Ny 130 kv ledning mellan Knäsjöberget/Sörlidberget och Källsjön, Sollefteå och Kramfors kommuner

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsunderlag Ny 130 kv ledning mellan Knäsjöberget/Sörlidberget och Källsjön, Sollefteå och Kramfors kommuner Mars 2016 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se SWECO Energuide AB Box Stockholm Rapporten har upprättats av Hanna Markström För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/25

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Lagstiftning Genomförande av samråd Lokalisering, omfattning och utformning 7 2 Metod för lokalisering av ledningen 9 3 Studerade alternativ Nollalternativ Aktuella stråk Tekniska utföranden Avfärdat alternativ 15 4 Beskrivning av berörda intressen Landskapsbild Markanvändning, bebyggelse och planer Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet 19 5 Konsekvensbedömning Landskapsbild Markanvändning, bebyggelse och planer Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet 22 6 Kumulativa effekter 23 sid 3/25

4 7 Preliminär innehållsförteckning MKB 24 Bilagor 1. Översiktskarta med utredda alternativ, skala 1: Karta med aktuella alternativ och intressen för kultur- och naturmiljö mm, skala 1: Förteckning över identifierade intressen inom aktuella ledningsstråk sid 4/25

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Kabeko Kraft AB planerar att uppföra fyra nya vindkraftparker i området runt Ångermanälven i Kramfors och Sollefteå kommuner i Västernorrlands län, genom dotterbolagen Ådalen Vindkraft, Knäjöberget Vindkraft, Vitberget Vindkraft och Sörlidberget Vindkraft. Tre av parkerna kommer att ligga ca 20 km söder om Sollefteå runt Knäsjöberget, Sörlidberget, och Vitberget. En park kommer att ligga vid Storhöjden ca 40 km öster om Sollefteå. E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät), som har områdeskoncession för elnät i området, har fått förfrågan om att ansluta den planerade vindkraften till överliggande nät. De anslutande ledningarna kommer att ha en spänning på 130 kv och man planerar att ansluta dem till en ny transformatorstation Nässe, varifrån den producerade energin från vindkraften kan överföras till stamnätet genom den befintliga stamnätstationen Hjälta, sydost om Långsele. Figur 1. Översikt över planerade vindkraftetableringar i området runt Ångermanälven. sid 5/25

6 Totalt kommer fyra nya 130 kv kraftledningar att krävas för att ansluta de aktuella vindkraftparkerna; 1. Vitberget- Knäsjöberget/Sörlidberget 2. Knäsjöberget/Sörlidberget-Källsjön 3. Storhöjden-Källsjön 4. Källsjön-Nässe (dubbel 130 kv) E.ON Elnät avser att söka separata tillstånd (nätkoncession för linje) för var och en av de fyra ledningarna och har anlitat Sweco Energuide AB för att hantera miljö- och tillståndsfrågor för de planerade ledningarna. Detta samrådsunderlag behandlar den planerade 130 kv ledningen mellan Knäsjöberget/Sörlidberget-Källsjön, övriga ledningar behandlas i separata underlag. 1.2 Lagstiftning I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen (1997:857) ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i regel tills vidare. Koncessionen kan omprövas tidigast efter 40 år. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter som E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal och/eller ledningsrätt. 1.3 Genomförande av samråd Inför ansökan om tillstånd för att få uppföra och driva de planerade kraftledningarna genomförs samråd enligt miljöbalken 6 kap 4. I ett första steg i samrådsprocessen genomförs nu skriftligt samråd avseende definierade stråk, dvs föreslagna områden där kraftledningarna kan komma att dras. När lämpliga stråk har valts ut kommer E.ON Elnät att ta fram detaljerade sträckningar för kraftledningarna inom stråken. Även för sträckningarna kommer samråd att genomföras. Det kan vara ett eller flera stråk som E.ON Elnät väljer att arbeta vidare med och det kan vara en eller flera sträckningar som tas fram. Ett inledande samrådsmöte har hållits med länsstyrelsen och berörda kommuner under november Det fortsatta stråksamrådet sker skriftligen genom utskick av samrådsunderlag till berörd länsstyrelse och kommuner, berörda myndigheter och organisationer, samt berörda fastighetsägare och särskilt berörda. Allmänheten kommer att få information om projektet genom annonsering i lokalpressen. Information om projektet och samrådsunderlag kommer även finnas tillgängligt på E.ON Sverige AB:s webbsida. sid 6/25

7 Detta samrådsmaterial är avsett att utgöra underlag för samråd avseende utredningsområde och möjliga ledningsstråk för den planerade 130 kv kraftledningen Knäsjöberget/Sörlidberget-Källsjön. Flera möjliga stråk och olika tekniska utföranden har utretts för den aktuella ledningen. Efter genomförd stråkutredning har E.ON Elnät valt att samråda om två stråkalternativ med luftledning. Motivering till val av tekniskt utförande samt föreslagna stråkalternativ redovisas i avsnitt 3. Beroende på de synpunkter som framkommer i samrådet kan det bli aktuellt med justeringar av föreslagna stråk inom utredningsområdet. I ett senare skede av projektet kommer samråd att ske avseende ledningssträckning/ar inom valt/valda stråk. Sträckningssamrådet kommer att hållas genom skriftlig information och annonsering samt genom samrådsmöten med berörda fastighetsägare, andra särskilt berörda och allmänhet. 1.4 Lokalisering, omfattning och utformning De fyra vindkraftparker som ska anslutas genom de planerade kraftledningarna ligger i Sollefteå och Kramfors kommuner i Västernorrlands län. Svenska Kraftnät som ansvarar för stamnätet har anvisat anslutningen av de planerade vindkraftparkerna till stamnätsstationen Hjälta, sydost om Långsele, för vidare överföring till stamnätet. E.ON Elnät i samarbete med Svenska Kraftnät planerar därför att anlägga en ny transformatorstation med transformering från 130 kv till 400 kv i anslutning till stamnätsstationen. Den nya stationen kommer att ges namnet Nässe. Tre av vindkraftparkerna är belägna söder om Nässe, medan den fjärde parken ligger öster därom. E.ON Elnät har genomfört en nätoptimeringsutredning för att kunna fastslå hur det nya 130 kv nätet bäst utformas. Flera möjliga alternativ har studerats. I figur 2 nedan redovisas två av de studerade lösningarna. Resultatet av utredningen visar att alternativ A i figur 2 är den lösning som innebär den kortaste ledningslängden och därmed är optimal både ur ett ekonomiskt-, tekniskt- och intrångsperspektiv. E.ON Elnät har därför valt att gå vidare med denna lösning. sid 7/25

8 Figur 2. Principskiss över de två studerade nätlösningarna för anslutning av de planerade vindkraftparkerna. Den valda nätlösningen som redovisas i principskissen i figur 3 innebär att en ny kopplingsstation som lokaliseras centralt i området, kommer att knyta ihop inkommande ledningar från Storhöjden och Knäsjöberget/Sörlidberget/Vitberget. Utångspunkt för ledningarna kommer att vara transformatorstationer lokaliserade någonstans i närheten av vindkraftparkerna. Parkerna Sörlidsbeget och Knäsjöberget kommer att anslutas genom en gemensam station och ledning. Anslutning av Vitberget sker genom en ledning som ansluter till den gemensamma stationen för Knäsjöberget/Sörlidberget. Således kommer ledningen mellan Knäsjöbeget/Sörlidberget och Källsjön att överföra även producerad el från Vitberget. Den totala ledningslängden i det planerade 130 kv anslutningsnätet bedöms uppgå till km. sid 8/25

9 Figur 3. Principskiss över anslutningsnätet för de planerade vindkraftparkerna. Gällande lokalisering av planerade stationer har ett stort antal möjliga platser utretts för var och en av stationerna. De stationslägen som redovisas på kartor i detta underlag, är de platser som i nuläget bedömts som mest lämpliga vid en sammanvägning av miljömässiga, nättekniska och byggtekniska aspekter. Stationslägena kommer att utvärderas fortlöpande under samrådsprocessen. Redovisade placeringar kan därför komma att ändras. 2 Metod för lokalisering av ledningen E.ON Elnät har utvecklat en särskild utredningsmetodik som tillämpas för alla större kraftledningsprojekt. Inledningsvis avgränsas ett utredningsområde, stort nog att rymma flera möjliga lokaliseringar av ledningen. Inom utredningsområdet definieras därefter flera tänkbara stråk, inom vilka man senare kommer att ta fram ledningssträckningarna. Stråken definieras utifrån de intressen som finns i området, landskapets geografi och topografi, samt möjligheten att följa befintlig infrastruktur. Inom varje stråk kan det finnas flera möjligheter till alternativa sträckningar. sid 9/25

10 När lämpliga stråk har identifierats hålls samråd med berörda parter. I det aktuella fallet hålls detta stråksamråd skriftligen genom annonsering i tidningar och utskick av föreliggande underlag. En genomgång av allmänna intressen, som exempelvis natur- och kulturmiljö inom stråken, görs som en del av underlaget för beslut om vilket stråk som är mest lämpligt att utreda vidare och fastställa en sträckning inom. Andra faktorer som E.ON Elnät tar hänsyn till vid val av stråk är bl.a. inkomna samrådssynpunkter samt tekniska och ekonomiska aspekter. När det mest lämpliga stråket för en förbindelse har valts kommer ett eller flera sträckningsförslag inom stråket att arbetas fram och samrådas. Synpunkter och information som framkommer under sträckningssamrådet ligger sedan till grund för val av sträckning. Sträckningssamrådet blir ofta en process där inkomna synpunkter leder till förslag på sträckningsjusteringar, som vid behov samråds på nytt innan en förordad sträckning slutligen väljs. Efter avslutat sträckningssamråd upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för förordad sträckning och alternativ sträckning som sedan utgör en del av den ansökan om nätkoncession för linje som lämnas in till Energimarknadsinspektionen. 3 Studerade alternativ I det aktuella fallet har ett utredningsområde för samtliga ingående anslutningsledningar identifierats för att helheten ska kunna beaktas, se figur 4 nedan. Utredningsområdet täcker därför in vindkraftparkerna Knäsjöberget och Sörlidberget i väster och Storhöjden i öster samt sträcker sig från Vitberget i söder till den planerade transformatorstationen Nässe i norr. Utredningsområdet avgränsas i söder av vindkraftparkerna Sörlidberget och Vitberget samt av Kramfors tätort. Mot väster utgör Graningesjön och Långsele tätort naturliga avgränsningar. I öster utgör vindkraftparken Storhöjden och ett pärlband av sjöar, från Gålsjön till Saltsjön, gränslinje. Utredningsområdets norra gräns ligger ett antal kilometer norr om Ångermanälven och Sollefteå. E.ON Elnät bedömt det ointressant att utreda lokaliseringar längre norrut eftersom omvägen mellan Storhöjden och Källsjön/Nässe blir för stor, samt eftersom Ångemanälven norröver omfattas av landskapsbildskydd. Ett stort antal ledningsstråk har utretts för respektive ledning, varav några har valts ut som aktuella för samråd (se figur 4). sid 10/25

11 Figur 4. Utredningsområde och stråkförslag för de fyra planerade anslutningssledningarna. De identifierade ledningsstråken för ledningen Knäsjöberget/Sörlidberget-Källsjön redovisas översiktligt i avsnitt 3.2 nedan samt på karta i bilaga 1. Avfärdat stråk redovisas i avsnitt Nollalternativ Nollalternativet innebär att de planerade anslutningsledningarna inte kommer till stånd. Detta skulle medföra att den planerade vindkraftproduktionen i området inte kan anslutas till stamnätet. Samhället går då miste om förnyelsebar energi, motsvarande upp till 520 MW installerad effekt. Ur ett socialt och lokalekonomiskt perspektiv innebär nollalternativet att de arbetstillfällen som skapas under anläggnings- och driftskedet för ledningarna och vindkraftanläggningarna inte blir av. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ledningen, och i förlängningen även vindkraftanläggningarna, skulle medföra uteblir. Det medför exempelvis att landskapsbilden inte påverkas och att ingen förändring av natur- eller kulturmiljö sker. sid 11/25

12 3.2 Aktuella stråk Figur 5. Aktuella stråk för luftledning för planerad 130 kv ledningen Knäsjöberget/Sörlidberget-Källsjön Stråk 1 (luftledning) Stråk 1 utgår i söder från föreslaget område för planerad transformatorstation, lokaliserat mellan vindkraftparkerna Knäsjöberget och Sörlidberget. Stråket går i nordlig riktning och följer inledningsvis väster om Knäsjön. Norr om Knäsjön viker stråket av i nordostlig riktning och passerar norr om Lapptjärnsberget och Kallkällberget samt söder om Önstamyrberget. Stråket fortsätter i samma riktning och ansluter till föreslagen stationsplacering sydväst om Källsjön. En ledningssträckning inom stråket bedöms preliminärt bli ca 13 km lång och kommer i sin helhet att uppföras i obruten skogsterräng Stråk 2 (luftledning) Stråk 2 utgår i söder från föreslaget område för planerad transformatorstation, lokaliserat mellan vindkraftparkerna Knäsjöberget och Sörlidberget. Stråket går i nordostlig riktning och följer ineldningsvis öster om Knäsjön och Timmerviken. Stråket passerar över Valvattnet och viker av i rakt nordlig riktning mellan Gäddsjön och Ladvattentjärn. Stråket fortsätter i rakt nordlig riktning öster om Ladvattenberget och väster om Stormyran innan det passerar Råtallberget strax söder om föreslagen anslutningspunkt sydväst om Källsjön. sid 12/25

13 En ledningssträckning inom stråket bedöms preliminärt bli ca 12 km lång och kommer i sin helhet att uppföras i obruten skogsterräng. 3.3 Tekniska utföranden I detta avsnitt beskrivs inledningsvis möjliga tekniska utföranden av ledningen mellan Knäsjöberget/Sörlidberget-Källsjön. Därefter redovisar E.ON Elnät sina motiv för val av förordad teknisk lösning Trädsäker luftledning Att en luftledning är trädsäker innebär att det inte finns några träd som vid storm eller oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Detta tillgodoses dels genom en kalavverkad skogsgata och dels genom avverkning av enskilda farliga träd i skogsgatans sidoområden, se figur 6. Figur 6. Ledningsgata för aktuell ledning. Den nya ledningen innebär att en ca 40 m bred skogsgata kommer att behöva avverkas och tas i anspråk för den nya ledningen. Ledningen föreslås uppföras i enbenta stålrörsstolpar enligt figur 7 nedan, även om det kan bli aktuellt med stolpar av annan typ. Stolparnas höjd blir i normalfallet m, men enstaka högre eller lägre stolpar kan bli aktuella. sid 13/25

14 Figur 7. Stolpskisser med stålrörsstolpar i två olika utföranden Markförlagd kabel Ett alternativ med markförlagd kabel har utretts, se avsnitt 3.4 nedan. Ett utförande av ledningen Knäsjöberget/Sörlidberget-Källsjön som markförlagd kabel skulle kräva tre kabelförband om vardera tre enledarkablar med diameter 1000 mm 2. Kabelschaktets bredd i marknivå beräknas bli drygt 3 m och kabelschaktets djup ca 1,3 m. Bredden på det arbetsområde som krävs, och som alltså måste avverkas inför förläggning, är ca 20 m. Vegetation kan efter avslutat förläggningsarbete tillåtas återväxa inom större delen av arbetsområdet, men en ca 6 m bred korridor i anslutning till kablarna kommer att hållas permanent fri från högväxande vegetation Val av tekniskt utförande Nedan redovisas E.ON Elnäts grunder för val av förordat utförande. Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att lokalisera och avhjälpa eventuella fel på en markkabel och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. Under avbrottstiden skulle de berörda vindkraftparkerna behöva stängas och ingen el kan produceras. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. Luftledningar i regionnätet byggs numera trädsäkra vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av fallande träd. Avseende miljöpåverkan är den mest uppenbara nackdelen med en luftledning den visuella påverkan på det omgivande landskapet medan en markkabels visuella påverkan är mycket liten. En luftledning innebär dessutom normalt ett större markintrång än en markförlagd sid 14/25

15 kabel. Risken för irreversibla skador på våtmarker och fornlämningar är dock generellt större vid markkabelförläggning eftersom omfattningen på de schaktarbeten som krävs är mycket större än vid byggnation av en luftledning. Generellt är det mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning, dels på grund av högre materialkostnad och dels på grund av högre byggkostnad. I det aktuella fallet beräknas kostnaden för ett utförande med markförlagd kabel bli ca 190 Mkr jämfört med Mkr i luftledningsutförande. Kabelalternativet innebär alltså att kostnaden för ledningen fördyras med 5 till 6 gånger. Kostnadskalkylen är baserad på EBR:s kostnadskatalog KLG1:15, erfarenhetsmässiga bedömningar samt kostnadsuppgifter från materialleverantörer. Vid en samlad bedömning av ovannämnda skäl anser E.ON Elnät att ett markkabelalternativ inte är rimligt i det aktuella fallet. Eventuella fördelar som ett utförande med markkabel skulle kunna innebära med avseende på markanvändning och landskapsbild, kan enligt E.ON Elnät inte motivera den ökade kostnad och de långa avbrottstider vid eventuella fel på ledningen som ett sådan utförande innebär jämfört med ett utförande med trädsäker luftledning. 3.4 Avfärdat alternativ Stråk 3 (markförlagd kabel) Stråk 3 utgår i söder från föreslaget område för planerad transformatorstation, lokaliserat mellan vindkraftparkerna Knäsjöberget och Sörlidberget. Stråket följer befintlig skogsbilväg i nordöstlig riktning söder om Timmerviken. Stråket fortsätter huvudsakligen i samma riktning till Ladvattentjärn och viker sedan av i nordlig riktning. Sträckningen passerar väster om Ladvattenberget och öster om Dragtjärnen och följer sedan längs med Stormyrbäcken, öster om Råtallberget. När stråket når fram till befintliga ledningar söder om Källsjön viker det av i västlig riktning och följer ledningsstråket fram till föreslagen stationsplacering. En ledningssträckning inom stråket bedöms preliminärt bli ca 16 km, varav den absoluta huvuddelen kan förläggas i anslutning till befintliga vägar. Alternativet har avfärdats eftersom merkostnaden inte bedöms kunna motiveras av minskad påverkan på markanvändning och miljö, se avsnitt sid 15/25

16 Figur 8. Avfärdat stråk för markförlagd kabel mellan Knäsjöberget/Sörlidberget och Källsjön. sid 16/25

17 4 Beskrivning av berörda intressen I detta avsnitt redovisas kortfattat berörda intressen längs med föreslagna stråkalternativ. 4.1 Landskapsbild Området mellan Knäsjöberget/Sörlidberget och Källsjön utgörs huvudsakligen av barrskog med inslag av myrar och våtmarker. Skogen, som i allmänhet är starkt påverkad av modernt skogsbruk, domineras av tall och gran med varierande inslag av lövträd, i första hand björk, asp och al. Området är kuperat med framträdande brantformer av typ flyggberg. Höjdskillnaden mellan höjder och dalar är ofta mycket markerad. De högsta topparna finns i södra delen av det aktuella området och mäter upp till 400 m ö h, medan lågpunkterna återfinns i norra delen kring Källsjön och ligger på strax över 100 m ö h. Området mellan Knäsjöberget/Sörlidberget och Källsjön ligger under högsta kustlinjen. Ett antal mindre sjöar och tjärnar finns inom området, däribland Knäsjön och Timmerviken. Sjöarna och tjärnarna är sammanlänkade genom bäckar och åar. Landskapet är genom storskogen till sin karaktär storskaligt, även om den kuperade terrängen tillsammans med sjöarna, vattendragen och myrarna skapar en viss variation. Området är glest befolkat och bebyggelsen utgörs huvudsakligen av enstaka fritidshus vid vissa sjöstränder. Närmaste större tärtort är Sollefteå som ligger ca 7 km norr om föreslagen stationsplacering vid Källsjön. Inga särskilt utpekade intressen knutna till landskapsbildsskydd berörs av aktuella stråk. 4.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Markanvändning Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området. Privat skogsbruk såväl som mer storskaligt skogsbruk bedrivet av skogsbolag förekommer. Tre samebyars områden berörs av studerade stråk enligt sametingets digitala planeringsunderlag; Ohredahke, Voernese och Raedtievaerie. Enligt den information som finns tillgänglig har Ohredahke och Voernese rätt till vinterbete i området, i övrigt berörs inga särskilt utpekade intressen för rennäringen. Inga områden av riksintresse för rennäringen berörs. Delar av området har tidigare utgjort militärt övningsområde eller skjutfält, men utnyttjas inte längre för dessa ändamål. Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs av de aktuella stråkalternativen enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU:s) hemsida. Inte heller några grus-, sandförekomster eller grundvattenmagasin finns inom eller i direkt anslutning till stråken. sid 17/25

18 4.2.2 Bebyggelse Inga hus eller byggnader finns inom studerade stråk. I närområdet återfinns endast enstaka bebyggelse, del i södra delen nordväst om Abborrsjön, dels öster om stråk 1, invid Knäsjön. Samtliga byggnader som klassas som hus enligt Lantmäteriets fastighetskarta finns redovisade på kartan i bilaga Planförhållanden Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan. Gällande översiktsplan för Kramfors kommun är från Gällande översiktsplan för Sollefteå kommun är från 1990, men arbetet med en ny översiktsplan pågår. Under hösten 2015 har dialogmöten genomförts med allmänheten och under 2016 planerar man att ha ett slutgiltigt förslag som presenteras och ställs ut på medborgarkontoren i kommunen. Båda de berörda kommunerna har antagit fördjupade översiktsplaner eller tematiska tillägg till gällande översiktsplaner avseende vindkraft. Inga detaljplaner, områdesbestämmelser eller övriga fördjupade översiktsplaner berörs av de studerade stråkalternativen. 4.3 Naturmiljö Aktuella stråk berör huvudsakligen produktionsskog som ofta är tydligt påverkad av skogsbruk, men en del naturskogsrester finns fortfarande kvar. Skogliga värdeobjekt inom stråken utgörs av nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar som registrerats av Skogsstyrelsen. Särskilt värdefulla områden omfattas av naturvårdsavtal eller biotopskydd. I övrigt finns värden kopplade till våtmarker i form av klassade våtmarksobjekt i den rikstäckande våtmarksinventeringen. Länsstyrelsens naturvårdsobjekt utgörs av antingen värdefulla skogsområden, våtmarker eller sjöar och vattendrag. Inga Natura 2000-områden eller andra riksintressen för naturvård berörs av stråken. Samtliga kända naturmiljöintressen inom eller i anslutning till aktuella stråk redovisas på karta i bilaga 2 samt i tabell 1 i bilaga Kulturmiljö Det har funnits människor i trakten kring Ångermanälven sedan urminnes tider, troligen anlände de första jägar- och samlargrupperna strax efter att inlandsisen dragit sig tillbaka. De äldsta boplatsfynden i Sollefteå kommun härrör från ca 6000 f kr. Området där den nya kraftledningen planeras hyser dock inga kända lämningar som indikerar att just detta område skulle ha varit befolkat så långt tillbaka i tiden. Studerade stråk berör inga större områden utpekade för dess kulturmiljövärden. Inom området finns dock en en del kända kulturlämningar, se tabell 2 i bilaga 3. Observera att den antikvariska bedömningen av kända kulturhistoriska lämningar registrerade hos Riksantikvarieämbetet är föremål för sid 18/25

19 översyn efter en lagändring som trädde i kraft den 1 januari Redovisningen nedan samt i bilaga 2 bygger på den antikvariska bedömning som finns tillgänglig i fornminnesregistret FMIS idag. Inom de studerade stråken finns flertalet skogsbrukslämningar registrerade av Skogsstyrelsen, främst i södra delen av stråk 1 samt där stråken överlappar varandra. Även i norra delen av området, inom båda de studerade stråken återfinns ett antal skogsbrukslämningar. Lämningarna består av områden med skogsbrukslämningar, kolningsanläggningar, fångstgropar samt en husgrund och en kvarn. Utöver dessa finns det två fasta fornlämningar utpekade i ytterkant av stråk 1, ett fångstgropsystem och en fångstgrop. Inom stråk 2 återfinns en fast fornlämning i form av en fångstgrop. Samtliga kända kulturmiljöintressen inom eller i anslutning till aktuella stråk redovisas på karta i bilaga 2 samt i tabell 2 i bilaga Friluftsliv Det aktuella området omfattas inte av några utpekade intressen för rekreation och friluftsliv. Området hyser dock sjöar och natur där det sannolikt förekommer skoteråkning, jakt, fiske samt bär- och svampplockning m.m. 4.6 Infrastruktur Båda de studerade stråken berör ett antal skogsbilvägar. En av de föreslagna stationsplaceringarna vid Knäsjöberget är belägen i anslutning till väg 774 som utgör en statlig tertiär länsväg. I norra delen, vid föreslagen stationsplacering söder om Källsjön, sammanfaller stråken med befintligt ledningsstråk. Inga korsningar med statliga vägar eller ledningar bedöms bli aktuellt. 4.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten påverkas av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur. Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Det finns inte några gränsvärden för långvarig exponering för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar framtagna av svenska myndigheter. Däremot finns gränsvärden för kortvarig exponering för magnetiska och elektriska fält (Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd för begränsning av strålning). Dessa är baserade på EU:s ministerråds rekommendation sid 19/25

20 1999/519/EG som i sin tur bygger på den oberoende internationella strålskyddskommissionen ICNIRP:s förslag till gränsvärden. Dessa gränsvärden är dock inte relevanta för de mycket lägre magnetfältsnivåer som uppkommer kring en kraftledning. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och dåvarande Statens Strålskyddsinstitut), som gavs ut 1996: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Av vägledningen framgå att: Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. I den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i ansökningshandlingen kommer magnetfältsberäkningar att redovisas samt en utförligare beskrivning av elektromagnetiska fält. Markanvändning i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten kommer att regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättas med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat samt de verksamheter som får bedrivas i ledningarnas närhet kommer att anges i markupplåtelseavtalen eller ledningsrättigheterna. Dessa bestämmelser finns reglerade i Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 1999:5). 5 Konsekvensbedömning I detta avsnitt presenteras en preliminär och översiktlig bedömning av de konsekvenser som de planerade ledningarna kan förväntas medföra i de olika stråkalternativen. Bedömningarna har gjorts av miljöexperter från konsultfirman Sweco Energuide AB. Miljökonsekvenser till följd av planerad ledning kommer att beskrivas närmare i kommande MKB. 5.1 Landskapsbild Båda de studerade stråken är belägna inom sluten skogsmark, i glesbebyggda marker utan inslag av öppna landskapsavsnitt. Stora delar av stråken är bälagna i relativt svårtåtkomlig terräng där få människor vistas. Ledningen kommer att synliggöras för människor främst där mindre vägar korsas samt i anslutning till sjöar. Påverkan på landskapsbilden i sådana sid 20/25

21 avsnitt är beroende på hur den slutgiltiga ledningssträckninge kommer att utformas. Oavsett vilket stråk som blir aktuellt kommer en ca 40 m bred skogsgata att behöva tas upp genom skogslandskapet. Givet förutsättningarna och den omgivande terrängen bedömer E.ON Elnät att påverkan på landskapsbilden kommer att bli måttlig för en ledning inom något av de båda studerade stråken. 5.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Båda de studerade stråken bedöms vara förenliga med gällande översiktsplaner. Inga övriga kommunala planer berörs. Inga byggnader som enligt fastighetskartan klassas som husbyggnader kommer att hamna närmare än 100 m från en planerad ledning i något av stråken. Påverkan på bostadsbebyggelse bedöms bli obetydlig oavsett stråkval. Den nya ledningen innebär att ca 48 ha skogsmark kommer att behöva avverkas och undantas från skogsbruk. Ledningsgatan medför en viss fragmentering av skogsmarken vilket kan ha en påverkan på rennäringen i området. Sammantaget bedöms påverkan på markanvändningen bli liten till måttlig. 5.3 Naturmiljö Oavsett vilket alternativ som väljs bedöms en ledningsträckning kunna projekteras så att påverkan på värdefull naturmiljö huvudsakligen kan undvikas. Oavsett stråkval skulle det dock bli aktuellt med avverkning av skog för att ge plats för ledningen, något som medför att livsbetingelserna för flora och fauna förändras lokalt. Vissa arter som kräver mörka och fuktiga miljöer kommer att missgynnas och försvinna medan ljuskrävande och hävdgynnade arter kommer att etableras. De skogar som berörs av stråken är huvudsakligen produktionsskogar av varierande ålder, vars naturvärden i allmänhet är begränsade. Både stråk 1 och 2 berör områden med sumpskogar och det kan i området även finnas våtmarksområden som inte finns upptagna i våtmarksinventeringen. I blötare markområden kan påverkan knutet till körskador uppstå. Med skadeförebyggande åtgärder under projektering, byggnation och i samband med underhåll bedöms risken för negativ påverkan dock vara liten. 5.4 Kulturmiljö En slutgiltig ledningssträckning inom valt stråk kommer att projekteras så att påverkan på kända kulturlämningar undviks. I det fall tidigare okända lämningar påträffas vid byggnation av ledningen kommer arbetena att avbrytas och kontakt upprättas med Länsstyrelsen, enligt kulturmiljölagen. Påverkan på kulturmiljö till följd av den planerade ledningen bedöms bli obetydlig oavsett vilket stråk som väljs. sid 21/25

22 5.5 Friluftsliv Påverkan på friluftslivet består dels i den förändring av landskapsbilden som den planerade ledningen innebär, och dels i de temporära störningar som uppkommer för det lokala friluftslivet i samband med byggnation och underhåll av ledningen. Båda alternativen innebär att en ca 40 m bred skogsgata kommer att tas upp i landskapet. Lokalt har detta en påverkan på omgivningen men i det stora hela påverkar det inte områdets karaktär. Båda de studerade stråkalternativen kommer att medföra tillfälliga störningar i form av buller, avgaser och ökad trafik i området. Störningarna kan lokalt bli omfattande under vissa perioder av byggnationen men är övergående. Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet bli liten till måttlig för båda stråkalternativen. 5.6 Infrastruktur Den planerade ledningen kommer att uppföras i enlighet med lagstadgat säkerhetsavstånd från andra ledningar. Vägkorsningar kommer att utföras i enlighet med svensk lag och i samråd med berörd väghållare. Sammantaget bedöms påverkan på infrastruktur bli obetydlig oavsett stråkval. 5.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Ledningssträckningen inom stråken kommer att anpassas i enlighet med försiktighetsprincipen, så att negativ påverkan på människors hälsa eller säkerhet inte uppkommer. Oavsett stråkval kommer ett behörigt avstånd till bostadshus att kunna hållas. Magnetfältsnivåer kommer att beräknas för den planerade ledningen när en ledningssträckning är fastställd. Eftersom det finns mycket lite bostadsbebyggelse inom stråken förväntas ledningarna inte att ge upphov till förhöjda magnetfält i bostadsmiljöer. sid 22/25

23 6 Kumulativa effekter Kumulativa effekter är sådana som uppstår när en förändring tillsammans med existerande eller kommande infrastruktur och aktiviteter samverkar. Ett exempel är flera ledningar i samma kraftledningsgata, där det sammantagna intrycket av industrilandskap blir starkare. Den aktuella ledningen mellan Knäsjöberget/Sörlidberget och Källsjön ingår i ett paket av flera anslutningsledningar för vindkraft i området kring Ångermanälven. De fyra nya vindkraftparkerna tillsammans med de fyra nya ledningarna samt tillhörande transformatorstationer utgör en omfattande infrastrukturetablering i ett område som till stor del utgör glesbygd. Betraktad som en helhet innebär etableringen stora förändringar av markanvändning och landskapsbild i området. Å andra sidan bidrar den planerade ledningen till en ökad produktion av fossilfri energi i Sverige. sid 23/25

24 7 Preliminär innehållsförteckning MKB sid 24/25

25 sid 25/25