Specialpedagogik vad, varför, för vem och av vem?

Transkript

1 Specialpedagogik som kunskapsområde Specialpedagogik vad, varför, för vem och av vem? Att betrakta komplexiteten i barns och elevers förskole- och skolsituation Ann-Charlotte Lindgren -10 Tvärvetenskapligt kunskapsområde; Pedagogik, sociologi, medicin, psykologi Har som uppgift att stötta pedagogiken då variationen av barns/elevers olikheter medför att den vanliga pedagogiken inte räcker till Tänkt att skapa förutsättningar för delaktighet och lärande för alla (förebyggande och kompensatoriskt) Del i samhällets demokratiseringsprocess Politisk ideologisk normativ Normalitet avvikelse, integrering segregering inkludering Elever med behov av särskilt stöd elever i behov av särskilt stöd Inkluderande verksamhet Pedagogisk differentiering Vanliga tankar om specialpedagogik En verksamhet som har sin grund i: Svårigheter hos eleven I fördjupad lärarkompetens I skolans arbetssätt och organisation Specialundervisning, ja det kan ju det är nästan så att man tänker på vissa elever, när man tänker på det, och då tänker jag ju på Jerry som har uppenbara svårigheter (Persson, 2008) Tankar om skillnaden mellan ordinarie pedagogik och specialpedagogik Funktionshinder olika tider, olika perspektiv olika svårigheter? Specialpedagogiken (specialpedagogen, specialläraren) Tar hand om undervisningen för elever som kräver mer grundläggande kognitiv och social färdighetsträning Undervisningen sker i liten grupp eller enskilt Före 1800-talet Övernaturliga krafter Guds straff Folkskola 1842 Idiotskola talet Barmhärtighetens tid Optimism Nya diagnoser och metoder Sinnesslö Inkluderande undervisning? Olikhet som tillgång eller hinder? Samlärande? Hjälpklass Obs-klass Specialklass SIA talet Från segregering till integrering Institutioner Grundskola 1960 Omsorgslagen 1968 Personer med utvecklingsstörning rätt till undervisning särskola En skola för alla Kommunalisering Mål och resultat Barn/elever i behov av särskilt stöd ökar Särskolan expanderar Nya diagnoser Inkluderande verksamhet? 1

2 Två olika perspektiv på svårigheter Pedagogiskt/socialt Relationellt Elever i svårigheter, svårigheter uppstår i mötet Observationer i och av skolmiljö Tolkning/förståelse Insatser på: skol-, grupp- och individnivå Medicinskt/psykologiskt Kategoriskt Elever med svårigheter, svårigheter är individburna Test/undersökning av eleven Beskrivning/förklaring Diagnos ställd på eleven Individuella insatser riktade mot eleven Ett barn handlar alltid logiskt utifrån det barnets perspektiv det finns därför alltid flera sätt att förstå och tolka ett barns eller en elevs handling Hur kan och vill vi förstå? Kontextuellt eller individburet? Hur får vi en så sann bild som möjligt av barns/elevers förmåga och utveckling? Ur det individcentrerade perspektivet Att anlägga ett individcentrerat alternativt ett interaktionistiskt perspektiv i synen på barnen/eleverna? Samma barn/elev två skilda bilder Ges barnet/eleven en mer passiv gestaltning Är Utifrån sin förmåga att passa in i ett redan fastlagt utvecklingspsykologiskt mönster Utifrån ålder och mognad Ses utan bakgrund och sammanhang Ofta problem- och bristfokuserat En observation och analys ur detta perspektiv Intresserar sig endast för det enskilda barnet/eleven Vad han eller hon gör enskilt hur han/hon agerar Bortser från de sociala faktorerna i barnets/elevens beteende Inlärningssvårigheter framstår som en brist eller felaktig förförståelse vilken kan vara befogat att diagnostisera. Förförståelsen behandlas dekontextualiserat som ett kognitivt fenomen Grundar sig ofta på hur någon vuxen beskriver barnet/eleven som tex. okoncentrerad, har ett outvecklat språk, dålig motorik Ur det interaktionistiska perspektivet Ses barnet/eleven; Blir Som handlande aktör som gestaltas genom sina aktiviteter I ett socialt sammanhang Barnet/eleven i nuet 2

3 En observation och analys ur detta perspektiv Kräver en mer detaljerad observation Intresserar sig för hur barnet/eleven interagerar med andra barn/ungdomar och med vuxna Hur han eller hon skapar ett gemensamt samtal Sammanhanget beskrivs samt de andra barnens/elevernas och de vuxnas respons Inlärningssvårigheter kan förstås som ett resultat av att man har andra erfarenheter Åtgärder inriktas på möjligheter till erfarenheter kontexten En skola för alla Begreppet myntades i och med införandet av Lgr 80. Begreppet är en politisk vision som innebär att den obligatoriska skolan i Sverige skall vara en skola dit alla barn och ungdomar är välkomna och där utbildningen är anpassad efter individuella förutsättningar. (Wikipedia) Är skolan till för alla? Olika perspektiv och positioner När övergår den ordinarie pedagogiken till att bli specialpedagogik? Vad och vem avgör? Elevvårds personal Läkare, psykolog Pedagogisk personal Barn Kamrater Föräldrar Det handlar om delaktighet Den stora utmaningen för lärare är; att ge alla barn/elever möjlighet att utvecklas och lära utifrån sina förutsättningar lyfta fram olikhet som en tillgång Barbro Wiking 3

4 Att mäta alla med samma tumstock är problematiskt Dilemma Ett problem som inte har någon klar lösning Dilemmat handlar om att en och samma åtgärd har både för- och nackdelar Många frågor har ingen slutgiltig lösning Dialog kan öka förståelse och leda till nya handlingsalternativ (Dyson och Millward, 1998) Viktiga aspekter för elevers delaktighet och lärande Skolpersonals kompetens Synen på elevers olikheter Samverkan inom och utanför skolan Organisatoriska förutsättningar Specialpedagogiskt stöd Konkurrens med det sociala livet Min skoltid har varit bra, jag har egentligen inget negativt att säga om någon. Det som kanske varit jobbigast för mig är att jag fått slita mycket mer i skolan än vad mina kompisar fått göra, på låg och mellanstadiet gick det lite bättre, men när jag började högstadiet var jag tvungen att sluta med ridning och dans för att hinna med alla läxor. Jag har dyslexi och då tar allt mycket längre tid och jag måste plugga mer än alla andra. Nu på gymnasiet vet jag inte hur jag skall orka med alla läxor och stora uppgifter. Jag vill ju också kunna vara med mina kompisar annars är ju risken att dom glömmer bort att fråga mig om jag alltid säger nej. Vem är i behov av specialpedagogik? Det finns ingen generell definition av barn/elever i behov av särskilt stöd. Främst två kategorier av elever bedöms vara i behov av särskilt stöd; allmänna inlärningsproblem socioemotionell problematik Ca. 20% anses vara i behov av särskilt stöd Barns rätt till utbildning finns reglerat i styrdokumenten Skollagen Varje elev som riskerar att inte nå kunskapsmålen ska enligt bestämmelser i grundskoleförordningen, i god tid och oavsett årskurs, ges det stöd eleven behöver. För att eventuella problem ska uppdagas på ett så tidigt stadium som möjligt förutsätts att lärarna på ett kontinuerligt sätt följer den enskilda elevens utveckling och lärande. Läroplaner Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn/elever. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Lpfö-98, Lpo-94 Barnkonventionen (1989) Alla barn har samma rättigheter oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. (artikel 2) Salmancadeklarationen (1994) Elever med behov av särskilt stöd måste ha tillgång till ordinarie skolor som skall tillgodose dem inom en pedagogik som sätter barnet i centrum och som kan tillgodose dess behov 4

5 Dokumentation Utvecklingssamtal minst en gång/termin Betyg från åk 8, på förslag från åk 6 Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen från åk 1 Åtgärdsprogram (skol-, grupp och individnivå) Förändringar i skollagen Större valfrihet i val av skola, samma regler i friskolor som i offentliga skolor Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt. Även elever som lätt uppnår kunskapsmålen. Alla beslut om särskilt stöd samlas hos rektorn respektive förskolechefen, rätt att delegera beslutanderätten Åtgärdsprogram ska kunna överklagas Förlängd skolplikt för dem som behöver Krav att skolsköterska, psykolog och/eller kurator finns på skolan Medicinska belägg för placering i grundsärskola möjlighet till placering också utan föräldrars medgivande Kvarsittning, skriftlig varning och tillfällig avstängning Lättare att placera elev i särskild undervisningsgrupp Bort med möjlighet att läsa upp betyg efter gymnasiet Individuella programmet introduktionsprogram Särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare. Tillsynen förstärks Vem ger specialpedagogiskt stöd? Team-arbete mellan olika professioner. Elevhälsoteam på varje skola (EHT). Rektor viktig och huvudansvarig Som stöd i det pedagogiska arbetet bör lärare ha tillgång till Specialpedagog Speciallärare Specialpedagogik på fyra nivåer inom lärarutbildningen Allmänna utbildnings området Inriktningar i specialpedagogik Specialiseringar som fördjupning/breddning Specialpedagogiska påbyggnadsutbildningar Våra människobilder styr vår tunga och riktar våra steg (S-E Liedman) Därför är ni så viktiga Vart leder dina steg? När vi säger något om ett barn säger vi samtidigt något om vår verksamhet Vilka barn/elever ser du framför dig i din kommande barngrupp eller klass? (Elisabeth Nordin-Hultman) Barnet utvecklar kompetens i relation till de utmaningar som finns i den värld det lever i (Leif Strandberg) Olikhet som tillgång eller hinder? 5