1. Redogör för vilka aspekter av testgivningen som ska beaktas för att en testning kan anses genomföras under standardiserade förhållanden.

Transkript

1 1. Redogör för vilka aspekter av testgivningen som ska beaktas för att en testning kan anses genomföras under standardiserade förhållanden. (föreläsning 2) Det handlar om att alla ska testas under så snarlika förhållanden som möjligt alltså måste det finnas en manual som följs exakt. I manualen står vilka instruktioner som ska ges, dessa läses innantill. Självklart är även materialet standardiserat, man presenterar exakt samma bilder eller vad det än är till alla som testas. 2. Beskriv de viktigaste skillnaderna mellan maximal prestationstest och typiskt utförandetest: (handouts) Ett maximal prestationstest mäter vad en individ som bäst kan prestera. Till denna kategori hör test som avser att mäta en individs maximala förmåga. Tex färdighetstest, nivåbestämningstest, funktionstest. Typiskt utförandetest avser istället mäta hur en individ vanligtvis reagerar i en given situation. Exempel på dessa är: personlighetstest, personlighetsstörningstest, attitydformulär och diagnostiseringshjälpmedel. Även projektiva test hör till kategorin typiskt utförande. 3) Ett psykologiskt test konstrueras för att vara ett värdefullt verktyg i en bedömningsprocess. Vad innebär, i detta sammanhang, att ett bra test diskriminerar och att resultaten för en stor population bör följa normalfördelningskurvan? Att ett bra test diskriminerar innebär att testet särskiljer - på ett (förhoppningsvis) inte otillbörligt sätt. Ett test bör t.ex. inte diskriminera med avseende på kön, etniskt ursprung och ålder. Däremot är det bra om ett test särskiljer på så vis att en testpersons (tp) resultat på testet kan jämföras med populationens resultat på testet, så att man t.ex. kan se om en tp presterar bättre eller sämre än medel samt hur många andra i populationen (hur många procent av dem) som har högre eller lägre resultat, eller som ligger inom samma intervall. En populations resultat följer ofta normalfördelningskurvan, om populationen är tillräckligt stor, där de flesta av individernas (individerna i populationen) resultat hamnar nära medelvärdet för hela populationen. Ju längre ett resultat är ifrån medelvärdet, antingen lägre och högre, desto färre individer återfinns. Denna symmetriska fördelning (som jag knappast tror att jag behöver rita ut hur den ser ut) på en populations resultat ger stora möjligheter till jämförelser. Individers resultat kan med hjälp av en normalfördelning jämföras med varandra och man kan även undersöka om skillnaden mellan deras resultat beror på verkliga skillnader mellan individerna eller på slumpen. En normalfördelning ger information bl.a. om hur många procent av populationen som befinner sig inom ett visst intervall (t.ex. en standardavvikelse). Vet man således att populationens resultat är normalfördelad, samt känner till normalfördelningens medelvärde och standardavvikelse (dvs testet är normerat), så kan jämförelser och särskiljanden mellan olika testpersoners resultat enkelt göras. (från fhanér sid 51ff + örjans föreläsning nr 3) 4 Du har fått i uppdrag av ett känt svenskt testförlag att komma med synpunkter på ett engelskt test som man funderar på att ge ut i Sverige och som du har fått till påseende. Testet rubriceras som ett personlighetstest. Nu när du skall lusläsa manualen och ev. övrig information du har. Vilka uppgifter är du främst intresserad av och vilka krav ställer du på testet? (Källa: Artikeln om kvalitetskriterier vid personlighetsbedömningar) Enligt STPs kvalitetskriterier bör följande undersökas i ett test för personlighetsbedömning: 1. Testinformation Namn, förläggare, distributör Typ av instrument (ex. typiskt utförande, attitydformulär) Tillbehör, vad behövs för att bjuda testet Användarvillkor, vilka krav ställs från leverantören i form av utbildning av testledaren Formulär, vilka finns, beskrivning av dessa Format, papper eller data Priser, för start och varje bjudning Service, finns det möjlighet till rättning, tolkning via leverantören 2. Historik och beskrivning Beskrivning, allmän ex. vad avses mätas, historisk bakgrund. Värderingsfri faktabeskrivning

2 Typ av skala, pers.test (fördelas grovt i två skalor: ipsativa eller normativa även projektiva test förekommer). Typ av poäng, vilka värden får man ut, råvärden och andra skalor som kan tas fram via manualen. 3. Administrering Förutsättningar, vad krävs utöver de normala förutsättningarna? (tystnad, god belysning och ventilation, bordsyta och sittplats). Tid, Bedömningen utgår från att testningen görs av en person med erfarenhet av testet. Tiden delas in i förberedelsetid, bjudningstid, poängberäkning, analys, presentation. 4. Användardokumentation Material som medföljer, exempelvis hur är trycket, strukturen och organisationen. Bedöms från 0-5. Läsbarheten i materialet, är det lätt att sätta sig in i utifrån språk, termer, översikt,. Mäts också på en skala från Vetenskaplig dokumentation Kvalitén i den tekniska dokumentationen samt omfattning och tydlighet i innehållet, bedöms 0-5 där två eller högre är acceptabelt. 6 Validitet Kriterie- samt begreppsvaliditet. När och var är studierna gjorda, har prediktiva studier gjorts, hur har kriterier valts ut. Helheten bedöms på 0-5 gradig skala. Vilken mängd data redovisas? 7. Reliabilitet Bedöms som validiteten. Homogenitet, mängd o median. Stabilitet, mängd o median. 8. Normer, bedöms likt validitet o reliabilitet. Ändamålsenlighet samt allmängiltighet bedöms liksom stickprovsstorlek 9. Sammanfattande utlåtande. Allmän beskrivning av granskning samt kommentarer till de betyg som satts. Huvudfrågan är: lever testet upp till sina anspråk? Fråga 7 En väsentlig del I testkunskapen är att kunna administrera test på ett professionellt sätt. Vad ska man som testgivare tänka på för att testningen ska utföras på ett tillförlitligt sätt? Svar: (Psychological testing, kap 7, s184). Att testmiljön är samma för alla testdeltagare Man ska tänka på att vara på samma sätt mot alla testdeltagare, både innan och under testet. Forskning har visat att testresultaten kan variera om testgivaren är positiv och uppmuntrande eller om han/hon är negativ eller neutral. Att verbala test är känsliga för språkkunskaper Att testgivaren har tillräcklig erfarenhet och utbildning av testet Man ska vara uppmärksam på förväntanseffekter, att man får de resultat man förväntar sig att få Att olika personer reagerar olika på testsituationen, ex tentaångest och andra inte presterar på bästa sätt under tidspress. Fråga 10. Vad menas med achievement och aptitude på ren vardagssvenska? Både achievement och aptitude är ex på begåvningtermer 1. Achievement: typ; crystalized intelligence, kunskap, förmåga, erfarenhet, inlärd kunskap. (Anses redan formad). 2. Aptitude: typ; fluid intelligence, fallenhet, anlag, logisk förmåga, problemlösnings förmåga, det som vanligtvis kallas för generell G faktor.

3 12) Vad innebär G-faktorn? Det var Spearman som myntade begreppet g-faktorn och begreppet är fortfarande av stor betydelse. Intelligens ses här som en generell underliggande faktor, och en rad andra specifika faktorer. Man menar att det är g-faktorn som är den underliggande orsaken till att en persons resultat på flera olika typer av test samvarierar. Resultatet på varje enskilt test beror dels på g-faktorn och dels på den specifika förmågan när det gäller just av vilken typ det enskilda testet är. (tex om det mäter verbal förmåga) Om man testar en person med flera olika test som fokuserar på olika saker så tar dock de specifika förmågorna ut varandra och man kommer allt närmare att bara mäta själva g-faktorn. (psychological testing s ) 14. Vad innebär Flerfaktorteorin? Flerfaktorteorin utvecklades av Louis Thurstone som reaktion mot Spearmans g-faktormodell. Flerfaktormodellen kom att ersätta g-faktormodellen eftersom den bygger på mer raffinerade statistiska metoder, s.k. multipel faktoranalys. Flerfaktorteorin går ut på att det finns sju begåvningsfaktorer som är relativt oberoende av varandra. De kallas primära faktorer och utgörs av: V (verbal förståelse), W (verbal rörlighet), R (logiskt tänkande), N (numerisk förmåga), M (minne), S (rumsuppfattning) och P (varseblivningssnabbhet). Denna indelning tyder på att vi kan vara begåvade inom vissa områden och sämre inom andra, vilket kommer till användning t.ex. inom rekrytering. För att bli pilot kanske höga resultat på vissa av dessa förmågor är idealiskt, medan andra förmågor passar för en säljare. Man kan alltså sammanställa ett begåvningstest som passar för en viss profil. Läs mer i Mabon s. 58 och Kaplan s Flerfaktorterorin nämns också på den handout som heter Psykologiska testmetoder, föreläsning 2. Fråga 15 Vad kännetecknar en hierarkisk begåvningsmodell? Att intelligensen är uppbyggd på flera olika nivåer, dvs. hierarkiskt. Ta t.ex. Thurstones idéer om att intelligensen består av flera separata faktorer; numerisk förmåga, verbalt flöde, induktivt tänkande, verbal förståelse, perceptuell snabbhet, minnesförmåga och spatial förmåga. Han menade att det finns ett samband mellan dessa mentala förmågor. Cattell och Horn presenterade två stora faktorer som de kallade flytande intelligens (eng. fluid intelligence) och kristalliserad intelligens (eng.crystallized intelligence). Flytande intelligens definierades som icke verbal, icke kulturbundet och oberoende av specifika instruktioner (som t.ex. att upprepa siffror), d.v.s. logisk slutledningsförmåga. Kristalliserad intelligens var istället i allra högsta grad påverkad av kultur, d.v.s.kunskap som en person inhämtat p.g.a. exponering för en viss kultur samt information som personen fått genom informell och formell undervisning. Carrolls fick kanske ihop det hela med sin hierarkiska intelligensmodell, som går ut på att intelligensen är uppdelad i tre nivåer: Högsta nivån - g-faktorn, Mellannivån primära mentala förmågor t ex numerisk eller verbal förmåga, Lägsta nivån specifika faktorer förknippade med endast ett fåtal test. Källa: Passer&Smith 16. Ge exempel på en hierkisk modell begåvningsteori Spermans generella intelligens och Thurstones separata faktorer bildar tillsammans en hierarkisk modell, som bla. Cattell och Horn har framställt. Det vill säga flera separata faktorer kan generaliseras till en och samma faktor som står över dessa i hierarkin. Den generella intelligensen (g) delas upp i kristalliserad (Gc) och flytande intelligens (Gf). Denna teori kallas gfgc-teorin. Ibland tar man även med en allmän visualiseringsförmåga (Gv). Med kristalliserad intelligens (Gc) menas förmåga att använda existerande kunskap, exempelvis språk och kulturellt betingade problemlösningsmetoder (glostest). Den flytande intelligensen (Gf) är förmåga att lösa nya problem (tower of Hanoi).På nivån under dessa begåvningsdimensioner återfinns de primära mentala förmågorna såsom verbal (V), resonemangs- (R), induktiv (I), spatial (S) och perceptuell förmåga. Ex. En flicka som är duktig på att bygga med klossar (en av fyrkanterna) har en god spatial förmåga (S) och sannolikheten att även hennes perceptuella förmåga (P) ska vara god är betydligt större, än att tex. hennes

4 resonemangsförmåga ska vara det. Detta eftersom (S) och (P) kan generaliseras till en allmän visualiseringsförmåga (Gv). 17. Beskriv APU-testen (testhäftet) APU är ett begåvningstest för att mäta maximal prestation inom sju olika områden. Det är ett arbetspsykologiskt utredningstest som alltså är grundat på Thurstones sju intelligensfaktorer (se annan fråga för beskrivning av dem). APU används främst av Arbetsmarknadsinstitutet i samband med deras utredningar, det kan handla om rådgivning, rekrytering, vägledning, urval samt rehabilitering. Testbatteriet består av följande deltest: Logisk förmåga: Formlogik är ett test där en red med sex figurer bildar en serie, man ska komma på regeln och markera de som följer. Sifferlogik och bokstavslogik är samma sak fast med siffror och bokstäver. Verbal förståelse: Ordförståelse 1-2-3, tre delprov med vanliga ord, främmande ord och sällan använda ord. Ordförståelse 4-5 där både nyckelord och svarsmöjligheter är främmande respektive sällan använda ord. Verbal rörlighet: Associationer 1 och 2 är parallella test, utifrån en streckteckning komma på associationer. Ordflöde 1 och 2, utifrån nyckelord bilda så många nya ord som möjligt. Perceptiv snabbhet: Distraherande perceptuellt fält med bokstäver, siffror och figurer där man ska stryka över samma kombination som är överstruken till vänster. Simultankapacitet: Den del vi fick göra på redovisningen om APU, alltså ovanstående fast men frågor samtidigt. Numerisk förmåga: Proven alfa & omega, ex 15 och 5 räkna ut med alla räknesätt. Matematisk förmåga: Vardagliga matematiska problem. Hela testbatteriet tar ca 2,5 timmar att bjuda, det är en normrelaterad skala som omvandlas till staninepoäng. När det gäller validitet har inga egentliga valideringsstudier utförts. Reliabiliteten har beräknats med en rad olika metoder och man har funnit att homogeniteten är tillräcklig till utmärkt, och stabiliteten är utmärkt. Testbatteriet är lätt att administrera och tydliga instruktioner bidrar till den höga reliabiliteten. Det kan administreras enskilt eller i grupp, man kan även välja ut vissa av deltesten vilket ger ett stort användningsområde. Nackdelar är att det inte finns någon enhetlig manual samt som sagt att det är mycket dålig dokumentation av validiteten. 18. Beskriv Claeson-Dahl (testhäftet + redovisningar) Test för bedömning av inlärningsförmåga och minne hos vuxna år. Designat för att kunna analyseras efter Lurias principer. Claeson-Dahl ökar möjligheten att differentiera mellan olika typer av störningar. Testet baseras på en lista med ord som ska läras in och minnas för att på olika sätt återges. I den svenska versionen mäts fyra olika aspekter av inlärning och minne: 1. Den aktuella listan med 10 vanliga ord läses upp för tp. Listan läses upp högst 10 ggr, och innan varje gång ska tp uppskatta hur många ord han/hon kommer att komma ihåg. Varje gång listan läses upp, ska tp först vänta 15 sek och sen säga de ord han/hon minns.

5 2. Efter 30 minuter ombeds tp att återge listan ur minnet. 3. Orden presenteras nu tillsammans med 2 andra, likvärdiga ord. Tp:s uppgift är att känna igen orden från listan innan. 4. Avser att pröva minnet för ordningsföljd. Tp ombeds att numrera orden i den ordning de lästes upp. Bedömningen görs efter: Inlärning, Hur många ord man TROR att man ska minnas (anspråksnivå), Om 15 sek uppehåll följs, Yttre störning, Upprepningar, Feluttal, Felaktiga ord, sammanhanget bedöms. Föreligger det någon/några avvikelser i inlärningsförmåga och minne hos tp? Man kan m.h.a resultatet påvisa eventuella hjärnskador och differentiera mellan dem. Tex kan anspråksnivån ge ledtrådar om vissa hjärnskador. Det förekommer att en schizofren person lätt byter ordning på orden när de ska återges. Analysen av testen kan göras både kvantitativt och kvalitativt. För den kvalitativa bedömningen är testledarens kompetens av stor vikt. Testet är extra känsligt för yttre störningar vid administration. Tp:s motivation, uppmärksamhet och koncentration påverkar resultatet avsevärt. 4 likvärdiga versioner av testet finns för att undvika inlärning. Reliabilitet: Stabiliteten utmärkt för inlärningsdelen, ej acceptabel för minnesdelen. Ingen information om homogeniteten. Validitet: Kriterierelaterade validiteten är god. Ingen data på begreppsvaliditeten. 19) Beskriv Wisconsin Card Sorting testet (WCST). WCST är ett neuropsykologiskt test som har som syfte att mäta individers exekutiva funktioner, såsom abstrakt analytisk slutledningsförmåga, förmåga att skifta kognitiv strategi, strategisk planering, målinriktat beteende, organsiserad avsökning, återkoppling från omgivningen och anpassning till svarsimpulser. (Observera att testet inte mäter alla kognitiva funktioner!) WCST innehåller 4 nyckelkort med motiven; 1 röd triangel, 2 gröna stjärnor, 3 gula kors, 4 blå cirklar. Dessa kort representerar 3 stimuluskategorier (färg, symbol och antal). Tp har 64 svarskort som varierar med avseende på just färg, symbol och antal och ska para ihop dessa svarskort med rätt nyckelkort (utan att tp får några instruktioner för hur dessa ska paras ihop). Tl växlar sorteringsprincip så fort tp har fullföljt 10 rätta svar i följd. Varje svar utvärderas i 3 dimensioner: rätt eller fel, oklart eller entydigt (oklart=om svarskortet matchar stimulit på mer än en egenskap), perseverativt eller icke-perseverativt (om man håller fast vid en strategi som man fått veta är fel). Mätinstrumentet kan upptäcka olika typer av svårigheter för individer att lösa uppgifterna, som t.ex. ineffektiv initial begreppsbildning, oförmåga att bibehålla sorteringsprincip, perseveration (hålla fast vid dålig strategi) samt otillräcklig inlärning under testets olika faser. WCST används som en del i ett testbatteri vid misstanke om dysfunktion i frontalloben. Testet ger en generell bild av funktionen och måste alltid kompletteras med annan info (medicinsk, psykosocial info etc.). Det enda som testet med god sensitivitet kan urskilja är just dysfunktion i frontalloben. P. med frontala skador får generellt sämre resultat på WCST än p. med andra typer av hjärnskador. Ursprungligen användes testet på normalpopulationen, men numera används det bara kliniskt. Validitet och reliabilitet beror till stor del på testledarens erfarenhet av testet (eftersom poängräkningen är så krånglig!) samt kunskap om neuropsykologi (för att kunna avgöra om en tp ens kan utföra testningen). (från overheads i testväskan + örjans häfte) 20 Beskriv testet BKT, bedömning av kritiskt tänkande (Källa Örjans häfte samt Mabon s.239) BKT är en svensk version av ett amerikanskt begåvningstest. Med kritiskt tänkande menas förmågan att kunna göra en saklig och logisk analys av ex slutsatser eller en argumentering, inte att vara allmänt negativ. Även viss personlighetsmätning i form av att kunna frigöra sig från förutfattade meningar. Används ofta för att mäta intellektuell förmåga på hög nivå inom arbetslivet, kvalificerade befattningar, främst bedömning av ledarskapspotential. Mäter förmågan att objektivt och logiskt kunna analysera en problemställning utan att låta sig styras av subjektiva föreställningar och förutfattade meningar. Består av fem delstest. 1. härledning, att värdera härledningar utifrån givna fakta 2. identifiera antaganden, att utifrån olika påståenden identifiera vilka antaganden som kan eller inte kan göras

6 3. slutledning, att bedöma vilka slutsatser som kan eller inte kan dras utifrån viss information 4. tolkning, att bedöma vilka tolkningar som kan eller inte kan dras utifrån viss information 5. värdera argument, bedöma vilka argument som är starka och relevanta respektive svaga och icke relevanta för vissa frågeställningar. Det finns svenska normdata för BKT. Fråga 23 Förutom att SRB är en ko-ras så är det även ett test. Beskriv testet. - Svar: enligt kompendiet SRB Synonymer, reasoning and blocktest. Detta är ett kliniskt begåvningstest som mäter bade allmän nivå och även skillnader mella verbal och icke-verbal förmåga. En funktionsassymetri mellan verbal och icke-verbal förmåga är förknippat med missbruksrelaterade hjärnskador. Testet består av SRB:1 mental förståelse. 30 uppgifter som ska lösas på 7 min. Testpersonen får höra ett ord och får sedan välja en synonym till ordet bland fem alternativ. SRB:2 logisk slutledningsförmåga. 30 uppgifter som ska lösas inom 8 min. För varje uppgift presenteras 5 geometriska figurer där fyra har logiskt samband. Testpersonen ska markera den femte, avvikande figuren. SRB:3, Kohls block test visuellt konstruktiv förmåga. 7 uppgifter där tiden varierar med svårighetsgrad. Testledaren visar ett mönster på ett kort som ska återskapas med hjälp av olikfärgade kuber. Det är på detta del-test som missbruksrelaterade hjärnskador kan upptäckas. 24) Beskriv sammanfattande två olika begåvningsmodeller som olika test baseras på. Exemplifiera med några olika test. Thurstones sju primära faktorer: Thurstone använde multipel faktoranalys och kom fram till att det fanns sju oberoende begåvningsfaktorer, som han kallade primära faktorer.(han var kritisk till spearmans g-faktormodell) Dessa sju faktorer var: verbal förståelse, verbal rörlighet (förmåga att snabbt finna rätta ord och uttryck vid muntlig eller skriftlig framställning), logiskt tänkande, numerisk förmåga, minne, spatial förmåga och varseblivningssnabbhet (förmåga att kunna korrekt uppfatta detaljer likheter och skillnader i former av olika slag). Indelningen tyder på att människor kan vara begåvade inom vissa områden och sämre inom andra. Exempel på test som bygger på Thurstones sju primära faktorer är APU (arbetspsykolgiskt utredningstest), (arbetspsykologisk testning sidan 58) Gustafssons hierarkiska modell: Denna modell kom till efter att forskare hade intresserat sig för motsättningen mellan Spearmans G-faktor och Thurstones primära metoder. Man använde sig av konfirmatorisk faktoranalys och kom fram till att g- faktorteorin stämde, och att begåvning nog bäst förklaras av en hierarkisk modell. På den övergripande nivån finns g-faktorn som främst består av logisk begåvning, och på nästa nivå finns tre förgreningar, spatial, språklig och numerisk begåvning. Exempel på test som bygger på denna modell är BasIQ (arbetspsykologisk testning s 59-60) 30. Beskriv sammanfattande den begåvningsmodell som brukar kallas flerfaktormodellen. Beskriv kortfattat ett test som bygger på denna modell. För beskrivning av Thurstone s flerfaktormodell, se fråga 14 där jag redan försökt svara på den saken. APU (Arbetspsykologiskt Utredningstest) är ett test som bygger på denna teori. Testet är avsett att användas vid rådgivning, rekrytering, vägledning, urval och rehabilitering. De olika deltesten mäter Thurstone s sju primära faktorer på olika sätt, exempelvis finns test som formlogik, ordförståelse, associationsflöde, simultankapacitet, stresstolerans, matematik i praktiken och perceptuell snabbhet. Hela testet tar ca 2,5 h. En kritik mot APU är att validiteten är dåligt testad. Reliabiliteten har däremot testats och det visade sig att homogeniteten är tillräcklig (0,7 0,8) och att stabiliteten är mycket bra (r > 0,85). Den höga reliabiliteten kan bero på att testet har tydliga instruktioner och därmed är lätt att administrera. Man kan läsa mer i häftet Testbeskrivningar.

7 Fråga 31, maximal prestation Inom begåvningsteori och konstruktion av vissa begåvningstest så talar man om en generell G-faktor. Vad innebär denna? Beskriv kortfattat ett test som mäter G-faktorn. G-faktorn myntat av Charles Spearman, står för en generell begåvning och motsvarar förmågan att lösa problem och dra slutsatser ur komplex information. Inom begåvnings mätning så pratar man om en formbar begåvning dvs. G-faktorn där specifika fallenheter, logisk problemlösningsförmåga och en underliggande slutledningsbegåvning lyfts fram. Den g-faktor man har genereras till personens alla andra förmågor. Detta kan vara ett antal breda faktorer (språklig, spatial och numerisksnabbhet) som i sig inte är observerbar utan endast kommer till uttryck i olika aktiviteter. Tester som är avsett att mäta g-faktorn är bl.a. BasIQ (g-fakotor samt spatial, verbal och numerisk förmåga) samt Ravens matriser som skapades på 50-talet för just Spearmans forskning om den eduktiva förmågan. Källa: Kaplan s och Testbeskrivningar 32. Resonera kring vilka svårigheter som kan uppstå när man använder "svenska" begåvningstest på människor som kommer från andra kulturer än den svenska Det finns många problem kring detta. Dels för att språket kan ha en stor betydelse, men om man översätter testet till deltagarens hemspråk kvarstår problem. Ett exempel är ordspråk. Man skall inte kasta sten i ett glashus och Man skall inte sätta räven till att vakta gäss kanske ska bedömas ha liknande betydelse, motsatt betydelse eller varken liknande eller motsatt betydelse. Det som vi menar med intelligens i västvärlden skiljer sig från andra delar av världen. I t.ex. Afrika har intelligensbegreppet handlat om färdigheter som skapar harmoniska relationer inom och mellan grupper, medan kineser menar att begåvning är ödmjukhet och förmåga att agera utifrån rättvisa principer. Många asiatiska länder ser intelligens som en social färdighet, medan vi i västvärlden kanske främst syftar på IQ som är logisk förmåga, abstrakt tänkande med mera. I Sverige värderas den generella intelligensen högre än t.ex. emotionell och social intelligens och det är främst denna typ av tänkande vi lär oss i skolan. En person från en annan kultur kan ha blivit tränad i ett annat tänkande, vilket gör att han/hon missgynnas i det svenska testet. Det kan även vara svårt att göra en rättvis bedömning av nya svenskar då de jämförs med svenska normgrupper ex i anställningshänseende. 33. Du skall utföra en begåvningsutredning av en vuxen person med en icke-svensk kulturell- och språklig bakgrund. Beskriv vilket/vilka test du kan tänka dig att använda för detta ändamål och diskutera dess styrkor och svagheter samt varför du väljer just dessa. (testhäftet & Kaplan sid ) Jag skulle använda mig av Ravens Progressiva Matriser efterson det är ett icke-verbalt begåvningstest. Testet består av olika designade geometriska figurer som grupperats i kolumner där den sista figuren saknas. Testpersonen ska utifrån givna alternativ avgöra vilken den saknade figuren är (jag skriver inte mer om Ravens eftersom det är någon annans fråga). Fördelarna med att välja Ravens är att det anses vara oberoende av kultur, kön och ålder samt just att det är icke-verbalt. Testet är i princip självinstruerande vilket underlättar administrationen till alla grupper och det går snabbt att rätta. Testet är väl underbyggt genom en mängd studier som redovisas i manualerna. En nackdel är att det egentligen bör kompletteras med andra verbala test för att ge en bild av personens totala kapacitet. Det kan kanske vara bra att göra exempelvis WAIS eller BasIQ så länge man är medveten om att språkliga svårigheter kan göra att testresultatet blir missvisande lågt. En annan eventuell nackdel med Ravens är att många hävdar att det ska betraktas enbart som ett mått på problemlösningsförmåga i mer eller mindre rätlinjiga system, om så är fallet bör ju resultatet bara ställas i relation till andra som har gjort testet och vilken percentil testpersonen hamnar på. 35)Du har fått i uppdrag att vara behjälplig vid antagning av sökande till polishögskolan. Du ansvarar för testdelen i denna urvalsprocess Det är ett mycket stort antal personer som sökt. Vilket/vilka begåvningstest är det lämpligt att använda? Beskriv för- och nackdelar med det/de test du väljer. Det är lämpligt att använda BasIQ eller APU-testen i denna urvalsprocess. BasIQ består av nio deltest med sammanlagt 150 uppgifter. Testet mäter framförallt en övergripande g-faktor men även verbal, spatial och numerisk begåvning (enligt en hierarkisk begåvningsmodell). Det är alltså ett brett spektrum som mäts, vilket kan vara intressant vid ett urval som detta. Ytterligare fördelar med BasIQ är att det är lätt att administrera eftersom det kan administreras i grupp, att förberedelsetiden är kort samt att det går snabbt att beräkna poängen (5 min). Manualen är även bra och tydlig. Nackdelar med testet är att det inte finns några normgrupper som

8 egentligen har relevans för arbetslivet, eftersom testet normerats på främst studenter. Populationen är därför kanske inte helt relevant. Information om prediktiv validitet saknas också. APU-testen är ett annat alternativ att använda i denna urvalsprocess. APU-testen mäter maximal prestation inom sju olika områden. APU-testen är lätta att administrera, dvs de kan administreras i grupp, kräver ingen förberedelsetid och poängberäkningen tar endast 5 minuter, men hela testbatteriet tar 2,5 timmar totalt (jämför BasIQ som tar 1 timma). Kanske behöver man dock inte utföra alla deltesten ur testbatteriet. Man skulle kunna välja att bara använda de deltest som verkar mest relevanta för polisyrket, som t.ex. logisk förmåga, perceptiv snabbhet och simultankapacitet (stresstolerans). Det finns alltså stor flexibilitet i hur man kan använda testet. Ytterligare fördelar med testet är att det har hög reliabilitet, tack vare tydliga instruktioner till deltesten. Dock kan det vara en svår uppgift att välja vilka test som är relevanta i olika sammanhang. Hur pass viktig är t.ex. verbal förståelse i polisyrket? En annan svårighet med att använda APU-testen är att validiteten är så dåligt dokumenterad. Det kan alltså vara svårt att veta vad man egentligen mäter och vad resultaten egentligen innebär. (från Mabon sid Örjans häfte) 36 Problem med att komma ihåg saker kan alla ha lite till mans, beskriv ett test som bland annat mäter minnesförmågan. (Källa Örjans häfte) Claeson-Dahls test för bedömning av inlärning och minne. Det används vid neuropsykologiska utredningar. Testet kontrollerar om det finns några avvikelser i inlärningsförmåga och minne hos testpersonen. Testet kan påvisa eventuella hjärnskador och differentiera mellan dem. Exempelvis kan en exekutiv störning märkas genom att man byter ordföljd efter varje uppläsning (se nedan) och depression genom allmänt nedsatt minnesförmåga. Claeson-Dahls omfattar fyra aspekter av inlärning och minne. Den första är att lära in en lista med 10 vanliga ord. Testanden uppskattar först hur många av de 10 orden han/hon kommer att minnas efter uppläsningen sedan läser testledaren upp de tio orden en gång. Testanden ska efter viss fördröjning återge så många av de tio orden från listan som möjligt. Detta upprepas tills dess att testanden minns alla 10 orden men högst 10 ggr. Efter 30 minuters paus ombeds testanden återge orden listan ur minnet, detta är testets andra del. Den tredje delen av testet består av rekognition vilket testas genom att testanden ombeds känna igen de tio orden bland likvärdiga distraktorer. I testets fjärde del ombeds testanden numrera orden i den ordning de lästes upp. Claeson-Dahls bedömer följande variabler: inlärning, anspråksnivå, ej uppehåll, yttre störningar, upprepningar, feluttal, felaktiga ord (enkla ord, kontamination, konfabulationer). Om testledaren är väl förtrogen med testet behövs ingen förberedelsetid, bjudningstiden är en timme inklusive 30 minuter för pausen mellan inlärning och retention. Poängberäkningen tar 30 minuter och om testledaren har rätt kompetens kan testet även analyseras kvalitativt och inte enbart utifrån uppnådd poäng. Skalan på testet är normrelaterad, normeringarna är gjorda på universitetsstuderande samt pensionärer på ett ålderdomshem uppdelade på utbildning, ålder samt kön. Kritik mot testet är att det är känsligt för yttre störningar vid administration. Testpersonens motivation, uppmärksamhet samt koncentration påverkar också testresultatet avsevärt. Diagnosen minnesstörning bör endast ställas i kombination med andra tester. För tolkning o bedömning av resultat och eventuell skada krävs kunskap i klinisk psykologi och professionell träning. Testet finns i flera versioner för att inte inlärning ska påverka resultatet. Man bör kontrollera för utbildningsnivå då den variabel som på verkar inlärning kan vara verbal inlärningsförmåga och inte minneskapaciteten. Fråga 39 Vad ingår i Big Five? - Svar: Kompendiet och Internet BIG FIVE PersonlighetsProfil är ett multidimensionellt personlighetstest. Detta test bygger på utveckling av tester som baseras på analys av lexikaliskt material. Man har studerat språkanvändningen inom flera språk när det gäller hur man beskriver personligheten. Denna lexikaliska analys har man bearbetat med statistiska metoder varpå fem faktorer framstår som generella faktorer. De FEM FAKTORERNA är: N0 EMOTIONELL STABILITET E0 EXTRAVERSION-UTÅTVÄNDHET A0 VÄNLIGHET-BEHAGLIGHET C0 MÅLMEDVETENHET-ANSVARSKÄNSLA

9 O0 ÖPPENHET FÖR NYA ERFARENHETER De fem faktorerna har vidare 6 FACETTER som redovisas tillsammans på ett profilkort. Utökad rapport ger vidare möjlighet att utvidga testresultatet till en kompetensprofil där upp till 54 vanliga kompetenser i arbetslivet sammanställs i de fall de förekommer hos testanden. Fråga 42. Nämn ett test med Ipsativ itemkonstruktion. GPI; Gordons personality inventory. Anses vara kvasi-ipsativt, Örjan menar att det är varken eller. Test makarna själva hävdar att det är både ipsativt och till viss del normativt, då vissa delar är normerade. Detta trots att grejen med ipsativ konstruktion är att den ej går att normera. Läs gärna mer om detta då det kan vara oklart. Men så vitt jag kan läsa mig till är detta test egentligen helt ipsativt, enligt andra test makare. Det kan även nämnas här att MBTI även det är lite ipsativt, men inte helt och att det inte heller är normerat. 46. Beskriv GPI (Gordons). Gordons personlighetsinventorium mäter egenskaper och värderingar hos normalbefolkningen. Det var ett av de första allmänna personlighetstesten inom det arbetspsykologiska området och har varit ett av de mest använda personlighetstesten i Sverige. Inventoriet består av tre delar: GP:A, GP:B och GP:C som man kan använda var för sig om man vill. GP:A mäter åtta personlighetsegenskaper som t.ex. ansvar, känslomässig stabilitet, försiktighet och originellt tänkande. GP:B mäter sex nyckelvärderingar i arbetslivet så som praktiskt sinnelag (värderar att få valuta för pengarna ) och ordentlighet (värderar att saker och ting är på rätt plats). GP:C mäter sex mellanmänskliga värderingar, t.ex. stöd (värderar att bli vänligt och hänsynsfullt bemött) och självständighet (värderar att kunna göra saker och ting på sitt sätt). Gordon utgick från studier av bland andra Cattell när han utformade del A. När del B & C utarbetades baserades de på andra forskares arbete om vad som anses karakteriskt i olika sammanhang. Eftersom det som alltid med självskattningar finns en risk att testpersoner väljer det svar som är mest önskvärt, ville Gordon se hur individer värderade olika alternativ relativt varandra. GPI är därför indelat i olika block med antingen negativa eller positiva svarsalternativ. Svaren är av s.k. forced-choicekaraktär, exempelvis kan individen tvingas välja vad den värderar mest/minst av några alternativ, som alla egentligen är positiva egenskaper. När ett test på detta sätt har ett fast antal poäng som fördelas över olika dimensioner, är testet ipsativt. Vid ipsativa tester kan man inte göra normativa jämförelser, det enda resultatet säger är hur en viss person har rangordnat sina preferenser. Gordon har ändå försökt göra så att testet går att jämföra mellan individer, varför det heter att GPI är kvasi-ipsativt. Det innebär att Gordon försökt lösa problemet med ipsativitet genom att i varje block om fyra ange två positivia och två negativa egenskaper, då finns det flera alternativ och därmed olika tänkbara poängsummor. Detta gör enligt Mabon att man kan tillämpa statistisk analys på ett helt annat sätt än vid ipsativa tester. Örjan verkar mer kritisk och säger att eftersom GPI är ipsativt ska det inte användas i situationer där man jämför individer, alltså t.ex. ska det inte användas i urvals- och rekryteringssammanhang. Kriterievaliditeten för flera av GPI:s variabler är utmärkt (>0,55). Ingen information finns gällande begreppsvaliditeten. Homogeniteten är OK (0,7 0,8). Det finns ingen information om stabiliten. Man kan läsa mer i häftet Testbeskrivningar och i Mabon s Fråga 47, typiskt utförande Beskriv 16PF testet: 16PF (16 PersonlighetsFaktorer) bygger på Cattells sexton personlighetsfaktorer och är ett internationellt välkänt personlighetstest för bedömning av olika grundläggande drag i personligheten. Lättadministrerat och finns datoriserat. Det används framför allt för urval, ledar- och medarbetarutveckling samt karriärplanering. Testet är konstruerat utifrån faktoranalys av ett stort antal personlighetsbeskrivningar. Med utgångspunkt i närmare personlighetsbeskrivande adjektiv, utformade Raymond Cattel 16 grundläggande personlighetsdrag, vilka utgjort basen för konstruktion av skalorna. Testet har 16 primära bipolära skalor (dvs. både höga och låga poäng har betydelse): Värme (reserverad - varm) Emotionell stabilitet (reaktionsbenägen - emotionellt stabil) Dominans (undfallande dominant)

10 Livlighet (allvarlig - livlig> Regelmedvetenhet (opportunistisk - regelmedveten) Social dristighet (blyg - socialt dristig) Känslighet (krass - känslig) Vaksamhet (tillitsfull - vaksam) Förströddhet (förankrad - förströdd) Tillbakadragenhet (rättfram - tillbakadragen) Oro (självsäker - orolig) Öppenhet för förändringar (traditionell - öppen för förändringar) Självtillit (grupporientering - självtillit) Perfektionism (tolererar oordning - perfektionistisk) Anspändhet (anspänd - avspänd) Slutledningsförmåga De 16 primära skalorna kan kombineras till 5 globala skalor som ger en mer allmän och bredare bild av personligheten i termer av: Extraversion (extravert - introvert) Ångest (oberörd - lättoroad) Hårdförhet (mottaglig - hårdför) Oberoende (tillmötesgående - självständig) Självkontroll (ohämmad - självbehärskad) Det finns en rad svarsstilsskalor som bl.a. mäter socialönskvärdhet i svaren. Detta test anses i svenska normer mätt vara mindre validt om man tittar på metodens prognostiska värde i arbetslivet. Forskning pågår och bl.a. Assessio använder sig i nuläget av testet. Det finns dock få replikerade studier av Cattels synsätt gällande dessa personlighetsfaktorer. Källa: Testbeskrivningar, Mabon sid 256 samt Assessios hemsida 48) Beskriv kortfattat och i allmänna termer de generella principerna för användning av faktoranalys vid konstruktion av ett personlighetstest. Beskriv fördelar och begränsningar. Vid faktoranalys börjar analytikerna med en stor mängd data där de sedan analyserar korrelationerna mellan olika items eller test, för att hitta ett mindre antal faktorer som inte är korrelerade och som står för så stor del av variationen i data som möjligt. Man kan använda sig av faktoranalys för att på detta vis empiriskt få fram de grundläggande dimensionerna av personligheten. Fördelar med faktoranalys är bland annat att man kan reducera stora mängder data till ett antal, färre, faktorer som antas beskriva de viktigaste dragen i personligheten. Den kritik som faktoranalys har fått handlar bland annat om att man anser att faktoranalys fokuserar på samvariation av variabler på bekostnad av den unika variansen, och att man på detta vis kan missa viktiga faktorer när man bara klumpar ihop data. Det finns heller inga definitioner eller regler för hur man ska benämna faktorer som man råkar hitta. Om ett visst antal variabler samvarierar, hur kan man veta vad de egentligen mäter? Om våghalsig, bestämd och utåtriktad samvarierar starkt, vilket personlighetsdrag mäter dessa variabler egentligen tillsammans då? (psychological testing s 352 och 371) 49. Beskriv MMPI-2 (sid i Kaplan samt länk nedan). Det här blev ett mycket långt svar men tyckte det behövdes eftersom det inte står något om testet i testbeskrivningen och jag tror inte att så många av er kollade på det. Minnesota Multiphasic Personality Inventory är en självskattningsskala där man ska svara om påståenden stämmer eller inte stämmer. Exempel på items är Jag blir arg ibland, Jag tycker om att flörta, Jag skulle tycka om en bibliotekaries arbete, För det mesta önskar jag att jag vore död. Som ni förstår av att påståendena skiljer sig så mycket från varandra består MMPI-2 av många olika delskalor. Man kan dela upp skalorna i kontrollskalor, kliniska skalor och tilläggsskalor. Kontrollskalorna ger information om testpersonens inställning till testningen, exempelvis om han försökte fuska sig till ett sämre resultat genom att fylla i fler skalor med patologiskt innehåll än vad personens verkliga problem rättfärdigar. Man kan också få reda på om en person fuskar sig till ett bättre resultat. De kliniska skalorna skapades för att identifiera psykiska sjukdomar som depression och schizofreni. Syftet med MMPI-2 är att särskilja de som har emotionella störningar från normalpopulation (konstigt formulerat kanske, i boken står det distinguishing normal from abnormal groups), testet skapades för att hjälpa till vid

11 diagnosticering eller utredning av psykiska sjukdomar. Testet används fortfarande mestadels i detta syfte men tydligen även vid rekrytering eftersom en av våra föreläsare pratade om det. Som kliniskt instrument ska MMPI alltid användas i kombination med andra utvärderingsmetoder, man kan inte diagnosticera enbart baserat på testresultatet. Skalorna utvecklades redan på 1940-talet genom att man utgick ifrån 1000 items som valts ut ur fallstudier, psykologiska artiklar, läroböcker etc. utifrån dessa valdes 504 items ut som bedömdes vara relativt oberoende av varandra. Skalorna skapades sedan empiriskt genom att man testade alla item på en kriterie- (psykiatriska patienter inom slutenvården) och en kontrollgrupp (patienternas anhöriga samt besökare på sjukhuset). Kriteriegruppen delades upp i åtta grupper beroende på diagnos, därifrån skapades de åtta kliniska skalorna. MMPI-2 blev klart 1989, 567 items och tar mellan 1-2 timmar att genomföra. Skillnaden är framförallt att man genomfört ny standardisering men även att man tagit bort en hel del item och lagt till nya. Nya kontrollskalor har även lagts till. Skalorna: Kliniska: Hypokondri, Depression, Hysteri, Psykopati, Maskulin- Feminin, Paranoia, Psykasteni, Schizofreni, Hypomani samt Social Introversion (las till senare). Kontrollskalor: L- skalan, K-skalan, F-skalan,?-skalan, VRIN-skalan, TRIN-skalan, Fb-skalan. Jag tror det är överkurs att veta vad alla de här betyder men om ni vill: Reliabiliteten är helt ok men det finns vissa problem man inte tog itu med när MMPI-2 skapades. Skalorna överlappar varandra i väldigt hög grad varför de korrelerar med varandra, något som inte är bra för testets validitet (kan man verkligen utläsa olika mönster hos testpersoner?) Ändå varierar reliabiliteten mellan skalorna väldigt mycket, alpha mellan Begreppsvaliditeten är hög, man har genomfört fler studier på MMPI än på något annat personlighetstest, exempelvis har många studier visat att testresultat kan kopplas till alkohol- och drogmissbruk, det verkar alltså som att man kan hitta personer som löper risk att bli alkoholister med detta test. 50. Beskriv NEO-PIR: (s. 378 Kaplan + testhäftet) Ett personlighetstest som baseras på självskattning av grundläggande personlighetsdrag i normalpersonligheten hos vuxna (16 år o uppåt). Det visar hur du bedömer dig själv ur olika aspekter. Testet är främst avsett för att användas i kliniska sammanhang för att få en fördjupad bild av personligheten, men kan även användas i urvalssammanhang. Baseras på big 5 och mäter: -känslomässig instabilitet -öppenhet -vänlighet -målmedvetenhet -utåtriktning Materialet består av frågehäfte och svarsblankett. Testet består av 240 items, med tre validitetsfrågor i slutet (tex: Har du besvarat alla frågor ärligt?). Fem olika svarsalternativ på varje påstående, från stämmer mkt bra till stämmer inte alls. Hälften av alla items har vänd poängsättning. Tolkningen är icke-ipsativ. Dvs, en persons testresultat jämförs mot en vald normgrupp. Råpoängen görs om till T-poäng som läses av i tabell. Tillgång finns till svensk normdata. Diskussioner förs om huruvida big 5 är det lämpligaste sättet att kategorisera dimensioner av personlighet. Samt om kategorierna håller över kulturer. 51) Beskriv KSP KSP (Karolinska Scales of Personality) är ett personlighetstest som syftar till att kartlägga hur en person känner sig och fungerar i olika sammanhang. Användningsområde är i prekliniska och i kliniska sammanhang, dvs det är ett test som utreder personlighetsstörningar hos individer. KSP är ett formulär med 135 påståenden (med 4 svarsalternativ till varje påstående) som mäter 15 delskalor (psykisk ångest, somatisk ångest, muskelspänning, impulsivitet, monotoniundvikande, socialisation, social desirability, psykasteniskalan, distans, misstänksamhet, skuldkänslor, hämmad aggressivitet, indirekt aggressivitet, verbal aggressivitet, irritabilitet). Resultatet på formuläret kan ge info om vilka områden som kan vara viktiga att gå vidare med i en behandling. KSP kan oxå i

12 forskningssammanhang ge info om vilka aspekter av personligheten som har ett samband med en viss problematik. Fördelar: - billigt och lättadministrerat. - det finns en skala för att mäta social önskvärdhet Brister: - bristande normering (från örjans häfte) 52 Beskriv SSP (Källa Örjans häfte samt testgenomgången) Swedish University Scales of personality - SSP är en vidareutveckling av KSP (karolinska scales of personality). Det är således ett typiskt utförande test som används prekliniskt och kliniskt med syfte att kartlägga hur personen känner sig och fungerar i olika sammanhang. KSP utvecklades för att testa personlighetsstörning hos alkoholister men nu används både KSP och SSP till att mäta sårbarhetsfaktorer hos individer även i andra sammanhang. SSP har 13 skalor vilket är två mindre än KSP. Kan användas för att få information om hur man ska gå vidare med behandling. Då KSP fått kritik för bristfälligt urval vid normeringen har en ny och bättre sådan gjorts för SSP. Fråga 55 Beskriv SCL 90 - Svar: Internet The Symptom Checklist-90-R (SCL-90-R) är ett självskattningsinstrument som k utvärdera ett brett spektrum av psykologiska problem och psykopatologiska sym Instrumentet är också användbart för att mäta framsteg hos patienter och behandlingsresultat. SCL-90 är ett ofta använt självskattningsinstrument avsett att mäta fysiskt och psykiskt hälsotillstånd senaste veckan. Flera olika översättningar har använts och någon svensk standardisering, normering och validering har inte funnits. Skalan har i avsaknad av svensk normering vanligtvis utvärderats efter utländska normer. Vidare visar resultaten att de i SCL-90 ingående skalorna differentierar tillfredsställande mellan normal- och patientmaterial och vissa diagnosgrupper, men räcker inte till att predicera olika syndrom. Skalan kan således inte användas ensamt som diagnostiskt instrument. Testet kan vara användbart vid: Initial bedömning av patienter vid inskrivning som en metod att skatta symptom; Mätning av patientframsteg under och efter behandling för att beskriva förändring; Mätning av resultat av behandlingsprogram och hos vårdgivare genom aggreggerad patientinformation ;Kliniska försök som stöd att mäta förändringar av symptom som depression och ångest. SCL-90 kan användas för personer från ca 13 år och uppåt. Formuläret består av 90 påståenden om hur man har besvärats av psykiska och fysiska symptom de senaste 7 dagarna, som skattas på en 5-gradig Likert-skala från "Inte alls" till "Väldigt mycket". Instrumentet mäter 9 primära dimensioner av symptom och det är utformat för att presentera en överblick av en patients symptom och deras intensitet vid en specifik tidpunkt. Låga värden betyder att man har god psykisk hälsa. Symptomskalor: Somatisering. Hur man upplever kroppsliga obehag (om ev eventuell hypokondri kan föreligga). Tvångssymptom. Man känner sig tvungen att tänka vissa tankar eller upprepa vissa beteenden. Interpersonell känslighet. En överdriven känslighet för andras beteenden eller förändringar i omgivningen Depression. känslor eller upplevelser av nedstämdhet. Ångest. Man har starka känslor av panik eller obehag. Aggressivitet, fientlighet. I vilken utsträckning man hyser aggressiva känslor mot andra. Fobisk ångest. Man undviker specifika situationer som man upplever som obehagliga. Paranoida föreställningar. Man känner sig förföljd eller hotad. Psykoticism. Ens förställningsvärld är förvirrad eller splittrad. Genom att instrumentet ger en överblick av symptomens svårighetsgrad kan det användas för att underlätta beslut i behandlingen och för att identifiera patienter innan problemen blir akuta. Observera att SCL90 inte är ett diagnostiskt instrument, den slutsats man kan dra är om respondenten tillhör den aktuella patientgruppen eller inte.

13 Hur mycket har Du besvärats av: Inte Lite Måttligt Ganska Väldigt alls grand mycket mycket mycket 1. Huvudvärk Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från 4. Svimningskänsla eller yrsel? Big five-modellen innehåller ju 5 faktorer. Beskriv ett test som bygger på en personlighetsmodell som innehåller fler än 5 faktorer. 16 pf (personality factors questionnaire) är ett personlighetstest som är baserat på Cattells 16 personlighetsfaktorer. Testet avser att mäta grundläggande personlighetsdrag i urval och rekrytering (mäter normal personlighet) men kan även användas vid karriärsplanering och yrkesrådgivning. Testet består av 16 primära och bipolära skalor som balnd annaat värma, livlighet och dominans. Testet har vidare 5 globala faktorer som är extraversion, ångest, hårdfördhet, oberoende och självkontroll. I testet finn även tre svarsstilskalor som mäter social önskvärdhet, ovanliga svar och instämmande svar. Testet är lätta att administrera och ger en bild av personen på två plan genom att använda både primära och globala faktorer. 16 pf predicerar karriärsmässig kompetens, förhållningssätt gentemot andra, tankestil, arbetssätt och stresshantering. Om 16PF Bra saker: Finns svenska normdata Korrelerat med andra test för de egenskaper det mäter Väl utforskat av många olika forskare efter Catell, mkt vältestat, med det menas att det är väl använt och en under lång tid. Används ofta som jämförelseobjekt i utvecklandet av nya personlighetstest, dvs.inom s.k. begreppvaliderings studier. Stort i USA inom Arbetspsykologin Sämre saker: Svårt att replikera, ingen har funnit alla de 16 Pf som Catell fann, visar på problem med testets teoretiska bas. 60) Vad bör du, enligt Smedler, vara extra uppmärksam på i själva testsituationen, när du ska testa ett barn? Det är viktigt att vara uppmärksam på kontakten med barnet under hela testningen. Den bör inte vara nära och påträngande, men man bör ha koll på hur bekvämt barnet känner sig i situationen, och om han/hon känner sig fri att kommunicera med dig. Man observerar inte bara själva testresultaten utan också hur barnet handskas med uppgiften och situationen i sin helhet. Smedler listar en lång rad faktorer som man ska vara observant på i testsituationen. De övergripande rubrikerna är: kontakt, barnets attityd till testningen, förhållande till testsituationens krav (tex uppmärksamhet), arbetssätt, språk, visuomotorik (barnets motorik) och yttre faktorer. (smedler, s 66-69) 62. Vad finns det för för- och nackdelar med personlighetstest? Vilka användningsområden kan vara lämpliga? Vad kan man generellt säga om testens validitet resp. reliabilitet t.ex. i jämförelse med begåvningstest? Jämfört med annan individbedömning som t.ex. en djupintervju har personlighetstester fördelen att de är enkla och snabba att använda och att de är mer objektiva. En nackdel med de personlighetstest som utgörs av självskattningsskalor är att det ofta går att lista ut vad man borde svara, d.v.s. vilket svar som är socialt