Ny 130 kv ledning mellan Knäsjöberget/Sörlidberget och Källsjön, Sollefteå och Kramfors kommuner

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsunderlag Ny 130 kv ledning mellan Knäsjöberget/Sörlidberget och Källsjön, Sollefteå och Kramfors kommuner Maj 2016 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se SWECO Energuide AB Box Stockholm Rapporten har upprättats av Hanna Markström För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/21

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Tillstånd Genomförande av samråd 6 2 Lokalisering, omfattning och utformning Lokalisering och omfattning Förordad utformning 8 3 Studerade alternativ Nollalternativ Val av stråk Sträckningsförslag 11 4 Beskrivning av berörda intressen Landskapsbild Markanvändning, bebyggelse och planer Markanvändning Bebyggelse Planförhållanden Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet Kumulativa effekter 17 5 Konsekvensbedömning Landskapsbild Markanvändning, bebyggelse och planer Naturmiljö Kulturmiljö 18 sid 3/21

4 5.5 Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet Kumulativa effekter 21 Bilagor 1. Översiktskarta med föreslagen ledningssträckning, skala 1: Karta med intressen för kultur- och naturmiljö mm, skala 1: sid 4/21

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Kabeko Kraft AB planerar att uppföra fyra nya vindkraftparker i området runt Ångermanälven i Kramfors och Sollefteå kommuner i Västernorrlands län, genom dotterbolagen Ådalen Vindkraft, Knäsjöberget Vindkraft, Vitberget Vindkraft och Sörlidberget Vindkraft. Tre av parkerna kommer att ligga ca 20 km söder om Sollefteå runt Knäsjöberget, Sörlidberget, och Vitberget. En park kommer att ligga vid Storhöjden ca 40 km öster om Sollefteå. E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät), som har områdeskoncession för elnät i området, har fått förfrågan om att ansluta den planerade vindkraften till överliggande nät. De anslutande kraftledningarna kommer att ha en spänning på 130 kv och man planerar att ansluta dem till en ny transformatorstation Nässe, varifrån den producerade energin från vindkraften kan överföras till stamnätet genom den befintliga stamnätstationen Hjälta, sydost om Långsele. Totalt kommer fyra nya 130 kv kraftledningar att krävas för att ansluta de aktuella vindkraftparkerna: 1. Vitberget- Knäsjöberget/Sörlidberget 2. Knäsjöberget/Sörlidberget-Källsjön 3. Storhöjden-Källsjön 4. Källsjön-Nässe (dubbel 130 kv) E.ON Elnät avser att söka separata tillstånd (nätkoncession för linje) för var och en av de fyra ledningarna och har anlitat Sweco för att hantera miljö- och tillståndsfrågor för de planerade ledningarna. Detta samrådsunderlag behandlar 130 kv kraftledningen Knäsjöberget/Sörlidberget-Källsjön, övriga ledningar behandlas i separata underlag. Under mars-april 2016 genomförde E.ON Elnät samråd avseende två förslag på ledningsstråk för ledningen mellan Vitberget och Knäsjöberget/Sörlidberget (se figur 1 nedan). Efter avslutat stråksamråd har E.ON Elnät utvärderat inkomna synpunkter. Baserat på vad som framkommit i stråksamrådet samt information om utpekade intressen har E.ON Elnät sedan tagit fram ett sträckningsförslag för ledningen (se avsnitt 3.3). sid 5/21

6 Figur 1. Översiktskarta med föreslagna stråk för planerad 130 kv ledningen Knäsjöberget/Sörlidberget-Källsjön för vilka samråd hölls under mars-april Tillstånd För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, sk. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt Genomförande av samråd Samråd ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda berörda. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens bedömning ska samråd även ske med övriga statliga sid 6/21

7 myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras. För att ge möjlighet för berörda att tidigt följa utvecklingen i projektet har E.ON Elnät redan från början valt att samråda brett med samtliga instanser. Samrådet för den planerade kraftledningen inleddes genom samrådsmöten med Länsstyrelsen och berörda kommuner under november Skriftligt samråd med berörda myndigheter, organisationer och fastighetsägare avseende föreslagna ledningsstråk genomfördes sedan under mars-april Allmänheten informerades om projektet genom annonser i Tidningen Ångermanland, Kramforsbladet och Sollefteåbladet. Den information och de synpunkter som framkommit i stråksamrådet har sedan tillsammans med annan information legat till grund för arbetet med att ta fram ett sträckningsförslag. E.ON Elnät vill på nytt informera och samråda med berörda parter om den aktuella ledningen. Föreliggande samrådsmaterial är avsett att utgöra underlag för samråd avseende föreslagen ledningssträckning för de planerade kraftledningarna. Samrådet genomförs skriftligen och genom samrådsmöte med berörda fastighetsägare och allmänhet. Allmänheten kommer att informeras om projektet via annonsering i lokaltidningar. Berörda parter ges härmed ytterligare ett tillfälle att inkomma med eventuella synpunkter rörande projektet, denna gång avseende ett sträckningsförslag. E.ON Elnät vill betona att det redovisade sträckningsförslaget i detta skede inte är fastslaget. Sträckningen kan komma att justeras efter genomfört sträckningssamråd. Eventuella större sträckningsjusteringar kan komma att behöva samrådas på nytt med berörda parter. Utfallet av sträckningssamrådet kommer alltså, tillsammans med vad som tidigare framkommit, att styra utformningen av den förordade sträckningen samt den MKB som avses bifogas den kommande ansökan om nätkoncession för linje. 2 Lokalisering, omfattning och utformning 2.1 Lokalisering och omfattning För att ansluta aktuell ledning till elnätet kommer en ny transformatorstation att uppföras mellan Knäsjöberget och Sörlidberget, dit producerad el från de planerade vindkraftparkerna Knäsjöberget, Sörlidberg samt Vitberget kommer att överföras. Från denna station kommer aktuell ledning sedan att ansluta till en ny transformatorstation vid Källsjön, för vidare överföring till stamnätet via Nässe/Hjälta. Ledningen från Vitberget till stationen vid Knäsjöberget/Sörlidberget samt ledningen mellan Källsjön och Nässe behandlas i separata samrådsunderlag. Svenska Kraftnät som ansvarar för stamnätet har anvisat anslutningen av de planerade vindkraftparkerna till stamnätsstationen Hjälta, sydost om Långsele. E.ON Elnät i samarbete med Svenska Kraftnät planerar därför att anlägga en ny transformatorstation sid 7/21

8 med transformering från 130 kv till 400 kv i anslutning till stamnätsstationen. Den nya stationen kommer att ges namnet Nässe. För planerad station vid Knäsjöberget/Sörlidberget föreslås i nuläget två alternativa placeringar: En placering sydöst om väg 774 och rakt väster om Abborrsjön En placering ca 1 km nordväst om väg 774, invid befintlig skogbilsväg Den aktuella ledningen mellan planerade transformatorstationer vid Knäsjöberget/ Sörlidberget och Källsjön kommer att bli ca km lång, beroende på vilken stationsplacering som slutligen väljs. 2.2 Förordad utformning Den nya ledningen kan antingen byggas som trädsäker luftledning eller som markförlagd kabel. E.ON Elnät har valt att förorda ett utförande med trädsäker luftledning. Motiven till detta beslut är främst knutna till leveranssäkerhet och ekonomi. Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att lokalisera och avhjälpa eventuella fel på en markkabel och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. För produktionsanläggningar av aktuell storlek är det mycket viktigt att eventuella fel kan åtgärdas snabbt. Generellt är det för ledningar i regionnätet betydligt dyrare att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning. I det aktuella fallet beräknas kostnaden för ett utförande med markförlagd kabel bli ca 190 Mkr jämfört med ca 40 Mkr i luftledningsutförande. Kabelalternativet är alltså nästan 5 gånger dyrare än förordat luftledningsalternativ. Kostnadskalkylen är baserad på EBR:s kostnadskatalog KLG1:15, erfarenhetsmässiga bedömningar samt kostnadsuppgifter från materialleverantörer. Att en luftledning är trädsäker innebär att det inte finns några träd som vid storm eller oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Detta tillgodoses dels genom en kalavverkad skogsgata och dels genom avverkning av enskilda farliga träd i skogsgatans sidoområden, se figur 2. Den nya ledningen innebär att en ca 40 m bred skogsgata kommer att behöva avverkas och tas i anspråk för den nya ledningen. sid 8/21

9 Figur 2. Principskiss för trädsäker ledningsgata. Ledningen föreslås uppföras i enbenta stålrörsstolpar enligt figur 3 nedan eller i portalstolpar enligt figur 4. Stålstolparnas höjd blir i normalfallet m, men enstaka högre eller lägre stolpar kan bli aktuella. Denna typ av konstruktion innebär faslinorna sitter i flera nivåer. Figur 3. Stolpskisser med stålrörsstolpar i två olika utföranden. sid 9/21

10 Som alternativ till rörstolpar kan ledningen uppföras i portalstolpar. Denna konstruktion är normalt mellan m hög och har faslinorna horisontalplacerade. Figur 4. Skiss med portalstolpe. Utöver ovan nämnda stolptyper kan det bli aktuellt att använda enstaka stolpar av annan typ där förhållandena så kräver. 3 Studerade alternativ E.ON Elnät använder sig av en särskild utredningsmetodik som tillämpas för alla större kraftledningsprojekt. Inledningsvis avgränsas ett utredningsområde. Utredningsområdet ska vara stort nog att rymma flera alternativa sträckningar. Inom utredningsområdet föreslås därefter flera tänkbara stråk. Stråken definieras utifrån de intressen som finns i området, landskapets geografi och topografi, samt möjligheten att följa befintlig infrastruktur. Inom varje stråk kan det finnas flera möjligheter till alternativa sträckningar. En genomgång av allmänna intressen för exempelvis natur- och kulturmiljö och markanvändning inom stråken görs som en del av underlaget för beslut om vilket stråk som är lämpligast att utreda vidare och fastställa en sträckning inom. Inkomna synpunkter under genomfört stråksamråd utgör en viktig del av beslutsunderlaget. Andra faktorer som E.ON Elnät tar hänsyn till vid val av stråk är bl.a. tekniska och ekonomiska aspekter. Inom det valda stråket definieras därefter sträckningsförslag som samråds på nytt. Efter avslutat samråd upprättas en MKB för vald sträckning som sedan utgör en del av ansökan om koncession. En ansökningshandling för vald sträckning sammanställs därefter och lämnas in till Energimarknadsinspektionen (Ei). sid 10/21

11 3.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade ledningen Knäsjöberget/Sörlidberget-Källsjön inte kommer till stånd. Detta skulle medföra att den planerade vindkraftproduktionen i området inte kan anslutas till stamnätet. Samhället går då miste om förnyelsebar energi, motsvarande upp till 390 MW installerad effekt. Ur ett socialt och lokalekonomiskt perspektiv innebär nollalternativet att de arbetstillfällen som skapas under anläggningsoch driftskedet för ledningarna och vindkraftsanläggningarna inte blir av. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ledningen, och i förlängningen även vindkraftanläggningarna, skulle medföra uteblir. Det medför exempelvis att landskapsbilden inte påverkas och att ingen förändring av natur- eller kulturmiljö sker. 3.2 Val av stråk Efter en noggrann utvärdering av genomfört stråksamråd samt utredning av kända intressen inom studerade ledningsstråk, har E.ON Elnät valt att förorda stråk 1 för fortsatt utredning av möjlig ledningssträckning mellan Knäsjöberget/Sörlidberget och Källsjön. Beslutet grundar sig främst på att en ledningssträckning i detta stråk bedöms ge minst påverkan kända naturvärden, främst ornitologiska värden. 3.3 Sträckningsförslag Föreslagen sträckning för planerad ledning mellan Knäsjöberget/Sörlidberget och Källsjön utgår från någon av de föreslagna stationsplaceringarna, antingen rakt väster om Abborrsjön eller nordväst om Abborrsjön och väg 774. Oavsett val av stationsplacering föreslås ledningen utgå i nordlig riktning mot Stormyran och vidare upp mot Knäsjön. Efter ca 2 km viker sträckningen av åt nordväst och fortsätter i samma riktning i ca 3 km. Mellan Granholmstorpet och Mossamyrberget viker sträckningen av i rakt nordlig riktning, korsar Gravattenån och viker sedan av i nordöstlig riktning. Sträckningen fortsätter i nordvästlig riktning, passerar förbi Kallkällberget, söder om Önstamyrberget, förbi Memyran och ansluter sedan till föreslagen stationsplacering sydväst om Källsjön. En ledning inom förordad sträckning blir ca km lång, beroende på slutgiltigt val av stationsplacering vid Knäsjöberget/Sörlidberget (se figur 5). sid 11/21

12 Figur 5. Karta över föreslagen ledningssträckning. 4 Beskrivning av berörda intressen I detta avsnitt beskrivs nulägessituationen med avseende på landskapsbild, markanvändning, natur- och kulturmiljö, friluftsliv, infrastruktur och boendemiljö mm. Kända intressen inom 100 m från föreslagen ledningssträckning har identifierats och beskrivs kortfattat nedan. Utpekade intressen finns redovisade på karta i bilaga 2 samt tabeller i respektive delavsnitt. 4.1 Landskapsbild Området mellan Knäsjöberget/Sörlidberget och Källsjön utgörs huvudsakligen av barrskog med inslag av myrar och våtmarker. Skogen, som i allmänhet är starkt påverkad av modernt skogsbruk, domineras av tall och gran med varierande inslag av lövträd, i första hand björk, asp och al. Området är kuperat med framträdande brantformer av typ flyggberg. Höjdskillnaden mellan höjder och dalar är ofta mycket markerad. De högsta topparna finns i södra delen av det aktuella området och mäter upp till 400 m ö h, medan lågpunkterna återfinns i norra delen kring Källsjön och ligger på under 200 m ö h. sid 12/21

13 Området mellan Knäsjöberget/Sörlidberget och Källsjön ligger under högsta kustlinjen. Ett antal mindre sjöar och tjärnar finns inom området, däribland Knäsjön och Timmerviken. Sjöarna och tjärnarna är sammanlänkade genom bäckar och åar. Landskapet är genom storskogen till sin karaktär storskaligt, även om den kuperade terrängen tillsammans med sjöarna, vattendragen och myrarna skapar en viss variation. Området är glest befolkat och bebyggelse finns vid Granholmstorp, invid Knäsjöns norra strand samt vid Abborrsjön (om södra stationsalternativet blir aktuellt). Närmaste större tätort är Sollefteå som ligger ca 7 km norr om föreslagen stationsplacering vid Källsjön. Inga särskilt utpekade intressen knutna till landskapsbildsskydd berörs av den förordade sträckningen. 4.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Markanvändning Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området. Privat skogsbruk såväl som mer storskaligt skogsbruk bedrivet av skogsbolag förekommer. Tre samebyars områden berörs av studerade stråk enligt sametingets digitala planeringsunderlag; Ohredahke, Voernese och Raedtievaerie. Enligt den information som finns tillgänglig har Ohredahke och Voernese rätt till vinterbete i området, i övrigt berörs inga särskilt utpekade intressen för rennäringen. Inga områden av riksintresse för rennäringen berörs. Det aktuella området har tidigare utgjort militärt övningsområde eller skjutfält, men utnyttjas inte längre för dessa ändamål. I området kan det dock finnas risk för att påträffa oexploderad ammunition (OXA) från den tidigare verksamheten. Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs av den förordade ledningssträckningen enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU:s) hemsida. Inte heller några grus-, sandförekomster eller grundvattenmagasin berörs av sträckningen Bebyggelse Inga hus eller byggnader finns i direkt anslutning till förordad sträckning. I närområdet återfinns enstaka bebyggelse, dels i södra delen nordväst om Abborrsjön (om ledningen utgår från sydligt stationsalternativ), dels vid Granholmstorp invid norra delen av Knäsjön. Samtliga byggnader som klassas som hus enligt Lantmäteriets fastighetskarta finns redovisade på kartan i bilaga Planförhållanden Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan. Gällande översiktsplan för Kramfors kommun är från Gällande översiktsplan för Sollefteå sid 13/21

14 kommun är från 1990, men arbetet med en ny översiktsplan pågår. Under hösten 2015 har dialogmöten genomförts med allmänheten och under 2016 planerar man att ha ett slutgiltigt förslag som presenteras och ställs ut på medborgarkontoren i kommunen. Båda de berörda kommunerna har antagit fördjupade översiktsplaner eller tematiska tillägg till gällande översiktsplaner avseende vindkraft. Inga detaljplaner, områdesbestämmelser eller fördjupade översiktsplaner berörs av den förordade sträckningen. 4.3 Naturmiljö Föreslagen ledningssträckning berör huvudsakligen produktionsskog som ofta är tydligt påverkad av skogsbruk, men en del naturskogsrester finns fortfarande kvar. Skogliga värdeobjekt i form av nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar som registrerats av Skogsstyrelsen finns i området. Särskilt värdefulla områden omfattas av naturvårdsavtal eller biotopskydd. I övrigt finns värden kopplade till våtmarker i form av klassade våtmarksobjekt i den rikstäckande våtmarksinventeringen. Länsstyrelsens naturvårdsobjekt utgörs av antingen värdefulla skogsområden, våtmarker eller sjöar och vattendrag. Inom 100 m från förordad ledningssträckning återfinns elva sumpskogar enligt tabell 1 nedan. I övrigt berörs inga kända områden med utpekade eller lagskyddade naturvärden så som Natura 2000-områden och naturreservat. Tabell 1. Identifierade naturmiljöintressen inom 100 m från föreslagen ledningssträckning. KartID Objekttyp ID/Namn Naturvärdesklass SS 1 Sumpskog 11918/N och S Stormyran Övrig fuktskog, blandskog av löv och barr SS 2 Sumpskog 11917/N och S Stormyran Myrskog, tall dominerar SS 3 Sumpskog 11909/S & N om Lillknäsjötjärnen Övrig fuktskog, blandskog av löv och barr, preliminär klass 2 SS 4 Sumpskog 11908/S & N om Lillknäsjötjärnen Övrig fuktskog, blandskog av löv och barr, preliminär klass 2 SS 5 Sumpskog 11907/300m V Granholmstorpet Strandskog vid vattendrag, blandskog av löv och barr SS 6 Sumpskog 12016/Tyskmyran Hullsta Myrskog, blandskog av löv och barr SS 7 Sumpskog 12015/Långmyran Prästbordet NV Myrskog, blandskog av löv och barr SS 8 Sumpskog 12018/Prästmyran & Starrpusten PR Myrskog, tall dominerar sid 14/21

15 SS 9 Sumpskog 12021/800 m O Lill-Nåssjön Myrskog, blandskog av löv och barr SS 10 Sumpskog 12037/Önstamyran 300 m S Önstamyrberget SS 11 Sumpskog 12050/Memyran Lappmyran 400 m V Myrskog, blandskog av löv och barr Myrskog, blandskog av löv och barr Samtliga kända naturmiljöintressen i anslutning till förordad sträckning redovisas på karta i bilaga Kulturmiljö Det har funnits människor i trakten kring Ångermanälven sedan urminnes tider, troligen anlände de första jägar- och samlargrupperna strax efter att inlandsisen dragit sig tillbaka. De äldsta boplatsfynden i Sollefteå kommun härrör från ca 6000 f kr. Området där den nya kraftledningen planeras hyser dock inga kända lämningar som indikerar att just detta område skulle ha varit befolkat så långt tillbaka i tiden. Förordad sträckning berör inga områden med utpekade intressen för kulturmiljövård. En övrig kulturhistorisk lämning registrerad av Riksantikvarieämbetet och två eller tre (beroende på vilken stationsplacering som blir aktuell vid Knäsjöberget/Sörlidberget) skogsbrukslämningar registrerade av Skogsstyrelsen finns inom 100 m från förordad sträckning (se tabell 2 nedan). Tabell 2. Identifierade kulturmiljöobjekt inom 100 m från föreslagen ledningssträckning. RAÄ nr/id Fornlämningstyp Antikvarisk bedömning* Sollefteå 84:1 Sammanförda lämningar ÖKL SoH 1 Fångstgrop Skog- och Historiaobjekt SoH 2 SoH 3 Område med skogsbrukslämningar (kolbotten och spismursröse) Område med skogsbrukslämningar (kolbotten och spismursröse) Skog- och Historiaobjekt Skog- och Historiaobjekt *ÖKL = Övrig kulturhistorisk lämning, Observera att den antikvariska bedömningen är föremål för översyn efter en lagändring som trädde i kraft den 1 januari Redovisad antikvarisk bedömning är den som finns tillgänglig i FMIS idag Samtliga kända kulturmiljöintressen i aktuellt område redovisas på karta i bilaga 2. sid 15/21

16 4.5 Friluftsliv Det aktuella området omfattas inte av några utpekade intressen för rekreation och friluftsliv. Området hyser dock sjöar och natur där det sannolikt förekommer skoteråkning, jakt, fiske, samt bär- och svampplockning m.m. Området besitter också höga ornitologiska värden och är därför av intresse för fågelintresserade. 4.6 Infrastruktur Båda de studerade stråken berör ett antal skogsbilvägar. En av de föreslagna stationsplaceringarna vid Knäsjöberget är belägen i anslutning till väg 774 som utgör en statlig tertiär länsväg. I norra delen, vid föreslagen stationsplacering söder om Källsjön, sammanfaller stråken med befintligt ledningsstråk. Inga korsningar med statliga vägar eller ledningar bedöms bli aktuellt. 4.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur. Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns ej framtagna av svenska myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Myndigheterna rekommenderade gemensamt: Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Markanvändning i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten kommer att regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättas med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan sid 16/21

17 bedrivas i ledningarnas närhet kommer att anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter. 4.8 Kumulativa effekter Kumulativa effekter är sådana som uppstår när en förändring tillsammans med existerande eller kommande infrastruktur och aktiviteter samverkar. Ett exempel är flera ledningar i samma kraftledningsgata, där det sammantagna intrycket av industrilandskap lokalt kan uppfattas som starkare. Gällande påverkan på boendemiljö kan andra kraftledningar i närområdet behöva inkluderas i utredningar och beräkningar. Ur landskapssynpunkt kan även vägar och järnvägar i närområdet bidra till kumulativa effekter. 5 Konsekvensbedömning I detta avsnitt presenteras en preliminär och översiktlig bedömning av de konsekvenser som den planerade ledningen kan förväntas medföra i föreslagen lokalisering och utformning. Bedömningarna har gjorts av miljöexperter från konsultfirman Sweco. Miljökonsekvenser till följd av planerad ledning kommer att beskrivas närmare i kommande MKB. För att ge ytterligare underlag för miljökonsekvensbedömning samt möjlighet att optimera sträckningen kommer en fågel- och naturvärdesinventering att genomföras i samband med sträckningssamrådet. 5.1 Landskapsbild Den förordade ledningssträckningen är belägen inom sluten skogsmark, i glesbebyggda marker utan inslag av öppna landskapsavsnitt. Stora delar av stråken är belägna i relativt svåråtkomlig terräng där få människor vistas. Ledningen kommer att synliggöras för människor främst där mindre vägar korsas samt i anslutning till sjöar och myrar/sumpmarker där växtligheten kan vara begränsad. En ca 40 m bred skogsgata kommer att behöva tas upp genom skogslandskapet. Givet förutsättningarna och den omgivande terrängen bedömer E.ON Elnät att påverkan på landskapsbilden kommer att bli måttlig. 5.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Den planerade ledningen bedöms vara förenliga med gällande översiktsplaner. Inga övriga kommunala planer berörs av förordad sträckning. Närmaste hus finns på ett avstånd av ca 250 m från sträckningen. Påverkan på bostadsbebyggelse bedöms således bli obetydlig. sid 17/21

18 Den nya ledningen innebär att ca 55 ha skogsmark kommer att behöva avverkas och undantas från skogsbruk. Ledningsgatan medför en viss fragmentering av skogsmarken vilket kan ha en påverkan på rennäringen i området. Sammantaget bedöms påverkan på markanvändningen bli liten till måttlig. Då området där ledningen planeras att uppföras tidigare använt som skjutfält finns det risk att påträffa oexploderad ammunition (OXA). Inför byggnation av ledningen kommer E.ON Elnät att vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa risker i samband med arbeten. En preliminär avsökning av sträckningen inför arbetena kan komma att bli aktuellt samt avsökning i samband med schaktarbeten. En fortsatt dialog kommer att föras med Försvarsmakten i syfte att säkerställa att lämpliga skadeförebyggande åtgärder vidtas. 5.3 Naturmiljö Avverkning av skog för att ge plats för ledningen medför att livsbetingelserna för flora och fauna förändras lokalt. Vissa arter som kräver mörka och fuktiga miljöer kommer att missgynnas och försvinna medan ljuskrävande och hävdgynnade arter kommer att etableras. De skogar som berörs av stråken är huvudsakligen produktionsskogar av varierande ålder, vars naturvärden i allmänhet är begränsade. Inom 100 m från förordad ledningssträckning finns elva sumpskogar utpekade av Skogsstyrelsen (SS 1 SS 11). Områdena utgörs huvudsakligen av fuktskogar och myrskogar samt en strandskog. Denna typ av sumpskogar är vanligt förekommande i området och påverkan bedöms främst kunna uppstå vid byggnation då körskador kan uppstå. Med skadeförebyggande åtgärder under projektering, byggnation och i samband med underhåll bedöms risken för negativ påverkan bli liten. Exempelvis kan byggnationsarbeten utföras på tjälad mark. I övrigt berörs inga kända utpekade intressen för naturmiljön men området hyser höga ornitologiska värden vilket medför en risk att fåglar förolyckas vid kollision med faslinorna. En natur- och fågelinventering kommer att genomföras för att säkerställa sträckningens lämplighet och eventuella justeringar kan bli aktuella utifrån resultatet. Sammantaget bedöms påverkan på naturmiljön bli måttlig. 5.4 Kulturmiljö Inom 100 m från förordad ledningssträckning finns en kulturlämning och två skogsbrukslämningar. Samtliga återfinns på ett relativt långt avstånd från den föreslagna sträckningen, i utkanten av den 100 m zon som studerats. Byggnation och drift av den planerade ledningen bedöms således kunna genomföras utan påverkan på närliggande objekt. I det fall tidigare okända lämningar påträffas vid byggnation av ledningen kommer arbetena att avbrytas och kontakt upprättas med Länsstyrelsen, enligt kulturmiljölagen. sid 18/21

19 Det kan bli aktuellt att utföra arkeologiska undersökningar på utvalda ställen inför stolpplacering om det bedöms nödvändigt för att undvika att kulturlämningar skadas. Påverkan på kulturmiljö till följd av den planerade ledningen bedöms bli obetydlig. 5.5 Friluftsliv Påverkan på friluftslivet består dels i den förändring av landskapsbilden som den planerade ledningen innebär, och dels i de temporära störningar som uppkommer för det lokala friluftslivet i samband med byggnation och underhåll av ledningen. Den planerade ledningen innebär att en ca 40 m bred skogsgata kommer att tas upp i landskapet. Lokalt har detta en påverkan på omgivningen men i det stora hela påverkar det inte områdets karaktär. Tillfälliga störningar i form av buller, avgaser och ökad trafik i närområdet kommer att uppkomma. Störningarna kan lokalt bli omfattande under vissa perioder av byggnationen men är övergående. Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet bli liten till måttlig till följd av den planerade ledningen. 5.6 Infrastruktur Den planerade ledningen kommer att uppföras i enlighet med lagstadgat säkerhetsavstånd från andra ledningar. Vägkorsningar kommer att utföras i enlighet med svensk lag och i samråd med berörd väghållare. Sammantaget bedöms påverkan på infrastruktur bli obetydlig för förordad sträckning. 5.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Förordad ledningssträckning har anpassats för att undvika direkt närhet till bostadshus och bebyggelse. Närmaste hus finns vid Granholmstorpet, på ett avstånd på ca 250 m. På detta avstånd medför den planerade ledningen inte någon negativ påverkan på människors hälsa eller säkerhet. Beräkningar av förväntad utbredning av det sammanvägda magnetfältet kring planerad ledning har gjorts, dels för ett utförande med enbenta stålstolpar som redovisas i figur 6 och dels för ett utförande med portalstolpar som redovisas i figur 7. sid 19/21

20 Magnetfält (mt) Magnetfält (mt) 14,0 Magnetfält som funktion av avstånd, mittpunkt stolpe 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Avstånd (m) Figur 6. Förväntad utbredning av magnetfält kring planerad 130 kv ledning mellan Knäsjöberget/Sörlidberget och Källsjön vid ett utförande med enbenta stålstolpar. 16,0 Magnetfält som funktion av avstånd, mittpunkt mittfas 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Avstånd (m) Figur 7. Förväntad utbredning av magnetfält kring planerad 130 kv ledning mellan Knäsjöberget/Sörlidberget och Källsjön vid ett utförande med portalstolpar. sid 20/21

21 5.8 Kumulativa effekter Tillsammans med övrig infrastruktur i området bidrar den aktuella kraftledningen mellan Knäsjöberget/Sörlidberget och Källsjön till en påverkan på landskapsbilden. En ca 40 m bred ledningsgata kommer att behöva tas upp, vilken kan komma att upplevas som ett främmande inslag i ett annars slutet skogslandskap. Tillsammans med övriga planerade ledningar, tillhörande transformatorstationer och vindkraftparker i området blir det en omfattande infrastrukturetablering i ett område som till stor del utgörs av glesbygd. Betraktad som en helhet innebär etableringen förändringar av markanvändning och landskapsbild i området. Å andra sidan bidrar den planerade ledningen till en ökad produktion av förnyelsebar energi i Sverige. sid 21/21