Gäller fr o m

Transkript

1 11 Sida 1 1. Definition en är ett dokument som beskriver hur läkemedelshanteringen skall ske inom Hälso- och sjukvården i Landstinget Västmanland. Med läkemedelshantering avses ordination, iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel. 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Arbetsgrupp 6. Bilaga en har som sitt främsta syfte att säkerställa dokumentationen och övrig hantering av läkemedel. För att öka säkerheten i läkemedelshanteringen är det viktigt att gällande författning tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt inom Landstinget. Instruktion beskriver tillämpningen inom Hälso- och sjukvården i Landstinget Västmanland, utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råden SOSFS 2001:17 om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. ens inriktning gäller all läkemedelshantering inom Hälso- och sjukvården i Landstinget Västmanland. en är överordnad Handbok för hälso- och sjukvård. All legitimerad vårdpersonal med uppgift att hantera läkemedel har ett eget ansvar att arbeta enligt läkemedelsinstruktionens inriktning. Instruktionen har fastställts av Landstingsdirektören. Instruktionen är sammanställd av en arbetsgrupp överläkare Lena Steinholtz och vårdsamordnare Katharina Holmström-Engevik från Division Medicin och bitr. divisionschef Annette Daneryd Division Kirurgi samt apotekschef Britt Zanton och enhetschef Ulla-Carin Wiklund Sjukhusapoteket vid Centrallasarettet. Synpunkter kan lämnas till arbetsgruppen eller till Sjukhusapoteket i Västerås. Föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården, SOSFS 2001:17.

2 22 Sida 2 1. ANSVAR Allmänt Övergripande ansvar Ansvar på sjukhusnivå Ansvar på enhetsnivå Farmaceutiskt ansvar Läkarens ansvar Sjuksköterskans ansvar Annan personal och studerande ORDINATION REKVISITION Beställningsrutiner Transport av rekvisitioner Expedition Uttransport Fakturering och statistik FÖRVARING Ansvar Förråd Skötselanvisningar för läkemedelsförråd Kassation Användningstider och hållbarhet Narkotikakontroll Litteratur Medicinska gaser IORDNINGSTÄLLANDE Hanteringsmodell Iordningställande och administrering av läkemedel Tillredning ÖVERLÄMNANDE/ADMINISTRERING Allmänt Perorala läkemedel Läkemedel för injektion och infusion Hantering av läkemedel i infusionspåse Biverkningar KVALITETSSÄKRING Intern inspektion Kvalitetsgranskning ÖPPEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD LANDSTINGET VÄSTMANLAND Förskrivning i öppen vård Utskrivning till annan vårdform Dosdispensering Sökordsregister... 52

3 33 Sida 3 1. ANSVAR 1.1 Allmänt Vårdteam Den mest förekommande behandlingsformen inom sjukvården är läkemedelsterapi. Den medicinska utvecklingen har bl a inneburit fler potenta läkemedel och även mer invecklade metoder för behandling med läkemedel. För att patienten ska få en ändamålsenlig vård och behandling fordras ett mycket grannlaga arbete av hela vårdteamet. Rätt diagnos och rätt vald terapi är viktig, liksom kuranta läkemedel och rätt utförd tillförsel till patienten. Hanteringsrutinerna består av många moment och det finns risker för misstag, om de inte är väl genomtänkta. De bör alltid vara föremål för översyn och kvalitetssäkring. SOSFS 2001:17 Gällande föreskrifter och allmänna råd inom vården är SOSFS 2001:17. Författningen gäller även för enskild hälso- och sjukvård. Särskilda föreskrifter finns om ansvarsfördelning och läkemedelshantering inom ambulanssjukvården SOSFS 2005:22(M) för vaccinationsverksamhet (SOSFS 1999:18). I Läkemedelsverkets föreskrift (LVFS 1990:0) anges kontroll av radioaktiva läkemedel. I Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse AFS 2005:5 finns föreskrifter om handhavande av cytostatika. 1.2 Övergripande ansvar Vårdgivaren Författningen föreskriver vårdgivaren att tillse att säkra rutiner utarbetas för läkemedelshanteringen. Vårdgivaren skall ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshanteringen. (SOSFS 2001:17 2 kap 1 ) Instruktionen för läkemedelshantering har fastställts av Landstingsdirektören för Landstinget Västmanland.

4 Sida 1.3 Ansvar på sjukhusnivå Divisionscheferna tillser att kännedom om den reviderade författningen når samtliga verksamhetschefer. Samordning Då det ofta förekommer att patienter förflyttas mellan olika vårdenheter inom ett sjukhus är det nödvändigt att rutinerna för läkemedelshanteringen (inklusive ordinationshandlingar) utformas enhetligt inom sjukhuset i dess helhet. 1. Ansvar på enhetsnivå Verksamhetschef Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt skall läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel.(sosfs 2001:17 2 kap 2 ) Arbetsrutinerna och ansvarsfördelning inom kliniken skall dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshantering. Verksamhetschefen bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en extern kvalitetsgranskning minst en gång om året. Granskningen kan t ex utföras av en farmaceut. Verksamhetschefen har således ett övergripande ansvar som denne aldrig kan frånsäga sig. Men det framgår av Hälso- och sjukvårdslagen 30 att Verksamhetschefen får uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Delegering Instruktioner Det finns alltså möjligheter att utse flera delegater inom kliniken. Av de olika uppdragen, som ska ges till namngiven person, ska det klart framgå vad uppdraget gäller och hur länge det ska vara. Det är också lämpligt att ange när och hur uppföljning ska ske. Den som fått delegationen har själv ansvar för hur uppgifterna utformas och hur de ska genomföras. Kvar i verksamhetschefens ansvar ligger uppföljning och kontroll. I författningen påpekas vikten av att skriftliga instruktioner finns för varje avdelning/enhet. Verksamhetschefen initierar detta arbete. Själva utformningen uppdras åt den som har uppgifterna som sitt dagliga arbete och således största inblick och kompetens.

5 55 Sida 5 Yrkesansvar Verksamhetschefen fastställer de framtagna instruktionerna. Var och en har sedan sitt eget yrkesansvar hur arbetsuppgifterna genomförs. Verksamhetschefen bör vidare ange i instruktionen om överlåtande av arbetsuppgift från någon med formell kompetens till någon med reell kompetens får förekomma. Avdelningschef Ansvaret för avdelningens/enhetens läkemedelshantering och verkställandet av fastställda lokala regler och direktiv kan åläggas den legitimerade sjuksköterskan som är avdelningschef. I detta ansvar ligger att: svara för att allmänna författningar om läkemedelshanteringen och av sjukvårdshuvudmannen och verksamhetschefen fastställda lokala rutiner är kända och tillämpas, svara för att personalen fortlöpande får information och utbildning samt skolas in i de tekniker som kommer till användning i läkemedelshanteringen, svara för att kvalitetssäkringsarbetet i fråga om läkemedelshanteringen bedrivs enligt verksamhetschefens direktiv och vid behov i samarbete med farmaceut, svara för att avvikelser från författningar, lokala rutiner, instruktioner och i övrigt oönskade händelser, t ex tillgrepp av läkemedel, rapporteras till verksamhetschefen, följa utvecklingen inom läkemedelshanteringen och föreslå säkerhetshöjande åtgärder. Dessa uppgifter ska framgå av avdelningens instruktion som verksamhetschefen fastställer. Avdelningschefen kan sedan i sin tur genom arbetsfördelning uppdra åt en sjuksköterska att vara ansvarig för läkemedelsförrådet. Uppdrag Andra uppdrag som sjuksköterskan kan tilldelas är t ex undervisning i speciella tekniker i samband med administrering av läkemedel, information om gällande föreskrifter och författningar, kvalitetsuppföljning genom cirkelarbete m.m. samt kontroll av narkotikajournalerna. Det får anses lämpligt att avdelningschefen själv ansvarar för uppföljning av de olika uppdragen samt rapporteringen till verksamhetschefen. Vilka

6 66 Sida 6 personer som fått uppdrag ska framgå av avdelningens skriftliga instruktion. 1.5 Farmaceutiskt ansvar Kvalitetsgranska Dagligt samarbete Författningen föreskriver att farmaceut bör kvalitetsgranska läkemedelshanteringen årligen. Det är viktigt att farmaceutens kunskaper om läkemedel och dess hantering utnyttjas i ett nära samarbete med vården. För att ett effektivt kunskaps- och erfarenhetsutbyte ska kunna ske, bör ett sådant samarbete organiseras på ett lämpligt sätt. Det kan ske via olika typer av arbetsgrupper, där representanter från såväl avdelningar som Apotek ingår. Dessa grupper kan utgöra ett forum där allt som rör läkemedel kan tas upp, alltifrån praktisk läkemedelshantering till information och utbildning. Exempel på arbetsgrupper för mer specifika läkemedelsfrågor finns inom läkemedelskommittén. Likaså bör lämpliga samarbetsformer utvecklas med avdelningarna i deras dagliga hantering av läkemedel. Det kan röra sig om beställningsrutiner, bassortimentslista, lagervård, läkemedelskostnader och annan kvalitetssäkring. Se även text angående kvalitetssäkring kapitel Läkarens ansvar Anamnes Behandlingsplan Ordination Ansvaret för läkaren ligger ytterst i att fastställa diagnos och därefter ordinera erforderlig läkemedelsbehandling. I detta ansvar ligger även att ta upp en läkemedelsanamnes på av andra läkare insatt medicinering och ta ställning till om den ska fortsätta. Många gånger måste behandlingen inledningsvis vara symtomatisk, tills utredning visar på klarlagd sjukdomsorsak. Det är viktigt att så tidigt som möjligt upprätta en behandlingsplan, som ska dokumenteras i den journal läkaren för. Läkemedelsordinationerna skrivs på särskild ordinationshandling, som ska ge en samlad bild över patientens totala läkemedelsterapi. Ordinationshandlingen är även det underlag, som sjuksköterskan använder vid genomförandet av läkemedelsbehandlingen. Det är därför ett oeftergivligt krav att ordinationerna är entydigt utformade, så att det inte uppstår tolkningssvårigheter när de enskilda doserna ska tillföras patienten.

7 77 Sida 7 Riktigheten av ordinationen intygas med signum för varje enskilt läkemedel och ändring av tidigare införda ordinationer. Överföring till ny läkemedelsjournal Information Överföring av ordinationer från en läkemedelsjournal till en nyläkemedelsjournal bör göras av den läkare som är ansvarig för patientens vård. Sjuksköterskan kan överför ordinationen och sätter då ett signum, stämpel används. Läkare signerar snarast och ansvarar för riktigheten av de överförda ordinationerna. Läkarens ansvar omfattar också information angående syftet med behandlingen, vilka förändringar som är att vänta samt hur ev. biverkningar ska observeras. I ansvaret ligger dessutom uppföljning av behandlingsresultatet och att dagligen, ibland flera gånger under ett dygn, ta ställning till fortsatt eller ändrad terapi. Patientansvarig läkare ska, då patienten skrivs ut från sjukhuset upprätta ett schema för fortsatt läkemedelsbehandling. Detta tillsammans med erforderliga recept delges patienten, dennes vårdare samt vid behov familjeläkare. Se även punkt 8.2 inför utskrivning till annan vårdform. Läkemedel Vissa läkemedel (t ex för klinisk prövning, licenspreparat, ex tempore) behöver man förvissa sig om att de finns tillgängliga från Apotek, för att undvika avbrott i behandlingen. Eventuellt behöver läkemedel sändas med patienten från avdelningen. 1.7 Sjuksköterskans ansvar Formell kompetens Omvårdnadsjournal Assistans Genom sin utbildning har sjuksköterskan formell kompetens att ansvara för förvaring av läkemedel, iordningställande (dispensering) av ordinerade doser och överlämnande och administrering till patienten. Sjuksköterskans ansvar omfattar att känna till indikationen för behandlingen, förstå verkningsmekanismerna samt behärska metoder för undervisning av patienten. Sjuksköterskan signerar varje överlämnat läkemedel i ordinationshandlingen. Dessutom ska sjuksköterskan i sin omvårdnadsjournal dokumentera patientens behov av hjälpinsatser, för att förstå sin behandling, och vilka åtgärder som ska göras så att patientens intag sker på ett ändamålsenligt sätt. Slutligen journalför sjuksköterskan effekten av behandlingen. Huvudregeln är att sjuksköterskan själv utför ovan nämnda arbetsuppgifter. Därmed svarar hon för att en hög patientsäkerhet uppnås i den praktiska läkemedelsbehandlingen. Genom arbetsfördelning kan hon be om assistans

8 88 Sida 8 med vissa arbetsmoment, t ex tillförsel av utvärtes preparat, ögondroppar eller uppdelad, märkt läkemedelsdos. Detta förutsätter, att det inte finns risker för patientsäkerheten och att den som får arbetsuppgiften har en praktisk möjlighet att utföra den på ett korrekt sätt. Grundläggande bestämmelser om delegering finns i 2 kap lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvården område. 5. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. 6. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får överlåta en arbetsuppgift till någon annan endast när detta är förenligt med krav på en god och säker vård. Den som överlåter en arbetsuppgift till någon annan svarar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften. 1.8 Annan personal och studerande Reell kompetens Med annan personal förstås t ex undersköterska eller skötare. För deltagande i läkemedelshanteringen fordras reell kompetens eller handledning under tillsyn. Reell kompetens erhålls genom utbildning och uppföljning av kunskaper och färdigheter. Innehåll och former för utbildningen ska finnas angivna i klinikens eller enhetens arbetsorganisation. Som framgår i beskrivningen av sjuksköterskans ansvar ovan kan hon genom arbetsledning be om assistans med vissa arbetsuppgifter. Den som åtar sig arbetsuppgiften ansvarar själv för utförandet, t ex vid överlämnande/administrering. Sjuksköterskan ansvarar för innehållet av läkemedelsdosen, medan den som ger dosen till patienten alltid ansvarar för identifiering av patienten. En förutsättning för detta är, att doserna är märkta med patientnamn. Studerande Leg sjukhusfysiker Leg sjukgymnast Studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring inom hälso- och sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av den hälso- och sjukvårdspersonal som omnämns i 1 (d v s sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare). Legitimerade sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel samt administrera perorala radioaktiva läkemedel. Legitimerade sjukgymnaster får iordningställa och administrera läkemedel som skall ges till patienten i samband med fysioterapi. (SOSFS 2001:17 kap 1 )

9 99 Sida 9 2. ORDINATION Problem Entydig ordination Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat konstatera, att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit förväxlingar och feldoseringar i en utsträckning, som inte är acceptabel med hänsyn till patientsäkerheten. Många problem har uppmärksammats genom skärpta krav, vilket medfört att omfattande förändringar i avdelningarnas hanteringsrutiner har gjorts. Ordinationen skall ges skriftligt på ordinationshandlingen och styrkas med ordinerande läkares signum. En läkemedelsordination skall innehålla uppgifter om: läkemedlets namn läkemedelsform styrka dosering administrationssätt tidpunkt för administrering Doseringen skall anges som antalet tabletter eller andra avdelade läkemedelsdoser eller läkemedlets volym per doseringstillfälle. Om det är nödvändigt för att ordinationen av ett visst läkemedel skall bli tydlig, får doseringen, utan hinder av vad som sägs i första stycket, anges som mängden verksam substans per läkemedelsdos. Sådana läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshanteringen. Internationella enheter skall vid läkemedelsordination förkortas med E. (SOSFS 2001:17 3 kap 7 ) Om det behövs för att ge nödvändiga anvisningar för ordinationen, får en hänvisning till fastställda behandlingsscheman eller spädningsscheman göras i ordinationshandlingen. (SOSFS 2001:17 3 kap 8 )

10 1010 Sida 10 Följande ordinationstyper finns: stående ordination Kontinuerlig ordination tillfällig ordination Ordination vid behov Tillfällig ordination Muntlig ordination Telefon ordination Med tillfällig ordination avses läkemedel som ges vid ett enstaka behandlingstillfälle. Detta i motsats till ordination vid behov som ordinerats i förväg och avser en planerad behandling. En läkare eller tandläkare får ordinera läkemedel muntligt i situationer där patienten behöver omedelbar behandling. Ordination skall i efterhand dokumenteras i patientens ordinationshandling och bekräftas med läkarens eller tandläkarens signum.(sosfs 2001:17 3 kap 5 ). Läkemedel får ordineras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Ordinationer per telefon skall tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på den som ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen skall anges. Den som ordinerat läkemedel per telefon skall, om inte synnerliga hinder finns, i efterhand bekräfta ordinationen med sitt signum. En telefonordination får bekräftas skriftligen via telefax eller elektronisk post, förutsatt att säkra rutiner för elektronisk överföring av journaluppgifterna används. (SOSFS 2001:17 3 kap 6 ) Generella direktiv Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de generella direktiven skall anges indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan att en läkare kontaktas. Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning. Ordinationer enligt generella direktiv skall utfärdas restriktivt och omprövas regelbundet. Anvisningar för ordinationer enligt generella direktiv skall finnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. (SOSFS 2001:17 3 kap 9 ) För patienter som ofta får läkemedel genom generell förskrivning bör stående ordination övervägas.

11 1111 Sida 11 Direktiven kan förvaras i Apotekspärmen och hålls aktuella genom revidering varje år på respektive klinik. Nedanstående blankett är ett exempel på hur generella direktiv kan utformas. LÄKEMEDEL SOM FÅR GES UTAN SÄRSKILD LÄKARORDINATION Klinik...Sjukhus Enligt SOSFS 2001:17 får läkemedel utdelas av sjuksköterska genom generella direktiv. Detta måste ske med stor restriktivitet och läkare ska ta ställning till eventuell fortsatt medicinering. De generella direktiven skall innehålla en tydlig indikation, kontraindikation, dosering och antal gånger läkemedlet får ges till en patient utan att läkare kontaktas. Given dos ska registreras i journalhandling INDIKATION LÄKEMEDEL VUXENDOS=maxdos ANMÄRKNINGAR/KONTRAINDIKATION FÖRSTOPPNING Microlax lösn 5 ml rektalt Effekt inom 5-15 minuter HALSBRÄNNA Novaluzid tabl mixt 1-2 tabl 5-10 ml HOSTA Nipaxon tabl 1 tabl mixt 20 ml 2,5 mg/ml ILLAMÅENDE Primperan supp 20 mg 1 stolpiller Ej vid grav njurinsufficiens Mot svår rethosta NÄSTÄPPA Nezeril endospipett 0,5 mg/ml 1 pipett var näsborre SMÄRTA Alvedon tabl 0,5 g mixt 2 mg/ml supp 0,5 g 1 tabl 20 ml 1 stolpiller Tradolan tabl 50 mg 1 tabl Ej vid lever/njurinsufficiens INSOMNING Propavan tabl 25 mg 1 tabl Ej vid sömnapné Datum Ort Ledningsansvarig läkare Synonymer En aktuell lista över läkemedel som kan bytas mot andra med samma innehåll, synonymer, kan fås från Centrala läkemedelskommittén. Den ska undertecknas av ansvarig läkare (liksom övriga behandlings-pm, t ex för

12 1212 Sida 12 akutbricka), då kan ansvarig sjuksköterska använda de läkemedel som finns i förrådet till patienter som ordinerats en annan synonym. Läkemedelsjournal Ordination Journalen ska ge en samlad bild av patientens ordinerade och tillförda läkemedel. Överföringar till andra arbetsunderlag (t ex vätskelistor) får ej förekomma. Hänvisning kan dock göras till behandlingsscheman (t ex för Heparin). Detta innebär att: såväl stående som tillfälliga ordinationer återfinns på samma dokument journalen utgör både ordinations- och dispenseringsunderlag signering sker när ordinerade läkemedel tillförts. Anpassade läkemedelsjournaler finns för olika verksamheters krav. Läkemedelsjournalen skall tillgodose författningsmässiga krav. Signum Inom sluten hälso- och sjukvård skall läkemedelsordinationerna föras in i en särskild ordinationshandling. Den som ordinerar läkemedel skall med sitt signum i ordinationshandlingen bekräfta varje ordination och ändring av tidigare införda ordinationer. Inom anestesiverksamhet får en ordination avse en sådan sammanhållen anestesiform som finns förtecknad i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. (SOSFS 2001:17 3 kap 3 ) Läkemedelsdokumentation Manual För detaljerade anvisningar angående användningen av läkemedelsjournalen hänvisas till Manualen Dokumentation av läkemedelshantering.

13 1313 Sida REKVISITION 3.1 Beställningsrutiner Läkemedel får endast rekvireras av sådan behörig hälso- och sjukvårdspersonal som namngivits i den lokala instruktion för läkemedelshantering. (SOSFS 2001:17 5 kap 1 ) Frekvens Rutinerna för beställning anges i den lokala instruktionen. I denna bör framgå att ansvaret för rekvirering av läkemedel tilldelas namngiven

14 11 Sida 1 sjuksköterska. Ansvaret omfattar alla de läkemedel som avdelningen/mottagningen behöver, men vid val mellan synonyma läkemedel bör upphandlade läkemedel och basläkemedelslistan följas (hänvisningar finns inlagda i webb-abest). Lämplig beställningsmängd för frekventa läkemedel är en månads förbrukning, under förutsättning att utrymme för detta finns i avdelningsförrådet. För läkemedel med liten åtgång bör liten storlek på förpackningen eller del av förpackning beställas. Del av förpackning (tabl, kaps) levereras av Apoteket endosförpackade. Elektroniska rekvisitioner Rekvisitionsblock Kontrollvaror Apoteket fyller på Extempore Det säkraste sättet är att beställa läkemedel via elektronisk överföring från avdelning till apotek (webb-abest). Avdelningen får ett verktyg, som ger tillgång till information om vad som finns i lager på apoteket, styrkor och storlekar, priser, rekommenderade preparat, vilka avdelningar som beställt efterfrågat preparat den senaste tiden etc. Vid manuell beställning används speciella rekvisitionsblock som erhålls från levererande Apotek. De är av två typer, "Läkemedelsrekvisition" och "Läkemedelsrekvisition kontrollvaror". Odenaturerad sprit och narkotika (grupp II-V) beställs som övriga läkemedel i Webb-abest och vid manuell beställning på gul läkemedelsrekvisition för kontrollvaror. Mängden och styrkan ska förtydligas med bokstäver, t ex: "två x tio x en ml". Apoteket kan fylla på ett bestämt basläkemedelssortiment i förrådet, så kallad läkemedelsservice - avtal tecknas. Rekvisition av annat läkemedel än registrerat t ex extempore (apotekstillverkade läkemedel) skall uppta av läkare godkänd dosering och/eller anvisning om användandet. Beställningen skall undertecknas av läkare. Vid återkommande beställning av en extemporeberedning kan ansvarig läkare skriva beredningen med styrka, dosering samt underskrift på ett dokument (giltigt 1 år) som apoteket tillhandahåller. Beställning kan då skrivas under av ansvarig sköterska. Produktresuméer ("FASS-texter") för vissa extemporepreparat och licenspreparat finns att få från Apoteket.

15 1515 Sida 15 Licenspreparat Läkemedel, som inte är registrerat som godkänt läkemedel, kan erhållas på licens efter ansökan från Apoteket till Läkemedelsverket. Licensmotivering (underskriven av läkare) lämnas till Apoteket. Blankett finns på Läkemedelsverkets hemsida ( eller kan fås från Apoteket. Vid rekvisition av licenspreparat till enskild patient måste födelsedata och namn samt dosering anges på rekvisitionen. Dessa uppgifter och ordinerande läkare anges på den etikett som skrivs på Apoteket. Generell licens I vissa fall kan så kallad generell licens beviljas för t ex en klinik. Underskrift/Behörighet Vid elektronisk beställning skickas beställningen av behörig beställare. Behörighet läggs upp enligt delegering i lokal instruktion. Vid manuell beställning kontrolleras rekvisitionen, dateras och undertecknas av i lokala instruktionen namngiven sjuksköterska. På t ex öppen mottagning utan sjuksköterskebemanning ansvarar läkare för rekvisition av läkemedel. Klinisk prövning Icke godkända läkemedel kan också ingå i en klinisk prövning. Förpackningarna ska levereras från Apotek. Även godkända läkemedel kan ingå i en klinisk prövning, ensamt eller tillsammans med ett icke godkänt läkemedel. Nystartade kliniska prövningar ska anmälas till läkemedelskommittén. Egna Läkemedel Läkemedel som patienten medför till avdelningen skall sändas hem med anhörig. Går ej detta ska patientens privata medicin låsas in i ett speciellt utrymme. Lägg patientens läkemedel i kuvert eller påse, försegla och märk med patientens namn och födelsedatum. Patientens medhavda läkemedel får användas endast i väntan på apoteksleverans efter ordination och under kortare tid. En förutsättning är, att läkemedlen förvaras i originalförpackning under rätt förhållanden (temperartur, ev. torrt, mörkt) och ej ges till annan patient. Fullständig läkemedelsanamnes skall tas, journalföras och signeras av läkare. Om patienterna själva vill sköta sin medicinering kan detta vara tillåtet under förutsättning att patienten bedöms kunna klara detta och att läkemedlen kan förvaras på ett betryggande sätt (får ej vara åtkomliga för andra patienter). Tydliga lokala instruktioner skall finnas. Alla ordinerade läkemedel ska skrivas in i läkemedelslistan och tydliga noteringar. Informationen Sköter Själv eller SS, ska skrivas i läkemedelsrutan på de läkemedel som patienten själv tar från egen dosett eller egna förpackningar. Sjuksköterskan ska vid varje dostillfälle kontrollera och dokumentera med en * i läkemedelslistan att patienten tagit sina egna läkemedel.

16 1616 Sida 16 Medhavda dosdispenserade läkemedel får endast användas under förutsättning att hela den delade dosen används. Apoteksbeställningar Jourtid Lån Akutskåp Antidoter Ambulanser Akutväskor Akutbrickor När Apoteket är stängt, kan det vara nödvändigt att låna läkemedel från annan avdelning enligt lokal instruktion. Avtal om jourbeställningar via Sjukhusapoteket Akademiska sjukhuset i Uppsala finns. Se instruktion i apotekspärmen för Apoteksbeställningar på jourtid". Vid lån mellan avdelningar skall den avdelning som lånar fylla i läkemedlets namn och styrka samt datum och signum på läkemedelspåsen. Därefter bekräftar utlämnaren riktigheten med sitt signum eller lämnar helst ut en originalförpackning. Narkotika måste dessutom föras in i narkotikajournalen både på den utlånande och den inlånande avdelningen (kontrasignering). Lånade läkemedel ska normalt inte återlämnas. Om så sker skall de återlämnas i originalförpackning. När apoteksleveransen kommer, ska lånade tabletter i påse eller bägare kasseras. Den som lånar läkemedel skall kunna identifiera sig. När läkemedel hämtas i akutskåp ska en rekvisition bifogas och omgående sändas till Apoteket, så att bristen kan ersättas. Lokal instruktion och förteckning över innehållet i akutskåpet finns i Apotekspärmen. Samma rutiner gäller för antidoter. Inom ambulanssjukvården finns vissa läkemedel som även icke legitimerade personer får iordningställa och överlämna till patient. Läkare ger direktiv om vilka läkemedel som är aktuella. (SOSFS 2005:22M) Påfyllning av läkemedel i akutväskor hanteras enligt lokala instruktioner. För brådskande fall, framför allt vid risk för allergiska reaktioner, ska en akutbricka finnas tillgänglig på avdelningen/mottagning. En sådan innehåller enstaka ampuller och utensilier för injektion. Innehåll och instruktion för sjuksköterska ska vara skriftligen godkända av ledningsansvarig läkare, men bör åtminstone omfatta följande injektionsläkemedel. Se även SOSFS 1999:26.

17 1717 Sida 17 Adrenalin inj.vätska (färdigspädd, kan förvaras i rumstemperatur) 0,1 mg/ml 0,1 mg/ml Atropin injektionsvätska 0,5 mg/ml 1 x 10 ml Betapred injektionsvätska mg/ml 2 x 1 ml Tavegyl injektionsvätska 1 mg/ml 1 x 1 ml Teofyllin injektionsvätska 20 mg/ml 1 x 10 ml Ventoline inhalationsvätska 2 mg/ml 1 x 2,5 ml NaCl injektionsvätska 9 mg/ml 3 x 10 ml Ovan redovisas den akutläkemedelslista som finns Division Medicin, Västerås. Dessutom behövs följande utensilier: Spritkompresser Kanyl (0, x 19) Kanyl (0,5 x 25) Kanyl (1,2 x 50) Spruta 2 ml Spruta 10 ml Venflon (0,8 x 25 mm) blå Venflon (1,0 x 32 mm) rosa Tape Ampullfil Stasband 2 st 2 st 2 st 2 st 2 st 2 st 2 st 2 st 1 st 1 st 1 st Akutask med olika innehåll kan beställas färdigpackade från Apoteket (Akutläkemedel vid astma/allergi, Akutläkemedel vid hjärtstopp och Akutläkemedel vid hjärtsvikt/hypoglykemi, status epilepticus). 3.2 Transport av rekvisitioner Elektroniska beställningar Rekvisitioner skickas helst elektroniskt (webb-abest ). Det är det säkraste och snabbaste sättet Brevlådor Telefonbeställning Pappersrekvisitioner kan lämnas direkt till apoteket eller i speciella brevlådor. Brevlådorna töms klockan 8 varje morgon. Det går också att faxa in beställningar (skriftlig överenskommelse krävs). Ett annat alternativ är att sända rekvisitioner till Apoteket i ett internpostkuvert eller via rörpost. Arbetsrutinerna är på vårdavdelning, mottagning och sjukhusapotek så utformade att rekvisition per telefon inte bör förekomma. Undantag från regeln avser i första hand sådana sjukvårdsinrättningar som ligger på stort

18 1818 Sida 18 avstånd från det levererande Apoteket och har glesa leveranstillfällen. Där kan komplettering behöva ske genom telefonrekvisition i undantagsfall. Fax är dock för dessa sjukvårdsinrättningar ett bättre alternativ. I Apotekspärmen står närmare om de lokala rekvisitionsrutinerna. 3.3 Expedition Genomgång Kontroll Restbevakning På Apoteket kontrolleras samtliga rekvisitioner av en farmaceut. Eventuella kompletteringar och rättelser inhämtas per telefon. Byte till upphandlat och/eller av läkemedelskommitten rekommenderat preparat enligt baslistan görs utan kontakt med avdelningen ( ett meddelande bifogas dock varan). Innan läkemedlen skickas till avdelningen görs en kontroll av att läkemedlen som levereras överensstämmer med det som finns upptaget på rekvisitionen. Den person som ansvarar för expeditionen markerar med sitt signum att kontrollen har utförts, varefter läkemedelslådan plomberas. Om ett läkemedel ej finns i lager eller tillfälligt är slut, görs en markering på följesedeln. För att bedöma om akut behov föreligger, kan farmaceuten behöva ringa till avdelningen. Så snart varan kommer hem till Apoteket, skickas den till avdelningen tillsammans med en kopia av Apotekets restnoteringskort. Skulle det dröja mer än en vecka tar antingen Apoteket eller avdelningen/mottagningen kontakt. För apotekstillverkade beredningar och licenspreparat kan man få räkna med längre leveranstid. 3. Uttransport Leveransavtal Uttransport av läkemedel sker genom sjukhusets försorg enligt ett leveransavtal, som ingåtts mellan sjukhuset och Apoteket AB. Leveranskontroll Apoteksleveransen ska överlämnas till behörig person (se punkt.1). Sjuksköterskan på avdelningen ska kontrollera, att plomberingen är obruten och att de erhållna läkemedlen överensstämmer med gjord rekvisition. Kontroll sker mot följesedel, som sedan sparas i särskild pärm för kontroll av fakturan. Läkemedlen ska om möjligt packas upp genast (särskilt om kylvaror rekvirerats) och placeras i läkemedelsförrådet. Eventuella anmärkningar ska omgående eller senast dagen därpå göras till Apoteket för rättelse. Tom låda Tomma lådor hämtas samtidigt som läkemedelslådorna körs ut till avdelningarna och mottagningarna. Endast en tom låda får förvaras på avdelningen, för att sända returer i, övriga skickas till Apoteket. Har lådorna blivit smutsiga, torkas de först av på avdelningen.

19 1919 Sida Fakturering och statistik Prissättning Statistik På Apoteket prissätts rekvisitionerna genom att varunummer, antal, datum och leveransställets kodnummer rapporteras via företagsnätet till en central dator. Där behandlas alla data, så att dels faktura dels förbrukningsstatistik skapas varje månad. Vid behov av en särskild analys av förbrukningen finns dessa data tillgängliga på sjukhusapoteken. Exempel på sådana analys är aktuell förbrukning på viss klinik, ökning eller minskning av dyra eller nya preparat och jämförelse av förbrukningen för vissa grupper av läkemedel. Statistikprogrammet X-plain ger möjlighet till terapeutiska och ekonomiska analyser av läkemedelsinköpen till sjukhusets enheter. Ur den samlade databasen, som bygger på den fakturering som skett, kan följande frågor ställas: vad har köpts? (på ATC-nivå enl FASS, preparat el varunummer) vem har köpt? (sjukhus, klinik, avdelning) hur mycket har köpts? (kr, dygnsdoser, förpackningsenheter) när köptes det? (1 månad - 3 år bakåt). För den praktiska hanteringen på avdelningen kan det vara värdefullt att dessutom kunna erhålla sortimentslistor, inventeringslistor etc. Läkemedelsstatisik är ett tilläggsåtagande i avtalet mellan Apoteket AB och Västmanlands läns landsting. Detta innebär att avdelningen/kliniken betalar för statistik som apoteket tillhandahåller. Avtal Faktura Apoteket AB tecknar sjukhusavtal direkt med landstinget Västmanland. I prissättningshänseende skiljs numera läkemedelet från apotekstjänsten. Det betyder att sjukhuset betalar exakt det pris på varan som apoteket betalar i inköp. Vissa läkemedel upphandlas till den slutna vården, vilket kan innebära att betydande rabatter erhålles. Dessa rabatter betalas mestadels tillbaka påföljande år. Avdelningarna och mottagningarna erhåller en specifikation över månadens inköp från Apoteket. Avdelningschef eller motsvarande gör en rimlighetskontroll av denna. Antal och belopp bör vara rimliga och kan vid behov kontrolleras mot följesedlar. Som regel bör en vara finnas upptagen på en enda följesedel, eftersom en månads förbrukning är lagom beställningskvantitet. Har för stora mängder beställts hem, kan pengar sparas genom att de i god tid returneras till Apoteket (se även punkt.3).

20 2020 Sida 20 Om rimlighetskontrollen visar felaktigheter, ska Apoteket snarast meddelas för rättelse.. FÖRVARING.1 Ansvar Ansvarig sjuksköterska Läkemedel får endast rekvireras av behörig person som delegerats uppgiften i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Ansvaret för rekvisition och förvaring skall framgå av avdelningens lokala instruktion. På varje avdelning/mottagning skall det finnas en utsedd sjuksköterska med huvudansvar för följande uppgifter: Huvudansvar för rekvisition av läkemedel och får därmed underteckna rekvisition/elektronisk beställning ordningen i läkemedelsförrådet journalföring av narkotika att indragningsskrivelserna och meddelanden från Apoteket åtgärdas kontrollen av nycklar kontrollen av leveranser från Apoteket att listan över bassortimentet hålls aktuell. se till att nya författningar angående läkemedelshanteringen och övrig skriftlig information cirkulerar bland avdelningens sjuksköterskor som signerar inläst material. Ansvara för att regelbunden information ges om rutinerna i förrådet, nya läkemedel och läkemedelshantering t ex vid sjuksköterskemöten. Skriftliga rutiner Sjuksköterska ansvarig för läkemedelsförrådet har utöver de angivna uppgifterna att utarbeta skriftliga avdelningsanpassade rutiner över: Rekvisitionsförfarandet Ordningen i läkemedelsförrådet Innehav av nyckel/passerkort Narkotikahantering och registrering Läkemedel, rekvisitionsblock och ev receptblock ska förvaras inlåsta. Endast sjuksköterska som dagligen iordningställer/ administrerar läkemedelsdoser får inneha nycklar till läkemedelsförrådet. Nycklar Kontrollen av antalet nycklar till läkemedelsförrådet liksom förvaringen ske på ett helt tillfredsställande sätt. Stor restriktivitet med antalet nycklar ska iakttas. Ansvarig sjuksköterska svarar för att nycklarna inventeras med jämna mellanrum. Utförd kontroll antecknas lämpligen i en nyckellista, som

21 2121 Sida 21 förvaras i Apotekspärmen. Om nyckel förkommer ska låset bytas omedelbart..2 Förråd Bassortiment Akutsortiment Lokaler Läkemedelsförråd Läkemedelsrum Avdelningen bör ta fram det bassortiment, som används frekvent och som ska lagerhållas i rimliga kvantiteter. Apoteket kan hjälpa till att via försäljningsstatistiken ta fram en frekvenslista, som underlättar detta arbete. Detta görs i samband med införande av elektroniska beställningar. När sortimentet skall uppdateras (en till två gånger/år) kan apoteket hjälpa till (tilläggstjänst). Ur denna bassortimentslista bör akutsortimentet markeras, d v s de läkemedel som alltid måste finnas i lager för att snabbt kunna sättas in. Läkemedelsförrådet bör vara beläget, så att arbetet kan utföras ostört, vilket är svårt att uppnå på avdelningsexpeditionerna. Det bästa alternativet är särskilda läkemedelsrum. God belysning är också väsentlig ur säkerhetssynpunkt. Läkemedel lagerhålls på avdelning i läkemedelsförråd och detta kan ske enligt följande alternativ: a) Speciellt läkemedelsrum. I detta rum finns förutom läkemedel, sprutor och kanyler och andra hjälpmedel för iordningställande av patientdos. Fördelar med detta är: att förvaring kan ske på öppna hyllor med god överskådlighet att arbetet kan utföras ostört att endast en nyckel behövs för hela förrådet. Medicinskåp Läkemedelsvagnar Vätskevagnar b) Medicinskåp och eventuellt medicinkylskåp, vid behov kompletterat med låsbart förvaringsutrymme för vätskor (infusionsvätskor, spolvätskor, lösningar för huddesinfektion mm). c) Läkemedelsvagnar betraktas som förråd. De ska vara låsta och förvaras betryggande när de inte direkt används. Lådorna i vagnen är normalt patientbundna. Vissa lådor kan disponeras för de vanligaste läkemedlen, som ordineras generellt eller vid behov, och för sprutor och andra doseringshjälpmedel. d) Vätskevagnar är speciella vagnar, som innehåller infusions- och spolvätskor. Byte av vagn sker på bestämda dagar, varvid full vagn levereras och den tömda vagnen går i retur. Apoteket går igenom och

22 2222 Sida 22 kompletterar vagnen efter en innehållsförteckning som gjorts upp med avdelningen/enheten. Systemet innebär att man på avdelningen inte behöver beställa själv samt slipper tomemballage och tunga lyft. Vagnen ska förvaras betryggande, t ex i läkemedelsrum, där den då ersätter en hyllmodul. Rutin för rengöring av vätskevagn en gång i månaden skall finnas på varje avdelning. Sprutor och kanyler Tekniska medel Fyra grupper Basförråd av sprutor och kanyler bör vara låsta. Om de ej förvaras i originalkartong kasseras de efter ett år. OBS! Medel för tekniskt bruk (dvs rengöringsmedel, desinfektionslösningar för lokaler och utensilier samt reagenser) ska förvaras i annat utrymme. På vissa avdelningar, t ex barnavdelningar och psykiatriska avdelningar, bör detta utrymme vara låsbart. Medel för tekniskt bruk får ej fyllas över i omärkta eller felaktigt märkta förpackningar, såsom begagnade läkemedelsförpackningar. Läkemedel placeras lämpligast i fyra från varandra skilda grupper: a) läkemedel för injektion b) övriga läkemedel för invärtes bruk c) läkemedel för utvärtes bruk. d) kontrolläkemedel På avdelningar med läkemedelsservice förvaras basläkemedel i bokstavsordning med fördel åtskilda från övrigt sortiment. Kallt Svalt Rumstemperatur Vissa läkemedel kräver kall förvaring (+2 +8 ). Dessa ska förvaras i kylskåp utrustat med termometer. Kylskåpstemperaturen kontrolleras vid översyn av förrådet och avfrostning görs vid behov. Temperaturen varierar emellertid mellan olika platser i kylskåpet och i kylskåpsdörren är den i allmänhet för hög för känsliga preparat (t ex vacciner). I medicinkylskåpet får endast läkemedel förvaras. Läkemedel som ska förvaras svalt ( ) förvaras vanligen i kylskåp Under begränsad tid kan de förvaras i rumstemperatur ( ), men observera att hållbarhetstiden då förkortas. Läkemedel som måste förvaras vid rumstemperatur får förändrad effekt vid förvaring under +15 C. Detta beror på utfällning av aktiv eller annan substans i lösningar (Alvedon mixtur, Gaviscon mixtur, m fl) eller på partikeltillväxt i suspensioner (kortikosteroider för injektion) om de placeras i kylskåp. Andra följder är dosaerosoler som inte fungerar och lösningar som blir för trögflytande. De läkemedel som ej får förvaras i kylskåp är förtecknade i Apotekspärmen.

23 2323 Sida 23 Utanför förrådet I vårdsalen Originalförpackning Läkemedelsprov Om det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som måste vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrådet. Dessa läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. (SOSFS 2001:17 6 kap 2 ) Vid patientens säng kan sådana läkemedel förvaras som patienten är väl förtrogen med och själv får inta,se punkt 3.1. Läkemedel ska förvaras i sin originalförpackning, så att Apotekets märkning och hållbarhetsuppgifter finns med. Omfyllning till annan förpackning är ej tillåten. Läkemedelsprov får tillverkaren dela ut i enstaka förpackningar som information till läkare om utformningen av läkemedlet och dess förpackning. De får inte placeras i läkemedelsförrådet och får ej användas för behandling av patient (LVFS 1995:25)..3 Skötselanvisningar för läkemedelsförråd Översyn Genomgång av läkemedelsförråden bör ske en gång i månaden. Datum och verkställande sjuksköterskas signum antecknas på lista eller i loggbok som förvaras i läkemedelsförrådet. Läkemedel, som inte längre är avsedda att användas, avlägsnas.

24 22 Sida 2 Returer Returnera obrutna förpackningar av läkemedel som satts ut eller finns i för stora lager. Skötselanvisningar för läkemedelsförråd (anslås i läkemedelsförrådet) SYFTE RUTIN VID STÄDNING 1. Läkemedel ska vara i fullgott skick. 2. Läkemedel ska vara överskådligt ordnade. 3. Läkemedel ska vara avsedda att användas inom rimlig tid. 1. Kylskåp: Avfrostat, rätt temp (2 8 C). 2. Brutna förpackningar: Kassera överflödiga (= efter högst 2 år) och för gamla (enl utgångsdatum el lista över användningstider). 3. Obrutna förpackningar: Kassera förpackningar med passerat utgångsdatum. Där utgångsdatum ej är passerat, returneras de till Apoteket, så snart de inte används regelbundet.. Fel på läkemedel: Om man hittar t ex fällning, missfärgning eller dylikt, kontakta Apoteket. 5. Kontrollera indragningsskrivelser: Ansvarig för förrådet signerar och sätter in dem i Apotekspärmen till nästa inspektion av farmaceut. Genomgång av förråd ska ske en gång i månaden. Översynsdatum samt verkställande sjuksköterskas signum antecknas. Även obrutna förpackningar som passerat utgångsdatum ska kasseras, men genom att i god tid returnera läkemedel som ej används, kan dessa återanvändas på annan avdelning. Lådan plomberas/låses alltid, när den innehåller läkemedel, och överlämnas då personligen till transportör eller vaktmästare. Kreditering Avdelningen kan i vissa fall få returnerade förpackningar krediterade om: förpackningen är obruten läkemedlet är lagervara på Apoteket kostnaden är minst 500 kr läkemedlet har tillräcklig återstående hållbarhet.

25 2525 Sida 25 Kylskåpsvaror krediteras endast i undantagsfall. Kontakta apoteket. Reklamation Indragning Upptäcks något fel på ett läkemedel (t ex fällning, missfärgning) skall förpackningen sändas tillbaka till Apoteket tillsammans med ifylld reklamationsblankett (finns i Apotekspärmen) för kostnadsfritt utbyte. Detta är nödvändigt för att felkällan ska kunna spåras hos tillverkaren via Apotekets reklamationsrutin. Önskemål, synpunkter och förslag på förbättring av en produkts utförande, utformning av förpackning/etikett etc bör också lämnas i form av en reklamation till Apoteket. De läkemedel som dras in av andra skäl (t ex efter många reklamationer) meddelas via särskilda indragningsblanketter med olika färg: gul indragningsblankett, som används när sjukhusens läkemedelsförråd och motsvarande ska verkställa indragning röd indragningsblankett, som används vid särskilt brådskande indragning. Blanketten signeras av förrådsansvarig sjuksköterska efter kontroll (och ev retur av läkemedlet) och förvaras sedan i Apotekspärmen till nästa inspektion av farmaceut.. Kassation Kassation Låst returlåda Vid den månatliga översynen sorteras läkemedel med passerat utgångsdatum/användningstid ut för destruktion. Vanligtvis finns en särskild burk för lösa tabletter etc som kasserats. Denna ska vara tydligt märkt med nedanstående etikett som beställs från förrådet. Samtliga injektionsflaskor/påsar/ampuller och infusionspåsar innehållande läkemedelsrester skall hanteras som farligt avfall. För detaljerade anvisningar avseende emballage och transport hänvisas till Landstinget rutin för omhändertagande av farligt avfall och Apoteksmeddelande i Apotekspärmen. Kasserade läkemedel sänds till Apoteket i en låda som plomberas/låses, för att man där ska kunna kontrollera att den ej öppnats på vägen. Beträffande sprutor och kanyler, se punkt 6.3.

26 2626 Sida 26.5 Användningstider och hållbarhet Apotekspärm För att underlätta bedömningen av användningstider finns en lathund utarbetad. Tiderna gäller under förutsättning att uttag sker aseptiskt och att innehållet inte har förändrats synligt. Patientens tillstånd (prematura barn, större brännskador) kan kräva ännu kortare användningstider. Användningstider för läkemedel i bruten förpackning Dessa tider gäller om ej annat anges av tillverkaren eller Apoteket. Tidpunkt för brytande ska anges på förpackningen. (* = lokala rekommendationer; övriga från SLS (Svensk Läkemedelsstandard) Infusionsläkemedel Infusionsvätskor Högst 12 tim Infusionsvätskor m tillsats Högst 12 tim efter tillredning Infusionskoncentrat Högst 12 tim i rumstemp eller 2 tim vid kylförvaring Infusionsvätskor m tillsats (t ex TPN), beredda på sjukhusapoteket Kylförvaring fram till användning därefter högst 12 tim Injektionsläkemedel Ampuller Engångsbruk *Levande vacciner (t ex BCG) Engångsbruk Kortikosteroidberedningar för intraartikulär Engångsbruk och periartikulär injektion eller injektion i senfäste Uppdragna sprutor Högst 12 tim Okonserverade injektionsvätskor Högst 12 tim i rumstemp eller 2 tim vid kylförvaring *Tuberkulin PPD Högst 2 tim Konserverade injektionsvätskor i flerdosbehållare a) till flera patienter Högst 1 vecka b) till enskild patient Högst 1 månad Konserverade vacciner (t ex DT, polio) Högst 1 månad Se även nästa sida

27 2727 Sida 27 Spolvätskor Vid operation Annan användning (aseptisk hantering) Engångsbruk Högst 2 tim Ögondroppar och -salvor Vid operation eller i skadat öga Till flera patienter Till enskild patient Engångsbruk Högst 1 vecka Högst 1 månad Örondroppar Vid operation eller vid skadad trumhinna Engångsbruk Salvor/krämer Sterila salvor till stora öppna sår eller allvarligt skadad hud Icke sterila salvor, konserverade Som för ögonsalvor Högst 6 månader Övrigt Brytningsdatum Patientnamn Hållbarhet *Klorhexidin- och Alsollösning, Alsolsprit a) vid operation Högst 2 tim b) på mott/avd Högst 1 vecka Klorhexidin- och M- sprit (till flera patienter) Högst 1 månad Näsdroppar (endast till en patient) En period; okons högst 10 dagar *Väteperoxid Högst 1 månad Inhalationsvätskor (kons) för nebulisator *Allergenpreparat Högst 1 månad Så länge behandling pågår eller till angivet datum Flytande läkemedel för in- eller utvärtes bruk a) konserverade Högst 6 månader b) okonserverade Högst 1 vecka vid kylförvaring *Fasta beredningsformer (t ex tabl, supp) Högst 2 år OBS! Brytningsdatum ska antecknas på etiketten på alla flytande eller salvliknande läkemedel, eftersom dessa bara används i sex månader som längst. Patientens namn och födelsedatum ska skrivas på patientbundna flerdosförpackningar (alltid salvor/ puder för trycksårsprofylax samt näsdroppar; vanligen öron- och ögondroppar samt sterila salvor). Användningstiderna är begränsade dels av bakteriologiska skäl (jfr Läkemedelsstandard för Sverige) och dels av kemiska skäl såsom nedbrytning vid kontakt med syre, koldioxid eller fuktighet. Den bakteriologiska hållbarheten är begränsad även hos konserverade läkemedel eftersom konserveringsmedel har varierande effekt mot olika mikroorganismer. Den kemiska hållbarheten, som anges av tillverkaren, är ibland kortare än den bakteriologiska (t ex för vitaminlösningar) och avgör då användningstiden. Användningssättet (t ex operation) kan också motivera en kortare användningstid.

28 2828 Sida 28 Två år Som allmän regel bör gälla, att en förpackning inte förvaras längre än två år i läkemedelsförrådet, såvida inte särskilda skäl motiverar fortsatt lagerhållning (t ex obrutna beredskapsförpackningar, som av fabrikanten påsatts längre hållbarhetstid och som förvarats på ett betryggande sätt)..6 Narkotikakontroll Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt skall läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel. (SOSFS 2001:17) En rutin för hantering, inventering och kontroll av narkotika skall beskriva: Hur förbrukningsjournal förs över narkotika grupp II-III och grupp IV-V Hur ofta inventering och kontroll av narkotika skall göras Hur kassation av narkotika skall göras. Hur avvikelser rapporteras. Inom sluten vård skall tillförseln av narkotiska läkemedel till läkemedelsförråd och förbrukningen av dessa läkemedel dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal. Inventering och kontroll av narkotiska läkemedel skall utföras av, behörig hälso- och sjukvårdspersonal som delegerats uppgiften (ej samma person som ansvarar för läkemedelsförrådet). Om antalet anställda vid enheten eller hos vårdgivaren är så få att kontrollen enligt första stycket inte kan utföras av egen personal skall en farmaceut från ett Apotek eller hälso- och sjukvårdspersonal från en annan enhet eller vårdgivare anlitas. (SOSFS 2001:17) Narkotika förteckning II Narkotikaförbrukningen ska föras in i en särskild journal för varje preparat. Om endast en del av en ampull ges, förs kasserad mängd in i anmärkningskolumnen. Även kross förs in omgående. Kasserade narkotiska läkemedel skickas till Apoteket i plomberad låda. Kontrasignering krävs när större mängder kasseras. Beträffande lån mellan avdelningar, se punkt 3.1. En säker rutin är att både utlånande och inlånande avdelning kontrasignerar varandras förbrukningsjournaler.