Den nya skollagen. Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25)

Transkript

1 Den nya skollagen Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25)

2 Nuvarande skollag är r påp olika sätt s föråldrad: f Tillkom i ett gammalt system där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Avspeglar inte den utveckling som skett sedan lagens tillkomst

3 Förslaget syftar till: Modern och förbättrad rättslig struktur Regleringar som finns i olika lagar och förordningar samlas på ett ställe Anpassning till utveckling på skolområdet

4 Skollagskommittén tillsattes 1999 och lämnade betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) i december 2002 Utkast till lagrådremiss på remiss i juni 2005 Den nya skollagen på remiss i juni Remisstiden går ut den 25 september Regeringen beslutar om lagrådsremiss hösten 2009 Proposition till riksdagen under våren 2010 Den nya lagen kan antas börja tillämpas den 1 juli 2011

5 Principiella förslag f Gemensam reglering oavsett huvudman Utgångspunkten är att fristående skolor omfattas av samma regler som skolor med offentlig huvudman Undantag ska kunna medges för fristående skolor med viss pedagogisk inriktning avseende lärarbehörighet, skolans val betygssättning och kursplaner

6 Förskolan blir en egen skolform Tydlig signal att förskolan är det första steget i utbildningssystemet Fler gemensamma bestämmelser gäller för förskolan t.ex övergripande mål och inflytande

7 Gemensam reglering mellan skolformer Strävan har varit att införa gemensam reglering då det är möjligt och lämpligt Skapa en enhetlig struktur som underlättar för dem som ska tolka och tillämpa lagen

8 Rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare stärks genom att betydligt fler beslut kommer att kunna överklagas: Beslut om åtgärdsprogram Nekad skolplacering i kommunal skola med hänvisning till betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter. Förvaltningsbesvär vid överklagande av skolskjuts

9 Skolinspektionens tillsyn förstärksrks Starkt och tydligt lagstöd för tillsyn Utökade sanktionsmöjligheter t ex att vitesförelägga både offentliga och enskilda huvudmän Strävan efter att så långt som möjligt ha lika sanktioner för kommunala och fristående huvudmän

10 Andra viktiga förändringar f Tydligare lagfäst värdegrund för alla skolformer Tydlig koppling till Barnkonventionen klargör att barnets bästa ska vara utgångspunkten i alla utbildningar Begreppet förskolechef införs i skollagen med samma krav på behörighet som för rektor. Timplanen i grundskolan ska finnas kvar. En skola ska kunna ges dispens från timplanen och Skolinspektionen ska då särskilt följa upp kvaliteten i denna skola.

11 Möjligheten att inrätta lokala styrelser i kommunala skolor permanentas, men företrädare för elever och föräldrar ska inte få vara i majoritet Alla elever oavsett om de går i kommunal eller fristående skola ska ha tillgång till skolbibliotek. Det gäller även särskolor, specialskolor och sameskolor Elevhälsa införs som begrepp. Bygger i allt väsentligt på "hälsa, lärande och trygghet (prop 2001/02:14) Krav på att elevhälsan förutom skolläkare och skolsköterska även ska omfatta tillgång till psykolog och kurator

12 Avreglering genom att kraven på kvalitetsarbete och kommunal skolplan tas bort. Nya bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete som ska dokumenteras införs. Modersmålsstöd /undervisning regleras i lag. Dagens bestämmelser om modersmålsstöd i förskola och modersmålsundervisning flyttas till lag. Ny reglering om modersmålsstöd i förskoleklassen

13 Möjligheten att få befrielse från obligatorisk undervisning begränsas kraftigt Det ska krävas synnerliga skäl och befrielse får bara medges vid enstaka tillfällen per läsår Utökade befogenheter för huvudman, rektor och lärare att vidta åtgärder för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero Skriftlig varning och avstängning införs i de obligatoriska skolformerna Skärpta regler om utredning inför beslut om mottagande i särskolan

14 Krav på att skolmaten ska vara näringsriktig. Begreppet näringsriktig definieras inte Antagningstester tillåts på grundskolan Regeringen ges bemyndigande att utfärda föreskrifter Skolplikten förlängs ett år för bland annat elever som gått om en årskurs eller börjat skolan ett år senare

15 Den nya skollagen omfattar utbildning från n och med förskola till och med vuxenutbildning.

16 Lagen uppdelad i 28 kapitel; Kap 1 Inledande bestämmelser Handlar om övergripande mål för utbildningen, utbildningens syfte och utformning, allas rätt till lika tillgång till utbildning samt rätten till en likvärdig utbildning Tydligare koppling internationella konventioner Definition av centrala begrepp: elev, enskild, fristående skola undervisning och utbildning

17 Kap 2 Huvudmän och ansvarsfördelning m.m Här regleras vilka som kan vara huvudmän inom skolväsendet och vilket ansvar huvudmannen har för utbildningen Regler om rektor förskolechef och lärare Frågor om elevhälsa, studie och yrkesvägledning samt skolbibliotek regleras här

18 Kap 3 Barnen och elevernas utveckling mot målen Grundläggande bestämmelser om särskilt stöd samt betyg

19 Kap 4 Kvalitet och inflytande Avreglering av kraven på kvalitetsarbete Bestämmelser o m skyldighet åtgärda brister och rutiner för klagomål Inflytande och annat samråd med barn, elever och vårdnadshavare

20 Kap 5 Trygghet och studiero Bestämmelser om arbetsmiljö, rektors och lärarens allmänna befogenheter att vidta åtgärder samt utrymme för disciplinära åtgärder

21 Kap 6 Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning Här finns bl.a. bestämmelser om hur skolplikten fullgörs, när skolplikten börjar och slutar, rätten till utbildning utöver skolplikten samt ansvaret för att skolplikten fullgörs

22 Kap 7 Förskolan Skolformskapitlen inleds med förskolan. De följande kapitlen innehåller bestämmelser om Förskoleklassen (8) Grundskolan(9) Grundsärskolan (10) Specialskolan (11) och Sameskolan (12). Kapitlen behandlar innehållet i utbildningen för de olika skolformerna

23 Förskolans pedagogiska uppdrag ska stärkas. - Förskolan ska bilda en egen skolform och ha samma övergripande mål som andra skolformer - Verksamheten i en skolenhet ska ledas av en rektor - Verksamheten i en förskoleenhet ska ledas av en förskolechef - Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt - Gäller även fristående skolor och förskolor

24 Omsorg, utveckling och lärandel - Förskolans uppdrag kvarstår. - Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. - Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. - Förskolan ska utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap samt förbereder barnen för fortsatt utbildning.

25 Barnen i förskolan omfattas inte av arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöarbetet i förskolan kommer att regleras i skollagen. Dagens bestämmelse om barngruppernas sammansättning och storlek ska bibehållas som en viktig del av förskolans allmänna bestämmelser med tillägg att lokaler och utrustning regleras.

26 Omsorg påp s.k. obekväm m arbetstid Förskola behöver inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete eller familjens situation i övrigt.

27 Att sträva efter innebär att en kommun inte utan vidare kan avstå från att tillhandhålla sådan omsorg. Ambitionen måste vara att tillhandhålla omsorg även under s.k. obekväm arbetstid åt familjer som har behov av det. Det är inte möjligt för en kommun att generellt avskaffa tillgången till kommunalt finansierad omsorg för barn till föräldrar som förvärvsarbetar under s.k obekväma tider. Å andra sidan innebär det ingen rättighet att i enskilda fall få omsorg under obekväm arbetstid. Kommunen bör göra en individuell bedömning utifrån de lokala förutsättningarna och besluta om plats därefter.

28 Utvecklingssamtal Personalen ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare. Minst en gång per halvår ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande. Förskollärare har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet. Utvecklingssamtalet ska bygga på en bred och nyanserad bild av barnets utveckling och lärande. Barnet jämförs inte med någon annan än sig själv och inte utifrån fastställda normer.

29 Dagens reglering att kommunen ska bedriva uppsökande verksamhet så att barn i behov av särskilt stöd deltar i förskolans verksamhet tas bort. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål.

30 Förskolan är till för barnets egen skull. Tar inte över skolans terminologi, begreppet undervisning kompletteras med utveckling och lärande. Begreppet barn används istället för elev.

31 - Ledningsansvaret får inte delas av flera men vissa uppgifter får delegera - Som rektor och förskolechef ska bara den få anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt

32 Kap 9 Grundskolan Huvudprinciperna för grundskolan i dagens skollag ska ligga fast Grundskolans ämnen ska räknas upp i skollagen. Modersmål ska lyftas fram som ett särskilt ämne för de elever som ska erbjudas sådan undervisning.

33 Möjlighet att göra avvikelse från timplanen. Kommer att regleras på förordningsnivå. Principen om avgiftsfri utbildning i grundskolan står fast. Grundskoleförordningens bestämmelser om utvecklingssamtal individuella utvecklingsplaner samt betyg ska föras till lag.

34 Fullgörande av skolplikt i en annan kommuns grundskola av personliga skäl ska föregås av en omsorgsfull och allsidig utredning. Rätten till en skolplacering nära hemmet lyfts fram. Bestämmelserna om placering i förskoleklass ska ske efter samma principer som för elev i grundskolan Rätt till skolskjuts

35 Kap 10 Grundsärskolan Grundsärskolan blir en egen skolform. Ändrar namn från obligatoriska särskolan till grundsärskolan. Ökade möjligheter till flexibilitet i utbildningen

36 Träningsskolan kvar som en verksamhetsgren inom grundsärskolan. Personer med autism eller autistiska tillstånd tillhör personkretsen om de har en utvecklingsstörning eller är funktionshindrade på grund av hjärnskada eller sjukdom.

37 Beslut om mottagande i särskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk medicinsk och social bedömning. Samråd med vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. Försöksverksamheten med ökat inflytande över utvecklingsstörda barns skolgång görs permanent och skrivs in i skollagen.

38 Barn ska dock utan vårdnadshavares medgivande kunna placeras i grundsärskolan om det med hänsyn till barnets bästa finns synnerliga skäl för det. Skolgång i annan kommun samma som för grundskolan. Reglerna om placering av en elev på skolenhet ska vara lika för grundsärskolan och grundskolan.

39 Stödinsatser ska ges i den skolenhet där eleven går. Huvudmannen är skyldig att vidta långtgående åtgärder för att tillgodose elevens stödbehov inom ramen för den ordinarie skolplaceringen. Grundsärskolan ska ha nio årskurser och samma garanterade undervisningstid som i grundskolan dvs timmar.

40 Kap 13 Fritidshemmet Fritidshemmen är ingen egen skolform utan kompletterar utbildningen i förskoleklassen samt de skolformer där skolplikten kan fullgöras

41 Kap 14 och 15 behandlar gymnasieskolan och är blankade. Förslagen i prop. 2008/2009:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan kommer att inarbetas i den skollagen i ett senare skede i beredningsprocessen.

42 Kap 16 Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan Kap innehåller utbildning på program i gymnasiesärskolan (17), kommunal vuxenutbildning (18) särskild utbildning för vuxna (19) utbildning i svenska för invandrare (20) entreprenad och samverkan (21)

43 Kap 22 Vissa särskilda utbildningsformer Här finns bland annat bestämmelser om internationella skolor, utbildning vid särskilda ungdomshem och utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus.

44 Kap 23 Annan pedagogisk verksamhet Bestämmelserna i detta kapitel avser främst pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem eller omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds.

45 Kap 24 Tillsyn m.m Här regleras tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering. Kap 25 Skolväsendets överklagandenämnd

46 Kap 26 Överklagande Kap 27 Åtgärder mot kränkande behandling Kapitlet handlar om bestämmelser om förbud mot och skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.

47 Kap 28 Övriga bestämmelser Här regleras till exempel rätten till utbildning för barn och elever som inte räknas som bosatta i landet, tystnadsplikt för personal i verksamheter med enskild huvudman samt skyldighet för enskilda huvudmän att överlämna betygshandlingar till kommunen. Kapitlet innehåller också ett antal bemyndiganden.

48