NÅKKA. Nå ut med stöd för AKK till alla. Katarina Mühlenbock, Enhetschef, DART Margret Buchholz, Leg. arbetsterapeut, DART

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NÅKKA. Nå ut med stöd för AKK till alla. Katarina Mühlenbock, Enhetschef, DART Margret Buchholz, Leg. arbetsterapeut, DART"

Transkript

1 NÅKKA Nå ut med stöd för AKK till alla CVU Rapportserie 2005:3 Projektledare: Katarina Mühlenbock, Enhetschef, DART Margret Buchholz, Leg. arbetsterapeut, DART

2 Sammanfattning DART är västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade, och är en av enheterna inom den Regionala barn- och ungdomshabiliteringen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Till skillnad från övrig verksamhet så riktar DART sina insatser rörande AKK Alternativ och Kompletterande Kommunikation och datorstöd även mot vuxna med funktionshinder. Utredningar som utförs vid DART resulterar ofta i rekommendationer av lågteknologiska och/eller högteknologiska hjälpmedel som komplettering till den tidigare kommunikationsförmågan. Precis som för annan informationsteknologi så går utvecklingen av kommunikationshjälpmedel för personer med funktionshinder mycket fort, och kraven ökar i samma snabba takt på både användare och utbildare av den nya tekniken. Under senare år har detta för DARTs del medfört att insatser blivit mer tids- och kunskapskrävande, vilket i sin tur resulterat i en successivt ökande väntetid för utredning. Inom projektet NåKKA har nya, mer effektiva former för utrednings- och utprovningsverksamhet utvecklats, samtidigt som en intensiv satsning gjorts på att sprida information om DARTs kunskap och verksamhet till en bredare målgrupp.

3 Innehållsförteckning Inledning/Bakgrund...1 Syfte...2 Målsättning....2 Frågeställning....2 Metod. 2 Resultat.. 4 Referenslista Bilagor Bil. 1 Enkät till inremitterande personal Bil. 2 Beskrivning av enkät till inremitterande personal och sammanfattning av svar Bil. 3 Sammanfattning av enkätens övergripande frågeställningar

4 Inledning/Bakgrund DART startade 1988 som ett projekt, vars syfte var att sprida kunskap om nya datorbaserade hjälpmedel och göra dem tillgängliga för funktionshindrade i olika åldrar. Detta skulle ske genom tre kanaler: utrednings- och utprovningsverksamhet information och utbildning forskning och utveckling. Vid denna tidpunkt var tillgången till datorteknik för målgruppen begränsad, och efterfrågan stor på utprovningsinsatser. Samtidigt med insikten att teknik knappast förenklar AKK-arbete, utan tvärtom, skedde mot slutet av 90-talet en generationsväxling av programvara. Dessa nyare verktyg kräver dock mycket kunskap och tid. Således behövdes ännu mer DART-insatser. Vid denna tidpunkt började DART få kö till utprovning. DARTs målgrupper skiljer sig alltså från Regionala barn- och ungdomshabiliteringens övriga enheter genom att man även vänder sig till vuxna med funktionshinder. Målgrupperna är Barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder Dessa personers familjer, stödpersonal och närstående Inremitterande instanser Studerande vid universitets och högskolors hälso- och sjukvårdslinjer Deltagare i DARTs kursutbud Hjälpmedelscentraler Målgruppen inremitterande instanser befinner sig organisatoriskt inom skilda förvaltningar med olika huvudmän. Detta är en viktig komponent som ofta komplicerar planeringen av DARTs klientarbete, utbildningsarbete och informationsspridning. Under åren har kötiden för utredning/utprovning ökat - vid projektstart var väntetiden som mest 22 månader - samtidigt som man vet att det förutom aktuella klienter finns många andra personer med grava kommunikationssvårigheter som skulle dra stor nytta av DARTs kunskap, framförallt vuxna personer i olika verksamhetsformer inom vård och omsorg där kunskap om AKK är begränsad. En av DARTs främsta målsättningar är att bedriva informationsverksamhet som är tillgänglig för alla dess målgrupper, vilket innebär att samma sak skall presenteras med olika typer av AKK-stöd. Detta ställer i sin tur stora krav på utformningen av t.ex. hemsidan och dess innehåll. All information bör förutom i skriven form också presenteras med olika typer av symbolstöd och som lättläst text. 1

5 Syfte En växande utredningskö har delvis hindrat en bredare spridning av DARTs kunskap och stöd. Det finns framförallt stark misstanke om att DARTs kunskap om insatser riktade mot vuxna funktionshindrade är okänd på många håll. Avsikten med detta projekt var alltså att dels kunna erbjuda ett snabbare omhändertagande av de klienter som står i kö till utredning, och dels att nå en bredare krets av brukare i behov av AKK. Målsättning Projektets målsättning var att finna nya former för att kunna ge ett snabbt och lättillgängligt stöd, men också att nå fler individer i behov av AKK, genom att göra området och DARTs utbud mer känt bland aktuella personalgrupper. I målsättningen ingick också att tillgängligheten till information och stöd inte fick ske på bekostnad av kvalitet eller utgöra ytterligare belastning på den personal som redan kämpade med en lång utredningskö. Av detta skäl beslöt man att så långt möjligt hålla diskussionerna inom teamet på en övergripande, principiell nivå och att överlåta implementeringen av informationsspridning och hemsidesservice till administrativ personal. Frågeställning Ovanstående diskussion utmynnade i två konkreta frågeställningar: 1. Går det att finna nya former för att kunna ge ett snabbt och lättillgängligt stöd i utredning och utprovning av AKK, som ett alternativ och komplement till aktuellt utbud? 2. Går det att hitta ett sätt att nå fler individer i behov av AKK, men som i dagsläget inte får något stöd, genom att göra området och DART mer känt, i första hand bland vuxna funktionshindrade och deras kringpersonal? Metod Förberedande arbete Projektet startade med en processkartläggning av DARTs utrednings-/utprovningsverksamhet. I gruppdiskussioner med alla medarbetare enades man samtidigt om att i enkätform undersöka om följande åtgärder var lämpliga att genomföra: föreslå handledning som alternativ till utprovning/utredning utöka mängden av riktat informations- och prova-på-material använda och utvidga DARTs hemsidesservice tillverka lättillgängliga uppsättningar av material till vuxna brukare saluföra DART och de nya materialen på olika sätt inventera möjligheten att lägga upp Internetbaserad AKK-utbildning 2

6 Mycket förberedelsearbete lades ner både på utformning av enkäten och på att definiera målgruppen för enkäten. För att minimera svarsbortfallet så uppdaterades hela DARTs adressregister i projektets inledande skede. Enkäten En enkät sändes sedan ut till en målgrupp bestående av personal som inremitterat, agerat som formell uppdragsgivare av eller deltagit vid arbetet med klienter hos DART sedan 1998, vilket var det år då DART integrerades i Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Organisatoriskt representeras därmed Handikappförvaltningen genom barn- och ungdomshabiliteringar, vuxenhabiliteringar och Syncentraler; Hjälpmedelsförvaltningen genom olika Hjälpmedelscentraler; SU genom ryggmärgsskadeenheten, arbetsterapienheten, enheterna för neurologopedi och barnlogopedi; stat, kommun och landsting genom Riksgymnasiet Göteborg, staten genom Specialpedagogiska Institutet; andra landsting genom medicinska enheter inom regionsjukvården; samt Barnhjälpmedelsrådet sammansatt av parter med olika tillhörighet. Utöver beställarna inom Västra Götalandsregionen så finns också landstingen i Kronoberg, Stockholm och Jämtland representerade. Beställargruppen i sin helhet är således en konstellation med stora inbördes skillnader både vad gäller organisation, lokalisering, ekonomi och verksamhetsinriktning. Det totala antalet beställare/respondenter uppgick till 95 personer och bestod av främst av arbetsterapeuter, logopeder, speciallärare och läkare. I de fall samma respondent inte ansåg att frågorna kunde besvaras entydigt eftersom olika klientärenden divergerade, bad man om ett separat svar för varje ärende. Totalt representerade respondenterna 170 klientärenden. Enkäten besvarades anonymt genom att blanketterna avidentifierades så snart formuläret returnerats. Avsikten med enkäten var att undersöka både beställarnas syn på klientverksamheten och åsikter om och mottaglighet för föreslagna åtgärdspunkter, men också att klarlägga deras åsikter om verksamheten i dess helhet. Totalt omfattade enkäten, som presenteras i sin helhet i bilaga 1, 30 frågor, med möjlighet att uttrycka egna åsikter och kommentarer i fri text. Antalet enkätsvar uppgick till 64 stycken, varav 41 stycken var analyserbara med hänsyn till de konkreta frågeställningarna. Svaren redovisas i sammandrag i bilaga 2. Efterarbete Då enkätsvaren erhållits och analyserats har DART-teamet haft regelbundna halvdagslånga möten för att diskutera och implementera resultaten i den ordinarie verksamheten. Man har utgått från de ursprungliga åtgärdsförslagen och i görligaste mån försökt att anpassa dem till respondenternas åsikter och önskemål om verksamheten. Som en sidoeffekt har enkäten också bidragit med ett mycket bra underlag för en detaljerad genomgång av hela verksamheten och de problem- och förbättringsområden som kunnat urskiljas. Allt sådant resonemang ligger till grund för de förslag till vidare åtgärder som redovisas i rapportens sista del. Vid projektstart gjordes en lägesbeskrivning av klientsituationen, man beräknade då antal klienter i kö, samt deras ålder och antal månader sedan anmälan till utredning gjorts. Då 3

7 projektet avslutats har samma metod och beräkningssätt genomförts för att åstadkomma en jämförelse. Resultat Genom att betrakta enkätsvaren kan man få en uppfattning om huruvida DARTs verksamhet motsvarar de förväntningar och önskemål som inremitterande instanser har på klientarbetet. Detta ger i sin tur en god bild av vår servicenivå. På samma sätt kan mottagarnas öppenhet och acceptans för nya arbetssätt och nya informationskanaler utläsas ur enkätsvaren. Flera av de insatser som sedan genomförts inom NÅKKA-projektet har varit framgångsrika och har givit konkreta resultat. Enkätens kärnfrågor för NÅKKA-projektet rörde del 5 och 6 i enkäten, och de inremitterandes syn på handledning, informations- och hemsidesservice. Drygt hälften av de tillfrågade trodde att de själva skulle kunna genomföra en lämplig insats enbart med hjälp av regelbunden handledning eller konsultation från DART. Denna insats skulle kunna te sig på olika sätt: genom besök av DART ute hos klienten, och sedan telefonkonsultation. som ärendekonsultation. tät telefonkontakt utifrån rekommendationer. genom nätverksträffar och ärendehandledning. med rådgivning och lån av AKK-hjälpmedel för egen utprovning. konkret rådgivning på hemmaplan, arbetsplatsen. Fjorton personer hade använt sig av DARTs hemsidesservice. Hela 24 stycken angav att de aldrig besökt DARTs hemsida, vilket är en förvånande hög andel. De som besökt sidan ansåg dock att den var lättläst, informativ, tydlig och lätt att hitta på. Åtgärder Merparten av åtgärderna som i inledningsskedet ansågs var intressanta att genomföra, tolkades som möjliga framtida arbetssätt utifrån enkätsvaren. Dessa kommer här att diskuteras i samma ordning som de presenterades: Handledning och konsultation erbjuds numera som en alternativ arbetsform då ärendenas art tillåter detta. DARTs informationsmaterial framställs internt vid enheten sedan studenter vid KYprogrammet för informationsdesign före projektstart utarbetat ny logotyp och mallar för dokument och hemsida. Materialet består av både generell och riktad information och med stöd för alternativa symbolsystem. Hemsidesservicen har utvecklats på följande sätt: en stor materialbank ligger tillgänglig för direkt nedladdning information om kurser, tematräffar och utställningar på DART uppdateras ständigt, och deltagaranmälan kan göras via hemsidan 4

8 mycket av informationen representeras med stöd av alternativa symbolsystem länkar med tips och råd till brukare och personal uppdateras och underhålls regelbundet det finns möjlighet för alla intresserade att införlivas i DARTs adressregister, för att erhålla personliga utskick inför kurser och evenemang Målgruppen vuxna brukare har stått i fokus genom kurser som utarbetats för dagcenter och gruppboenden. Kursutvärderingar visar att dessa fyller en mycket viktig funktion för personal som arbetar med vuxna funktionshindrade. Spridning av information har gjorts vid följande aktiviteter utanför den ordinarie verksamheten: ID-dagarna en konferens om funktionshinder och datorhjälpmedel, anordnad av Hjälpmedelsinstitutet oktober 2004 FoU-konferens anordnad av föreningen Handikappforskning i Väst (HafV) den 23 februari 2005 REDAH-dagarna, en nätverkskonferens anordnad av föreningen Furuboda april 2005 Leva och fungera, maj 2005 Kommunikationskarnevalen, anordnad av DART, Dalheimers Hus och Frölunda Data maj 2005 Diverse externa föreläsningar Klientsituationen I augusti 2003, då NÅKKA-projektet inleddes, stod 16 personer i kö till utredning/utprovning. Av dessa hör samtliga utom en 17-åring till kategorin barn, och är i åldrarna mellan 4 och 16 år, vilket ger en genomsnittsålder på 8 år. Kötiden varierade i längd mellan 1 och 22 månader och låg i genomsnitt på 13 månader. Vid projektets slut i augusti 2005 upptas kölistan av 15 personer, samtliga är barn mellan 4 och 14 år. Barnens genomsnittsålder är 10 år. Dessa har stått i kö mellan 1 och 16 månader, och genomsnittlig kölängd är nu 6 månader. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att antalet klienter i kö för utredning är stabilt, men att kötiden kortats med hela 7 månader. Gruppen vuxna med funktionshinder saknas helt i DARTs aktiva utrednings- och utprovningsverk-samhet för närvarande. Sedan projektstart har endast ett fåtal personer ur denna grupp utretts det rör sig om totalt 4 personer, och dessa omfattats av mycket begränsade insatser i form av konsultationer eller kortare utprovningar. Nedan presenteras en figur över tendensen under åren för DARTs verksamhet riktad mot vuxna klienter. 5

9 Antal insatser för vuxna Fig. 1. Sammanställning över DARTs insatser för vuxna Tyvärr har vi alltså inte lyckats vända denna vikande trend. En mycket viktig orsak är oklarheter i fördelningen av kostnadsansvar för habilitering och hjälpmedelsförskrivning avseende klientgruppen. En DART-utredning är ofta förenad med rekommendationer avseende individuellt anpassade kommunikations- eller datorhjälpmedel. Gränsdragningen mellan insatser enligt LSS och och enligt hälso- och sjukvårdslagen är otydlig, vilket har skapat tolkningssvårigheter när det gäller just habilitering och rehabilitering. Diskussion av problematiken förs på olika nivåer, bl.a. framgår detta i protokoll från Handikappkommitténs sammanträde (1), och remissutgåva av förslag till riktlinjer för förskrivning av personliga hjälpmedel (2). Diskussion och slutsats Projektets två huvudsakliga frågeställningar har angripits och genom internt arbete har vi lyckats med de synbarligen motsägelsefulla önskemålen att både sprida mer information om verksamheten, nå fler individer och att korta väntetiden för utredning/utprovning. Detta har skett genom en kombination av lyhördhet inför beställarnas önskemål och synpunkter, fokuserad granskning av arbetsprocesser och verksamhetsanalys, effektivisering av informationsspridning, delvis förändrat arbetssätt och god samarbetsförmåga. En problemställning som fortfarande är olöst rör gruppen vuxna med funktionshinder. Trots ett uttalat behov inom vissa personalgrupper av stöd och hjälp med kommunikationsutredningar och hjälpmedel, och trots att DART besitter mycket gedigen kunskap och lång erfarenhet av arbete med denna grupp, så uteblir uppdragen. Fortsatt arbete I enkäten ville vi, utöver praktiska frågor relevanta för NÅKKA, också få fram tendenser som rörde DARTs arbete sett i större perspektiv. Detta gjordes mot bakgrund av diskussioner som redan förts internt inom teamet och där man kunde ana sig till att problem kunde uppstå eller outtalade önskemål kunde finnas. Det ansågs som extra viktigt att få veta något om hur beställarna såg på frågor som rörde kontakten med DART, omfattningen och balansen i olika delar av en utredning och utprovning, om man saknade något i dessa delar och hur det fortsatta arbetet med klienten utvecklat sig. Man kan ur enkätsvaren, som redovisas i sammandrag i bilaga 3, utläsa att några få, men konkreta faktorer påverkar användarens och assistenters, habiliterings- och skolpersonals möjligheter och lust att använda rekommenderade hjälpmedel. Dessa faktorer ligger inte alltid inom ramen för vad DART har 6

10 möjlighet eller befogenhet att påverka, utan finns i skolmiljö, på hjälpmedelscentraler och i det privata och/eller professionella nätverket runt klienten. Vi anser att det bästa sättet att angripa dessa problem är att upprätta en vårdkedja för omhändertagande av personer i alla åldersgrupper med grava kommunikationssvårigheter inom VGR. Vi önskar en gemensam strategi, där verksamheternas möjligheter till samarbete och kunskapen hos anhöriga också tillvaratas. Här bör i första hand Handikappförvaltningen, VGRs Handikappkommitté, Hjälpmedelscentral och Specialpedagogiska Institutet involveras för att gemensamt utarbeta ett förslag till en sådan vårdkedja. Från DARTs sida har en projektskiss redan utarbetat och medel söks för att i ett förprojekt kartlägga de organisatoriska förutsättningarna inför en större satsning. Referenslista 1. Protokoll av den 10 februari 2005 från sammanträde med Västra Götalandsregionens Handikappkommitté. 2. Riktlinjer för förskrivning av personliga hjälpmedel, utfärdade av Västra Götalandsregionen och Västsvenska Kommunförbundens samorganisation. Remissutgåva av den 21 december

11 Bilaga 1. Enkäten avser att spegla de olika faserna i ett klientärende. I de första fyra avsnitten ber vi dig att ge din uppfattning avseende DARTs handläggning av ärendet från det att anmälan sänts in till dess eventuell uppföljning gjorts, och även hur du anser att klientens situation är idag. De två avslutande avsnitten rör din uppfattning av DART-verksamheten i sin helhet. Vi är väldigt tacksamma för att du besvarar frågorna, och uppskattar också alla tillägg i form av kommentarer och synpunkter! Om du anmält fler än en klient, och om svaren på frågorna inte är samstämmiga, ber vi dig besvara dessa med ett formulär per klient. Under väntetiden från första kontakt till placering på kölista: 1. Tycker du att din anmälan har behandlats tillfredsställande snabbt och korrekt från det du sände in anmälan till dess du fick bekräftelse på att klienten satts upp på kölista? Ja, jag är mycket nöjd Ja, jag är nöjd Nej, inte tillräckligt Nej, inte alls 2. Har du själv behövt stöta på i detta skede? Ja, flera gånger Ja, en gång Nej 3. Tycker du att prioriteringen från DART har stämt överens med in åsikt om hur akut behovet hos klienten har varit? Ja, helt överens Ja, delvis Nej, inte alls 1

12 Under kötiden: 4. Har du själv stött på för att förhöra dig om hur klienten ligger till på kölistan? Ja, flera gånger Ja, en gång Nej 5. Upplever du att klientens situation med anknytning till AKK-behovet har försämrats under väntetiden? Ja, den har försämrats markant Ja, delvis Nej, inte nämnvärt Nej, inte alls 6. Har du någon uppfattning om hur klienten och/eller omgivning har reagerat på väntetiden för DART-insats? 7. Har det påverkat dig? 2

13 8. Har du själv kunnat göra någon insats för kommunikationsutvecklingen under kötiden? Ja Nej 9. Om du svarat ja, vad har du kunnat göra? 10. Känner du att informationen från DART vid första mötet kunnat ge något stöd åt din egen insats under väntetiden? Ja, i hög grad Ja, delvis Nej, inte mycket Nej, inte alls 11. Har du under kötiden fått stöd från annat håll med liknande innehåll som det DART kan erbjuda? Ja Nej 12. Om du svarat ja, varifrån fick du den hjälpen?.... 3

14 Under utredningen: 13. Hur har du upplevt kontakten med DART? Jag är mycket nöjd Jag är ganska nöjd Jag är ganska missnöjd Jag är mycket missnöjd Lägg gärna till ytterligare kommentar till ovanstående fråga: Hur uppfattar du att klienten har upplevt kontakten? Han/hon är mycket nöjd Han/hon är ganska nöjd Han/hon är ganska missnöjd Han/hon är mycket missnöjd Lägg gärna till ytterligare kommentar till ovanstående fråga: Vad tycker du om omfattningen av DART-insatsen för din klient? Alltför stor Något för stor Lagom Något för liten Alltför liten 4

15 16. På vilket sätt var insatsens omfattning för stor/för liten? Tycker du att det varit bra balans mellan de olika delarna av insatsen (t.ex. möten, utprovningar, utbildning)? Motivera gärna! Ja Nej 18. Saknade du något, eller skulle du vilja ändra något kring DART-insatsen? Ja Nej 5

16 Efter utredningen: 19. Har DART tagit initiativ till uppföljning? Ja Nej 20. Har du själv tagit initiativ till uppföljning? Ja Nej 21. Har du kunnat arbeta vidare på egen hand enligt de metoder som föreslogs, eller med den utrustning som klienten rekommenderades? Ja Nej 22. Om Nej, varför? Om Ja, på vilket sätt? Upplever du att det fungerat bra att förse klienten med en typ av utrustning som ordinerats av DART, d v s dator, styrsätt, programvara? Ja Nej 24. Vad upplever du vara den främsta orsaken?.. 6

17 Annan typ av insats: 25. Tror du att du själv skulle kunna genomföra en lämplig insats för klienten enbart med hjälp av regelbunden handledning från DART? Ja Nej 26. Hur skulle du vilja ha den handledningen?..... Och till sist: 27. Har du använt dig av DARTs hemsida? Ja Nej 28. Om Ja, vad tyckte du om den?.. 7

18 29. Hur uppfattar du DARTs verksamhet vad tycker du ingår i DARTs ansvarsområde? 30. Vad skulle du önska att DART gjorde ytterligare? 8

19 Bilaga 2. Beskrivning av DARTs enkät till inremitterande personal inom habiliteringsverksamhet 2004, och sammanfattning av svar Enkäten omfattar 30 frågor, och avser dels att spegla de olika faserna i ett tänkt klientärende, dels att undersöka respondenternas attityd och åsikter om hela DARTs verksamhet. Den är utformad på följande sätt: 1. I enkätens första del ber man de inremitterande svara på frågor som rör väntetiden, alltså från första kontakt till placering på DARTs kölista. Man vill här ha svar på om de administrativa rutinerna i ärendets inledningsskede löpt tillfredsställande snabbt och korrekt, och om DARTs prioritering av ärendet stämt överens med den inremitterandes åsikt om hur brådskande ärendet är. 2. Den andra delen avser klientens, omgivningens och den inremitterandes situation och agerande under kötiden. Man vill också veta om det gått att bedriva någon egen insats för kommunikationsutvecklingen under tiden, och i vilken grad remissmötet på DART varit till hjälp i detta arbete. 3. Själva utredningen behandlas i den tredje delen av enkäten. Här vill man veta hur den inremitterande, klienten och omgivningen upplevt kontakten med DART, och vad man anser om insatsens omfattning och balansen mellan dess ingående delar. Man har här också möjlighet att lämna egna synpunkter i fri textform. 4. Man ber sedan om den inremitterandes åsikter om hur perioden efter utredningen upplevts. Här ställs frågor som rör uppföljning, hur det egna arbetet med klienten fungerat, och om hjälpmedlen som rekommenderats varit tillgängliga (möjliga att införskaffa) och funktionella. 5. Man frågar också om den inremitterandes egen åsikt om ifall det ibland skulle kunna vara möjligt att arbeta enbart med hjälp av regelbunden handledning, och i så fall, på vilket sätt handledningen skulle bedrivas. 6. Slutligen ber man om synpunkter på DARTs hemsida och om verksamheten i sin helhet. Majoriteten av respondenterna angav att de var nöjda med både de administrativa rutinerna och den återkoppling de fått från DART under inledningsskedet av ett ärende. Väntetiden har varierat under den 7-årsperiod som enkäten avser, vilket också återspeglas i svaren rörande denna del. Mer än hälften av respondenterna hade aldrig behövt eller velat ligga på själva för att påskynda ett ärende, medan 20 % hade stött på flera gånger. När det gällde klientens situation med anknytning till AKK-behovet, så ansåg 30% att ingen försämring alls inträffat, medan de resterande ansåg att man kunde se en mer eller mindre uttalad försämring under tiden. Naturligt nog har de personer som angivit lång väntetid, också uppgivit att de påverkats av egen och omgivningens frustration. Den stora majoriteten, 80 %, hade kunnat använda väntetiden för DART-utredning till att i någon mån arbeta på egen hand med 1

20 kommunikationsträning och datoranvändning, men endast 22 % hade erhållit något stöd utifrån med likandne innehåll som det DART erbjuder. Det stöd man då fått har till största delen erhållits från den lokala hjälpmedelscentralen. När det gäller det faktiska utrednings- och utprovningsarbetet, så yttrar endast en av respondenterna en viss grad av eget missnöje med DARTs verksamhet, och en annan person anger att klienten eller hans/hennes omgivning inte varit nöjd. Omfattningen av insatsen ansågs som lagom stor av 75 % och balansen mellan utredningens olika delar ansågs som god av 80 %. På frågan om man saknade eller ville förändra något av insatsen, fördelade sig svaren nästan lika mellan ja och nej. Uppföljningen efter ett ärende har i de flesta fall skett på DARTs initiativ. Endast 2 personer angav att någon uppföljning överhuvudtaget inte gjorts. För det vidare arbetet med klientens AKK-användning sa sig 70 % ha kunnat arbeta vidare på egen hand, och samma andel personer uppgav att det fungerat bra att förse klienten med lämplig utrustning för användandet. 2

21 Bilaga 3. Sammanfattning av svar på enkätens övergripande frågeställningar 1. En fråga rörde de inremitterande personernas uppfattning om hur kontakten med DART upplevts. Tolv personer (36 %) uppgav att de var mycket nöjda, och 21 personer (61%) att de var ganska nöjda. Endast en person uppgav sig vara ganska missnöjd. Som motivation till att man inte ansåg sig fullkomligt nöjd angavs att man ibland upplevde att hemmaperspektivet förbisågs, eller att en annan inblandad part förhalade arbetet, t ex skolan. Det i särklass största problemet låg dock i att de högteknologiska hjälpmedel som provats ut och rekommenderats ändå inte gick att använda på grund av otillräcklig kunskap hos omgivningen eller var svåra att skaffa av bakomliggande orsaker, som t ex att hjälpmedlet inte fanns i just den hjälpmedelscentralens sortiment. Samma skäl angavs också på frågan om något saknades i utredningen eller om man ville förändra något. 2. När det gällde omfattningen av själva utredningen och utprovningen så tyckte 5 (16 %) att den var för stor, 24 (74 %) att den var lagom stor, och 3 (10 %) att den var något för liten. De personer som ville haft en mindre utredning/utprovning ansåg att det var alltför stor insats i förhållande till omgivningens senare engagemang i att verkligen bistå och hjälpa barnet att använda hjälpmedlet, eller att rekommendationerna inte var möjliga att följa i vardagen. 3. På frågan om man ansåg att balansen mellan utredningens/utprovningens olika delar var bra svarade 22 (81 %) ja. De resterande fem personerna tyckte att fanns brister i möjligheterna till utbildning för alla inblandade, och att få hjälpmedlet förankrat hos alla personer i klientens omgivning. 4. Det fortsatta arbetet med klienten har lyckats bra för 20 personer (70 %), medan de resterande angav problem som t ex att nätverket runt klienten inte fungerade, eller interna samarbetsproblem legat i vägen. Ibland ansåg man att det tagit alltför lång tid att få utrustningen på plats, vilket gjort att klienten förlorat motivationen. Man tyckte också här att man i vardagsarbetet inte kunde tillämpa de metoder eller använda de hjälpmedel som anvisats. 1

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts) SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie

Läs mer

ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART

ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART En utredning på DART börjar alltid med en remissträff. På remissträffen bestämmer vi om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. Handledning innebär att

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Praktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM

Praktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM Praktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM Anja Morell Logoped och enhetschef, DAHJM Dataresurscenter, Lund Fotograf: Anna-Mi Wendel Sjuläns temadag, Eskilstuna, 23 april 2015 Dagens

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

Kom-kIT. Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism Kom-kIT "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism" Gunilla Thunberg Logoped sedan 1984 Verksam vid DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter Doktorand vid Institutionen

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Klamydiasmittspårning

Klamydiasmittspårning Klamydiasmittspårning 2007 Projektledare: Annbritt Lidfeldt Kurator Verksamheten för Hud-och Könssjukvård SU/Sahlgrenska Göteborg CVU Rapportserie 2008: 30 Klamydiasmittspårning Projektansvarig: Namn:

Läs mer

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014 Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014 Kvalitet- och beställarenheten Helena Bertilsson, verksamhetsutvecklare 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Om undersökningen...

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Resultat av brukarundersökning inom LSS 2014

Resultat av brukarundersökning inom LSS 2014 Resultat av brukarundersökning inom LSS 2014 Metod Ingen nationell brukarundersökning görs inom området LSS och det finns inga kommuner att jämföra sig med. Vård och omsorg har under 2014 gjort en egen

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin Flyttrutin Lista och rutiner för hantering och fakturering av hjälpmedel vid flytt mellan landsting, region och kommun inom hjälpmedelscentralerna/ motsvarande 2013-04-16 Anslutning till rutin för betalning

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Kvalitet i bemötandet

Kvalitet i bemötandet Projektet är genomfört med stöd från Allmänna Arvsfonden Kvalitet i bemötandet HSO Skåne HAREC Försäkringskassan Skåne HSO Skåne 2001/ KiB sid 1 Sammanfattning Kvalitet i bemötandet är ett projekt med

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Delegation av beslutanderätten Härryda kommun

Delegation av beslutanderätten Härryda kommun Revisionsrapport Delegation av beslutanderätten Härryda kommun 2009-05-25 Hans Gåsste, Certifierad kommunal revisor 2009-05-25 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...4

Läs mer

Omgivningskontroll ur ett barns perspektiv. Hanna Gullskog LD Hjälpmedel, KLOK Kommunikation, Larm, Omgivningskontroll, Kognition

Omgivningskontroll ur ett barns perspektiv. Hanna Gullskog LD Hjälpmedel, KLOK Kommunikation, Larm, Omgivningskontroll, Kognition Omgivningskontroll ur ett barns perspektiv Definition av omgivningskontroll Med omgivningskontroll menas att med annat styrsätt än en vanlig fjärrkontroll eller vanlig trycknapp styra saker i omgivningen

Läs mer

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02 Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-02 Johan Järnesund 08-440 14 32 Johan.jarnesund@rsos.se Undersökning av det psykologiska/psykosociala stöd som erbjudits drabbade

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Ensamrevisorer i statliga myndigheter 2007

Ensamrevisorer i statliga myndigheter 2007 1/5 Datum Handläggare 2008-04-04 Annika Alexandersson ESV-dnr Hamdi Ercan 49-241/2008 Catrin Lind Ebert Anne-Marie Ögren Ensamrevisorer i statliga myndigheter 2007 Inledning ESV har under 2007 besökt de

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för

Läs mer

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Kundundersökning 2011

Kundundersökning 2011 Lidingö stad Äldre- och handikappnämnden Kvalitets- och uppföljningsenheten 181 82 Lidingö Tel; vxl. 8-731 3 www.lidingo.se Kundundersökning 211 Lidingö stad Äldre- och handikappnämnden En urvalsundersökning

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer

Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Centrum för Verksamhetsutveckling Tel: 031-7051674 Besöksadress: 1 Bakgrund Stora satsningar görs för närvarande inom Västra Götalandsregionen för

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 2009-12-30 RAPPORT Anders Karlsson 2 bilagor Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 Inledning Den 23 november 2009 genomfördes en halvdagskonferens

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

2007-09-17. Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H

2007-09-17. Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H 2007-09-17 Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H Förbundet Blödarsjuka beviljades i december 2004 stöd ur Allmänna Arvsfonden.

Läs mer

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012 Ekonomiskt Bistånd Norrköping Brukarundersökning 2012 November 2012 Inledning Bakgrund Under våren 2012 har det genomförts en brukarundersökning i syfte att mäta hur medborgare (brukare) som söker försörjningsstöd

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Brukarundersökningen 2008

Brukarundersökningen 2008 MÖLNDALS STAD RAPPORT 1(8) Vård- och omsorgsnämnden Brukarundersökningen 2008 Under senhösten 2008 genomfördes den första gemensamma brukarundersökningen inom Vård och omsorg, där vi skickade enkäter till

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention. till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention. till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter Vi som jobbar med utvärderingen Gunilla Thunberg, leg logoped, fil.dr. Ulrika Ferm, leg

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm Inledning Detta är en sammanställning av Speak-up day vårterminen 2012. Speak-up day arrangerades av Föreningen Ekonomernas Utbildningsutskott för första gången på Företagsekonomiska institutionen vid

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

sjöarps gruppbostäder

sjöarps gruppbostäder sjöarps gruppbostäder Vårdförbundet Blekinge VfB ägs av kommunerna i Blekinge men är juridiskt fristående från annan kommunal verksamhet. Vår huvuduppgift är att i första hand svara för institutionsvård

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE

ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE SYFTEN SAMMANSÄTTNING NIVÅER UTMANINGAR FUNKTION OCH VILLKOR ÅTGÄRDER HÅKAN JÖNSSON Psykolog, konsult HÅKAN JÖNSSON KONSULT AB www.hakanjonsson.com info@hakanjonsson.com

Läs mer

Daglig verksamhet vid enheten Rubinen i Skövde kommun

Daglig verksamhet vid enheten Rubinen i Skövde kommun Daglig verksamhet vid enheten Rubinen i Skövde kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Göteborg Utgivare

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

UTVÄRDERING av Föräldrar en resurs för sina barn. Ett pilotprojekt i Vallentuna kommun 2004-2005. Genomfört med stöd från Riksbankens Jubileumsfond

UTVÄRDERING av Föräldrar en resurs för sina barn. Ett pilotprojekt i Vallentuna kommun 2004-2005. Genomfört med stöd från Riksbankens Jubileumsfond UTVÄRDERING av Föräldrar en resurs för sina barn Ett pilotprojekt i Vallentuna kommun 2004-2005 Genomfört med stöd från Riksbankens Jubileumsfond Innehållsförteckning sid 1. Kort bakgrund 3 2. Utvärdering

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Ängelholms kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. Oktober 2014

Ängelholms kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. Oktober 2014 Ängelholms kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB Oktober 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 5 Fakta om respondenterna 7 Övergripande resultat 8

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer