Kvalitetsrapport. Sjöbodens, Lergökens och Bikupans Fritidshem, (Parkskolan) Fritidshem. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Ann-Kristin Brännström

Transkript

1 Kvalitetsrapport Fritidshem Läsåret 2012/2013 Sjöbodens, Lergökens och Bikupans Fritidshem, (Parkskolan) Utbildningens syfte Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Ansvarig rektor: Ann-Kristin Brännström

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Beskrivning av verksamheten 2. Året i verksamheten 3. Systematiskt kvalitetsarbete 4. Normer och värden 5. Kunskaper 6. Ansvar och inflytande 7. Hem 8. Övergång och samverkan 9. Omvärlden 10.Rektors slutord 11. Förbättringsåtgärder för läsåret 2

3 1. Beskrivning av verksamheten Fritidshemmen på Parkskolan består av; Lergöken vars verksamhet är förskoleklass och fritids för 6-7 åringar; Bikupan är fritids för 7-8 åringar och Sjöboden består av fritidshem för 9-12 åringar. Lergökens fritidshem är det fritids som bedriver morgonfritids från kl och Bikupans fritidshem stänger för alla fritids och har sen eftermiddagsverksamhet från kl Personalgruppen består av bl. a förskollärare, barnskötare, fritidsledare och fritidspedagoger. Grundfakta vt ht Antal barn inskrivna på fritidshemmet Antal avdelningar 3 3 Antal barn i genomsnitt per avdelning Andelen barn med annat modersmål än svenska 0 0 Antal årsarbetare 6,13 6,13 Andel personal m. ped. högskoleutbildning (%) 66 % 66 % vt 2. Året i verksamheten Det dagliga arbetet i verksamheten under läsåret De olika fritidshemmen har jobbat lite varierande med anledning av de skilda åldersgrupperingarna. Men samtidigt finns mycket som var likvärdigt i verksamheternas utformning. Samlingar vid skoldagens slut har varit centrala. Utedagar och utflykter är förekommande samt frekventa besök i idrottshallen. De äldre barnen har haft aktiviteter i form av talangtorsdagar, wild kidz veckans utmaning etc. Samarbeten mellan fritidshemmen har främst förekommit i samband med lovverksamhet i form av Halloween maskerad och vinteraktivitetsdag med grillning. Den kommunövergripande fritidshemssamverkansgruppen har medverkat till att aktiviteter i Stora valla hallen och Bollhallen bedrivits under lovveckorna samt under Fritidshemmens dag. Utvecklingsprojekt Inga utvecklingsprojekt har bedrivits under året på Parkskolans Fritidshem. 3. Systematiskt kvalitetsarbete Årets kvalitetsredovisning Målarbetet som helhet saknar förankring i arbetslagen och vi har saknat tid, möjlighet och organisation för att bedriva en kontinuerlig uppföljning av vårt målarbete. Allt sedan uppstarten 3

4 av läsåret så har en tydlig arbetsgång och form för det systematiska kvalitetsarbetet saknats. En arbetsplan bör upprättas i ett tidigt skede och alla medarbetare bör göras medvetna om vikten av det kontinuerliga arbetet med kvalitetsarbetet. 4. Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling Disciplinära åtgärder Disciplinära åtgärder Utredning 2012/2013 Omfattning flickor pojkar totalt Några åtgärder inom fritidshemmets verksamhet finns inte att rapportera. Åtgärder mot kränkande behandling Antal åtgärder mot kränkande behandling 2012/2013 Omfattning flickor pojkar totalt Under året har en arbetsgrupp bildats på skolan där två pedagoger från fritidshemmet ingår. Arbetet ska utmynna i en kommungemensam plan för att motverka diskriminering och kränkning på skolan. Nya rutiner har skapats för anmälan och utredning av åtgärder. Ansvarig för rapportering tillhuvudman är skolans kurator och antalet anmälningar redovisas i Parkskolan åk 1-6, kvalitetsrapport. ENHETENS MÅL Alla barn skall bli sedda kopplat till nämndens prioriterade mål God hälsa & trygghet Målkriterier: Barnen skall uppleva att de känner sig trygga på fritidshemmet samt att barnen skall känna att det finns någon vuxen som de kan anförtro sig åt. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANSLYS Pedagogernas möten med barnen är väsentlig i denna fråga. Vid ankomsten och samlingarna så bemöter vi varje barn med leenden och välkomsthälsningar och barnens ansiktsuttryck säger mycket om hur dess dag har varit. Glada miner och en positiv attityd är en form av att följa upp hur väl vi ligger i vår måluppfyllelse. Vi pratar med alla barn när de kommer från skolan, hör efter hur dagen varit och hur de mår. Vi 4

5 är aktivt närvarande under deras dag på fritids, uppmärksammar barnen och föregår som goda exempel. Samlingar med närvarokoll efter skolans slut då vi även kollar av om något särskilt hänt under dagen. Morgontid möts barn och föräldrar upp i tamburen så att de känner att det blivit ett bra överlämnande. Sitter ned med barnen vid måltidssituationer, spelar spel etc. där vi samtidigt för en dialog med barnen och skapar ett förtroende och en tillit. Vi jobbar efter devisen Att se Varje barn Varje Dag och det är något som vi anser vara väldigt viktigt i vår verksamhet. Inte bara att säga Hej, utan att verkligen engagera sig i att kommunicera med varje enskild individ på ett positivt och närande sätt. Enskilda samtal med barnen i lugnare miljö. Att skapa en tillitsfull relation ger oss stor insikt i hur barnen känner sig i sin situation på fritidshemmet. Observationer av barngruppen ger oss en tydlig bild av hur barnen samspelar med varandra och med personalen. Vid samling har man avslutat med att eleverna visar tumme upp eller ner hur dagen har varit och då vid behov kan pedagogerna följa upp det vid passande tillfälle och fråga om det är något eleven vill samtala eller prata mer om. Vi har i vår enkätundersökning med eleverna funnit att det stor flertalet uttrycker att de känner förtroende för de vuxna på fritids och att de har någon som de kan vända sig till om de känner ett behov av det. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Avsaknad av tillräcklig planeringstid enskilt och tillsammans i arbetslagen har försvårat målarbetet drastiskt. Ingen avdelning på Parkskolan upplever att de haft tillräckligt med tid för att sitta tillsammans med målarbetet. En tydlig uppstart med målarbetet varje hösttermins början så att alla är inbegripna i målen och deras innebörd och hur arbetslagen skall arbeta för att sträva mot måluppfyllelsen. Det skadar inte att förtydliga detta vid varje läsårs början. Att vi kontinuerligt arbetar med kvalitetsredovisningen och målen vid våra månatliga träffar så att de befästs och införlivas i vår verksamhet på ett tydligare sätt. Annars tenderar kvalitetsredovisningen till att bli en efterkonstruerad pappersprodukt. Aktivt stöd och feedback från ledningen under verksamhetsåret. Utöka enkätundersökningen på fritids till minst en gång per termin. Resurser till de gränsöverskridande och utagerande barnen behöver förbättras. Många gånger finns resurs bara på skoltid men behoven för dess barn kvarstår även på fritidstiden. Tar då tid från andra barn då pedagogerna skall lösa många konflikter. 5

6 5. Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utformade, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. ENHETENS MÅL Har inte varit prioriterat mål under verksamhetsåret UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER 6

7 6. Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. ENHETENS MÅL Vardagsinflytande Allas delaktighet och inflytande Målkriterier: Barnen skall känna sig delaktiga i verksamheten och barnen skall känna att det har inflytande över sin dag på fritidshemmet. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Vi har under vårterminen utfört en enkätundersökning för att få en uppskattning av hur eleverna uppfattar sin delaktighet i fritidsverksamheten och den visar att majoriteten av eleverna känner att de får gehör av personalen när de kommer med förslag i verksamheten. Under samlingar har eleverna fått valmöjligheter att välja mellan olika aktivteter. Vi arbetar mycket med att utgå från barns egen fantasi och fånga upp deras idéer. Det gäller att spinna vidare på deras förslag och uppslag. Att vara öppen för deras tankar och inbyggda nyfikenhet och stötta dem i det. Att vi som pedagoger inte säger Nej utan försöker hitta möjligheterna istället. Låta dem vara med och planera aktiviteter. Delta i utvärderingar, hur tyckte vi att det gick, vad gick bra, Låta dem vara med och beställa material och leksaker, väljardagar på onsdagar, välja aktiviteter i gymnastiksalen, valmöjligheter när man går på utedagar, vid månadsfester och dropin fika kan barnen var med och bestämma mellanmål eller fika. Fritidsmöten fungerar som en viktig instans när det gäller att bestämma regler och lösa problem barnen emellan. Med ökad ålder ökar barnens ansvar och de växer med att vi litar på dem mer och de tar större ansvar både inne och ute. På fritidshemmet finns många tillfällen där vi samtalar med barnen och genom att vara lyhörd finns goda möjligheter att få veta vad barnen vill göra och vad de tycker är intressant. Med denna information kan halva pedagogens planeringsarbete vara gjord om man utnyttjar den på rätt sätt. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Utöka enkätundersökningen till att utföras en gång per termin för att kunna dra slutsatser och ha möjlighet att förändra verksamheten under läsårets gång. 7

8 7. Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande Klagomål 2012/2013 Antal klagomäl vt ht totalt Formella klagomål till kommunens klagomålshantering har inte inkommit. ENHETENS MÅL Har inte varit prioriterat område under verksamhetsåret. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANSLYS De klagomål som inkommit har vi, pedagogerna i verksamheten och/eller rektor, löst genom samtal med vårdnadshavare. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Informationen angående skolans/kommunens klagomålshantering måste förbättras. 8

9 8. Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett företroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningarna som eleverna fortsätter till samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive varsamhet. ENHETENS MÅL Har inte varit prioriterat område under verksamhetsåret. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER 9

10 9. Skolan och omvärlden Eleverna ska få utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. ENHETENS MÅL Har inte varit prioriterat område under verksamhetsåret. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANSLYS ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER 10.Rektors slutord Läsåret inleddes med en gemensam planeringsdag för fritidshem och skola. Under planeringsdagen startade arbetet med att fastställa en verksamhetsplan för fritidshemmen. Arbetet haltade och det berodde nog på flera orsaker främst organisatoriskt och ovana att arbeta med förbättringsområden. Under året har en av grundskolans rektorer arbetat med att stärka fritidshemsgruppen kommungemensamt. Ett förbättringsarbete, som är viktigt att prioritera. Det arbetet kommer att ligga till grund för kommande läsårs verksamhetsplan. Månadsuppföljningarna är nödvändiga att genomföra för att verksamhetsplanen ska bli ett gemensamt ansvar för fritidshemmets utveckling. Implementeringen av våra nya styrdokument är starkt eftersatt i verksamheten. Vi måste aktivt arbeta med att fritidshemmet ska bli det komplement till skolans verksamhet som läroplan beskriver. En viktig del i det arbetet är att fritidhem och skola måste bli vi och våra elever. Ett steg i den riktningen har varit att pedagogerna delat upp ansvaret för barnen mellan sig, så det finns en tydlig koppling till en mentor även inom fritidshemmet. Det underlättar deltagandet och överlämnandet av information vid klass- och överlämnande konferenser samt vid enskilda elevkonferenser där fritidshemmet personal ska medverka. Inför kommande läsår har vi även som mål att starta arbetet med gemensamma rastaktiviteter. Personal på fritidshemmet har genomgått kompetensutveckling i Äventyrspedagogik och kan bli en viktig resurs i den aktiviteten. Tiden har varit ett stort bekymmer under året. Det har berott på olika faktorer, delade tjänster inom fritids och skola och sjukskrivningar som lett till att många olika vikarier varit verksamma inom fritidshemmet. Den oro, som det fört med sig för den uppsagda personalen har inte varit positiv vare sig för verksamheten som helhet eller för personalen. Samverkan mellan avdelningarna och mellan skolan måste öka. Lagledare är utsedd på fritidshemmet. Tid måste skapas för gemensamma lagledarträffar tillsammans med rektor för att få en gemensam syn på vårt utvecklingsarbete på skolan. 10

11 12. Förbättringsåtgärder för läsåret 2013/2014 Avsaknad av tillräcklig planeringstid enskilt och tillsammans i arbetslagen har försvårat målarbetet drastiskt. Ingen avdelning på Parkskolan upplever att de haft tillräckligt med tid för att sitta tillsammans med målarbetet. En tydlig uppstart med målarbetet varje hösttermins början så att alla är inbegripna i målen och deras innebörd och hur arbetslagen skall arbeta för att sträva mot måluppfyllelsen. Det skadar inte att förtydliga detta vid varje läsårs början. Att vi kontinuerligt arbetar med kvalitetsredovisningen och målen vid våra månatliga träffar så att de befästs och införlivas i vår verksamhet på ett tydligare sätt. Annars tenderar kvalitetsredovisningen till att bli en efterkonstruerad pappersprodukt. Aktivt stöd och feedback från ledningen under verksamhetsåret. Utöka enkätundersökningen på fritids till minst en gång per termin. Resurser till de gränsöverskridande och utagerande barnen behöver förbättras. Många gånger finns resurs bara på skoltid men behoven för dess barn kvarstår även på fritidstiden. Tar då tid från andra barn då pedagogerna skall lösa många konflikter. Utöka enkätundersökningen till att utföras en gång per termin för att kunna dra slutsatser och ha möjlighet att förändra verksamheten under läsårets gång. Informationen angående skolans/kommunens klagomålshantering måste förbättras. - Fortsatt arbete med att utse mentorer till barnen inom fritidshemmet, vilket ska underlätta att information mellan fritidshemmet och skolan kommer alla till del. Arbeta med implementeringen av läroplan på arbetslagstid. Gemensam tid för lagledarträffar fritidshem/skola Tydlig uppdelning över vilken tid som gäller för fritidshemmets planeringstid/arbetslagstid och vem som ansvarar för verksamheten på respektive avdelning. Planerade rastaktiviteter 1 gång/dag 11

12 12

13 Förslag till analystänk av resultat kring de nationella mål och personal Analys utifrån ett historiskt och jämförande perspektiv Jämför resultat och bedömningar med närmast föregående år. Är resultaten bättre eller sämre? Vilka resultat har förbättrats och vilka har försämrats? Vad säger resultaten och bedömningarna om verksamhetens utveckling? Analys utifrån ett resurs- och kompetensperspektiv Används resurserna på rätt sätt? Med resurser menas här pengar, personal, kompetens, IKT/datorer, läromedel och lokaler. Har verksamheten den kunskap den behöver för att säkra en hög måluppfyllelse? Är arbetsmetoderna anpassade till elevernas behov och förutsättningar? Vad har förändrats i resursanvändningen som kan förklara förändringar i resultatet. Behöver verksamheten utnyttja sina resurser och kompetenser på annat sätt för att resultaten ska förbättras? Analys utifrån ett organisations- och ledarskapsperspektiv Referera till resultat, konkretisera din analys. Kan verksamhetens kultur förklara resultaten? Kan förekomsten eller frånvaron av samarbete, flexibilitet, utmaning och framförhållning förklara resultaten? Hur är det med elev- och kunskapssyn, hur påverkar den resultat och bedömningar? Hur ser kopplingen ut mellan det ledarskap som utövas och de resultat verksamheten har? Vad har förändrats i ledarskapet som kan förklara förändringar i resultaten? Vad behöver förändras i ledarskapet för att resultaten ska förbättras? Vad säger resultat och bedömningar om organisationen och ledarskapet? Analys utifrån ett inflytandeperspektiv Referera till resultat, konkretisera din analys. I vilken utsträckning kan resultaten förklaras utifrån förmågan att samarbeta och samverka med elever och vårdnadshavare? Är verksamheten bra på att involvera elever och vårdnadshavare i verksamhetens olika processer? Är verksamheten bra på att se olika elevers behov? Hur arbetar man med pojkar / flickor, med elever med utländsk bakgrund, med elever i behov av stöd? Finns i verksamheten tillräckligt med interkulturell kompetens, kompetens om elever i behov av olika stöd eller annan kompetens som kan stödja arbete med varje enskild elev? Om den finns, används den på rätt sätt? Analys utifrån ett mål- och resultatstyrningsperspektiv Referera till resultat, konkretisera din analys. Hur ser uppföljningen av resultaten ut på olika nivåer? Kan brister eller styrkor i uppföljningen förklara verksamhetens resultat? Arbetar verksamheten utifrån process där resultat och analys ligger till grund för olika åtgärder? Är målen och resultaten väl kommunicerade till barn/elever och vårdnadshavare? När du granskar det du lägger tid och resurser på, är det då det du borde prioritera i förhållande till mål och resultat? 13