Naturskyddsföreningen i Bohuslän. Hallands Naturskyddsförening Tommie Fagerberg, ordförande

Transkript

1 Ärendets diarienummer: Att: Vattenmyndigheten i Västerhavet Göteborg Göteborg, april 2015 Naturskyddsföreningens länsförbund i Bohuslän, Halland, Norra Älvsborg, Skaraborg och Södra Älvsborgs gemensamma synpunkter på samrådsunderlag för Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Ovanstående kretsar och länsförbund av Naturskyddsföreningen har tagit del av Länsstyrelsen i Västra Götalands inbjudan den 1 november 2014 till samråd i rubricerade ärende med samrådsunderlag. Åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt och dess bilagor behandlas i separata yttranden. Vi delar Miljökonsekvensbeskrivningens analys av konflikter i skyddade områden, behoven av ökade skyddsåtgärder inom jordbruk och ökade skyddsåtgärder och ökad miljöhänsynsuppföljning inom skogsbruket. Vi ser fram emot ett ökat antal skyddsområden vid dricksvattentäkter, och anser att samtliga dricksvattentäkter ska vara skyddade. Vi anser att miljökonsekvensbeskrivningens slutsatser (se tabell 4, Luft- och klimatfaktorer ) att förbättrade vandringsvägar och minimitappning inom vattenkraften innebär ökad förbränning för elproduktion är föråldrad. Att, som det också skrivs, energieffektivisering kan kompensera för dessa förluster tycker vi borde göra det negativa (-) resultatet i sammanställningen betydligt mer osäkert. Dessutom ser vi att en ökad andel av övriga förnybara energikällor kan kompensera för en del av dessa förluster. Med vänliga hälsningar Naturskyddsföreningen i Bohuslän Gerhard Olofsson, vice ordförande Hallands Naturskyddsförening Tommie Fagerberg, ordförande Naturskyddsföreningen i Norra Älvsborg Ingvar Andersson, ordförande Naturskyddsföreningen i Skaraborg Ulla Kjellander, ordförande Naturskyddsföreningen i Södra Älvsborg Ingegerd Borg-Saviharju, ordförande Falkenbergs Naturskyddsförening Margareta Bengtsson, ordförande 1(1)

2 Ärendets diarienummer: Att: Vattenmyndigheten i Västerhavet Göteborg Göteborg, april 2015 Naturskyddsföreningens länsförbund i Bohuslän, Halland, Norra Älvsborg, Skaraborg och Södra Älvsborgs gemensamma synpunkter på samrådsunderlag för Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Ovanstående kretsar och länsförbund av Naturskyddsföreningen har tagit del av Länsstyrelsen i Västra Götalands inbjudan den 1 november 2014 till samråd i rubricerade ärende med samrådsunderlag. Varje del av samrådet behandlas från vår sida i separata yttranden. Vi anser att mål och åtgärder måste inriktas på att de nationella miljömålen ska nås till I så väl Åtgärdsprogrammet som Miljökonsekvensbeskrivningen saknas en tydlighet kring hur åtgärderna förväntas påverka möjligheterna att nå miljömålen. Vi vill se att åtgärdsprogrammet på samma sätt som för referens-/nollalternativet tydliggör förväntningar och målsättningar med de åtgärder som genomförs i förhållande till mijömålen. Ledande politiker måste involveras i vattenförvaltningen och ta ansvar för vårt livsviktiga vatten! Principen att Förorenaren ska betala, PPP, bör utvecklas. Miljöproblem Övergödning Skogsbruket: Skogsbruket uppges ha viss påverkan på näringstillförseln till främst vattendrag. Trots detta är underlaget i åtgärdsprogrammet mycket tunt. Flera projekt uppges pågå, men ingen analys finns av resultatet av dessa eller hur utvecklingen ser ut över tid avseende skogsbrukets påverkan av vattenmiljöerna. Förslag till specifika styrmedel saknas. Skogsstyrelsen uppmanas istället att exempelvis ge rådgivning till skogsägare så att miljökvalitetsnormerna följs, vilket vi anser vara mycket lågt ställda krav. Vi anser att skogsbruket måste ta ett större ansvar för vattenvården. Exempelvis bör dikningen av skogsmark kollas upp. Det finns exempel på för djupa diken och diken som leds direkt i eller från sjöar. Förändrade habitat genom fysisk förändring Ålkistor: Ålkistor utgör i sammanhanget en mindre orsak till bristande konnektivitet med 50 stycken i distriktet. Vi vill dock ändå se att åtgärder vidtas för att undanröja dessa i distriktet. Inga åtgärder för att undanröja dessa nämns i Åtgärdsprogrammet. 1(2)

3 Miljögifter i yt- och grundvatten Kunskap om vad som finns i vattnet är grundläggande för att kunna vidta åtgärder för att nå en god vattenkvalitet. Därför måste ökad provtagning och kontroll av kemisk status ha hög prioritet och tillräckliga resurser avsättas för det. I många vattendrag finns idag inte resurser nog för att mäta miljö- och hälsoskadliga ämnen, t.ex. PFOS och PFOA, vilket måste prioriteras. Prov bör tas i mycket större omfattning på om rester av bekämpningsmedel (s.k. växtskyddsmedel ) finns i vattnet. Målet måste vara att bekämpningsmedel inte ska finnas i yt- och grundvatten. Åtgärder kan vara information och rådgivning till lantbrukare och trädgårdsägare om fördelarna med ekologisk produktion. Skyddsområden kring alla dricksvattentäkter ska finnas. Skyddsavstånd vid vattendrag i jordbruksmark och skog ska vara minst 6 meter, helst 10 m, och ökas där det finns översvämningsrisk, i förhållande till denna risk. Tillsyn av att detta efterlevs ska vara ett krav. Krafttag måste tas för att minska kvicksilver och kvicksilverföroreningar i sjöar och vattendrag, en långsiktig åtgärdsplan behövs. I åtgärdsplanen ska också ingå hur sökandet ska läggas upp, efter alla okända utsläppsställen. Vi efterfrågar också ökad aktiv närvaro och utökade satsningar på forskningsprojekt som syftar framåt. En beredskap måste finnas för nya ämnen som hamnar i sjöar och vattendrag. Med vänliga hälsningar Naturskyddsföreningen i Bohuslän Gerhard Olofsson, vice ordförande Hallands Naturskyddsförening Tommie Fagerberg, ordförande Naturskyddsföreningen i Norra Älvsborg Ingvar Andersson, ordförande Naturskyddsföreningen i Skaraborg Ulla Kjellander, ordförande Naturskyddsföreningen i Södra Älvsborg Ingegerd Borg-Saviharju, ordförande Falkenbergs Naturskyddsförening Margareta Bengtsson, ordförande 2(2)

4 Ärendets diarienummer: Att: Vattenmyndigheten i Västerhavet Göteborg Göteborg, april 2015 Naturskyddsföreningens länsförbund i Bohuslän, Halland, Norra Älvsborg, Skaraborg och Södra Älvsborgs gemensamma synpunkter på samrådsunderlag för Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt, Bilaga 1: Sammanställning per åtgärdsområde, Ovanstående kretsar och länsförbund av Naturskyddsföreningen har tagit del av Länsstyrelsen i Västra Götalands inbjudan den 1 november 2014 till samråd i rubricerade ärende med samrådsunderlag. Bilaga 1: Sammanställning per åtgärdsområde är en del av åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt, där varje del från vår sida behandlas i separata yttranden. Nedan följer våra synpunkter. Dessa följer samrådsunderlagets åtgärdsområden. Åtgärdsområde 38. Viskan Fysisk påverkan Prioriteringen av åtgärderna i den preliminära bedömningen känns rätt, men ändå några synpunkter på faktorer som kanske bör följas upp. -Veselången. Muddringen som utförts i huvudfåran den motverkar tankarna med svämplan. Veselången torde väl vara den största svämplanen i Viskans vattensystem. Skogsbruket Ganska omfattande kalhyggen har gjorts i närheten av Häggån (biflöde till Viskan) under vintern 2014/15. Uttaget av GROT har varit hårt. Stora ytor blottlagda med bara jorden kvar. Området gränsar till Häggån. Risken för sedimentavgång till Häggån är stor vid kraftiga regn. Skogsbruket måste ta ett större ansvar för vattenvården. Det måste till lagändringar om det skall hända något där. Dikningen av skogsmark borde kollas upp. Det finns exempel på för djupa diken och diken som leds direkt i eller från sjöar. Övrig verksamhet Skyddszoner vid vattendrag är bra, men det gäller att inte sila mygg och svälja kameler eller hästar om vi så vill. Vid Surtan (biflöde till Viskan) i Hajom, Mark anläggs en stor travcampanläggning med plats för 160 hästar. Stallar, hagar och rundbana uppförs på ett relativt liten koncentrerad yta. Vissa delar inom strandskyddsområde. Det finns betydande risker att närsalterna ökar i Surtan på grund av detta. LIS- områden som nu poppar upp på flera ställen i Marks kommun är också ett problem. Dagvattnet från hårdgjorda ytor kan öka och påverka vattenmiljöerna negativt. 1(3)

5 På senare tid har det anlagts dammar i Fritsla. De är nu uppe i sex stycken. När den första dammen var färdig för några år sedan, brast den efter ett skyfall. Mängder av jord och grus rann ut i Häggån. Finns det någon tillsyn av dessa dammar? Om det händer liknande skyfall finns ju risken att de också brister. I en bäck som dämts upp gick det tidigare upp öring. Finns det liknande mindre dammar på andra ställen som tillkommit på senare tid? I Marks kommun finns det gamla avfallsdeponier som är kartlagda och åtgärdsplanerade. En av dessa finns i Fritsla. Det finns misstankar om att industriavfall dumpats där bland annat från en kemisk industri. Tippen är nedlagd sedan mitten av 70- talet. Förra året avverkades alla träd som växt upp på tippen och en alsumpskog alldeles intill. Förbi tippen rinner en bäck som rinner ut i Häggån. Avståndet till Häggån är knappa kilometern. Åtgärdsområde 40: Vänern och dess närområde Problemet med igenväxningen av Vänerns småöar, holmar och stränder bör tydligare återspeglas i åtgärdsprogrammet. Igenväxningen har skett mycket snabbt de senaste åren efter att man infört en tappningsstrategi som håller nere höga vattennivåer. En tillfällig naturanpassad reglering av Vänern måste tillämpas innan en långsiktig lösning på regleringsproblematiken uppnås. En långsiktig lösning kräver ett omfattande utredningsarbete och åtgärder som tar mycket lång tid. En fortsatt tillämpning av nuvarande regleringsstrategi medför oreparerbara skador på Vänerns natur- och rekreationsmiljö. En tillfällig naturanpassad regleringsstrategi som grundas på Callunas förslag till naturanpassad reglering 01 och SMHI:s tillhörande förslag till tappningsstrategi 02 bör kunna tillämpas efter ett fåtal ytterligar utredningar och kompletteringar. Ett arbete som endast kräver begränsade ekonomiska och administrativa resurser. Enligt 2008 års överenskommelse mellan Länsstyrelsen i Västra Götaland och Vattenfall om en ändrad tappningsstrategi kan överenskommelsen förlängas längst till och med 31 december Överenskommelsen har därefter avtalsstridigt förlängts med ett år i taget och gäller nu till och med 31 december Det är uppenbart att en ytterligare förlängning inte får ske utan att överenskommelsen omarbetas. Åtgärdsområde 42: Ätran Ätran är dricksvattentäkt som förser stora delar av Falkenbergs kommun samt delar av Borås, Ulricehamn och Svenljunga kommuner med vatten. Den måste bevaras i god status och får inte utsättas för förorenande utsläpp. Krav ska ställas att vid t.ex. brand i något större företag (t.ex. Gekås) ska brandsläckningsmedel inte kunna nå Ätran eller dess biflöden. 2(3)

6 I samhällsplanering ska hänsyn tas till översvämningsrisker, som i Ullared och Vessigebro. Krav ska ställas att jordbruksmarker utmed Ätran och dess biflöden ska vara bevuxna även vintertid för att hindra/begränsa att näringsämnen läcker ut i vattendragen. Biflödet Vinån har väldigt höga näringsämnesvärden. Jordbruksmarkerna sluttar mot ån och ökade åtgärder måste vidtas för att minska fosfor- och kväveläckaget. Nuvarande kalkningsinsatser ska fortsätta och även utökas. Vandringshinder ska undanröjas, till förmån för bl.a. laxfiskar och ål. Ätran och Viskan har många gamla försyndelser som det finns viss koll på men det kommer nya både kända och okända utsläppskällor hela tiden, här är både fler mätningar efter miljögifter och sökande efter utsläppskällor mycket viktigt. Både Ätran och Viskan har stor påverkan på andra vattendrag där de rinner fram. Med vänliga hälsningar Naturskyddsföreningen i Bohuslän Gerhard Olofsson, vice ordförande Hallands Naturskyddsförening Tommie Fagerberg, ordförande Naturskyddsföreningen i Norra Älvsborg Ingvar Andersson, ordförande Naturskyddsföreningen i Skaraborg Ulla Kjellander, ordförande Naturskyddsföreningen i Södra Älvsborg Ingegerd Borg-Saviharju, ordförande Naturskyddsföreningen i Mark Lars-Åke Andersson, ordförande Falkenbergs Naturskyddsförening Margareta Bengtsson, ordförande 01) Koffman, A., Lundkvist, E., Hebert, M. och Thorell, M. (2014). Vänerns tappningsstrategi - Effekter och konsekvenser för flora, fauna och friluftsliv. Calluna AB. 02) SMHI:s Dnr: 2013/343/9.5 Länsstyrelsens Dnr: (3)