NÅKKA. Nå ut med stöd för AKK till alla. Katarina Mühlenbock, Enhetschef, DART Margret Buchholz, Leg. arbetsterapeut, DART

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NÅKKA. Nå ut med stöd för AKK till alla. Katarina Mühlenbock, Enhetschef, DART Margret Buchholz, Leg. arbetsterapeut, DART"

Transkript

1 NÅKKA Nå ut med stöd för AKK till alla CVU Rapportserie 2005:3 Projektledare: Katarina Mühlenbock, Enhetschef, DART Margret Buchholz, Leg. arbetsterapeut, DART

2 Sammanfattning DART är västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade, och är en av enheterna inom den Regionala barn- och ungdomshabiliteringen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Till skillnad från övrig verksamhet så riktar DART sina insatser rörande AKK Alternativ och Kompletterande Kommunikation och datorstöd även mot vuxna med funktionshinder. Utredningar som utförs vid DART resulterar ofta i rekommendationer av lågteknologiska och/eller högteknologiska hjälpmedel som komplettering till den tidigare kommunikationsförmågan. Precis som för annan informationsteknologi så går utvecklingen av kommunikationshjälpmedel för personer med funktionshinder mycket fort, och kraven ökar i samma snabba takt på både användare och utbildare av den nya tekniken. Under senare år har detta för DARTs del medfört att insatser blivit mer tids- och kunskapskrävande, vilket i sin tur resulterat i en successivt ökande väntetid för utredning. Inom projektet NåKKA har nya, mer effektiva former för utrednings- och utprovningsverksamhet utvecklats, samtidigt som en intensiv satsning gjorts på att sprida information om DARTs kunskap och verksamhet till en bredare målgrupp.

3 Innehållsförteckning Inledning/Bakgrund...1 Syfte...2 Målsättning....2 Frågeställning....2 Metod. 2 Resultat.. 4 Referenslista Bilagor Bil. 1 Enkät till inremitterande personal Bil. 2 Beskrivning av enkät till inremitterande personal och sammanfattning av svar Bil. 3 Sammanfattning av enkätens övergripande frågeställningar

4 Inledning/Bakgrund DART startade 1988 som ett projekt, vars syfte var att sprida kunskap om nya datorbaserade hjälpmedel och göra dem tillgängliga för funktionshindrade i olika åldrar. Detta skulle ske genom tre kanaler: utrednings- och utprovningsverksamhet information och utbildning forskning och utveckling. Vid denna tidpunkt var tillgången till datorteknik för målgruppen begränsad, och efterfrågan stor på utprovningsinsatser. Samtidigt med insikten att teknik knappast förenklar AKK-arbete, utan tvärtom, skedde mot slutet av 90-talet en generationsväxling av programvara. Dessa nyare verktyg kräver dock mycket kunskap och tid. Således behövdes ännu mer DART-insatser. Vid denna tidpunkt började DART få kö till utprovning. DARTs målgrupper skiljer sig alltså från Regionala barn- och ungdomshabiliteringens övriga enheter genom att man även vänder sig till vuxna med funktionshinder. Målgrupperna är Barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder Dessa personers familjer, stödpersonal och närstående Inremitterande instanser Studerande vid universitets och högskolors hälso- och sjukvårdslinjer Deltagare i DARTs kursutbud Hjälpmedelscentraler Målgruppen inremitterande instanser befinner sig organisatoriskt inom skilda förvaltningar med olika huvudmän. Detta är en viktig komponent som ofta komplicerar planeringen av DARTs klientarbete, utbildningsarbete och informationsspridning. Under åren har kötiden för utredning/utprovning ökat - vid projektstart var väntetiden som mest 22 månader - samtidigt som man vet att det förutom aktuella klienter finns många andra personer med grava kommunikationssvårigheter som skulle dra stor nytta av DARTs kunskap, framförallt vuxna personer i olika verksamhetsformer inom vård och omsorg där kunskap om AKK är begränsad. En av DARTs främsta målsättningar är att bedriva informationsverksamhet som är tillgänglig för alla dess målgrupper, vilket innebär att samma sak skall presenteras med olika typer av AKK-stöd. Detta ställer i sin tur stora krav på utformningen av t.ex. hemsidan och dess innehåll. All information bör förutom i skriven form också presenteras med olika typer av symbolstöd och som lättläst text. 1

5 Syfte En växande utredningskö har delvis hindrat en bredare spridning av DARTs kunskap och stöd. Det finns framförallt stark misstanke om att DARTs kunskap om insatser riktade mot vuxna funktionshindrade är okänd på många håll. Avsikten med detta projekt var alltså att dels kunna erbjuda ett snabbare omhändertagande av de klienter som står i kö till utredning, och dels att nå en bredare krets av brukare i behov av AKK. Målsättning Projektets målsättning var att finna nya former för att kunna ge ett snabbt och lättillgängligt stöd, men också att nå fler individer i behov av AKK, genom att göra området och DARTs utbud mer känt bland aktuella personalgrupper. I målsättningen ingick också att tillgängligheten till information och stöd inte fick ske på bekostnad av kvalitet eller utgöra ytterligare belastning på den personal som redan kämpade med en lång utredningskö. Av detta skäl beslöt man att så långt möjligt hålla diskussionerna inom teamet på en övergripande, principiell nivå och att överlåta implementeringen av informationsspridning och hemsidesservice till administrativ personal. Frågeställning Ovanstående diskussion utmynnade i två konkreta frågeställningar: 1. Går det att finna nya former för att kunna ge ett snabbt och lättillgängligt stöd i utredning och utprovning av AKK, som ett alternativ och komplement till aktuellt utbud? 2. Går det att hitta ett sätt att nå fler individer i behov av AKK, men som i dagsläget inte får något stöd, genom att göra området och DART mer känt, i första hand bland vuxna funktionshindrade och deras kringpersonal? Metod Förberedande arbete Projektet startade med en processkartläggning av DARTs utrednings-/utprovningsverksamhet. I gruppdiskussioner med alla medarbetare enades man samtidigt om att i enkätform undersöka om följande åtgärder var lämpliga att genomföra: föreslå handledning som alternativ till utprovning/utredning utöka mängden av riktat informations- och prova-på-material använda och utvidga DARTs hemsidesservice tillverka lättillgängliga uppsättningar av material till vuxna brukare saluföra DART och de nya materialen på olika sätt inventera möjligheten att lägga upp Internetbaserad AKK-utbildning 2

6 Mycket förberedelsearbete lades ner både på utformning av enkäten och på att definiera målgruppen för enkäten. För att minimera svarsbortfallet så uppdaterades hela DARTs adressregister i projektets inledande skede. Enkäten En enkät sändes sedan ut till en målgrupp bestående av personal som inremitterat, agerat som formell uppdragsgivare av eller deltagit vid arbetet med klienter hos DART sedan 1998, vilket var det år då DART integrerades i Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Organisatoriskt representeras därmed Handikappförvaltningen genom barn- och ungdomshabiliteringar, vuxenhabiliteringar och Syncentraler; Hjälpmedelsförvaltningen genom olika Hjälpmedelscentraler; SU genom ryggmärgsskadeenheten, arbetsterapienheten, enheterna för neurologopedi och barnlogopedi; stat, kommun och landsting genom Riksgymnasiet Göteborg, staten genom Specialpedagogiska Institutet; andra landsting genom medicinska enheter inom regionsjukvården; samt Barnhjälpmedelsrådet sammansatt av parter med olika tillhörighet. Utöver beställarna inom Västra Götalandsregionen så finns också landstingen i Kronoberg, Stockholm och Jämtland representerade. Beställargruppen i sin helhet är således en konstellation med stora inbördes skillnader både vad gäller organisation, lokalisering, ekonomi och verksamhetsinriktning. Det totala antalet beställare/respondenter uppgick till 95 personer och bestod av främst av arbetsterapeuter, logopeder, speciallärare och läkare. I de fall samma respondent inte ansåg att frågorna kunde besvaras entydigt eftersom olika klientärenden divergerade, bad man om ett separat svar för varje ärende. Totalt representerade respondenterna 170 klientärenden. Enkäten besvarades anonymt genom att blanketterna avidentifierades så snart formuläret returnerats. Avsikten med enkäten var att undersöka både beställarnas syn på klientverksamheten och åsikter om och mottaglighet för föreslagna åtgärdspunkter, men också att klarlägga deras åsikter om verksamheten i dess helhet. Totalt omfattade enkäten, som presenteras i sin helhet i bilaga 1, 30 frågor, med möjlighet att uttrycka egna åsikter och kommentarer i fri text. Antalet enkätsvar uppgick till 64 stycken, varav 41 stycken var analyserbara med hänsyn till de konkreta frågeställningarna. Svaren redovisas i sammandrag i bilaga 2. Efterarbete Då enkätsvaren erhållits och analyserats har DART-teamet haft regelbundna halvdagslånga möten för att diskutera och implementera resultaten i den ordinarie verksamheten. Man har utgått från de ursprungliga åtgärdsförslagen och i görligaste mån försökt att anpassa dem till respondenternas åsikter och önskemål om verksamheten. Som en sidoeffekt har enkäten också bidragit med ett mycket bra underlag för en detaljerad genomgång av hela verksamheten och de problem- och förbättringsområden som kunnat urskiljas. Allt sådant resonemang ligger till grund för de förslag till vidare åtgärder som redovisas i rapportens sista del. Vid projektstart gjordes en lägesbeskrivning av klientsituationen, man beräknade då antal klienter i kö, samt deras ålder och antal månader sedan anmälan till utredning gjorts. Då 3

7 projektet avslutats har samma metod och beräkningssätt genomförts för att åstadkomma en jämförelse. Resultat Genom att betrakta enkätsvaren kan man få en uppfattning om huruvida DARTs verksamhet motsvarar de förväntningar och önskemål som inremitterande instanser har på klientarbetet. Detta ger i sin tur en god bild av vår servicenivå. På samma sätt kan mottagarnas öppenhet och acceptans för nya arbetssätt och nya informationskanaler utläsas ur enkätsvaren. Flera av de insatser som sedan genomförts inom NÅKKA-projektet har varit framgångsrika och har givit konkreta resultat. Enkätens kärnfrågor för NÅKKA-projektet rörde del 5 och 6 i enkäten, och de inremitterandes syn på handledning, informations- och hemsidesservice. Drygt hälften av de tillfrågade trodde att de själva skulle kunna genomföra en lämplig insats enbart med hjälp av regelbunden handledning eller konsultation från DART. Denna insats skulle kunna te sig på olika sätt: genom besök av DART ute hos klienten, och sedan telefonkonsultation. som ärendekonsultation. tät telefonkontakt utifrån rekommendationer. genom nätverksträffar och ärendehandledning. med rådgivning och lån av AKK-hjälpmedel för egen utprovning. konkret rådgivning på hemmaplan, arbetsplatsen. Fjorton personer hade använt sig av DARTs hemsidesservice. Hela 24 stycken angav att de aldrig besökt DARTs hemsida, vilket är en förvånande hög andel. De som besökt sidan ansåg dock att den var lättläst, informativ, tydlig och lätt att hitta på. Åtgärder Merparten av åtgärderna som i inledningsskedet ansågs var intressanta att genomföra, tolkades som möjliga framtida arbetssätt utifrån enkätsvaren. Dessa kommer här att diskuteras i samma ordning som de presenterades: Handledning och konsultation erbjuds numera som en alternativ arbetsform då ärendenas art tillåter detta. DARTs informationsmaterial framställs internt vid enheten sedan studenter vid KYprogrammet för informationsdesign före projektstart utarbetat ny logotyp och mallar för dokument och hemsida. Materialet består av både generell och riktad information och med stöd för alternativa symbolsystem. Hemsidesservicen har utvecklats på följande sätt: en stor materialbank ligger tillgänglig för direkt nedladdning information om kurser, tematräffar och utställningar på DART uppdateras ständigt, och deltagaranmälan kan göras via hemsidan 4

8 mycket av informationen representeras med stöd av alternativa symbolsystem länkar med tips och råd till brukare och personal uppdateras och underhålls regelbundet det finns möjlighet för alla intresserade att införlivas i DARTs adressregister, för att erhålla personliga utskick inför kurser och evenemang Målgruppen vuxna brukare har stått i fokus genom kurser som utarbetats för dagcenter och gruppboenden. Kursutvärderingar visar att dessa fyller en mycket viktig funktion för personal som arbetar med vuxna funktionshindrade. Spridning av information har gjorts vid följande aktiviteter utanför den ordinarie verksamheten: ID-dagarna en konferens om funktionshinder och datorhjälpmedel, anordnad av Hjälpmedelsinstitutet oktober 2004 FoU-konferens anordnad av föreningen Handikappforskning i Väst (HafV) den 23 februari 2005 REDAH-dagarna, en nätverkskonferens anordnad av föreningen Furuboda april 2005 Leva och fungera, maj 2005 Kommunikationskarnevalen, anordnad av DART, Dalheimers Hus och Frölunda Data maj 2005 Diverse externa föreläsningar Klientsituationen I augusti 2003, då NÅKKA-projektet inleddes, stod 16 personer i kö till utredning/utprovning. Av dessa hör samtliga utom en 17-åring till kategorin barn, och är i åldrarna mellan 4 och 16 år, vilket ger en genomsnittsålder på 8 år. Kötiden varierade i längd mellan 1 och 22 månader och låg i genomsnitt på 13 månader. Vid projektets slut i augusti 2005 upptas kölistan av 15 personer, samtliga är barn mellan 4 och 14 år. Barnens genomsnittsålder är 10 år. Dessa har stått i kö mellan 1 och 16 månader, och genomsnittlig kölängd är nu 6 månader. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att antalet klienter i kö för utredning är stabilt, men att kötiden kortats med hela 7 månader. Gruppen vuxna med funktionshinder saknas helt i DARTs aktiva utrednings- och utprovningsverk-samhet för närvarande. Sedan projektstart har endast ett fåtal personer ur denna grupp utretts det rör sig om totalt 4 personer, och dessa omfattats av mycket begränsade insatser i form av konsultationer eller kortare utprovningar. Nedan presenteras en figur över tendensen under åren för DARTs verksamhet riktad mot vuxna klienter. 5

9 Antal insatser för vuxna Fig. 1. Sammanställning över DARTs insatser för vuxna Tyvärr har vi alltså inte lyckats vända denna vikande trend. En mycket viktig orsak är oklarheter i fördelningen av kostnadsansvar för habilitering och hjälpmedelsförskrivning avseende klientgruppen. En DART-utredning är ofta förenad med rekommendationer avseende individuellt anpassade kommunikations- eller datorhjälpmedel. Gränsdragningen mellan insatser enligt LSS och och enligt hälso- och sjukvårdslagen är otydlig, vilket har skapat tolkningssvårigheter när det gäller just habilitering och rehabilitering. Diskussion av problematiken förs på olika nivåer, bl.a. framgår detta i protokoll från Handikappkommitténs sammanträde (1), och remissutgåva av förslag till riktlinjer för förskrivning av personliga hjälpmedel (2). Diskussion och slutsats Projektets två huvudsakliga frågeställningar har angripits och genom internt arbete har vi lyckats med de synbarligen motsägelsefulla önskemålen att både sprida mer information om verksamheten, nå fler individer och att korta väntetiden för utredning/utprovning. Detta har skett genom en kombination av lyhördhet inför beställarnas önskemål och synpunkter, fokuserad granskning av arbetsprocesser och verksamhetsanalys, effektivisering av informationsspridning, delvis förändrat arbetssätt och god samarbetsförmåga. En problemställning som fortfarande är olöst rör gruppen vuxna med funktionshinder. Trots ett uttalat behov inom vissa personalgrupper av stöd och hjälp med kommunikationsutredningar och hjälpmedel, och trots att DART besitter mycket gedigen kunskap och lång erfarenhet av arbete med denna grupp, så uteblir uppdragen. Fortsatt arbete I enkäten ville vi, utöver praktiska frågor relevanta för NÅKKA, också få fram tendenser som rörde DARTs arbete sett i större perspektiv. Detta gjordes mot bakgrund av diskussioner som redan förts internt inom teamet och där man kunde ana sig till att problem kunde uppstå eller outtalade önskemål kunde finnas. Det ansågs som extra viktigt att få veta något om hur beställarna såg på frågor som rörde kontakten med DART, omfattningen och balansen i olika delar av en utredning och utprovning, om man saknade något i dessa delar och hur det fortsatta arbetet med klienten utvecklat sig. Man kan ur enkätsvaren, som redovisas i sammandrag i bilaga 3, utläsa att några få, men konkreta faktorer påverkar användarens och assistenters, habiliterings- och skolpersonals möjligheter och lust att använda rekommenderade hjälpmedel. Dessa faktorer ligger inte alltid inom ramen för vad DART har 6

10 möjlighet eller befogenhet att påverka, utan finns i skolmiljö, på hjälpmedelscentraler och i det privata och/eller professionella nätverket runt klienten. Vi anser att det bästa sättet att angripa dessa problem är att upprätta en vårdkedja för omhändertagande av personer i alla åldersgrupper med grava kommunikationssvårigheter inom VGR. Vi önskar en gemensam strategi, där verksamheternas möjligheter till samarbete och kunskapen hos anhöriga också tillvaratas. Här bör i första hand Handikappförvaltningen, VGRs Handikappkommitté, Hjälpmedelscentral och Specialpedagogiska Institutet involveras för att gemensamt utarbeta ett förslag till en sådan vårdkedja. Från DARTs sida har en projektskiss redan utarbetat och medel söks för att i ett förprojekt kartlägga de organisatoriska förutsättningarna inför en större satsning. Referenslista 1. Protokoll av den 10 februari 2005 från sammanträde med Västra Götalandsregionens Handikappkommitté. 2. Riktlinjer för förskrivning av personliga hjälpmedel, utfärdade av Västra Götalandsregionen och Västsvenska Kommunförbundens samorganisation. Remissutgåva av den 21 december

11 Bilaga 1. Enkäten avser att spegla de olika faserna i ett klientärende. I de första fyra avsnitten ber vi dig att ge din uppfattning avseende DARTs handläggning av ärendet från det att anmälan sänts in till dess eventuell uppföljning gjorts, och även hur du anser att klientens situation är idag. De två avslutande avsnitten rör din uppfattning av DART-verksamheten i sin helhet. Vi är väldigt tacksamma för att du besvarar frågorna, och uppskattar också alla tillägg i form av kommentarer och synpunkter! Om du anmält fler än en klient, och om svaren på frågorna inte är samstämmiga, ber vi dig besvara dessa med ett formulär per klient. Under väntetiden från första kontakt till placering på kölista: 1. Tycker du att din anmälan har behandlats tillfredsställande snabbt och korrekt från det du sände in anmälan till dess du fick bekräftelse på att klienten satts upp på kölista? Ja, jag är mycket nöjd Ja, jag är nöjd Nej, inte tillräckligt Nej, inte alls 2. Har du själv behövt stöta på i detta skede? Ja, flera gånger Ja, en gång Nej 3. Tycker du att prioriteringen från DART har stämt överens med in åsikt om hur akut behovet hos klienten har varit? Ja, helt överens Ja, delvis Nej, inte alls 1

12 Under kötiden: 4. Har du själv stött på för att förhöra dig om hur klienten ligger till på kölistan? Ja, flera gånger Ja, en gång Nej 5. Upplever du att klientens situation med anknytning till AKK-behovet har försämrats under väntetiden? Ja, den har försämrats markant Ja, delvis Nej, inte nämnvärt Nej, inte alls 6. Har du någon uppfattning om hur klienten och/eller omgivning har reagerat på väntetiden för DART-insats? 7. Har det påverkat dig? 2

13 8. Har du själv kunnat göra någon insats för kommunikationsutvecklingen under kötiden? Ja Nej 9. Om du svarat ja, vad har du kunnat göra? 10. Känner du att informationen från DART vid första mötet kunnat ge något stöd åt din egen insats under väntetiden? Ja, i hög grad Ja, delvis Nej, inte mycket Nej, inte alls 11. Har du under kötiden fått stöd från annat håll med liknande innehåll som det DART kan erbjuda? Ja Nej 12. Om du svarat ja, varifrån fick du den hjälpen?.... 3

14 Under utredningen: 13. Hur har du upplevt kontakten med DART? Jag är mycket nöjd Jag är ganska nöjd Jag är ganska missnöjd Jag är mycket missnöjd Lägg gärna till ytterligare kommentar till ovanstående fråga: Hur uppfattar du att klienten har upplevt kontakten? Han/hon är mycket nöjd Han/hon är ganska nöjd Han/hon är ganska missnöjd Han/hon är mycket missnöjd Lägg gärna till ytterligare kommentar till ovanstående fråga: Vad tycker du om omfattningen av DART-insatsen för din klient? Alltför stor Något för stor Lagom Något för liten Alltför liten 4

15 16. På vilket sätt var insatsens omfattning för stor/för liten? Tycker du att det varit bra balans mellan de olika delarna av insatsen (t.ex. möten, utprovningar, utbildning)? Motivera gärna! Ja Nej 18. Saknade du något, eller skulle du vilja ändra något kring DART-insatsen? Ja Nej 5

16 Efter utredningen: 19. Har DART tagit initiativ till uppföljning? Ja Nej 20. Har du själv tagit initiativ till uppföljning? Ja Nej 21. Har du kunnat arbeta vidare på egen hand enligt de metoder som föreslogs, eller med den utrustning som klienten rekommenderades? Ja Nej 22. Om Nej, varför? Om Ja, på vilket sätt? Upplever du att det fungerat bra att förse klienten med en typ av utrustning som ordinerats av DART, d v s dator, styrsätt, programvara? Ja Nej 24. Vad upplever du vara den främsta orsaken?.. 6

17 Annan typ av insats: 25. Tror du att du själv skulle kunna genomföra en lämplig insats för klienten enbart med hjälp av regelbunden handledning från DART? Ja Nej 26. Hur skulle du vilja ha den handledningen?..... Och till sist: 27. Har du använt dig av DARTs hemsida? Ja Nej 28. Om Ja, vad tyckte du om den?.. 7

18 29. Hur uppfattar du DARTs verksamhet vad tycker du ingår i DARTs ansvarsområde? 30. Vad skulle du önska att DART gjorde ytterligare? 8

19 Bilaga 2. Beskrivning av DARTs enkät till inremitterande personal inom habiliteringsverksamhet 2004, och sammanfattning av svar Enkäten omfattar 30 frågor, och avser dels att spegla de olika faserna i ett tänkt klientärende, dels att undersöka respondenternas attityd och åsikter om hela DARTs verksamhet. Den är utformad på följande sätt: 1. I enkätens första del ber man de inremitterande svara på frågor som rör väntetiden, alltså från första kontakt till placering på DARTs kölista. Man vill här ha svar på om de administrativa rutinerna i ärendets inledningsskede löpt tillfredsställande snabbt och korrekt, och om DARTs prioritering av ärendet stämt överens med den inremitterandes åsikt om hur brådskande ärendet är. 2. Den andra delen avser klientens, omgivningens och den inremitterandes situation och agerande under kötiden. Man vill också veta om det gått att bedriva någon egen insats för kommunikationsutvecklingen under tiden, och i vilken grad remissmötet på DART varit till hjälp i detta arbete. 3. Själva utredningen behandlas i den tredje delen av enkäten. Här vill man veta hur den inremitterande, klienten och omgivningen upplevt kontakten med DART, och vad man anser om insatsens omfattning och balansen mellan dess ingående delar. Man har här också möjlighet att lämna egna synpunkter i fri textform. 4. Man ber sedan om den inremitterandes åsikter om hur perioden efter utredningen upplevts. Här ställs frågor som rör uppföljning, hur det egna arbetet med klienten fungerat, och om hjälpmedlen som rekommenderats varit tillgängliga (möjliga att införskaffa) och funktionella. 5. Man frågar också om den inremitterandes egen åsikt om ifall det ibland skulle kunna vara möjligt att arbeta enbart med hjälp av regelbunden handledning, och i så fall, på vilket sätt handledningen skulle bedrivas. 6. Slutligen ber man om synpunkter på DARTs hemsida och om verksamheten i sin helhet. Majoriteten av respondenterna angav att de var nöjda med både de administrativa rutinerna och den återkoppling de fått från DART under inledningsskedet av ett ärende. Väntetiden har varierat under den 7-årsperiod som enkäten avser, vilket också återspeglas i svaren rörande denna del. Mer än hälften av respondenterna hade aldrig behövt eller velat ligga på själva för att påskynda ett ärende, medan 20 % hade stött på flera gånger. När det gällde klientens situation med anknytning till AKK-behovet, så ansåg 30% att ingen försämring alls inträffat, medan de resterande ansåg att man kunde se en mer eller mindre uttalad försämring under tiden. Naturligt nog har de personer som angivit lång väntetid, också uppgivit att de påverkats av egen och omgivningens frustration. Den stora majoriteten, 80 %, hade kunnat använda väntetiden för DART-utredning till att i någon mån arbeta på egen hand med 1

20 kommunikationsträning och datoranvändning, men endast 22 % hade erhållit något stöd utifrån med likandne innehåll som det DART erbjuder. Det stöd man då fått har till största delen erhållits från den lokala hjälpmedelscentralen. När det gäller det faktiska utrednings- och utprovningsarbetet, så yttrar endast en av respondenterna en viss grad av eget missnöje med DARTs verksamhet, och en annan person anger att klienten eller hans/hennes omgivning inte varit nöjd. Omfattningen av insatsen ansågs som lagom stor av 75 % och balansen mellan utredningens olika delar ansågs som god av 80 %. På frågan om man saknade eller ville förändra något av insatsen, fördelade sig svaren nästan lika mellan ja och nej. Uppföljningen efter ett ärende har i de flesta fall skett på DARTs initiativ. Endast 2 personer angav att någon uppföljning överhuvudtaget inte gjorts. För det vidare arbetet med klientens AKK-användning sa sig 70 % ha kunnat arbeta vidare på egen hand, och samma andel personer uppgav att det fungerat bra att förse klienten med lämplig utrustning för användandet. 2

21 Bilaga 3. Sammanfattning av svar på enkätens övergripande frågeställningar 1. En fråga rörde de inremitterande personernas uppfattning om hur kontakten med DART upplevts. Tolv personer (36 %) uppgav att de var mycket nöjda, och 21 personer (61%) att de var ganska nöjda. Endast en person uppgav sig vara ganska missnöjd. Som motivation till att man inte ansåg sig fullkomligt nöjd angavs att man ibland upplevde att hemmaperspektivet förbisågs, eller att en annan inblandad part förhalade arbetet, t ex skolan. Det i särklass största problemet låg dock i att de högteknologiska hjälpmedel som provats ut och rekommenderats ändå inte gick att använda på grund av otillräcklig kunskap hos omgivningen eller var svåra att skaffa av bakomliggande orsaker, som t ex att hjälpmedlet inte fanns i just den hjälpmedelscentralens sortiment. Samma skäl angavs också på frågan om något saknades i utredningen eller om man ville förändra något. 2. När det gällde omfattningen av själva utredningen och utprovningen så tyckte 5 (16 %) att den var för stor, 24 (74 %) att den var lagom stor, och 3 (10 %) att den var något för liten. De personer som ville haft en mindre utredning/utprovning ansåg att det var alltför stor insats i förhållande till omgivningens senare engagemang i att verkligen bistå och hjälpa barnet att använda hjälpmedlet, eller att rekommendationerna inte var möjliga att följa i vardagen. 3. På frågan om man ansåg att balansen mellan utredningens/utprovningens olika delar var bra svarade 22 (81 %) ja. De resterande fem personerna tyckte att fanns brister i möjligheterna till utbildning för alla inblandade, och att få hjälpmedlet förankrat hos alla personer i klientens omgivning. 4. Det fortsatta arbetet med klienten har lyckats bra för 20 personer (70 %), medan de resterande angav problem som t ex att nätverket runt klienten inte fungerade, eller interna samarbetsproblem legat i vägen. Ibland ansåg man att det tagit alltför lång tid att få utrustningen på plats, vilket gjort att klienten förlorat motivationen. Man tyckte också här att man i vardagsarbetet inte kunde tillämpa de metoder eller använda de hjälpmedel som anvisats. 1

Hur går utredningen till?

Hur går utredningen till? Hur går utredningen till? En utredning på Dart börjar med ett remissmöte där vi bestämmer om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. På remissmötet kan du ställa frågor och få förslag

Läs mer

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts) SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie

Läs mer

ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART

ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART En utredning på DART börjar alltid med en remissträff. På remissträffen bestämmer vi om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. Handledning innebär att

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete

Vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete Uppföljningsrapport: Vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete 2010-09-15 Vuxenhabiliteringens Prioriteringsgrupp i samarbete med intresseorganisationer 2 Uppföljning av vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

DART 2013 en kort presentation

DART 2013 en kort presentation DART 2013 en kort presentation Anette Ihrelius (enhetschef) Mats Lundälv (datapedagog) DART kort historik Start 1988, som projekt, ett av flera dataresurscenter, samordnat av dåv. Handikappinstitutet Multidisciplinärt

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING 1 (5) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 25 AUGUSTI 2015 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 7 JUNI 2016 RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING Det här är en

Läs mer

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

Kom-kIT. Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism Kom-kIT "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism" Gunilla Thunberg Logoped sedan 1984 Verksam vid DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter Doktorand vid Institutionen

Läs mer

Kvalitetsindex. Utvecklingshemmet Ringgården. Rapport

Kvalitetsindex. Utvecklingshemmet Ringgården. Rapport Kvalitetsindex Rapport 2009-06-09 Innehåll - 2009-06-09 - Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Medelpoäng, aritmetiskt medelvärde, totalt samt på respektive fråga -

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Klamydiasmittspårning

Klamydiasmittspårning Klamydiasmittspårning 2007 Projektledare: Annbritt Lidfeldt Kurator Verksamheten för Hud-och Könssjukvård SU/Sahlgrenska Göteborg CVU Rapportserie 2008: 30 Klamydiasmittspårning Projektansvarig: Namn:

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter PRAGMA Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter Britt Claesson, Maria Olsson och Anna Carlstrand DART, Göteborg Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK. Projektägare: Inga-Lill Kristiansson

Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK. Projektägare: Inga-Lill Kristiansson Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK Projektägare: Inga-Lill Kristiansson Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller: JA NEJ Kommentar: Beslut att godkänna Slutrapport och avsluta

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Praktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM

Praktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM Praktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM Anja Morell Logoped och enhetschef, DAHJM Dataresurscenter, Lund Fotograf: Anna-Mi Wendel Sjuläns temadag, Eskilstuna, 23 april 2015 Dagens

Läs mer

Verkställighet av beslut

Verkställighet av beslut Revisionsrapport Verkställighet av beslut Härryda kommun 2010-06-14 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 1.1 Uppdrag och syfte...3 1.2 Syfte och revisionsfrågor...3 2 Metod och avgränsning...3

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Hur går utredningen till?

Hur går utredningen till? Hur går utredningen till? En utredning på Dart börjar med ett remissmöte där vi bestämmer om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. På remissmötet kan du ställa frågor och få förslag

Läs mer

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga

Läs mer

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140116 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201406 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Ensamrevisorer i statliga myndigheter 2007

Ensamrevisorer i statliga myndigheter 2007 1/5 Datum Handläggare 2008-04-04 Annika Alexandersson ESV-dnr Hamdi Ercan 49-241/2008 Catrin Lind Ebert Anne-Marie Ögren Ensamrevisorer i statliga myndigheter 2007 Inledning ESV har under 2007 besökt de

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå Kom och prova att prioritera hjälpmedel Riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning Projekt 2011 2012 Behovsbaserat regelverk Tydliga

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-09-09 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Praktikrapport inom kursen Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning ht 2011

Praktikrapport inom kursen Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning ht 2011 moa.lindvert@gmail.com Praktikplats: Miljödiplomeringsgruppen, avdelningen Stadsmiljö på Miljöförvaltningen Göteborgs stad Adress: Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23 414 59 Göteborg Inriktning på tidigare

Läs mer

Resultat av brukarundersökning inom LSS 2014

Resultat av brukarundersökning inom LSS 2014 Resultat av brukarundersökning inom LSS 2014 Metod Ingen nationell brukarundersökning görs inom området LSS och det finns inga kommuner att jämföra sig med. Vård och omsorg har under 2014 gjort en egen

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Projekt inom ramen för

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin Flyttrutin Lista och rutiner för hantering och fakturering av hjälpmedel vid flytt mellan landsting, region och kommun inom hjälpmedelscentralerna/ motsvarande 2013-04-16 Anslutning till rutin för betalning

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK är ett kompletterande stöd till habiliteringens basverksamhet. Vi arbetar med information, utbildning och konsultation inom kommunikativt

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2012-05-2 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Delegation av beslutanderätten Härryda kommun

Delegation av beslutanderätten Härryda kommun Revisionsrapport Delegation av beslutanderätten Härryda kommun 2009-05-25 Hans Gåsste, Certifierad kommunal revisor 2009-05-25 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...4

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Slutrapport för utvärdering av Den nya administratören

Slutrapport för utvärdering av Den nya administratören Slutrapport för utvärdering av Den nya administratören Sammanfattning Projektet Den nya ambassadören är nu genomfört. Sex av sju projektmål bedöms som uppfyllda. Antalet unika deltagare har väl motsvarat

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Kundundersökning 2011

Kundundersökning 2011 Lidingö stad Äldre- och handikappnämnden Kvalitets- och uppföljningsenheten 181 82 Lidingö Tel; vxl. 8-731 3 www.lidingo.se Kundundersökning 211 Lidingö stad Äldre- och handikappnämnden En urvalsundersökning

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

Rutin för handläggning av missförhållanden enligt Lex Sarah inom hela Socialtjänstens område i Borås Stad.

Rutin för handläggning av missförhållanden enligt Lex Sarah inom hela Socialtjänstens område i Borås Stad. Rutin för handläggning av missförhållanden enligt Lex Sarah inom hela Socialtjänstens område i Borås Stad. _ Fastställt av: Förvaltningschefer på arbetslivsförvaltningen, sociala omsorgsförvaltningen,

Läs mer

Magda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg

Magda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg Vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som utretts vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Regionala barn- och ungdomshabiliteringen CVU Rapportserie 2005:2 Projektledare: Magda

Läs mer

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

fokus på anhöriga nr 16 mars 2010

fokus på anhöriga nr 16 mars 2010 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 16 mars 2010 Samverkan mellan kommuner och landsting för att nå anhöriga tidigt Det är viktigt att nå anhöriga tidigt. Här har landstingens hälso- och sjukvård en central

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-03-22 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140317 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

SJUKGYMNASTERS OCH ARBETSTERAPEUTERS HABILITERINGSANSVAR PÅ BAS- RESP. SPECIALISTNIVÅ FÖR VUXNA PERSONER I VÄSTRA GÖTALAND

SJUKGYMNASTERS OCH ARBETSTERAPEUTERS HABILITERINGSANSVAR PÅ BAS- RESP. SPECIALISTNIVÅ FÖR VUXNA PERSONER I VÄSTRA GÖTALAND SJUKGYMNASTERS OCH ARBETSTERAPEUTERS HABILITERINGSANSVAR PÅ BAS- RESP. SPECIALISTNIVÅ FÖR VUXNA PERSONER I VÄSTRA GÖTALAND Rehabilitering och habilitering handlar mer om synsätt, vilja och samarbete än

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 20141017 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Revisionsrapport Bisysslor Rutiner för kartläggning och rapportering. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Bisysslor Rutiner för kartläggning och rapportering. Härjedalens kommun Revisionsrapport Bisysslor Rutiner för kartläggning och rapportering Härjedalens kommun 23 juni 2016 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 2. Resultat... 4 3. Revisionell bedömning... 6 1 Sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Eksätra HVB Kontaktuppgifter Besöksadress Vårdsätravägen 74 756 55 Uppsala Telefon 018-727 23 25 vardochomsorg.uppsala.se www.uppsala.se www.sober.uppsala.se Sida 2 av 5 Organisatorisk

Läs mer

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet

Läs mer

Service Desk Enkät Årliga kvalitetsundersökning HT07, HT08, HT09, HT10, HT11

Service Desk Enkät Årliga kvalitetsundersökning HT07, HT08, HT09, HT10, HT11 Service Desk Malmö högskola 212-1-31 Service Desk Enkät Årliga kvalitetsundersökning HT7, HT8, HT9, HT1, HT11 Beskrivning: Mål: Frekvens: Enkätundersökning med avsikt att mäta hur kunden upplever Service

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum

Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum Socialförvaltningen Dokumentnamn Rehabiliterande förhållningssätt arbetsmetod Fastställt av Martina Nordin Regelverk SOL Verksamhet Hemtjänst Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum 100311 Gäller fr.o.m.

Läs mer

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet Maj 2012 Mars 2012 Medborgarpanel 2 - behandling via Internet Medborgarpanel 2 - mars 2012 behandling via Internet Varför är det här ett aktuellt område? Internet skapar nya möjligheter för behandling

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015-10-14 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall - Genomförda

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Äldre och personer med funktionshinder med omsorger från Socialförvaltningen ska få en god vård alternativt få gott stöd och god service och

Läs mer

Processtyrningsmodell FAROS

Processtyrningsmodell FAROS Processtyrningsmodell FAROS P R E - S A M V E R K A N SAMVER KAN 1 Behovsbedömning Rehab. utredning Ärende förbereds för samverkan 2 Beredning AF-FK gemensam bedömning av AR 3 Behovsanalys 4 Introduktion

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Rapport 2015-03-03 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion Sundsvalls Anhörigstrategi Kortversion oktober 2011 Innehållsförteckning 1 Sundsvalls Anhörigstrategi...3 1.1 Anhörigstödet idag!...3 2 Det här ska vi utveckla!...4 2.1 Anhöriga med olika behov av stöd

Läs mer

Vårdguidens e-tjänster,

Vårdguidens e-tjänster, tjänster, Ett projekt för att öka kännedomen om dessa tjänster Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Kristina Danielsson Kirurgmottagningen SU/Östra DEFINE Jag har upplevt

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Skyddsvärnet- Behandlingshem Föreningen Skyddsvärnet Rapport 2012-02-2 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer,

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140905 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer