Planerad 30 kv kraftledning för anslutning av vindkraftpark Knäsjöberget till elnätet, Sollefteå och Kramfors kommuner

Transkript

1 E.ON Energidistribution AB Nobelvägen Malmö eon.se T Miljökonsekvensbeskrivning Planerad 30 kv kraftledning för anslutning av vindkraftpark Knäsjöberget till elnätet, Sollefteå och Kramfors kommuner Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Energidistribution AB Malmö eon.se Sweco Energuide AB Box Stockholm Rapporten har upprättats av Granskning av För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 För innehåll i kartor: Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet sid 2/37

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1 Inledning Bakgrund E.ON Energidistribution AB 7 2 Tillstånd och tillåtlighet Nätkoncession för linje Rättigheter och övriga tillstånd Tillåtlighet 8 3 Alternativutredning Metod Identifierat utredningsområde och stråkalternativ Studerade sträckningsalternativ Studerade utformningsalternativ Nollalternativ 15 4 Förordat huvudalternativ (Alternativ C) 15 5 Utförande, drift och underhåll Anläggning av ledningen Drift och underhåll 17 6 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning avseende huvudalternativet Markanvändning, bebyggelse och planer Natur- och vattenmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Elektromagnetiska fält Kumulativa effekter 27 sid 3/37

4 7 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning; jämfört alternativ (alternativ D) Markanvändning, bebyggelse och planer Natur- och vattenmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Elektromagnetiska fält Kumulativa effekter 34 8 Samlad bedömning 34 9 Referenser 36 Bilagor: Bilaga 1. Översiktskarta Bilaga 2. Samrådsredogörelse Bilaga 3. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga 4. Karta över natur- och kulturmiljöintressen Bilaga 5. Naturvärdesinventering rapport Bilaga 6. Karta över skyddade växtarter (artskyddsförordningen) sid 4/37

5 Sammanfattning Bakgrund E.ON Energidistribution AB (nedan E.ON) planerar en ny 30 kv kraftledning för anslutning av Kabeko Kraft AB:s vindkraftpark Knäsjöberget till elnätet. Vindkraftpark Knäsjöberget kommer att ligga ca 20 km söder om Sollefteå. Ledningen kommer att utföras som markförlagd kabel. Ledningen berör Kramfors och Sollefteå kommuner i Västernorrlands län. Genomfört samråd Formellt samråd för ledningen har genomförts skriftligen under maj och juni Samråd har genomförts med berörda fastighetsägare, organisationer, föreningar, företag och myndigheter. Samrådet kungjordes genom annonsering i Tidningen Ångermanland och Sollefteåbladet. Alternativutredning Fyra olika sträckningsalternativ har studerats, två luftledningsalternativ och två markkabelalternativ. E.ON beslutade sig innan samrådet att förorda ett markkabelutförande för ledningen. Gällande de två markkabelalternativen, alternativ C och D, valde E.ON efter samrådet att gå vidare med alternativ C som huvudalternativ. Detta då alternativet berör färre natur- och kulturmiljöintressen och då inget framkom i samrådet som föranledde att alternativ D skulle vara ett bättre alternativ. Valt alternativ (huvudalternativ) Huvudalternativet följer befintliga vägar samt en planerad ny byggväg som kommer att anläggas för byggnation av vindkraftparken. Sträckningen för huvudalternativet är ca 6,2 km. Ledningen kommer bestå av tre kabelförband med tre ingående enledarkablar per kabelförband. Kabelschaktets bredd i markytan beror på markens stabilitet, men kommer bli ungefär 1,5 2 m brett. Schaktet kommer bli ca 1 m djupt. Konsekvensbedömning Utifrån genomförda utredningar och samråd konstateras att huvudalternativet för 30 kv ledningen medför begränsade negativa konsekvenser. Varken huvudalternativet eller jämfört markkabelalternativ (alternativ D) bedöms medföra några större konsekvenser på omgivningen, men huvudalternativet bedöms vara något bättre lämpat än alternativ D avseende konsekvenser för kulturmiljö, naturmiljö och markanvändning. sid 5/37

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Kabeko Kraft AB planerar att uppföra fyra nya vindkraftparker i området runt Ångermanälven i Kramfors och Sollefteå kommuner i Västernorrlands län, genom dotterbolagen Ådalen Vindkraft, Knäsjöberget Vindkraft, Vitberget Vindkraft och Sörlidberget Vindkraft. Vindkraftparken Knäsjöberget kommer att ligga ca 20 km söder om Sollefteå, se Figur 1 nedan. E.ON Energidistribution AB (nedan E.ON), som har områdeskoncession för elnät i området, har fått förfrågan om att ansluta den planerade vindkraften till överliggande nät. Den anslutande kraftledningen från Knäsjöbergets vindkraftpark till närliggande planerad transformatorstation vid Abborrsjön kommer att ha en spänning på 30 kv. Ledningen avses att utformas som markförlagd ledning, för ansökt sträckning se karta i Figur 1 nedan eller Bilaga 1. Från transformatorstationen vid Abborrsjön kommer strömmen att matas vidare via planerade och tillståndssökta 130 kv kraftledningar till Nässe. Figur 1. Översiktskarta som visar Knäsjöbergets vindkraftpark, anslutningspunkt i vindkraftparken samt vid transformatorstationen vid Abborrsjön samt anslutande ledningar från transformatorstationen vid Abborrsjön. sid 6/37

7 Det aktuella projektet omfattar anslutning av vindkraftparken Knäsjöberget till transformatorstationen vid Abborrsjön sydost om parkområdet. 1.2 E.ON Energidistribution AB E.ON Energidistribution AB är dotterbolag till E.ON i Norden och är en av Sveriges största elnätsägare. Cirka en miljon människor får trygg och säker elförsörjning via E.ON:s elnät som är drygt km långt vilket motsvarar nästan tre varv runt jorden. E.ON Energidistribution AB ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnät. E.ON Energidistribution AB utvecklar och anpassar elnätet för förändringarna på energimarknaden genom nya, fler och mindre produktionsanslutningar, vilket kräver både ny teknik och nya affärsmodeller. Siktet är redan nu inställt på framtidens energidistribution. 2 Tillstånd och tillåtlighet 2.1 Nätkoncession för linje För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, sk. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808, MB) Samråd Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. För att ge möjlighet för berörda att tidigt följa utvecklingen i projektet har E.ON redan från början valt att samråda brett med samtliga instanser. En komplett redovisning av samrådets genomförande och en utförlig sammanfattning av inkomna synpunkter inklusive E.ONs bemötanden till dessa redovisas i samrådsredogörelsen som återfinns i bilaga Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslutade att den planerade 30 kv ledningen, enligt 6 kap 5 miljöbalken, inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan, se bilaga 3. sid 7/37

8 2.2 Rättigheter och övriga tillstånd Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. E.ON vill i första hand få den rätten genom att skriva ett frivilligt avtal med fastighetsägaren, ett servitutsavtal. Det är även möjligt att bilda ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att en lantmätare beslutar om ledningsrätt i en förrättning. I båda fallen ersätts fastighetsägaren för den skada som förorsakas fastigheten Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt Kulturmiljölagen. Två mindre vattendrag korsas av sökt ledningssträckning. Kontakter har tagits med Kramfors och Sollefteå kommuner gällande behov av strandskyddsdispens. Kommunerna har gjort bedömningarna att inga strandskyddsdispenser är nödvändiga för byggnation av ledningen. 2.3 Tillåtlighet MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i det aktuella projektet De allmänna hänsynsreglerna Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken) E.ON har gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Bolaget eftersträvar en konstant hög kunskapsnivå inom hela sin organisation och för respektive projekt. E.ON anser därför att bolaget har den kunskap som behövs för att bedriva den aktuella verksamheten och vidta de åtgärder som projektet omfattar, allt för att i rimligaste mån skydda människors hälsa samt miljön mot skada eller olägenhet Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik (2 kap. 3 miljöbalken) Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik beaktas genomgående i alla projektets faser; inom planering och projektering, genomförande och i driftskedet. Utförda utredningar och föreslagna åtaganden om skyddsåtgärder och försiktighetsmått är sammantaget ett resultat av tillämpningen av försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik. sid 8/37

9 2.3.3 Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken) E.ON är certifierat enligt ISO Miljöledningssystemet innebär bl.a. en kontroll och riskbedömning av produkter och material som hanteras i verksamheten samt anger hur produktval ska göras Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 miljöbalken) Vid eventuella framtida reparationer av ledningen och dess tillbehör kommer de uttjänta eller trasiga delarna att tas upp för skrotning och materialåtervinning, vilket är i linje med kretsloppsprincipen Val av plats (2 kap. 6 miljöbalken) Med bakgrund i genomförd alternativutredning anser E.ON att den befintliga tillika föreslagna lokaliseringen och utformningen är den bästa med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön Miljökvalitetsnormer (2 kap. 7 miljöbalken) Föreliggande projekt omfattas inte av några miljökvalitetsnormer Rimlighetsavvägning (2 kap. 7 miljöbalken) Föreskrivna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minska påverkan på människors hälsa och miljön får inte vara orimliga att uppfylla. I en rimlighetsavvägning ska hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört kostnaden respektive nyttan för åtgärden. E.ON anser att föreslagna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för projektet är rimliga med hänsyn till såväl miljöskyddet som till kostnaden och nyttan för åtgärderna. 3 Alternativutredning En MKB ska enligt MB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst alternativ valts samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Alternativen ska redovisas så att beslutsunderlaget medger att alternativet kan behandlas och prövas i huvudsak jämställt med sökandens huvudförslag, dvs. där det är praktiskt möjligt. För att denna jämförelse mellan olika alternativ ska vara möjlig krävs således i normalfallet att sökanden i sin miljökonsekvensbeskrivning redovisar möjliga alternativa platser för verksamheten tillsammans med tillräckligt underlag angående de konsekvenser som de olika lokaliseringarna innebär. sid 9/37

10 3.1 Metod Arbetet med utredning av olika sträckningar och utformningar för den nya ledningen inleddes med identifiering av ett större område, ett utredningsområde, stort nog att rymma flera möjliga lokaliseringar av ledningen. Avgränsningen av utredningsområdet gjordes utifrån vindkraftparkens utbredning, terräng och närliggande infrastruktur. Inom utredningsområdet definierades sedan möjliga ledningsstråk för byggnation av ny kraftledning i antingen luftledning- eller markkabelutförande. Utifrån de definierade ledningsstråken studerades sträckningsförslag för den nya 30 kv ledningen. Sträckningarna togs fram utifrån de allmänna intressen för natur- och kulturmiljö och markanvändning som finns i området, landskapets geografi och topografi samt möjligheten att följa befintlig infrastruktur. Val av ledningssträckning gjordes slutligen utifrån en jämförelse av berörda intressen och inkomna synpunkter i genomfört samråd. 3.2 Identifierat utredningsområde och stråkalternativ Det identifierade utredningsområdet samt framtagna stråkalternativ kan ses i kartan i Figur 2 nedan. Stråk för luftledning går genom obanad terräng mellan anslutningspunkterna, och inkluderar möjlig sträckning på båda sidor om höjden norr om Lill-Grössjön. I norr är stråket för luftledning anpassat till vindkraftverkens planerade placering. Stråk för markkabel inkluderar både väg norrut från planerad transformatorstation vid Abborrtjärn och fortsättning genom vindkraftparken samt stråk längs väg öster om vindkraftparken. sid 10/37

11 Figur 2. Utredningsområde för anslutningsledning samt identifierade stråk för både luftledning och markkabel. 3.3 Studerade sträckningsalternativ Fyra olika sträckningsalternativ har studerats. Luftledningsalternativen utgörs av Alternativ A och B medan markkabelförslagen utgörs av alternativ C och D, se Figur 3 nedan. Alternativen beskrivs nedan. sid 11/37

12 Figur 3. Studerade ledningssträckningar Alternativ A (luftledning) Sträckningen utgår från läget för ny transformatorstation vid Abborrsjön och löper västerut. Sträckningen rundar höjden söder om Knäsjöberget och fortsätter åt nordväst. Två mindre vägar korsas. Vid tjärnen Sjulsbäcklokarna vinklar sträckningen av mer västerut och rundar Knäsjöbergets västra sida innan den ansluter till stationsläget i vindkraftparken. Sträckningen berör huvudsakligen skogsmark med mindre inslag av sankmark. Sträckningen är ca 6,5 km Alternativ B (luftledning) Från stationsläget vid Abborrsjön följer sträckningen en mindre väg åt nordväst. Vid vägens slut fortsätter sträckningen vidare åt nordväst en bit varefter sträckningen viker av västerut fram till sjön Sjulsbäcklokarna. Samma sträckning som för alternativ A följs sid 12/37

13 därefter fram till stationsläget i vindkraftparken. Sträckningen berör huvudsakligen skogsmark med mindre inslag av sankmark. Sträckningen är ca 6,2 km Alternativ D (markkabel) Sträckningen följer väg 774 österut från stationsläget vid Abborrsjön. Efter ca 0,6 km viker sträckningen av norrut längs en mindre väg. Vägen följs hela vägen runt Knäsjöbergets östra och norra sida. Strax nordväst om Knäsjöberget viker sträckningen av söderut och följer en annan väg fram till anslutningspunkten i vindkraftparken. Sträckningen berör skogsmark med inslag av sankmark. Sträckningen är ca 8,4 km och följer i sin helhet befintligt vägnät Vald sträckning Alternativ C (markkabel) Från stationsläget vid Abborrsjön följer alternativ C befintlig skogsbilväg åt nordväst. Sträckningen ligger i tätare anslutning mot vägen, jämfört med alternativ B, i och med att en markförlagd ledning är lättare och anpassa efter en vägs svängar än en luftledning. Befintlig väg följs ca 2,3 km. I samband med byggnation av vindkraftparken kommer en byggväg att anläggas för att ansluta skogsbilvägen norrut från Abborrsjön till skogsbilvägen som finns på Knäsjöberget. Sträckningen för markkabeln kan därmed från vägens slut fortsätta vidare upp för Knäsjöberget längs sträckningen för den planerade byggväg som kommer ansluta till befintlig väg vid Älgtjärnen. Vid Älgtjärnen ansluter sträckningen åter till en befintlig väg. Vägen följs västerut fram till anslutningspunkten i vindkraftparken. Sträckningen berör huvudsakligen skogsmark med mindre inslag av sankmark. Sträckningen är ca 6,2 km, varav ca 4,8 km längs befintliga skogsbilvägar och ca 1,4 km längs i projektet för vindkraftparken ny planerad byggväg. 3.4 Studerade utformningsalternativ För kraftledningar finns de tekniska konstruktionerna luftledning och markförlagd kabel. Luftledningar är generellt ett billigare alternativ och det är lättare att hitta och reparera eventuella fel på denna konstruktion. Luftledningar tar dock mer plats i anspråk och utgör ett större visuellt intryck jämfört med markförlagd kabel. Markförlagd kabel innebär ett stort ingrepp vid anläggningsarbeten då man behöver schakta, spränga eller borra på i princip hela sträckan. I viss mån kan det vara möjligt att bygga på marken med nya massor för att undvika att spränga eller borra. Däremot innebär denna konstruktion att mindre mark tas i anspråk och när markkabeln är på plats utgör den inte något betydande visuellt intryck. E.ON har utrett ledningssträckningar i både luftlednings- och markkabelutförande. De båda utförandena beskrivs nedan. sid 13/37

14 3.4.1 Luftledning Luftledningsutformning skulle innebära ett utförande i enkelstolpar av trä med stående isolatorkedjor ovan vilka faslinorna placeras. Stolparna skulle bli ca 10 m höga. Två enkelstolpar i bredd skulle behövas för överföring av den el som genereras av vindkraftsparken, se Figur 4 nedan. Figur 4. Exempelbild på två enkelstolpar av trä. Ledningen kommer byggas trädsäker vilket innebär att det inte får finns några träd som vid storm eller oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Detta tillgodoses med en kalavverkad skogsgata kring ledningen samt genom avverkning av enskilda farliga träd i skogsgatans sidoområden. Bredden på den avverkade skogsgata som krävs för aktuell ledning är ca 45 m Valt utförande - markkabel Ett utförande med markförlagd kabel skulle innebära tre kabelförband med tre ingående enledarkablar buntade i triangelform i varje kabelförband. Se Figur 5 nedan för en principskiss för aktuellt kabelschakt. Kabelschaktets bredd i markytan beror på markens stabilitet, men kommer bli ungefär 1,5 2 m brett. Arbetet med kabeldiket sker normalt med konventionell utrustning för schaktning och sprängning (om aktuellt). Ett arbetsområde längs med kabelschaktet kommer att behövas för transport av anläggningsmaskiner, upplägg av massor samt själva schaktet. Arbetsområdets bredd uppskattas till ca 10 m. Efter förläggning av ledningen kan en del av sid 14/37

15 arbetsområdet återföras till tidigare markanvändning, ca 5 m kommer dock behöva hållas fritt från träd då ledningen behöver skyddas mot skador från rötter. Figur 5. Principskiss kabelschakt. 3.5 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade kraftledningen inte kommer till stånd. Detta skulle medföra att den planerade vindkraftproduktionen i området inte kan anslutas till elnätet samt att övriga planerade anslutningsledningar i området blir feldimensionerade. Man går då miste om drygt 200 GWh förnyelsebar energi per år. Ur ett socialt och lokalekonomiskt perspektiv innebär nollalternativet att de arbetstillfällen som skapas under anläggnings- och driftskedet för ledningen och vindkraftsanläggningen inte blir av. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ledningen, och i förlängningen även vindkraftanläggningen, skulle medföra uteblir. Det medför exempelvis att ingen förändring av natur- eller kulturmiljö sker. 4 Förordat huvudalternativ (Alternativ C) E.ON har beslutat att förorda ett markkabelutförande för ledningen. Huvudsakliga skäl till detta är att kostnadsökningen för kabelförläggning bedöms vara acceptabel på denna spänningsnivå samt att nackdelar avseende driftsäkerhet och felavhjälpning bedöms acceptabel då ledningen inte ingår i fördelningsnätet. Det är också möjligt att följa befintligt och planerat vägnät. Aktuell vindkraftpark har minskats i utbredning på grund av förekomst av örn, genom att förorda markkabel utgör anslutningsledningen ingen risk för fågellivet i området. Driftsäkerheten för en markkabel är generellt sett god men ett eventuellt fel är svårt och tidskrävande att lokalisera. Då reservmatning i regionnäten inte är möjligt i samma sid 15/37

16 utsträckning som i lokalnäten så är driftsäkerheten på grund av detta ofta en anledning till att markförlagda ledningar undviks inom regionnätet. Då aktuell ledning utgör en radiell matning, det vill säga ledningen används inte inom fördelningsnätet, så berörs inga elkunder direkt vid ett avbrott på ledningen varför E.ON bedömer markkabel vara ett godtagbart utförande för den aktuella ledningen. Gällande de två markkabelalternativen, alternativ C och D, har E.ON valt att gå vidare med alternativ C. Detta då alternativet medför en kortare sträckning, berör färre natur- och kulturmiljöintressen och då inget framkommit i samrådet som föranleder att alternativ D skulle vara ett bättre alternativ Alternativ för jämförelse Då luftledning för aktuell ledning bedömts som mindre lämpligt görs i föreliggande MKB en jämförelse av påverkan på berörda intressen samt konsekvensbedömning för de två markkabelalternativen, alternativ C (huvudalternativet) och alternativ D. 5 Utförande, drift och underhåll 5.1 Anläggning av ledningen Innan byggnationen av en ny kraftledning påbörjas görs en värdering av den skog som behöver avverkas för den nya kraftledningsgatan och träd aktuella för avverkning stämplas. När fältarbetena är klara samt rättigheter för att få nyttja marken har inhämtats kan avverkning och byggnation påbörjas. Uttransport av material kommer att ske på befintliga vägar i området. Kabelgraven kommer att schaktas ut med hjälp av grävmaskin. Schaktmassorna kommer att användas för återfyllning av kabelschaktet efter förläggning. Eventuella överskottsmassor kommer att omhändertas. När arbetena är klara kommer marken att återställas. Om sprängning blir nödvändig görs sprängningen med lämpligt metodval utifrån platsens förutsättningar. Sprängmassor kommer att borttransporteras och återfyllning görs med grus och organiska massor. Vid särskilda passager, t.ex. större vägar och vattendrag kan schaktfria metoder bli aktuella. Metoderna innebär att man kan borra eller trycka under marken kortare avsnitt utan att påverka markytan. sid 16/37

17

18 6.1 Markanvändning, bebyggelse och planer Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området, se Figur 6 nedan. Privat skogsbruk såväl som mer storskaligt skogsbruk bedrivet av skogsbolag förekommer. Tre samebyars områden berörs av sträckningen enligt sametingets digitala planeringsunderlag; Ohredahke, Voernese och Raedtievaerie. Enligt den information som finns tillgänglig har Ohredahke och Voernese rätt till vinterbete i området, i övrigt berörs inga särskilt utpekade intressen för rennäringen. Inga områden av riksintresse för rennäringen berörs. Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs av den förordade ledningssträckningen enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU:s) hemsida. Inte heller några grus-, sandförekomster eller grundvattenmagasin berörs av sträckningen. Figur 6. Området domineras av skogsbruk. Foto från skogsbilvägen på Knäsjöberget. Knäsjöbergets vindkraftpark berörs av ledningssträckningen som löper genom vindkraftsparken. Inga hus eller byggnader finns i anslutning till förordad sträckning. Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan. Gällande översiktsplan för Kramfors kommun är från Gällande översiktsplan för Sollefteå sid 18/37

19 kommun är från 1990, ett nytt förslag till översiktsplan har tagits fram. Samråd för planen har genomförts och ny översiktsplan beräknas antas av kommunfullmäktige i under Båda de berörda kommunerna har antagit fördjupade översiktsplaner eller tematiska tillägg till gällande översiktsplaner avseende vindkraft, där Kramfors kommun har anvisat området söder om kommungränsen som vindkraftsområde. Inga detaljplaner, områdesbestämmelser eller fördjupade översiktsplaner berörs av den förordade sträckningen Konsekvensbedömning Ledningssträckningen berör huvudsakligen obebyggd skogsmark, dock till viss del inom planerad vindkraftpark. Ledningssträckningen följer befintliga skogsbilvägar samt planerad byggväg, vilket gör att ny uppdelning av brukningsenheter inom skogsbruket endast kommer uppstå vid förläggning längs planerad byggväg mellan de två mindre vägarna på Knäsjöbergets sydsluttning, en sträcka på ca 1,4 kilometer. Den nya ledningen innebär att maximalt ca 6 hektar skogsmark kommer att behöva avverkas längs befintliga och planerade vägsträckningar. Ledningssträckningen berör betesmark för rennäringen. Risken för ändrade rörelsebeteenden hos renar och konsekvenser för rennäringen bedöms som mycket små i och med att ny skogsgata endast öppnas upp på en kortare sträcka. Sträckningen bedöms vara förenlig med gällande och kommande översiktsplaner. Inga andra kommunala planer berörs. Närmaste hus finns på ett avstånd om ca 550 meter från sträckningen. Påverkan på bostadsbebyggelse bedöms således bli obetydlig. Sammantaget bedöms konsekvenserna på markanvändningen bli liten Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder anses som motiverade. 6.2 Natur- och vattenmiljö Området vid Knäsjöberget utgörs huvudsakligen av barrskog med inslag av våtmarker och sjöar. Skogen, som i allmänhet är starkt påverkad av modernt skogsbruk, domineras av tall och gran med varierande inslag av lövträd, i första hand björk, asp och al. Området är kuperat med stor höjdskillnad mellan höjder och dalar. Aktuell ledningssträckning har gåtts igenom med avseende på tidigare kända naturmiljöintressen. En naturvärdesinventering har även genomförts för projektet. Naturvärdesinventeringen genomfördes av Sweco Environment AB under sommaren 2017, se bilaga 5 för rapporten. sid 19/37

20 Inga riksintressen för naturmiljö eller Natura 2000-områden berörs av sträckningen. Sträckningen korsar endast ett sedan tidigare känt naturmiljöintresse, en sumpskog (SS 1), strax väster om Knäsjöbergets topp. Korsningen med sumpskogen uppgår till ca 160 meter och sker längs med befintlig väg. Sumpskogen utgörs av blandskog av löv och barr. Sträckningen korsar två mindre vattendrag. Vattendragen är inte beskrivna i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) och har inga fastställda miljökvalitetsnormer. Resultaten från naturvärdesinventeringen visar att fyra ej tidigare särskilt utpekade områden med påtagliga naturvärden (klass 3) finns längs med ledningssträckningen (NVI 4-NVI 7), se Tabell 1 nedan. Sträckningen kantar NVI 6 på en sträcka om ca 220 meter, passagen sker längs med väg. Tabell 1. Identifierade naturvärdesobjekt vid genomförd naturvärdesinventering. KartId Objekttyp Naturvärdesklass 1 Beskrivning Avstånd från sträckningen NVI 4 Myr Klass 3 Blandmyr av fattigtyp som visar på hög grad av naturlighet. Ca 80 m NVI 5 Hällmarkstallskog Klass 3 Äldre restbestånd på en sydsluttning med tall och gran av varierande ålder. NVI 6 Gransumpskog Klass 3 Naturlig bäckmiljö med omgivande gransumpskog med högt lövinslag. De högsta naturvärdena återfinns en bit in från vägen. NVI 7 Åstallskog Klass 3 Ås med gamla tallar och enstaka äldre björkar. Det finns gamla stubbar som uppvisar spår efter brand. Ca 5 m 0 m Ca 17 m Förekomst av naturvårdsarter i området har även kartlagts inom ramen för naturvärdesinventeringen. Naturvårdsarter är en samlingsterm för arter som är extra skyddsvärda, genom att de indikerar att ett område har höga naturvärden eller i sig själva är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Idag omfattar detta begrepp juridiskt 1 Identifierade naturvärden har klassificerats utifrån en fyrgradig skala där klass 1 är högsta naturvärde, klass 2 är högt naturvärde och klass 3 representerar påtagligt naturvärde. sid 20/37

21 skyddade arter, typiska arter, rödlistade arter, ansvarsarter, signalarter och nyckelarter. Typiska arter är arter vars förekomst indikerar s.k. gynnsam bevarandestatus hos aktuell naturtyp enligt EUs art- och habitatdirektiv. I bilaga 5 redovisas alla naturvårdsarter som noterades under naturvärdesinventeringen. I kartan i bilaga 6 redovisas de växtarter som är skyddade enligt artskyddsförordningen. Fågellivet i området har kartlagts vid de tidigare naturvärdesinventeringar som utförts inför tillståndsansökan för vindkraftparken samt för den 130 kv kraftledning som ska gå från stationen vid Abborrsjön och vidare mot Nässe. I naturvärdesinventeringen som utförts för aktuell 30 kv ledning har ingen fågelinventering gjorts (i och med att ledningen ska markförläggas), däremot har spår efter skogsfåglar registrerats då det efterfrågats vid genomfört samråd. De tidigare fågelinventeringarna som genomförts har visat att området hyser en artfauna karakteristisk för liknande skogsmiljöer i Norrlands inland. Karaktärsarter som finns i området är större hackspett, grå flugsnappare, bofink, lövsångare, kungsfågel (VU), rödstjärt, rödhake, järnsparv, buskskvätta (NT), dubbeltrast, rödvingetrast, taltrast, koltrast, nötskrika, ringduva och grönsiska. Av rovfåglar förekommer tornfalk, lärkfalk och ormvråk i området, ingen av arterna noterades dock häcka i området vid den naturvärdesinventering som utfördes för 30 kv ledningen. Häckning av kungsörn har skett i närområdet 2. Mer exakt lokalisering av identifierat kungsörnsbo redovisas inte i föreliggande MKB p.g.a. sekretess. I samband med genomförd naturinventering sommaren 2017 gjordes även en riktad kontroll av förekomst av skogsfåglar. Av skogsfåglar finns järpe och tjäder i området medan orre är mindre vanligt förekommande. Varken tjäder eller orre bedöms ha starka stammar inom inventeringsområdet, i så fall skulle fler observationer ha gjorts. Få spår av tjäderbitna tallar, spillning och trampskador har noterats vid utförda inventeringar. På åtta ställen längs sträckningen fanns dock vid aktuell inventering tecken på förekomst av skogsfåglar, i form av grävda gropar i soliga lägen. Ingen större spelplats för tjäder eller orre bedöms finnas inom, eller i närheten av inventeringsområdet Konsekvensbedömning Avverkning av skog för att ge plats för ledningen medför att livsbetingelserna för flora och fauna förändras lokalt. Vissa arter som kräver mörka och fuktiga miljöer kommer att missgynnas och försvinna medan ljuskrävande och hävdgynnade arter kommer att etableras. De skogar som berörs av sträckningen är huvudsakligen produktionsskogar av varierande ålder, vars naturvärden i allmänhet är begränsade. Byggnation av den planerade ledningen i aktuell sträckning kommer sannolikt att medföra att träd behöver avverkas inom den tidigare registrerade sumpskogen SS 1. Den del av 2 Enligt Ångermanlands ornitologiska förening, örnobservationer vid Knäsjön, september 2015 sid 21/37

22 sumpskogen som berörs av ledningen har vid genomförd naturvärdesinventering inte bedömts inneha särskilda naturvärden. Då sträckningen i passagen med sumpskogen följer befintlig väg minimeras risken för körskador i området. Påverkan på sumpskogen bedöms bli liten. Ledningssträckningen berör inget naturvärde av högsta eller näst högsta naturvärdesklass enligt svensk inventeringsstandard. Fyra naturvärdesobjekt av klass 3 (påtagligt naturvärde) berörs av sträckningen. Vid passage med de två södra objekten (NVI 6 och NVI 7) kommer schaktet att förläggas på den östra sidan om befintlig väg. Bedömningen är då att ingen påverkan kommer ske på de två objekten. På resterande sträcka finns tillräckligt med utrymme för att schaktet ska kunna förläggas vid sidan av de två andra objekten (NVI 4 och NVI 5). Ingen påverkan bedöms därmed uppstå på dessa objekt. Genom att schaktet längs södra delen av sträckningen planeras att förläggas på den östra sidan om den befintliga vägen undviks flera av lokalerna för de skyddade växtarterna. Endast en lokal för fläcknycklar ligger öster om vägen. Mellan de två vändplanerna kommer ledningen att förläggas i den byggväg som kommer att anläggas för vindkraftparken. I detta fall kommer ledningen inte att medföra ett större intrång i omgivningen än själva vägen, om någon art påverkas kommer detta att hanteras i ärendet för vägen. Längs norra delen av sträckningen berörs ytterligare en lokal med fläcknycklar. Fläcknycklar är enligt rapporten från naturvärdesinventeringen en förhållandevis vanlig art. Fläcknycklar är kategoriserade som livskraftig (LC) i rödlistningsbedömningen och förekommer relativt allmänt i närområdet, eventuell påverkan på enstaka lokal bedöms inte påverka artens bevarandestatus i närområdet. Med nedan skadeförebyggande åtgärder bedöms konsekvenserna för skyddade arter bli liten. Sammantaget bedöms konsekvenserna, med nedan föreslagna skadeförebyggande åtgärder, på naturmiljön bli liten Skadeförebyggande åtgärder De båda markkabelalternativen har inventerats i fält med avseende på naturvärden. Resultaten från inventeringen har använts för att detaljjustera sträckningen så att intrång i värdefulla miljöer undviks. Ledningssträckningen är uteslutande förlagd längs med befintlig väg eller planerad byggväg för vindkraftparken. På detta sätt minimeras fragmenteringen av naturmiljön och inga nya barriärer för spridning och migration av växter och smådjur skapas. Då vägarna även kan användas i anläggningsskedet för transporter samt upplag av schaktmassor minimeras intrånget i naturmiljön ytterligare. Körskador kan på detta sätt undvikas. Om markskador ändå skulle uppstå kommer dessa att återställas till godtagbart skick efter anläggningsarbetenas avslut. Inom 1 km från identifierat boplatsläge för kungsörn kommer inga störande arbeten såsom skogsavverkning, sprängning och maskinschaktning att genomföras under perioden 15 sid 22/37

23 februari till 15 juni. Samråd med Länsstyrelsen kommer att ske inför framtagande av genomförandeplan för att säkerställa häckningsstatus aktuellt år. För att undvika påverkan på identifierade bestånd av fläcknycklar, om dessa ej kan undvikas vid byggnation av ledningen, kommer samråd att ske med Länsstyrelsen för fortsatt åtgärd eller eventuellt behov av dispens från artskyddsförordningen. Påverkan på fläcknycklar går att minska om de uppgrävda jordmassorna läggs upp bredvid det grävda diket och sedan läggs tillbaka igen på samma ställe. Vid passage av vattendrag kommer tillfälliga eller permanenta broar användas. Körning i vattendrag eller på stränder får endast ske om det är tekniskt eller miljömässigt motiverat eller vid akuta situationer. Vid sådan körning kommer naturmiljön skyddas genom utläggande av t.ex. virke eller ris. När arbetet är klart kommer tillfälliga broar och utlagt skydd avlägsnas. Träd och buskar kommer i största möjliga mån lämnas kvar i vattenbryn. 6.3 Kulturmiljö Ledningssträckningen berör inga utpekade kulturmiljöintressen Konsekvensbedömning Konsekvenserna på kulturmiljön i området bedöms bli obetydlig Skadeförebyggande åtgärder Om det vid anläggandet av ledningen skulle påträffas lämningar som kan antas vara fornlämningar skall den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till länsstyrelsen enligt kulturmiljölagen 2 kap Friluftsliv Inga riksintressen för friluftsliv berörs. Tre fiskevårdsområden berörs av sträckningen, Sollefteåortens FVO, Graninge FVO och Forseds FVO, se Figur 7 nedan. Inga större fiskesjöar berörs dock av sträckningen. I övrigt är skogarna som berörs av sträckningarna lämpade för både jakt, fiske, bär- och svampplockning m.m. och bedöms nyttjas för det lokala friluftslivet. sid 23/37

24 Figur 7. Berörda fiskevårdsområden Konsekvensbedömning Påverkan på friluftslivet kommer utgöras av de temporära störningar som uppstår för det lokala friluftslivet i samband med förläggning av ledningen. De temporära störningarna utgörs av buller, avgaser och ökad trafik i närområdet. Störningarna kan lokalt bli omfattande under korta perioder vid byggnationen men är övergående. Sammantaget bedöms konsekvenserna på friluftslivet bli liten till måttlig under anläggningsperioden för ledningen. Efter att ledningen anlagts kan den medföra viss positiv påverkan till följd av den nya anslutningen mellan befintliga vägar som kan användas för det rörliga friluftslivet samt vid skoteråkning Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms som motiverade. sid 24/37

25 6.5 Infrastruktur Ledningssträckningen följer två skogsbilvägar. Stationsplaceringen vid Abborrsjön är belägen i anslutning till väg 774 som utgör statlig tertiär länsväg. Inga korsningar med statlig väg kommer bli aktuella Konsekvensbedömning Under byggtiden kommer påverkan i form av trafikstörningar uppstå längs med de vägar som ledningen ska förläggas längs. Då vägarna inte är frekvent trafikerade bedöms denna påverkan bli liten. Vägkorsningar kommer att utföras i enlighet med svensk lag och i samråd med berörd väghållare. Sammantaget bedöms konsekvenserna på infrastruktur bli liten Skadeförebyggande åtgärder E.ON kommer att upprätta avtal med väghållare av enskild väg som behöver användas i samband med byggnation och ledningsunderhåll. Eventuella vägskador kommer att ersättas och åtgärdas. 6.6 Elektromagnetiska fält Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Elektriska och magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. Magnetfält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i en kraftledning och varierar med storleken på strömmen, samt även spänningsnivån och faslinornas konfigurering. Magnetfält avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Till skillnad mot elektriska fält så avskrämas inte magnetfält av byggnader och kan således påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa. Magnetfält och hälsoeffekter Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett samband mellan exponering av magnetfält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader. sid 25/37

26 Magnetfält från aktuell ledning Magnetfälten från aktuell ledning har beräknats utifrån årsmedelströmlasten för ledningen och ger således ett genomsnittligt värde på magnetfälten från ledningen över året. Magnetfälten har beräknats 1 m över markytan. Resultatet från beräkningen redovisas i Figur 8 nedan. Figur 8. Beräknat magnetfält från planerad ledning. Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Genomförda beräkningar påvisar att magnetfälten uppgår till 0,4 μt på ett avstånd av 7 meter från aktuell ledning. Detta ska ställas i relation till att avståndet till närmaste bostadshus är 550 meter. Magnetfält för en markkabel avtar mycket snabbt med avståndet från ledningen, jämfört med för en luftledning där utbredningen är större. På 550 meters avstånd medför den planerade ledningen inte någon negativ påverkan på människors hälsa eller säkerhet. sid 26/37

27 6.7 Kumulativa effekter Kumulativa effekter är sådana som uppstår när en förändring tillsammans med existerande eller kommande infrastruktur och aktiviteter samverkar. Ett exempel är flera ledningar i samma kraftledningsgata, där det sammantagna intrycket av industrilandskap lokalt kan uppfattas som starkare. Gällande påverkan på boendemiljö kan andra kraftledningar i närområdet behöva inkluderas i utredningar och beräkningar. Ur landskapssynpunkt kan även vägar och järnvägar i närområdet bidra till kumulativa effekter Konsekvensbedömning Tillsammans med övriga planerade ledningar, tillhörande transformatorstationer och vindkraftparker i området, blir det en omfattande infrastrukturetablering i ett område som till stor del utgörs av glesbygd. Betraktad som en helhet innebär etableringen förändringar av markanvändning och landskapsbild i området. Å andra sidan bidrar den planerade ledningen till en ökad produktion av förnyelsebar energi i Sverige. Den planerade ledningen föreslås även markförläggas, vilket innebär att den inte utgör ytterligare ett visuellt inslag i området Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder anses som motiverade. 7 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning; jämfört alternativ (alternativ D) 7.1 Markanvändning, bebyggelse och planer Avseende markanvändning så gäller samma typ av markanvändning som för förordat alternativ (se avsnitt 6.1), förutom att sträckningen inte löper genom vindkraftparken och att en torvtäkt med gällande torvkoncession berörs norr om vägen vid Mörttjärnsmyran. Ett hus och tre andra byggnader är belägna inom 200 meter från ledningssträckningen. Huset samt två av byggnaderna är belägna vid väg 774 nordväst om Abborrsjön. Den tredje byggnaden är belägen rakt öster om Knäsjöberget, vid Knäsjötjärnen. Byggnaden som klassas som hus är beläget ca 50 meter från ledningssträckningen. Avseende berörda planer så berörs samma planer som för förordat alternativ, se avsnitt Konsekvensbedömning Ledningssträckningen berör huvudsakligen obebyggd skogsmark men även intresseområden för rennäringen. Eftersom ledningssträckningen uteslutande är förlagd i direkt anslutning till befintliga vägar öppnas inga nya skogsgator upp som kan leda till uppdelning av brukningsenheter inom skogsbruket eller ändrade rörelsebeteenden hos sid 27/37

28 renar. Den nya ledningen innebär att maximalt ca 8,5 hektar skogsmark kommer att behöva avverkas och undantas från skogsbruk. Sträckningen bedöms vara förenlig med gällande och kommande översiktsplaner. Inga andra kommunala planer berörs. Närmaste hus finns på ett avstånd om ca 50 m från sträckningen. Påverkan på bostadsbebyggelse bedöms således bli liten. Sammantaget bedöms konsekvenserna på markanvändning, bebyggelse och planer bli liten Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder anses som motiverade. 7.2 Natur- och vattenmiljö På samma sätt som för förordat alternativ har alternativ D gåtts igenom med avseende på tidigare kända naturmiljöintressen. Naturvärdesinventeringen har genomförts för båda sträckningarna, se bilaga 5. Ledningssträckningen berör inga riksintressen för naturmiljö eller Natura 2000 områden. Sträckningen berör tre sumpskogar. Två av dessa (SS 2 och SS 3) är belägna öster om Knäsjöberget. Den tredje sumpskogen (SS 4) är belägen norr om Knäsjöberget och sammanfaller delvis med ett större våtmarksområde (VMI 1) utpekat i våtmarksinventeringen. En nyckelbiotop (NB 1) berörs nordöst om Knäsjöberget. Naturmiljöintressena listas i Tabell 2 nedan. Sträckningen korsar sumpskogen SS2 på en sträcka om ca 200 meter. Sträckningen kantar sumpskogen SS 3 på en sträcka om ca 150 meter och kantar våtmarken VMI 1 på en sträcka om ca 560 meter. Sträckningen korsar fyra mindre vattendrag. Vattendragen är inte beskrivna i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) och har inga fastställda miljökvalitetsnormer. Tabell 2. Identifierade naturmiljöintressen inom 100 m från sträckningen. KartID Objekttyp ID/Namn Beskrivning Avstånd från sträckningen SS /122029/ N och S Stormyran (tre delområden) Uppgift saknas 0 m SS 3 Sumpskogsinventering Sumpskogsinventering SO Knäsjötjärnen Uppgift saknas 0 m sid 28/37

29 KartID Objekttyp ID/Namn Beskrivning Avstånd från sträckningen NB 1 Nyckelbiotop Storskogsbrukets nyckelbiotoper Ca 40 m SS 4 Sumpskogsinventering / m NV Nottjärnen Preliminär klass 2 3 Ca 20 m VMI 1 Våtmarksinventeringen Y18H8D01/ Mörttjärnsmyran Mycket högt naturvärde 4 Ca 2 m Resultaten från naturvärdesinventeringen visar att tre ej tidigare särskilt utpekade områden med påtagliga naturvärden finns längs med ledningssträckningen (NVI 1 NVI 3), se nedan. Sträckningen kantar NVI 1 på en sträcka om ca 700 meter, NVI 2 på en sträcka om ca 70 meter och NVI 3 på en sträcka om ca 240 meter. Tabell 3. Identifierade naturvärdesobjekt vid genomförd naturvärdesinventering. KartId Objekttyp Naturvärdesklass 5 Beskrivning Avstånd från sträckningen NVI 1 Grannaturskog Klass 2 Granskog av naturskogskaraktär. 0 m NVI 2 Översilad granskog Klass 3 Översilad granskog med stor diameterspridning. 0 m NVI 3 Grannaturskog Klass 3 Gallrad grannaturskog med förekomst av grov asp och enstaka äldre sälgar med lunglav. 0 m Förekomst av naturvårdsarter längs sträckningen har även kartlagts inom ramen för naturvärdesinventeringen. I bilaga 5 redovisas alla naturvårdsarter som noterades under naturvärdesinventeringen. I kartan i bilaga 6 redovisas de växtarter som är skyddade enligt artskyddsförordningen. 3 Enligt Skogsstyrelsens klassificering 4 Enligt Länsstyrelsens klassificering 5 Identifierade naturvärden har klassificerats utifrån en fyrgradig skala där klass 1 är högsta naturvärde, klass 2 är högt naturvärde och klass 3 representerar påtagligt naturvärde. sid 29/37

30 Gällande fågellivet i området så gäller samma sak som för förordat alternativ, se avsnitt 6.2, förutom att tecken på förekomst av skogsfåglar saknats längs sträckningen vid den inventering som genomförts för 30 kv ledningen Konsekvensbedömning Som nämns under avsnitt medför avverkning av skog för att ge plats för ledningen att livsbetingelserna för flora och fauna förändras lokalt. De skogar som berörs av sträckningen är huvudsakligen produktionsskogar av varierande ålder, vars naturvärden i allmänhet är begränsade. Byggnation av den planerade ledningen i aktuell sträckning kommer sannolikt medföra att träd behöver avverkas inom några av de identifierade naturvärdesobjekten. Påverkan på de flesta av områdena bör kunna undvikas vid en eventuell projektering genom att schakten förläggs antingen på ena eller andra sidan om den befintliga vägen. Avverkning kommer dock bli aktuell i den sedan tidigare registrerade sumpskogen SS 2 då denna ligger på båda sidor om vägen. Avverkning kommer även bli aktuell inom antingen VMI 1 eller NVI 3 då dessa ligger på var sin sida om vägen som sträckningen följer. Då sträckningen i passagen med alla identifierade intresseobjekt följer befintlig väg minimeras risken för körskador i områdena. Längs sträckningen finns talrika förekomster av den fridlysta orkidén fläcknycklar samt förekomst av den fridlysta orkidén nattviol. De flesta av lokalerna bedöms kunna undvikas genom att kabelschaktet förläggs på endera den ena sidan eller den andra sidan om vägen. Det kommer dock inte vara möjligt och undvika alla lokaler. Fem till tio lokaler av fläcknycklar bedöms inte kunna undvikas. Fläcknycklar är, som nämns i avsnitt en förhållandevis vanlig art. Fläcknycklar är kategoriserade som livskraftig (LC) i rödlistningsbedömningen och förekommer relativt allmänt i närområdet, eventuell påverkan på enstaka lokal bedöms inte påverka artens bevarandestatus i närområdet. Med nedan skadeförebyggande åtgärder bedöms konsekvenserna för arten bli små. Sammantaget bedöms konsekvenserna, med nedan föreslagna skadeförebyggande åtgärder, på naturmiljön bli liten Skadeförebyggande åtgärder Samma skadeförebyggande åtgärder som för valt alternativ gäller även för detta alternativ, se avsnitt Kulturmiljö Ledningssträckningen berör inga riksintressen för kulturmiljö. Sträckningen passerar fyra kulturhistoriska lämningar, se Tabell 4 nedan. Tre av dessa lämningar sid 30/37

31

32 Figur 9. Del av lämning Sollefteå 47:2. Konsekvenserna på kulturmiljön i området bedöms bli liten Skadeförebyggande åtgärder Om det vid anläggandet av ledningen skulle påträffas lämningar som kan antas vara fornlämningar skall den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till länsstyrelsen enligt kulturmiljölagen 2 kap Friluftsliv Samma beskrivning som för alternativ C gäller, se avsnitt 6.4 ovan Konsekvensbedömning Påverkan på friluftslivet kommer utgöras av de temporära störningar som uppstår för det lokala friluftslivet i samband med förläggning av ledningen. De temporära störningarna utgörs av buller, avgaser och ökad trafik i närområdet. Störningarna kan lokalt bli omfattande under korta perioder vid byggnationen men är övergående. Sammantaget bedöms konsekvenserna på friluftslivet bli liten till måttlig under anläggningsperioden för ledningen och obetydlig efter att ledningen anlagts. sid 32/37

33 7.4.2 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms som motiverade. 7.5 Infrastruktur Ledningssträckningen följer två mindre vägar. Stationsplaceringen vid Abborrsjön är belägen i anslutning till väg 774 som utgör statlig tertiär länsväg. Sträckningen följer även väg 774 ca 0,6 km. Korsning med den 130 kv luftledning som E.ON har sökt koncession för, och som ska gå från transformatorstationen vid Abborrsjön och norrut, sker vid Stormyran Konsekvensbedömning Under byggtiden skulle påverkan i form av trafikstörningar uppstå längs med de vägar som ledningen skulle förläggas längs. Då vägarna inte är frekvent trafikerade bedöms denna påverkan bli liten. Vägkorsningar kommer att utföras i enlighet med svensk lag och i samråd med berörd väghållare. Sammantaget bedöms konsekvenserna på infrastruktur bli liten Skadeförebyggande åtgärder E.ON kommer att upprätta avtal med väghållare av enskild väg som behöver användas i samband med byggnation och ledningsunderhåll. Eventuella vägskador kommer att ersättas och åtgärdas. 7.6 Elektromagnetiska fält För generell information om elektromagnetiska fält se avsnitt 6.6 ovan. Magnetfält från aktuell ledning Magnetfälten från aktuell ledning har beräknats utifrån årsmedelströmlasten för ledningen och ger således ett genomsnittligt värde på magnetfälten från ledningen över året. Magnetfälten har beräknats 1 m över markytan. Beräkningen påvisar att magnetfälten från aktuell ledning uppgår till 0,4 μt på ett avstånd av ca 7 meter från aktuell ledning, se Figur 8 ovan. Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Genomförda beräkningar påvisar att magnetfälten uppgår till 0,4 μt på ett avstånd av 7 meter från aktuell ledning. Detta ska ställas i relation till att avståndet till närmaste bostadshus är ca 50 meter. Magnetfält för en markkabel avtar mycket snabbt med avståndet från ledningen, jämfört med för en luftledning där utbredningen är större. På 50 meters avstånd medför den planerade ledningen inte någon negativ påverkan på människors hälsa eller säkerhet. sid 33/37

34

35