PM KOMPLETTERING TILL DAGVATTENUTREDNING NY SKOLA NÄSBYFÄLT

Transkript

1 PM KOMPLETTERING TILL DAGVATTENUTREDNING NY SKOLA NÄSBYFÄLT SLUTRAPPORT

2 Uppdrag: , Ny skola på Näsbyfält Titel på rapport: PM Komplettering till dagvattenutredning ny skola Näsbyfält Status: Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Kristianstad kommun Marie Thiman Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Hans Wennerberg Katarina Schmidt, Sandra Martinsson Ann-Christin Sundahl Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: Författare: Katarina Schmidt, Sandra Martinsson Datum: Handlingen granskad av: Ann-Christin Sundahl Datum: Tyréns AB Box Kristianstad Besök: Östra Boulevarden 56 Tel: Säte: Stockholm

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Omfattning Ändrade förutsättningar inom planområdet Utformning skolbyggnad Arkeologisk undersökning Vattenledning Näsby gård Infiltrationsförsök och kompletterande geoteknik Infiltrationsförsök Grundvattennivåer Uppdaterad principlösning Förutsättningar för infiltration Norra området Sydvästra området Avvattning av eventuellt atrium Underjordiskt magasin Dimensionering av öppen dagvattenlösning Infiltration och utformning Avvattning och principlösning Dimensioneringsberäkningar Bedömning av ytlig avrinning och översvämning vid bräddning Slutsatser och diskussion Markbehov för öppen dagvattenlösning Hantering av bräddning och översvämningsrisk (16)

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Detta PM är en komplettering till Tyréns rapport Dagvattenutredning ny skola Näsbyfält, daterad och redogör för tillkommande arbeten som beställts i samband med detaljplanerarbetet. Syftet med kompletteringarna har varit att få en bättre bild av förutsättningarna för infiltration, hur detta påverkar föreslagna dagvattenlösningar samt eventuella översvämningsrisker. 1.2 Omfattning Detta PM omfattar endast tillkommande arbeten till tidigare framtagen dagvattenutredning. Baserat på uppdaterade geotekniska förutsättningar har nya beräkningar tagits fram för dimensionering av öppna dagvattenlösningar. En genomgång av påverkan på tidigare föreslagna dagvattenlösningar har gjorts och utifrån detta uppdateras rekommendationer för dagvattenhanteringen inom planområdet. I rapporten ingår även en översiktlig bedömning av översvämningsrisker i närområdet i samband med föreslagen dagvattenlösning. 2 Ändrade förutsättningar inom planområdet 2.1 Utformning skolbyggnad Under planarbetets gång har utseende och utformning av skolbyggnaden ändrats i olika omgångar. En föreslagen ändring som påverkar dagvattenhanteringen är anläggandet av ett atrium. Dagvatten som faller inom atriet och på eventuella takytor som avvattnas in mot atriet kan inte avvattnas genom höjdsättning mot öppna dagvattendiken utan måste avvattnas via dagvattenledning. Utformningen är inte helt bestämd och ändras löpande men i denna rapport ges ett förslag på lämplig hantering av detta dagvatten. 2.2 Arkeologisk undersökning Vid en arkeologisk undersökning i området påträffades fornlämningar i ett område i den nordvästra delen av planområdet, se Figur 1. I detta skede påverkade fynden de punkter som kunde väljas för infiltrationsförsök, se vidare kap I ett senare skede kommer, enligt uppgift från kommunen, området att slutundersökas vilket innebär att det inte kommer föreligga hinder för en öppen dagvattenlösning. 2.3 Vattenledning Näsby gård I arbetet med planen framkom att vattenledningen till Näsby gård låg nära planområdet och eventuellt korsade denna. Inför infiltrationsförsöket togs därför kontakt med en av markägarna till Näsby gård för att närmare bestämma läget för ledningen. Enligt erhållen karta och som framgår av Figur 1 löper ledningen på södra sidan av Lingenäsvägen och korsar inte planområdet. Den utgör således inget hinder för lokal dagvattenhantering inom området

5 Figur 1. Lokalisering av fornlämningsområde (i rött) 1 samt dricksvattenledning till Näsby gård (i blått) 2 i förhållande till planområdet (svart streckad linje). 3 Infiltrationsförsök och kompletterande geoteknik 3.1 Infiltrationsförsök Ett infiltrationsförsök i fält genomfördes I punkter redovisade i Figur 4 grävdes provgropar med ytmått ca 2 x 3 m, ned till ett djup av ca 0,5-1 m under markytan, se Figur 3. Efter urgrävning ned till 0,5-1 m, grävdes en mindre fördjupning i respektive provgrop, i form av en mindre grop med måtten 0,5x0,5x0,5 m, som därefter vattenfylldes (se principskiss i Figur 2). För provgropsprotokoll, se bilaga 1. Infiltrationsförsöket genomfördes enligt ett förfarande beskrivet i VAV P46, som är framtaget av Göteborgs VA-verk. Metoden bygger på att infiltration sker i gropar av kända dimensioner (0,5x0,5x0,5 m), där dessa ska hållas vattenfyllda tillräckligt länge för att den närmaste omgivningen kring gropen ska anses kunna vara vattenmättad och tillräckligt stabila förhållanden har uppnåtts. Efter att respektive grop hållits vattenfylld tillräckligt lång tid, mättes den tid det tog för vattenytan att sjunka 10 cm. I en av groparna var infiltrationsförutsättningarna påtagligt sämre och en avsänkning om endast ca 5 cm kunde uppmätas, varför viss extrapolering var nödvändig. Resultatet från denna grop kan därmed anses vara något mindre tillförlitligt. 1 Kristianstad kommun, Ungefärlig utbredning av fornlämningsområde. 2 Torbjörn Axelsson, ägare Näsby gård. Underlagskarta till dricksvattenledning Näsby gård daterad (16)

6 Figur 2. Infiltrationsförsök i provgrop, enligt Göteborgs VA-verk. Figur hämtad från VAV P46. I VAV P46 redovisas ett diagram där en avläsning av K-värde (hydraulisk konduktivitet) kan göras, baserat på uppmätt tid för 10 cm avsänkning. Som komplement genomfördes också en överslagsmässig beräkning av K-värdet baserat på tid, vattenvolym, och gropens mått. Den hydrauliska gradienten kan antas vara 1. I Tabell 1 redovisas ur diagrammet avlästa K-värden, tillsammans med överslagsmässigt beräknade K-värden. De beräknade värdena uppvisar god överensstämmelse med avlästa värden. Det ska tilläggas att vid avläsningen av K-värden har en relativt stor skillnad i avsänkningstid, en förhållandevis liten inverkan på det resulterande K-värdet, i synnerhet för tätare jordar. Metoden är enkel i sitt genomförande och kan ej förväntas ge ett exakt K-värde, men resultatet bedöms ändå ge en relativt god bild av markens genomsläpplighet och en grov skattning av vilken hydraulisk konduktivitet som kan antas. De erhållna värdena bedöms vara rimliga för den typ av morän som påträffas i området. Tabell 1. Framtagna K-värden för respektive provgrop. Avläst K-värde (m/s) Beräknat K-värde (m/s) PG 1 ca ca PG 2 ca ca PG 3 ca ca Val av punkter för infiltrationsförsök styrdes delvis av det område som avgränsats efter den arkeologiska undersökningen. Inga provgropar kunde grävas inom fornlämningsområdet. Detta påverkade framförallt placeringen av provgropen i det norra området. Provgrop 3 fick placeras längre österut än vad som var önskvärt. Efter en jämförelse med tidigare bestämd jordartsföljd i närområdet är det dock troligt att stora delar av det norra området domineras av hårt packad morän med relativt stort inslag av kalk. Det antas därför att värdet från infiltrationsförsöket är giltigt för stora delar av det norra området. Infiltrationsförsöket bekräftar i detta område bilden av en hårt packad morän. Vid urgrävningen av provgropen noterades att moränen var påtagligt hårdare jämfört med övriga gropar, och infiltrationshastigheten i PG 3 var märkbart lägre jämfört med övriga två gropar. 6(16)

7 Figur 3. Exempel på genomförande av infiltrationsförsök. Provgrop nr Grundvattennivåer Två grundvattenrör installerades ned till ett djup av ca 10 m under markytan, se Tabell 2 och Figur 4. Grundvattenrören installerades med hjälp av foderrörsdrivning (NOEX). Grundvattenytan ligger ca 5,1-5,4 m under markytan. Den uppmätta grundvattenytan visar på en tydlig gradient i västlig riktning. Tabell 2. Installerade grundvattenrör och nivåobservationer. Spetsnivå (m under markytan) Filterlängd (m) 7(16) Markyta Grundvattennivå Datum för installation Datum för grundvattenavläsning GW1 +8,85 9,8 1 +3, GW2 +10,10 9,8 1 +4, Grundvattennivåer varierar under året och är i södra Sverige generellt sett som lägst i oktober/november med en variation på drygt 1 m mellan högsta och lägsta nivå 3. Enligt SGU 4 är grundvattennivåerna i september månad för östra delen av Skåne dessutom under de normala för årstiden. Utifrån detta kan en grov uppskattning av de högsta grundvattennivåerna göras. En rimlig bedömning är att den högsta nivån ligger på ca 3,8-4.1 m under markytan. 3 Sundén, G., Maxe, L. och Dahné, J. (2010). Grundvattennivåer och vattenförsörjning vid ett förändrat klimat. SGU-rapport 2010:12 4 SGU (2014). Grundvattennivåer i september Publicerad Hämtad

8 Figur 4. Provgropar och grundvattenrör. Angivna nivåer avser markyta. 4 Uppdaterad principlösning 4.1 Förutsättningar för infiltration Norra området Förutsättningarna för infiltration i det norra området är överlag väldigt dåliga. I tidigare geoteknisk undersökning påträffades lera i det nordöstra området mot Stridsvagnsvägen. I området något längre västerut återfinns hård packad morän med inslag av kalk. Infiltrationsförsöket indikerade låg hydraulisk konduktivitet mellan nivån 1,1-1,6 m under marknivå. Sammantaget innebär detta att det finns dåliga förutsättningar för infiltrationslösningar, såväl ovan som under mark, eftersom dagvatten kommer infiltrera mycket långsamt. Grundvattennivåerna mättes inte i området men antas ligga på ungefär samma nivå som GW1 eftersom området är relativt flackt Sydvästra området I det sydvästra området utfördes infiltrationsförsök i två provgropar relativt nära varandra, se Figur 4. Resultatet visar på en god överensstämmelse för PG1 och PG2 med en hydraulisk konduktivitet på ca mellan 0,5-1 m djup. Förutsättningarna för infiltration i området anses därmed vara goda. 8(16)

9 4.2 Avvattning av eventuellt atrium Som nämnts under ändrade förutsättningar kan det bli aktuellt med ett atrium inom skolbyggnaden. Detta blir i så fall ett instängt område som inte kan avvattnas via ytavrinning såsom föreslagits i tidigare dagvattenutredning. Dagvatten som bildas inom atriet och från eventuella takytor som lutar in mot atriet föreslås avvattnas via rännstensbrunnar, alternativt kupolbrunnar som anläggs i så kallade Rain gardens, dvs. växtbäddar. Den senare innebär en viss fördröjning och partikelavskiljning av dagvattnet. Från brunnarna avleds dagvattnet via dagvattenledningar till ett underjordiskt magasin. En dagvattenledning hamnar minst 1,2 m under marknivå (frostfritt djup) eller ännu djupare beroende på konstruktionen och om detta vatten ska ledas till ytan tillkommer en dagvattenpump. Fördelen med att avleda vattnet till ett underjordiskt magasin är att vattnet inte behöver pumpas tillbaka till ytan utan kan rinna med självfall. Dagvattenledningen förgrenas med fördel till en dräneringsledning i det underjordiska magasinet för att få en jämn spridning i magasinet. 4.3 Underjordiskt magasin Lämplig placering av ett underjordiskt magasin för hantering av dagvatten från atriet bedöms vara i det västra området där moränen är något mindre packad. Infiltrationskapaciteten i det norra området bedöms vara otillräcklig för att anlägga ett infiltrationsmagasin. Risken att detta inte töms mellan regntillfällen är stor. Det innebär i sin tur en risk för dämning av vatten i dagvattenledningen och upp i atriet, med eventuella skador på fastigheten som följd. Med placering i det västra området anses risken vara mindre för att magasinet överbelastas vid upprepade regntillfällen eftersom infiltrationskapaciteten är bättre. Grundvattenytan ligger flera meter under marknivå i såväl GW1 och GW2 och är således inget hinder för anläggande av underjordiska magasin inom det västra planområdet. Dimensionering av ett eventuellt underjordiskt magasin behöver göras i detalj när ytor och placering är bestämd. För att få en uppfattning av nödvändig magasinsvolym har en översiktlig beräkning gjorts beroende på vilka ytor som avvattnas mot atriet, se Tabell 3. Beräkningarna baseras på att magasinet töms minst inom en 48h period och utformas som ett makadammagasin med en antagen hålrumsvolym på 30 %. Infiltration antas endast ske från sidorna eftersom bottenarean över tid kommer att sätta igen med finkornigt material. Tabell 3. Exempel på beräkning av nödvändig magasinvolym för att avvattna atriet Ansatt yta (m 2 ) Avrinningskoefficient Dimensionerande utflöde från magasin (l/s) Nödvändig volym i makadammagasin (m 3 ) Atriet , Atriet + Takytor resp , (16)

10 4.4 Dimensionering av öppen dagvattenlösning Infiltration och utformning För att beräkna nödvändig utjämningsvolym för en dagvattenlösning som bygger på infiltration som utlopp är det viktigt att definiera hur stor infiltrationen är. Infiltrationen beror dels på jordarternas infiltrationskapacitet och dels på om vatten står tillräckligt länge över ytan för att hinna infiltrera. Regnets totalvolym minus den volym som kan infiltrera bestämmer den volym som behöver magasineras. Ju större ytor som kan bidra till infiltration desto mindre blir således magasinsvolymen. Den area som kan bidra till infiltration beror till stora delar på den slutgiltiga utformningen. Fördröjning och trög avledning ökar infiltrationen längs vattnets väg medan snabb avrinning leder till att en mindre del av regnet hinner infiltrera. Snabb transport över en gräsyta, t.ex. på grund av brant lutning, leder till sämre infiltration medan åtgärder såsom dämmen och svag lutning istället leder till högre potential för infiltration. I det här skedet är det svårt att avgöra hur den slutgiltiga utformningen kommer att se ut. Som en känslighetsanalys har därför beräkningar gjorts för två alternativ: 1. Diken utan dämmen där vattnet transporteras direkt till en damm. 2. Diken med dämmen där vattnet fördröjs och dämmer upp tills att det rinner vidare ner till en damm En fördel med att anlägga dämmen är det går att tillgodogöra sig en större del av den tillgängliga volymen i diket. Det är dock viktigt att dämmena konstrueras med bred överfallskant för att säkerställa stor bräddningskapacitet Avvattning och principlösning Avvattning av skolgård, tak och parkeringsytor föreslås ske enligt samma princip som beskrivits i den tidigare dagvattenutredningen, dvs. med höjdsättning som tillåter ytlig avrinning mot diken i söder och norr. Vattnets avleds i dessa diken vidare till en infiltrationsdamm i sydvästra delen av området. Dikena kan antingen utformas med eller utan dämmen för ökad fördröjning av flödet. Utifrån dagvattenutredningens grova principskiss har ett mer detaljerat utformningsförslag tagits fram av Landskapsingenjören. Avvattning sker på liknande sätt som i tidigare utredning med komplementet att dämmen anläggs i dikena i väster (Alt 2). Avvattning av främre delen av fastigheten föreslås även fortsättningsvis ske via öppna svackdiken eller annan form av linjeavvattning. Föreslagen dagvattenlösning, motsvarande Alt 2, visas i Figur 5. Avvattning enligt Alternativ 1 sker i princip på samma sätt med skillnaderna att det inte läggs in dämmen i dikena samt att dammen i väster behöver vara större än den som visas i Figur 5. 10(16)

11 Figur 5. Förslag till utformning av dagvattenlösning med dämmen (Alt 2). Skillnaden i markanvändning mellan utformning av Alternativ 1 och 2 är att det första tar större markområden i anspråk i väster omkring dammen. Det krävs helt enkelt större magasinsvolym i dammen vid Alt 1 eftersom den tillgängliga volymen i dikena bara kan utnyttjas upp till dammens bräddnivå +8,6. Beräkningar av nödvändig magasineringsvolym och exempel på utformning görs i kap Dimensioneringsberäkningar Små partiklar kommer att sedimentera i dikena och dammen vilket över tid minskar deras infiltrationskapacitet. För att ta hänsyn till detta antas att bara hälften av bottenarean bidrar till infiltration. I Tabell 4 sammanfattas beräkningarna av nödvändig magasineringsvolym för två alternativ, med eller utan dämmen. Samma beräkningsförutsättningar och metod har använts som i den ursprungliga dagvattenutredningen. 11(16)

12 Tabell 4. Beräkningar av utjämningsvolym vid ett 10-årsregn + klimatfaktor 1,3 för två alternativ. Alt 1 utan dämmen. Alt 2 med dämmen. Alt 1 Alt 2 Beräknad infiltrationsarea m 2 Dimensionerande infiltration 1,7 1,9 l/s*ha Dimensionerande infiltration 8,3 9,1 l/s Hydraulisk konduktivitet diken m/s Hydraulisk konduktivitet damm Dimensionerande varaktighet regn 36 h 24 h Högsta dämningsnivå +8,6 Varierar beroende på höjd på dämmenas ö.k. (+8,6 - +9,1) Bottennivå på damm +8,0 Erforderlig utjämningsvolym m 3 Beräknad reducerad area* 2,53 ha Erforderlig utjämningsvolym per areaenhet m 3 /ha reducerad area * Reducerad area = Yta som bidrar till avrinning. Behov av mark för anläggande av damm är beroende av hur stor del av dikenas volym som kan göras tillgänglig. En grov överslagsberäkning av markbehov för anläggandet av dammen har gjorts utifrån antaganden om utformning, se Tabell 5. Dammens maximala vattendjup har satts till 6 dm och förslagsvis anläggs såväl damm och diken med flack släntlutning (minst 1:10) för att öka säkerheten för barnen. Dagvatten kommer generellt att infiltrera med mellan 7-15 mm/h vilket innebär att ett typiskt regn på 8 mm (motsvarande 3 månaders återkomsttid och 30 min varaktighet) infiltrerar på ca 1 h. 12(16)

13 Tabell 5. Översiktlig beräkning av markbehov beroende på utformning av den öppna dagvattenlösningen Alt 1 Alt 2 Släntlutning dike i väster 1:10 1:10 Släntlutning dike i öster 1:10 1:8 1:10 Dämningsnivå i diken +8,6 Varierar beroende på höjd på dämmenas ö.k. ( ) Dämningsnivå i damm +8,6 Bottennivå i damm +8,0 Bredd på dike i väster (ö.k.) m Bredd på dike i öster (ö.k.) 6 m Längd dike i väster m Längd dike i öster m Bredd på damm ca Ca m Längd på damm ca ca m Markbehov damm ca 1500 ca 900 m 2 5 Bedömning av ytlig avrinning och översvämning vid bräddning Vid regnsituationer som överstiger det dimensionerade fallet kommer utjämningsvolymen i diken och damm inte vara tillräcklig. I dessa fall kommer vatten att brädda över från den lägsta punkten inom planområdet. Dagvattenhanteringen sker på så sätt att dagvattnet samlas upp och transporteras till planområdets lägsta del, dammen i sydväst. Med korrekt höjdsättning kommer vatten inte att riskera att brädda ut eller översvämma inom fastigheten. Dammens överkant kommer att vara bräddpunkten och härifrån bräddar vattnet västerut vid nivån +8,6. Genom att studera höjderna i området samt vid iakttagelser på plats görs bedömningen att vattnet kommer att brädda från dammens överkant i sydvästlig riktning ner mot Lingenäsvägen. Härifrån rinner vattnet obehindrat längs med vägen till korsningen med en nylagd serviceväg. Servicevägen, som uppskattningsvis ligger ca 3-4 dm högre än omgivande mark, bildar ett instängt område vid korsningen med Lingenäsvägen. Vatten som bräddar kommer således bli stående i detta instängda område tills att det antingen infiltrerar eller bräddar över. Det instängda området ligger troligtvis inom ett område med lera vilket innebär dålig infiltration. Samtidigt utgör leran ett skydd mot föroreningstransport till närliggande grundvattenborror. Vid väldigt stora bräddvolymer eller dålig infiltration finns en risk för att vatten söker sig vidare västerut från det instängda området. 13(16)

14 För att avgöra om det finns risk för vidare bräddning och för att bestämma det instängda områdets storlek krävs modellberäkningar i 2D med en detaljerad höjdmodell. I Figur 6 visas den ytliga avrinningen från bräddpunkten ner mot korsningen som utgör en barriär samt en grov illustration av det instängda området. Figur 6. Bedömning av ytlig avrinning vid eventuell bräddning. Observera att det instängda området i figuren inte baseras på beräkningar utan endast är en illustration av vilken område som avses. Om utformning av damm och diken görs enligt alternativ 1 finns en tillgänglig utjämningsvolym i det öppna dagvattensystemet på ca 1450 m 3. Utifrån detta kan en bedömning göras av vilka regn som systemet klarar av. I Tabell 6 visas en sammanställning av erforderlig utjämningsvolym vid regn med olika återkomsttid och varaktighet i jämförelse med volymen i det öppna dagvattensystemet. Det framgår av tabellen att tillgänglig volym är tillräcklig för att klara av alla 25- och 50-årsregn uppemot 1h varaktighet och 100-årsregn upp till 30 min varaktighet. Det är främst vid stora volymregn, situationer med mindre intensiv och framförallt långvarig nederbörd, som vatten riskerar att brädda över till angränsande mark. Om utformning görs utifrån alternativ 2 är den tillgängliga volymen något mindre vilket också innebär att förmågan att ta emot stora volymregn minskar. 14(16)

15 Tabell 6. Beräkning av erforderlig magasinsvolym för regn med olika återkomsttid och varaktighet. Grön Ingen bräddning sker. Röd Bräddning sker Erforderlig magasinsvolym [m 3 ] Varaktighet Återkomsttid [år] [min] [Tim] (16)

16 6 Slutsatser och diskussion 6.1 Markbehov för öppen dagvattenlösning Jämförelsen mellan de två studerade alternativa utformningarna av den öppna dagvattenlösningen visar att alternativ 2 är att föredra. Utformningen innebär att dammen tar mindre mark i anspråk därför att en större del av den tillgängliga volymen i dikena kan användas för utjämning. Förutom denna fördel innebär en ökad fördröjning i systemet att reningen förbättras och att dagvattnet synliggörs på ett tydligare sätt och blir en integrerad del av gestaltningen. Det är dock viktigt att poängtera att dagvattenutredningen sker i ett tidigt skede och att det inte är möjligt att styra utformningen i detaljplanen. Av denna anledning rekommenderas att ett tillräckligt stort markområde avsätts i väster för en damm dimensionerad enligt alternativ 1. I de översiktliga beräkningarna har dammens bredd ansatts till mellan m vilket innebär att markområdet måste göras minst 25 m brett. Markområdet längs dikena behöver göras minst 20 m brett för att säkerställa tillräcklig volym och flacka slänter. För det dimensionerande 10- årsregnet + klimatfaktor 1,3 har nödvändig utjämningsvolym beräknats till totalt 1450 m 3 vilket för antagen fördelning av olika typer av ytor motsvarar 580 m 3 /ha reducerad area. 6.2 Hantering av bräddning och översvämningsrisk De negativa konsekvenserna av bräddning är ytlig avrinning över angränsande mark i väster samt risk för översvämning inom redovisat instängt område. På grund av fördröjning och trögheten i systemet anses eventuellt bräddat dagvatten vara relativt rent. En viss resuspension av fastlagda sediment i den torra dammen kan förväntas men generellt bör föroreningshalterna vara låga. Om konsekvenserna av bräddning vid redovisade regnsituationer inte anses godtagbara finns det möjlighet att kontrollera bräddningen. Detta kan exempelvis ske genom: Anläggande av trumma under serviceväg. Den enklaste åtgärden för att minska översvämningsrisken vid en eventuell bräddning är att helt enkelt säkerställa den ytliga avrinningen från det instängda området. Bräddning sker dock även fortsättningsvis relativt okontrollerat över angränsande mark till dammen. Ett öppet bräddike. Diket bildar en ytlig vattenväg och avleder vattnet västerut på ett kontrollerat sätt från en bestämd bräddpunkt i dammen. En trumma behöver anläggas under servicevägen för att säkerställa vidare transport från det instängda området mot Araslövssjön. En bräddledning. I dammen anläggs en bräddbrunn med bestämd bräddnivå som avleder dagvatten till en bräddledning vidare ner mot Araslövssjön. Ledningen anläggs under servicevägen. Avledning kan antingen ske via en öppen lösning som då tar viss mark i anspråk eller via ledning. Fördelen med en öppen lösning är att dagvattnet genomgår ytterligare rening innan det når Natura2000-området och Araslövssjön. Fördelen med en bräddledning jämfört med ett dike är att markanvändningen i närområdet inte påverkas eller hindras. Nackdelen kan vara att bräddledningen kräver stora dimensioner för att säkra avvattning även vid 100-årsregn. Om en öppen bräddledning anläggs bör det övervägas om den kan användas som ett komplement till dagvattenhanteringen inom tomten för att optimera markanvändningen inom fastigheten. 16(16)