Yttrande över samrådshandlingar

Transkript

1 Vattenmyndigheten Västerhavet Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Yttrandet har tagits fram genom två samrådsmöten för medlemmar och allmänhet där 20 personer medverkat samt arbetsgruppsmöte och slutligen ett styrelsemöte där man bestämt den slutliga versionen. Allmänt om statusklassningen 1. Svårt att hitta orsak till statusbedömning. 2. Mindre antaganden och mer fakta behövs. 3. Se nyttan med åtgärderna som föreslås, kostnad vs praktiskt. 4. Om det saknas data för grundvatten bedöms statusen som god. Opedagogiskt och bör ändras! 5. Kemisk status saknas för de flesta vatten. Data saknas. Mätningar behöver göras! Samverkan med vattenråden om detta. 6. För stor vikt vid problem från jord- skogsbruk jämfört med påverkan från samhället i övrigt. Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner Havs- och vattenmyndigheten 1. Åtgärd 3: Viktigt att bibehålla kalkanslag HaV (1:12). 2. 1:12-anslaget måste ha ett tydligare fokus på praktiska vattenvårdsåtgärder, annars når vi aldrig miljömål eller målen för vattendirektivet. Sverige lider av ett kraftigt åtgärdsunderskott, till största delen beroende på otillräcklig finansiering.

2 2 Jordbruksverket 1. Åtgärd 2: Rådgivning är bra och bör prioriteras. Greppa näringen bör utvecklas och vara tillgängligt även för mindre gårdar. 2. Åtgärd 2: Så mycket som möjligt av åtgärdarbetet bör ske genom rådgivning till markägare före styrmedel. Viktigt med duktiga och kvalificerade rådgivare. 3. Åtgärd 2: Information bör riktas till privatpersoner med trädgårdar för att minska användningen av bekämpningsmedel. 4. Åtgärd 2: Utnyttja win-win situationer. T ex låga träd ger skugga och skydd för fisk mm samtidigt kan igenväxningen med vattenväxter minska med mindre rensningsbehov. 5. Åtgärd 3: Naturligt fungerande svämplan bör finnas med under punkt j. 6. Åtgärd 4: Egenkontroll att utveckla vägledningen är viktigt. 7. Låt bönderna få gratis/subventionerad kalk där det hjälper till för ett bra ph. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1. Kopplingen mellan vattendirektivet och översvämningsdirektivet saknas. Eftersom direktiven ligger hos olika myndigheter är det av extra stor vikt att se hur direktiven i praktiken kan samverka (eller motverka varandra). Åtgärder för att minska översvämningar kan försämra vattenmiljöer och svämplan och gå stick i stäv mot vattendirektivet. Naturvårdsverket 1. Åtgärd 7: Begreppet svämplan bör användas i text och vid exempelvis rådgivning för att bättre förstå funktionen hos översvämningsområden (gäller även under exempelvis Jordbruksverk och Skogsstyrelsen). Skogsstyrelsen 1. Åtgärd 2: Viktigt med bra rådgivning och att använda sig av duktiga och kvalificerade rådgivare. 2. Bra idé att teckna avtal med markägare för att skydda vattendrag. 3. Åtgärd 4: Blå målklassning används av skogsorganisationer och fungerar bra. Den är färdig att använda och bör även användas av Skogsstyrelsen. 4. Åtgärd 7: Viktigt att kvaliteten på askan vid askåterföring kan garanteras. Den får inte innehålla aska från avfall där det finns risk för innehåll av föroreningar. Askan måste kvalitetssäkras. Finns det ren aska att sprida? Kan man lita på att den är ren? 5. Åtgärd 8: Viktigt att öka kunskapen om kvicksilver och att minska markskadorna. 6. Grot-uttag innebär ingen större ekonomisk vinst för markägare. Däremot en allvarlig förlust av näringsämnen. Därför bör GROT-uttaget minimeras. 7. Genom att använda den nya höjddatan kan man snabbt och enkelt se vilka marker som är blöta och torra. Detta kan både användas för att hitta värdfulla känsliga områden som behöver skyddas och områden som är lämpliga att köra med skogsmaskiner på för att undvika körskador och kostander. Det är viktigt att avsätta kantzoner längs vattendrag i blöta områden som svämmas över i skogsmarkerna. 8. Viktigt att hitta så många win-win situationer som möjligt. 9. Återskapa våtmarker i skogsmark exempelvis genom att utnyttja skogbilvägar som dämme.

3 3 Trafikverket 1. Åtgärd 1: Även svämplan och strandmiljöer behöver Trafikverket ta hänsyn till. Man behöver exempelvis bygga ekologiska broar som inte blir hydrologiska eller hydromorfologiska hinder och som inte utgör hinder för utter. Länsstyrelsen 1. Åtgärd 5: Rådgivning är bra och bör prioriteras. 2. Mer resurser till tillsyn av vattenverksamheter, annars når vi aldrig vattendirektivets mål. 3. Också viktig att länsstyrelserna internt prioriterar åtgärder i ställer för bara vattenadministration, särskilt när man frångått fördelningsnyckeln och får en omärkt påse pengar av Havs- och Vattenmyndigheten. 4. Höjddata (typ fosforverktyget) bör användas för att identifiera känsliga punkter i åkermark vid vattendrag som läcker ut mycket näringsämnen. Anpassade kantzoner anläggs efter detta resultat. Fungerande dränering behöver också uppmärksammas för att vattnet ska kunna sjunka ner i marken och erosionsskador genom ytavrinning minska. 5. Högre krav på att MKB generellt som bättre beskriver påverkan på vattenmiljöer. 6. Vattenråden behöver bli delgivna information vid alla utredningar inför exploateringar som kan beröra vattenmiljöer inom avrinningsområdet. 7. Åtgärder i organisationen behövs så att inte frågor som ligger mellan vatten och land faller mellan stolarna hos länsstyrelsen, som exempelvis frågor om dagvattenhantering och dagvattendammar. Kommunerna 1. Åtgärd 1: Angeläget att gamla deponier kartläggs. Alla gamla deponier ska finnas dokumenterade och inlagda på karta. 2. Avrinning från vägar och hårdgjorda ytor är en viktig fråga som kommunerna bör arbeta bättre med. 3. Åtgärd 7: Mycket angeläget och aktuellt i avrinningsområdet. Kommunerna behöver då även anlägga en större helhetssyn på avrinningsområdet så att de egna planerna sätts in i detta sammanhang. Mycket av planerna påverkar vattnet; hårdgörande av ytor, dagvatten, bebyggelse nära vatten, erosionsskydd mm. Bättre MKB behöver göras där en helhetssyn på vattnet finns med. Genom att organisera vattengrupper i kommuner som träffas regelbundet kan vattenfrågan integreras bättre i planeringen. För att bättre förstå påverkan bör även hydromorfologisk kunskap/utredning ingå vid bedömningar. 4. Ytterligare en åtgärd som inte finns med: Kommunerna behöver samverka mer med vattenråden. Detta kan exempelvis ske genom ovan nämnda vattengrupper och årlig redovisning för kommunfullmäktige från vattenråden till kommunerna. Åtgärder mot betydande påverkan per miljöområde Övergödning 1. Det framgår inte om diagrammen beskriver den totala tillförseln av kväve och fosfor eller om det är den antropogena delen, på sid Skulle även vara bra att se mängd i diagrammen på sid

4 4 Förändrade habitat genom fysiska förändringar 1. Konnektiviteten borde ha blivit bättre efter de åtgärder som gjorts i Rolfsåprojektet i kartan på sid Åtgärder för nedvandring av fisk bör nämnas. Exempelvis genom att sätta in låglutande galler på sid Även viktigt att betona att block inte läggs ut på fel ställen där det naturligt inte ska finnas block, på sid Begreppet svämplan bör finnas med på sidan 105 under ekologisk funktionella kantzoner. 5. Det saknas vissa morfologiska förändringar på sid 105, som död ved som skapar variation, dammar som fungerar som sedimentfällor, erosionsskydd som förändrar erosionsregimen och onaturliga regleringar av sjöar. 6. Även främmande arter på svämplan bör prioriteras att bekämpas som jätteloka, skunkkalla, jättebalsamin, knäckepil, slide mm, på sid Dagvattenhantering från befintliga och nya hårdgjorda ytor bör finnas med under åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem. Dagvatten kan påverka tillförsel av miljögifter och näring samt hydrologin. Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1: Sammanställning per åtgärdsområde 26. Rolfsån 1. Sid 177. Kemtvätt i Lerum (sista meningen under Åtgärder) är fel. Västra Ingsjön (första meningen under Betydande påverkan) bör ha hamnat fel. 2. Kungsbackafjordsprojektet bör arbetas vidare med. 3. Dagvattenfrågorna vid exempelvis Viared och Bollebygd samt avrinning från övriga vägar och hårdgjorda ytor är viktiga. I Rolfsåns avrinningsområde har skett och pågår stora exploateringar där ytor hårdgörs vid exempelvis Viareds industriområde. Bebyggelse av stora strandnära områden längs Nolån och Sörån planeras vid den planerade nya järnvägsstationen i det känsliga området mellan Sörån och Nolån. 4. Flodpärlmusslan som flaggart är beroende av både konnektivitet och värdfiskar för sin reproduktion, men även icke igenslammade bottnar. Uppföljning av flodpärlmussla och utredning vad orsaken till dålig reproduktion och minskande bestånd behövs. 5. Bygg fungerande omlöp vid kraftverk där det är möjligt, även väl fungerande vid Forsa. 6. Utred oanvända dammar och återställ där det är möjligt. 7. Viktigt med allmänhetens engagemang. Ökade utbildningsinsatser för ökad miljömedvetenhet. Det är viktigt att skolprojektet Vattnet i skolan fortsätter även efter LONA-projektets tid. Vattenråden har en viktig pedagogisk roll och är viktiga för att öka intresset. Det kan exempelvis ske genom Vattnet i skolan. Vattenrådens roll bör lyftas fram och det är viktigt att det långsiktigt finns ekonomiska resurser för detta. 8. Viktigt med mätning och uppföljning på åtgärder som genomförts, t ex omlöp. 9. Ökade eller minst bibehållna kalkanslag.

5 5 10. Uppföljning bör göras hur klunkningarna vid Apelnäs och Bosgården fungerar och om uppvandringen fungerar. Kommer de vid rätt tidpunkt? Tiden för vandring kan variera mycket olika år! Kan fiskräknare användas? 11. Åtgärder för att nedvandring av fisk fungerar förbi kraftverken behöver göras. Se över galler i kraftverken och vägarna för nedvandrande fisk! 12. En vattenvårdsplan, med helhetssyn på alla vattenvårdsfrågor i avrinningsområdet, som beskriver avrinningsområdet, sammanställning av kunskaper och behov av åtgärder behöver göras. 13. Gamla deponier behöver uppmärksammas. Exempelvis gammal industritipp Backabo Sandrared och Grönkullen mot Erikstorp. 14. Hinder för fiskvandring vid tumstocksfabriken, Hultafors. Möjlighet för fiskväg? 15. Återutsättning av block i rensade sträckor behövs. 16. En allvarlig invasiv art som nu finns vid flera vattendrag i systemet och som behöver uppmärksammas är skunkkalla. Den planteras troligen ut aktivt. (Sandaredsån och flera bäckar ut till Lygnern). 17. Mer fältbesök behöver göras för att se tillståndet och vilka åtgärder som kan göras. Exempelvis Lövbrobäcken och Tomtabäcken som bedömts ha för hög fosforbelastning. 18. Mer konkreta åtgärder på plats i vattendraget behövs. 19. Åtgärda skrotbilar, exempelvis två skrotbilar på Sjömarkens industriområde. Har stått i över tio år utan åtgärd. Vid läckage drar sig oljan direkt ut i bäck som går mot Viaredssjön efter 200 meter. 20. Säkerställa att vandringshinder som är borttagna verkligen blir borttagna på kartan och att det statusklassningen därmed kan förbättras. Trots mycket åtgärder som borttagning av vandringshinder i Rolfsån, Storån och Sörån har långa sträckor otillfredsställande status på grund av dålig konnektivitet. Detta är opedagogiskt och åtgärderna bör synas i en förbättrad status. 21. Minimera körskador i skogsbruket. 22. Klassningen vad gäller morfologi är lågt klassad för Lygnern! Varför? 23. Genom att använda den nya höjddatan kan man snabbt och enkelt se vilka marker som är blöta och torra. Detta kan både användas för att hitta värdfulla känsliga områden som behöver skyddas och områden som är lämpliga att köra med skogsmaskiner på för att undvika körskador och kostander. 24. Höjddata (typ fosforverktyget) bör användas för att identifiera känsliga punkter i åkermark vid vattendrag som läcker ut mycket näringsämnen. 25. Hur mycket uttag av vatten går till snökanoner? Bevattning inom jordbruket är numera ovanligt p g a för hög kostnad. 26. Viktigt att undersöka förekomsten av miljögifter i ytvatten och grundvatten. Lämpligt att mäta miljögifter i fisk. Samverkan mellan länsstyrelsen och vattenråd behövs. Lygnerns vattenråd Kontaktpersoner: Sven Johansson, ordförande , Peter Nolbrant, sekreterare , , nolbrant@telia.com