras vid stress vilket gör att p53 då aktiveras och kan inducera p21 uttryck. p21 är ett cyklin-inhiberande protein som inhiberar fortskridning av cellcykeln. Den inhiberar en mängd olika cyklin-cdk komplex. Nutlin är en MDM2 inhibator. Då den inhiberar MDM2 så ökas uttrycket av p53 och indirekt p21. Hypotes: Vi tror att en av cellinjerna kommer att uppvisa mindre p21 än den andra. Detta tror vi kan bero på en form av mutation i p53-genen. De som får Nutlin bör uttrycka mer p21 dock bör p21 även uttryckas av de som får strålning. Således bör en kombination ge störst uttryck av p21. Metod & material : Metoden som användes under laborationen var Western blot. I Western blot så mäter man mängden av ett specifikt protein. Proteinerna som testades kom från två olika bröstcancerceller. De döptes till cellinje A och B. De båda cellinjerna preparerades med Nutlin - 3, strålning samt jämfördes med ett obehandlat kontrollprov. Innan preparaten erhölls preparerades de för proteinkvantifikation. Laborationen började med att förbereda inför en elektrofores. Efter den följde en transfer från gelen till ett membran. Membranet lades sedan i en blockning buffer innehållandes mjölkprotein vilket kunde fästa till de laddade proteinerna för att säkerställa att antikropparna enbart binder antigen-specifikt. Antikropparna tillsattes och inkuberades över natten i låg temparatur för att förhindra antigen-ospecifik bindning. De primära antikropparna som tillsattes var HLA-specifika antikroppar från en kanin. De sekundära antikropparna var specifika för kanin-antikroppar och konjugerade med ett specifikt enzym. Andra dagen tillsattes den sekundära antikroppen vilken var specifik för den primära antikroppen. På den sekundära antikroppen är ett enzym (horseradish peroxidas) bundet. Då substratet tillsattes så kunde horseradish peroxidas katalysera reaktion av substratet. Då uppstår kemiluminiscens och det är det som kan upptäckas av kameran. Detta inkuberades och preparerades inför exponering av CCD kamera. Resultat: Enligt våra resultat fanns inget p21 i cellinje A, oberoende vad de behandlats med. I cellinje B tyder resultatet på att p21 påverkades mest av Nutlin behandling. Man kunde även se en ökad mängd p21 i de preparat som påverkats av strålning och både strålning och Nutlin. Andra gruppers resultat påvisar att nutlin och strålning påverkade p21 mest

12 Brunnnumme r Cellinj e A Cellinj e B Stege Stege Obeha ndlad Nutlin RT Nutlin + RT Obeha ndlad Nutlin RT Nutlin + RT Stegen är inte synlig vid exponering av kameran men för blotta ögat. Diskussion: Efter diskussion med andra grupper och undersökning av vårt egna resultat så framkom det att vårt resultat troligen är felaktigt. Utifrån de sekundära banden som finns ovan resultatet av p21 så kan man se att det finns en nyansskillnad. Denna nyansskillnad ska ej finnas. Detta kan tyda på att det föreligger en ojämn laddning av protein. Det kan till exempel ha varit en luftbubbla vid inkubationen av antikropparna eller felpipettering då proteinerna tillsattes i brunnarna vilket leder till minskad mängd proteinblandning. Det kan därför bli olika starkt resultat beroende på både de primära och sekundära antikropparnas inbindning. Vår ena hypotes var att det förelåg en mutation i någon av cellinjerna, enligt resultatet är detta cellinje A och hypotesen stämmer. Enligt de resultat vi kom fram med hjälp av de andra gruppernas resultat så är den absolut starkaste induktionen av p21 då man använder sig av både Nutlin och strålning. Eftersom Nutlin är en MDM2 inhibator så är den indirekt specifik för just p21 induktion och väldigt effektiv på detta. Strålning är mer ospecifikt eftersom det skapar en DNA-skada som i sin tur aktiverar p53 i samband med en mängd andra reglerande faktorer. Detta gör att den inte är riktigt lika effektiv på att inducera p21 som Nutlin är. Men då dessa två kombineras så ger det absolut starkast induktion. Felkällor: Luftbubblor vid inkubationen Olika längd av exponering av substratet Felpipettering För liten mängd av proteiner i brunnarna

13 Laboration: Mutationsanalys Introduktion: Teori: Proteinet p53 kan kallas för genomets väktare och spelar en central roll vid cellsvar på olika stressorer som t.ex. DNA-skada, hypoxi och supression av tumörceller. P53 binder till DNA och medierar nyckelprocesser som DNA-reparation, cell-cykelarrest och om cellen inte kan repareras inducera apoptos. På möss har visats att om endast en kopia på p53-genen har inaktiverats så resulterar det i högre cancerutveckling och hos människor med Li-Fraumenis syndrom, som ärver en muterad p53-gen har en stark korrelation att utveckla olika typer av tumörer. Det finns också en stark koppling mellan utveckling av tumörer och mutationer i p53-genen. Vi har fått två prover med bröstcancerceller. Vår uppgift var att undersöka p53-genen för dessa prover och se om de var muterade. Syfte: Vårt mål var att med vetenskapliga metoder kartlägga nukleotidsekvensen och dess kvävebaser för p53-genen för att se om de hade någon mutation. Metoder för mutationsanalys av p53-genen Metoden innebär kortfattat att man börjar med att syntetisera nya DNA-strängar från enkelsträngat DNA med en PCR-maskin. För att kartlägga nukleotidsekvensen har Sanger-sekvensering använts, som uppfunnits av Fredrik Sanger. I metoden används en viss koncentration av nukleotider uppmärkta med ett fluorescerande ämne som också får DNA-syntesen att avstanna och detta gör att man märker upp alla nukleotidsekvenser vilket sedan körs i en kapillärelektrofores. I denna beskjuts nukleotiderna med laser och ljuset från de olika fluorescerade nukleotiderna registreras av en sensor vilken berättar nukleotidsekvensen. Resultat Vi har fått nukleotidsekvensen som en skriptfil och denna har jämförts mot en databas med normal omuterad sekvens. P53-genen ligger på kromosom 17, lokus p13.1 och består av 11 exon. Den kodande sekvensen startar i exon 2 och den kodande sekvensen är 1182 baspar lång. Genen i sig är baspar lång och kodar för ett protein som består av 393 aminosyror. I cellinje A forward finns det en deletion och två nukleotider med brus (sekvensen anger M dvs. antingen C eller A) samt en punktmutation. Denna sekvens jämfördes med cellinje A reversed och det enda som sammanföll med cellinje A forward var punktmutationen. Mutationen innebär ett aminosyrabyte från Glutaminsyra till Lysin (GAG285AAG; Glu>Lys). Aminosyran Glutaminsyra har en hydrofil och sur sidokedja medan Lysin har en hydrofil och basisk sidokedja. Glutaminsyra är vanligtvis negativt laddad i en neutral miljö medan Lysin är positivt laddad i samma miljö vilket kan ändra proteinets laddning och dess funktion. I vår mutationsanalys av cellinje B hittades inga mutationer efter att vi samkört cellinje B forward mot cellinje B reversed

14 Gemensam slutsats: När vi tittar på alla laborationer har samtliga kommit fram till att det finns en mutation i cellinje A på genen för p53. Detta påverkar om cellerna går i apoptos eller om de fortsätter i cellcykeln. Mutationer påverkar p53 genom att förändra dess kapacitet att binda till genomet. Detta leder till att andra gener ej kan transkriberas, exempelvis p

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Tumörbiologi Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Mål Förstå vad som skiljer cancerceller från normala celler Förstå idéer bakom aktuella och framtida behandlingar Carcinogenes Initiatormutation

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-11-24 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Ämnen som binder till järn, så kallade järnkelerare, kan därför indirekt minska den oxidativa stressen i cellen.

Ämnen som binder till järn, så kallade järnkelerare, kan därför indirekt minska den oxidativa stressen i cellen. Laborationsrapport: Cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress Basgrupp 5 Bakgrund I mitokondrien sker den oxidativa fosforyleringen för att bilda ATP. Under denna kemiska process kommer

Läs mer

Polymerase Chain Reaction

Polymerase Chain Reaction Polymerase Chain Reaction The Polymerase Chain Reaction Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls Kunskapsmål för detta avsnitt Från kursplan: Studenten skall kunna: förklara grundläggande principer

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Muskelvävnad som modellsystem i diabetesforskning

Muskelvävnad som modellsystem i diabetesforskning 13/6 2011-25/2 2012 Stockholms Universitet Södra Latins Gymnasium Handledare: Robert Csikasz Jenny Alpsten Muskelvävnad som modellsystem i diabetesforskning Sara Scheibenpflug Sammanfattning Muskelvävnad

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2012-10-23 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-9: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 10-11: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30 poäng =

Läs mer

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND MPCR Multiplex Polymerase Chain Reaktion JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND Vad är multiplex PCR Variant av PCR Möjliggör samtidigt att amplifiera (masskopiera) många målsekvenser i en enda reaktion.

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2013-01-15 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-8: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 9-12: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30-38.5 poäng

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 1. DNA:t i arvsmassan lagrar informationen om de RNA och proteiner som cellen behöver

Läs mer

Frå n åminosyror till proteiner

Frå n åminosyror till proteiner Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR

Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR Avdelningen för kemi och biomedicin Karlstads universitet Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR Frågeställning: Vattenlednings system med tillväxt av Legionella pneumophilia

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande. Nobeltema

För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande. Nobeltema För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande Nobeltema Litteraturpristagare Nobelpris i kemi, fysik eller fysiologi/medicin Radioaktivitet Nobelpriset i fysik 1903 Kungliga vetenskapsakademien

Läs mer

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 15:e augusti 2013 Handledare: nna Frick, Göteborgs Universitet (anna.frick@chem.gu.se) KRISTLLISERING

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2011/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering

Läs mer

GENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel.

GENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel. ENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel. Erik urell dam meur Jakub Westholm i samarbete med strazeneca Disposition Biologisk bakgrund: cellen och arvsmassan proteinsyntes genuttryck och genuttrycksdata

Läs mer

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Astrid Gräslund Inst. för biokemi och biofysik Stockholms Universitet Föreläsning, Värnamo, 131016 Epigenetik

Läs mer

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20

Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20 Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20 Årskull: Laborationsrapport i Klinisk laboratoriemetodik 1, termin 4 Laborationsdatum:

Läs mer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad. 1.0 20150327 Utlagd version jp jem, jp

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad. 1.0 20150327 Utlagd version jp jem, jp PROJEKTDIREKTIV Genomizer Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad 1.1 20150408 Tidpunkt för posterredovisningen uppdaterad, ny tid är 9/4 15.15 jp jp 1.0 20150327 Utlagd

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

Rening av proteiner: hur och varför?

Rening av proteiner: hur och varför? Rening av proteiner: hur och varför? (och lite biologiska grunder) Joakim Norbeck! norbeck@chalmers.se! Grunder! Plasmider! Protein-rening! Detektion!!!!! Mest relevanta sidor i "Cell" är 510-518 & 532-552!

Läs mer

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar Kerstin Lindblad-Toh Målsättning med min forskning Att hitta människors sjukdomsgener via: - djurmodeller - en bättre förståelse av arvsmassan - storskalig

Läs mer

Genetik I. Jessica Abbott

Genetik I. Jessica Abbott Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg

Läs mer

BIOLOGISK SYNTES AV PROTEIN

BIOLOGISK SYNTES AV PROTEIN UMEÅ UNIVERSITET LABORATIONSHANDLEDNING Biokemi Farmaceutisk kemi 1 Lars Backman 2011-09-09 BIOLOGISK SYNTES AV PROTEIN Utblick Våra gener innehåller all information som behövs för att tillverka en ny

Läs mer

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 23 oktober, 2009 kl. 8.00-13.00 Uppsala universitet Svara på svenska eller engelska. Skriv ditt namn på varje sida. För resultat, kontakta

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad PROJEKTDIREKTIV Genomizer Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad 1.1 20140410 Formulerat om kraven på leverabeln Teknisk dokumentation, samt ändrat formateringen av punkterna

Läs mer

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Hemlaboration 4 A (Norrköping)

Hemlaboration 4 A (Norrköping) Hemlaboration 4 A (Norrköping) Grundläggande om syror och baser Materiel: Det materiel som du behöver till denna hemlaboration finns i laborationslådan. Där hittar du 12-brunnars plattan, kassettfodralet

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling LUNGCANCER

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling LUNGCANCER Till dig som får Tarceva Viktig information om din behandling LUNGCANCER Vad är Tarceva? Du har fått Tarceva för att du har icke-småcellig lungcancer. HER1/EGFR-receptor Tarceva är en liten molekyl som

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Metoder för att identifiera genetisk sjukdomar

Metoder för att identifiera genetisk sjukdomar Hunden människans sjukaste vän Olof Vadell Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Hunden har varit en

Läs mer

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi Diagnostik VTEC/EHEC Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi SVA Tänker prata om VTEC / EHEC Sjukdomsframkallande faktorer PCR Magnetiska kulor (Immunomagnetisk separation) Diagnostik de vanligaste

Läs mer

Biologisk enfald. enheten i mångfalden. Anders Liljas Biokemi och Strukturbiologi

Biologisk enfald. enheten i mångfalden. Anders Liljas Biokemi och Strukturbiologi Biologisk enfald enheten i mångfalden Anders Liljas Biokemi och Strukturbiologi Naturen har en enorm mångfald av livsformer. I luften, på land och i vattnet Charles Darwin (1809-1882) Darwin studerade

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

Människans genom Databaser ger kunskap om genetiska sjukdomar

Människans genom Databaser ger kunskap om genetiska sjukdomar Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik Övning i bioinformatik Människans genom Databaser ger kunskap om genetiska sjukdomar Många molekylärbiologiska databaser och program är fritt tillgängliga

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101. 23 oktober, 2008 Kl. 9-14 Uppsala universitet

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101. 23 oktober, 2008 Kl. 9-14 Uppsala universitet Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 23 oktober, 2008 Kl. 9-14 Uppsala universitet Svara på svenska eller engelska. Skriv ditt namn på varje sida För resultat, kontakta Ylva

Läs mer

Innehåll. Efterord 297 Tack 301 Noter 303 Bildkällor 309 Register 311

Innehåll. Efterord 297 Tack 301 Noter 303 Bildkällor 309 Register 311 Innehåll 1. Neandertalare ex machina 9 2. Mumier och molekyler 34 3. Att amplifiera det förflutna 50 4. Dinosaurier i labbet 64 5. Mänsklig frustration 79 6. Kroatien kopplas in 93 7. Ett nytt hem 99 8.

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset Mitokondriella sjukdomar Behandling Krav för att visa effekt av ny behandling Prospektiv Framåtblickande, planerad på förhand Randomiserad Slumpmässigt utvalda

Läs mer

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Korttidsminne-arbetsminne

Korttidsminne-arbetsminne Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar

Läs mer

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Proteinsyntesen Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Ett fundament i proteinsyntesen är strukturen av nukleinsyror. F. Crick, J. Watson & Wilkins Nobelpris i medicin 1962 Wikipedia

Läs mer

MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz

MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz I början av åttiotalet lanserades ett nytt preparat, där det verksamma ämnet kallas för ivermektin. Detta är ett antiparasitärt preparat med mycket brett

Läs mer

Klippa, klistra och hitta en gen

Klippa, klistra och hitta en gen Del VI Hur man gör I detta kapitel ska vi titta mer i detalj på hur genteknik går till. Hur man hittar och analyserar gener, hur man tar genetiska fingeravtryck och hur man egentligen gjorde när man kartlade

Läs mer

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd Naturvetenskaplig fakultetsnämnd BIR200, Cellbiologi; biokemi, genetik, mikrobiologi och cellfysiologi, 15 högskolepoäng Cell biology; biochemistry, genetics, microbiology and cell physiology, 15 higher

Läs mer

Genomic Era. Vad är autism? Tvillingstudier. Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder

Genomic Era. Vad är autism? Tvillingstudier. Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder Genomic Era Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder MaiBritt Giacobini PRIMA Järva 50tal Watson Crick double helix 2003 Humana genomet 3 miljarder baspar kartlagt Stor implikation

Läs mer

Näringsämnen i matvaror

Näringsämnen i matvaror Introduktion För att kunna leva behöver varje levande organism näringen. Människor får näring via maten. Det finns flera olika näringsämnen, men de viktigaste för oss är de energirika ämnen kolhydrater,

Läs mer

Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter

Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter Vad, När, Var och Hur? Jessica Ögren Länssjukhuset Ryhov Juni 2012 Molekylärbiologiska metoder De senaste två decennierna har molekylärbiologiska tekniker

Läs mer

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges)

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges) Datum 2012-01-26 Meddelande 1/20 2012 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges) B-Celler, svarsrapportering Vid differentialräkning av

Läs mer

GRÅÄRTERS BLOMNING - En studie i hur geografiskt ursprung påverkar den genetiska variationen

GRÅÄRTERS BLOMNING - En studie i hur geografiskt ursprung påverkar den genetiska variationen PROJEKTARBETESRAPPORT Läsåret 2010/2011 GRÅÄRTERS BLOMNING - En studie i hur geografiskt ursprung påverkar den genetiska variationen Projektgrupp: Louise Dahlin, Sanna Renius och Frida Ulander, NV3E Handledare:

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg Immunoglobulin Funktion och Struktur Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg Handledare: Hans Eklund Bke1 (KE0026) 2004-06-02 Sammanfattning Immunsystemet

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Proteinstruktur samt Hemoglobin Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad

Läs mer

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning Niklas Dahrén Proteiner ü Namnet protein härstammar från det grekiska ordet protos som betyder den första. ü Anledningen 5ll namnet är a6 proteiner 7digt

Läs mer

Uppdatera)dina)kunskaper)i) molekylärbiologi,)genteknik)och) funk:onell)genomik )

Uppdatera)dina)kunskaper)i) molekylärbiologi,)genteknik)och) funk:onell)genomik ) Uppdatera)dina)kunskaper)i) molekylärbiologi,)genteknik)och) funk:onell)genomik ) Sommarkurs)för)biologilärare) 3?4.6.2015) Pia)Roos?MaJjus,)PhD,)docent,) akademilektor)i)molekyärbiologi) Vårt)gene:ska)material)

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän.

Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Kompletteringspass onsdagen den 13 november Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Arbeta enligt denna ordning: 1) Reflektionsfrågorna 2) Labbrapport

Läs mer

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig

Läs mer

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Mål Eleverna ska inse att lim är något man kan tillverka själv av vanliga ingredienser och att människor förr i tiden tog tillvara det

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling LUNGCANCER

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling LUNGCANCER Till dig som får Tarceva Viktig information om din behandling LUNGCANCER Vad är Tarceva? Du har fått Tarceva för att du har icke-småcellig lungcancer. Tarceva är en liten molekyl som tränger in i cancercellen

Läs mer

CANCER CANCER. Cancer

CANCER CANCER. Cancer CANCER CANCER allmänna begrepp orsak till cancer Cancerutveckling, metastasering Mekanismer bakom cancerutveckling tumörvirus proto-onkogener och onkogener tumörsuppressorgener molekylärbiologisk diagnostik

Läs mer

Laboration 1 BLADCO. Intracellulär signalering. Inledning. Venös provtagning. Neutrofilpreparation. Dag 1. Stimulering av neutrofiler

Laboration 1 BLADCO. Intracellulär signalering. Inledning. Venös provtagning. Neutrofilpreparation. Dag 1. Stimulering av neutrofiler Laboration 1 BLADCO Intracellulär signalering Inledning Neutrofiler är kroppens primära försvar mot bakterieinfektioner. Genom fagocytos isolerar neutrofilen bakterien från omgivningen för att sedan med

Läs mer

Claudia Girnth-Diamba

Claudia Girnth-Diamba 1346 Claudia Girnth-Diamba Solrød Gymnasium, Solrød Center 2, DK 2680 Solrød Strand, Danmark Koka gröna grönsaker i saltat vatten och vid olika ph Vill du att dina grönsaker skall bli bruna när de kokas?

Läs mer