Kostnadsökningstakten för läkemedel i SLL har mattats av
|
|
- Gustav Åström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kostnadsökningstakten för läkemedel i SLL har mattats av Slutsatser Kostnadsökningstakten har totalt sett mattats av. Detta förklaras huvudsakligen av generikareformen, men även av ett minskat inflöde av nya innovativa läkemedel samt att Läksaks rekommendationer har fått ett ökat genomslag bland förskrivarna. Switchar & sjukhem har ökat slutenvårdens andel Flera stora basläkemedel har tack vare patentutgångar och generisk konkurrens blivit mycket billiga. Specialläkemedlen står därmed för en allt större andel av kostnaderna Primärvårdens andel av kostnaderna minskar Basläkemedel för vilka kostnaderna ökar snabbt är diabetesmedel, angiotensinreceptorblockerare och kombinationsantiastmatika. I övrigt bör fokus riktas mot specialläkemedel där ett flertal grupper är aktuella. Snabbast ökar kostnaderna för cytostatika, TNF-antagonister, Neuroleptika och antivirala medel. Kostnadsökningstakten har totalt sett mattats av Under första halvåret 25 uppgick försäljningen av läkemedel i Stockholms län till drygt 3,3 miljarder kronor, en ökning med 3% jämfört med motsvarande period föregående år. I ett historiskt perspektiv är ökningstakten låg (Figur 1). Den snabba ökningstakten tidigare år berodde på en kombination av ökade volymer och en övergång till nyare dyrare läkemedel vid behandling av flera stora folksjukdomar (t.ex. hypertoni, ulcus och depression). Ökningstakten var högre i SLL än i övriga riket. Under åren har länet förflyttat sig från att ha haft den lägsta läkemedelskostnaden per invånare till riksgenomsnittet. Med hänsyn tagen till Figur 1 7 KOSTNADSUTVECKLING FÖR LÄKEMEDEL FÖRSÄLJNING TOTALT (ÖPPEN & SLUTENVÅRD) I SLL Miljarder kronor Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat
2 den yngre befolkningen har dock SLL en högre kostnad än riksgenomsnittet. Tidigare introducerades nya läkemedel mycket snabbt i vården. Ett antal nya läkemedel placerade sig under 9-talet redan året efter introduktionen bland de kostsammaste produkterna i länet. Till dessa räknas Xenical, Viagra, Lipitor och de selektiva cox-2-hämmarna Vioxx och Celebra. Sedan generikareformen infördes i oktober 22 har kostnadsökningstakten mattats av. Generikareformen i kombination med patentutgångar för flera viktiga preparat har medfört stora besparingar i SLL. Andra faktorer har dock också bidragit till att ökningstakten brutits; färre nya innovativa läkemedel har introducerats på marknaden, Läksaks rekommendationer har fått ett ökat genomslag och förskrivarna har fått en ökad kostnadsmedvetenhet. Switchar & sjukhem ökar slutenvårdens andel Kostnaderna har minskat för receptförskrivna läkemedel i öppen vård (Figur 2). Figur 2 2(7) 3 Kostnadsutveckling för Läkemedel och läkemedelsnära produkter Stockholms läns landsting 2 5 miljoner kronor Receptfritt Slutenvård Öppenvård förskrivning 5 2-H1 21-H1 22-H1 23-H1 24-H1 25-H1 Övriga försäljningsformer ökar, slutenvården allra snabbast. Detta förklaras av administrativa förändringar, huvudsakligen de s.k. switcharna den överföring från recept till rekvisition som genomförts för läkemedel som administreras på sjukhus. Läkemedelsgrupper som omfattas av switchar är bl.a. cytostatika, TNF-antagonister, boutulinumtoxin och erytropoietin. Kostnaderna för de läkemedelsgrupper som omfattas av switcharna har mer än tredubblats de senaste åren, från 65 Mkr första halvåret 2 till 224 första halvåret 25 (Figur 3). Sannolikt är det även här stora ökningar är att vänta de närmsta åren, bl.a. som en följd av introduktionen av nya cytostatika. Systemet med olika leveransmodeller för läkemedlen försvårar uppföljningen och bör ändras. Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat
3 Figur 3 3(7) Kostnadsutveckling för läkemedel inom SLUTENVÅRDEN i SLL Läkemedelsgrupper som omfattas av switchar 6 5 miljoner kronor Switch Övriga LM H1 21-H1 22-H1 23-H1 24-H1 25-H1 Även förändringen i läkemedelsförsörjningen till sjukhemmen förklarar delar av ökningarna inom slutenvården. Tidigare fick sjukhemmen sin läkemedelsförsörjning ordnad via recept eller Apodos. Sedan 23 har ett antal sjukhem inrättat läkemedelsförråd. Effekterna illustreras i Figur 4, där sjukhemmens andel av den totala slutenvårdskostnaden är markerad. Figur 4 6 Kostnadsutveckling för humanläkemedel - slutenvård Geriatrik & sjukhem i SLL 5 miljoner kronor Geriatrik & sjukhem Övriga verksamheter H1 21-H1 22-H1 23-H1 24-H1 25-H1 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat
4 Specialläkemedlen står för en allt större andel Generikareformen och prisfallen i öppenvården har medfört att basläkemedlen blivit allt billigare. Under perioden har patentutgångar skett för flera viktiga läkemedel, t.ex. citalopram (Cipramil), alendronat (Fosamax), omeprazol (Losec), felodipin (Plendil), ramipril (Triatec) och simvastatin (Zocord). Utvecklingen fortsätter. Nyligen har patentet på metoprololsuccinat (Seloken ZOC) gått ut. Inom något år kommer generiskt amlodipin (Norvasc), sertralin (Zoloft) och sumatriptan (Imigran). Totalt har reformen medfört kostnadssänkningar för länet motsvarande flera hundra miljoner kronors besparing. Denna utveckling i kombination med ett minskat inflöde av nya basläkemedel gör att specialläkemedlens kostnadsandel växer. Dessa utgjorde under första halvåret mer än 4% av den totala läkemedelskostnaden i länet och kostnaderna fortsätter att öka (Figur 5). Bland specialläkemedlen återfinns både vissa läkemedel som används av högspecialiserad vård för ett fåtal patienter med sällsynta sjukdomar och infusionsvätskor, parenterala antibiotika och nutrition som används i stora volymer inom slutenvården. För vissa specialläkemedel initieras behandlingen av specialister på sjukhus, men recepten förnyas i primärvården. För mer information hänvisas till särskilda artiklar på Janus. Figur 5 4(7) 3 Kostnadsutveckling för specialläkemedel Stockholms läns landsting, TOTALT Specialläkemedel Basläkemedel 5 2-H1 21-H1 22-H1 23-H1 24-H1 25-H1 Primärvårdens kostnader för receptförskrivna läkemedel ökar, men andelen minskar Den ökande användningen av specialläkemedel har medfört att Karolinska Universitetssjukhusets andel av läkemedelskostnaden har ökat (Figur 6). Kostnaden för receptförskrivna läkemedel i öppenvård har dock minskat tack vare switcharna. Observera att slutenvård i tabellen både inkluderar de läkemedel som förbrukas inne på sjukhusens vårdavdelningar och de läkemedel som beställs till dagvårdsavdelningar via rekvisition (de sk switch-läkemedlen). Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat
5 5(7) Figur 6 Kostnadsutveckling för läkemedel - olika vårdgivare H1 24-H1 25-H1 2 1 Primärvårdens recept Karolinska recept Karolinska slutenvård Övriga akutsjukhus recept Övriga akutsjukhus slutenvård Övriga vårdgivare recept Övriga vårdgivare slutenvård Figur 7 Kostnadsfördelning per terapiområde SLL öppen & sluten vård Jan-jun 2 jan-jun 25 12% 16% 11% 19% 4% 4% 5% 5% 6% 14% 1% 12% 7% 7% 12% 5% 1% 8% 9% 8% 8% 8% Tot. 2,6 Miljarder Tot 3.,3 Miljarder Nervsystemet Mage-tarm & diabetes Hjärta-kärl Andningsorganen Infektion Blod Urin-könsorgan Tumörer/immunsyst Förbrukningsartiklar Rörelseapparaten Övrigt Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat
6 Förskjutningar mellan olika terapiområden För fem år sedan stod de fyra terapiområdena nervsystemet, mage-tarm (inkl. diabetes), hjärta-kärl och andningsorganen tillsammans före mer än halva läkemedelskostnaden (Figur 7). Sedan dess har vissa grupper ökat, medan andra minskat. Nervsystemet är fortfarande största enskilda grupp. Störst ökning har skett inom cytostatika/immunsystemet vars andel av den totala läkemedelskostnaden i länet dubblerats på fem år. Kostnadsutvecklingen inom de olika områdena illustreras i figur 8 nedan. Utvecklingen inom respektive område kommenteras i detalj i bilagan. Figur 8 6(7) 7 6 Kostnadsutveckling per ATC-grupp, jan-juni Mage-tarm & diabetes Blod Hjärta-kärl Hud Urin-könsorgan Hormoner Infektion Tumörer/immunsyst Rörelseapparaten Nervsystemet Parasitsjukd Andningsorganen Ögon och öron Varia Förbrukningsartiklar Övrigt Vilka områden bör prioriteras? Basläkemedel för vilka kostnaderna ökar snabbt är diabetesmedel, angiotensinreceptorblockerare och kombinationsantiastmatika. I övrigt bör fokus riktas mot specialläkemedel där ett flertal grupper är aktuella. Snabbast ökar kostnaderna för cytostatika, TNF-antagonister, neuroleptika och antivirala medel vid HIV. I figuren nedan redovisas kostnad samt kostnadsförändring samtliga läkemedelsgrupper på s.k. 3-ställig ATC-nivå. De grupper som återfinns i övre högra hörnet representerar både höga kostnader och stora kostnadsökningar. Nere i högra hörnet återfinns grupper som kostar mycket, men vars kostnader minskat. Här syns t.ex. psykoanaleptika (fr.a. antidepressiva) vars kostnader minskat som en effekt av citaloprams patentutgång. Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat
7 Figur 9 7(7) Kostnadsanalys, läkemedel i SLL, öppen & sluten vård 3-ställiga ATC-grupper, första halvåret 25 (vs 24) 4 Cytostatika 3 kostnadsförändring (Mkr) Blodsubtitut/i nfusionsväts Antivirala Antibiotika NSAID Immunsuppressiva Antiastmatika Neuroleptika mm Analgetika Könshormoner Psykoanaleptika Kostnad (Mkr) Nya läkemedel är på väg in Befolkningsutvecklingen och behovet av stora försäljningsvolymer gör att läkemedelsindustrin satsar mest resurser på forskning inom psykiatri, onkologi, hjärta-kärl, luftvägar, autoimmuna sjukdomar och hormonella medel. Det är inom dessa områden som de flesta nya medel kommer att återfinnas under den kommande 5-1 årsperioden. Ett område med kraftig tillväxt är också sk orphan drugs, läkemedel som utvecklats för diagnostik och behandling av sällsynta sjukdomar. Därutöver kommer det att lanseras ett stort antal olika patentbevarande produkter som kombinationspreparat, enantiomerer, depåberedningar och nya beredningsformer för de befintliga läkemedel vars patent är på väg att löpa ut. Ett ökat genomslag för läkemedelskommittéernas rekommendationer i kombination med en ökad kostnadsmedvetenhet bland förskrivarna har dock resulterat i att dessa läkemedel fått det allt svårare att introduceras på marknaden. Under de närmsta åren kan flera viktiga patentutgångar medföra betydande kostnadsbesparingar, samtidigt ökar kostnaderna kraftigt för vissa nya specialläkemedel. En uppskattning är den årliga kostnadsökningstakten de närmsta åren kommer att ligga på några procent. Björn Wettermark Apotekare, Med.Dr LEpC, Läkemedelscentrum Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat
8 Bilaga: Kostnadsutvecklingen inom olika terapiområden 1(1) Mage-tarm & diabetes (ATC-grupp A) Totalt sett har kostnaderna inom gruppen varit oförändrade de senaste åren. Väsentliga förändringar har dock skett inom gruppen (Figur 1). Kostnadsutveckling mage-tarm, jan-juni Mun-tandsjukdomar Ulcusmedel Antiemetika Laxantia Antidiarroika & tarminflammationer Obesitasmedel Diabetesmedel Vitaminer & mineraler Övriga medel Kostnaderna för magsårsmedlen har minskat med en tredjedel tack vare Losecs patentutgång. Tyvärr förefaller det dock som om de lägre priserna bidragit till att volymerna åter börjat öka. Första halvåret i år ökade användningen av protonpumpshämmare i SLL med 4% till 23,6 Dygnsdoser per 1 invånare och dag. Ökningen har skett utan motsvarande minskningar för H2-receptorblockerare eller antacida. Utvecklingen för obesitasmedlen Xenical och Reductil speglar delvis förändringar i läkemedelsförmånen. I april 21 togs läkemedlen ur förmånen för att 24 tas in igen på begränsade indikationer. Snabbast ökar kostnaderna inom diabetesområdet. Det förklaras främst av introduktionen av långverkande insulin glargin (Lantus). Dess andel av den totala kostnaden för insuliner var under första halvåret 25%. De perorala diabetesmedlen har också ökat, men inte i samma omfattning. Störst ökning uppvisar metformin, vilket är i enlighet med UKPDS-studien och de ändrade rekommendationer som kommit under senare år. Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat
9 Blod och blodbildande organ (ATC-grupp B) Inom gruppen har kostnaderna ökat för antikoagulantia, koagulationsfaktorer och medel vid anemier (Figur 11). Kostnadsökningen 25 för infusionsvätskor är sannolikt inte reell och betingas av skillnader i bokföring av slutenvårdsrabatterna. 2(1) Kostnadsutveckling blod, jan-juni Antikoagulantia Koagulationsfaktorer mm Medel vid anemier Blodsubstitut/infusionsvätskor Inom antikoagulantiaområdet har indikationerna breddats för lågmolekylärt heparin vars användning har dubblerats sedan 2. Förbrukningen har även ökat kraftigt av trombocythämmarna. Det volymsmässigt största enskilda preparatet, Trombyl, har fortsatt att öka vilket kan tyda på att tidigare underförskrivning vid ischemisk hjärtsjukdom korrigerats. Första halvåret uppgick användningen till 55 DDD/1 invånare & dag, teoretiskt sett motsvarande var tjugonde stockholmare. För några år sedan introducerades läkemedlet klopidogrel (Plavix) som ett alternativ till ASA. Läkemedlet har en 35 gånger högre dygnskostnad än ASA och rekommenderas enbart för patienter med ASA-intolerans samt vid korttidsbehandling efter viss hjärtkirurgi. Kostnaden för läkemedlet ökade snabbt åren efter 2 för att plana ut 23 på en volym motsvarande drygt 4% av den totala volymen av trombocythämmare i länet. Förskrivningen av klopidogrel är därmed lägre i SLL än riksgenomsnittet. Bland antikoagulantia återfinns även ximelagatran (Exarta) som hösten 24 registrerades på indikationen trombosprofylax efter ortopedisk kirurgi. Utökade indikationsområden (behandling av djup ventrombos och för att förebygga stroke vid förmaksflimmer) gör att läkemedlet har bedömts ha en potential att mångdubbla läkemedelskostnaderna, men med påföljande besparingar inom sjukvården till följd av minskat behov av warfarinkontroller och omhändertagande av warfarininducerade blödningar. Försäljningen var har hittills varit relativt blygsam. Under första halvåret såldes läkemedlet för 56 Tkr i länet. Kostnaderna för koagulationsfaktorer har ökat under flera år. Dessa läkemedel har tidigare finansierats solidariskt mellan landstingen. Systemet har nu ändrats till att respektive landsting betalar för sina invånares konsumtion, men att hänsyn tas till skillnader i sjukdomsförekomst vid fördelning av statsbidraget. Kostnadsmässigt största preparaten är Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat
10 faktor VIII preparaten Recombinate och Refacto samt eptagoc alfa (Novoseven), som används vid blödarsjuka samt för behandling av blödningsepisoder bl.a. vid trauma. Gruppen medel vid anemier domineras av erytropoietin (EPO). Kostnaden ökade kraftigt under perioden för att sedan plana ut. De äldre preparaten Eprex och Recormon har delvis ersatts av darbepoietin alfa (Aranesp). Hjärt-kärlsjukdomar (ATC-grupp C) De totala kostnaderna för hjärt-kärlläkemedlen har minskat de senaste två åren (Figur 12). Volymerna har dock ökat för nästan alla grupper. Minskningen förklaras till stor del av patentutgången för simvastatin (Zocord) vars pris har minskat till en tiondel av vad priset var före patentutgången. Att kostnaderna för statingruppen fortfarande är så stora förklaras av att de totala volymerna ökat samt att varken pris eller volym av övriga statiner (fr.a. atorvastatin (Lipitor) och pravastatin (Pravachol) inte minskat nämnvärt efter patentutgången. Ökningarna har dock avstannat för dessa läkemedel och Astras nya statin rosuvastatin (Crestor) har hittills inte förskrivits in någon större volym (2,1 Mkr motsvarande omkring 1. patienter i länet under första halvåret, drygt 1% av den totala statinförskrivningen) 3(1) Kostnadsutveckling hjärta-kärl, jan-juni Medel vid hjärtsjukdomar Diuretika Betablockerare Kalciumantagonister ACE-hämmare ARB Lipidsänkare Övriga Volymerna har ökat av samtliga läkemedelsgrupper som används för hypertonibehandling (tiaziddiuretika, betablockerare, kalciumantagonister, ACE-hämmare och ARB). Det förklaras sannolikt av en kombination av att fler hypertoniker behandlas, fler hypertoniker får kombinationsbehandling i syfte att pressa ner blodtrycket samt att läkemedlen även används på andra diagnoser. Ett exempel på det sistnämnda är den ökade användningen av betablockerare vid sekundärprofylax efter infarkt och vid hjärtsvikt. Som framgår av diagrammet har kostnaderna, trots ökade volymer, minskat för grupperna kalciumantagonister och ACE-hämmare. Detta förklaras av patentutgångarna för felodipin respektive enalapril och ramipril. Nästa år kan kostnaderna förväntas fortsätta minska inom dessa grupper, men även för betablockerarna som en följd av patentutgången för metoprololsuccinat (Seloken ZOC). Angiotensinreceptorblockerarna (ARB) uppvisar en motsatt utveckling. Kostnaderna har tredubblats på fem år. Dessa har av Läksaks expertgrupp bedömts inte ha några fördelar framför ACE-hämmarna annat än vid ACE-hämmarintolerans. Dygnskostnaden för Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat
11 behandling med ARB uppgår till mellan 6 och närmare 3 kr beroende på preparat och dosering, att jämföra med 7 öre/dygn för behandling med ACE-hämmaren enalapril. Läksaks Kloka Råd förordar därför att ARB högst bör utgöra 25% av den samlade förskrivningen av ACE-hämmare och ARB. Under första halvåret uppgick andelen ARB till närmare 4% med en stor variation mellan olika vårdenheter. Att ARB ökar förklaras av en intensiv marknadsföring och ett antal stora studier som publicerats under senare tid. Sannolikt sker ökningen till stor del vid hjärtsvikt. Urin-könsorganen (ATC-grupp G) Den kostnadsmässigt största gruppen är könshormoner för behandlig av menopausala besvär (Figur 13). Användningen har minskat de senaste åren, som en effekt av nyare studier som visat på ökade risker. 4(1) Kostnadsutveckling urin-könsorgan, jan-juni Antiinfektiva Obstetriska medel Antikonceptionella Övriga könshormoner Inkontinensmedel Potensmedel Prostatamedel Kostnadsmässigt näst störst är antikonceptionella medel, vars användning ökat något. Dessa läkemedel finansieras dock till hälften av konsumenterna själva. Kurvan för potensmedlen speglar förändringar i förmånssystemet. I april 21 togs potentsmedlen ur förmånen vilket resulterade i en kraftigt minskad användning. Potensmedlens subventionering har sedan efter förnyat avslag från Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) blivit föremål för uppmärksammade juridiska processer i länsrätten och kammarrätten som båda har överprövat LFNs beslut. Ärendet ligger nu hos regeringsrätten. Oavsett subventioneringen så kan kostnaderna för gruppen förväntas öka de närmsta åren. I gruppen prostatamedel dominerar alfablockeraren alfuzosin (Xatral) och testosteronreduktashämmaren finasterid (Proscar) för behandling av benign prostatahyperplasi (BPH). Kostnaderna har ökat de senaste åren framförallt för alfablockerarna. Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat
12 Hormoner (ATC-grupp H) Hormongruppen domineras av tillväxthormon (Figur 14). Användningen har delvis ifrågasatts av SBU och även minskat något i länet de senaste åren. Drygt hälften av recepten (motsvarande tre fjärdedelar av kostnaden) förskrevs till barn och ungdomar upp till 2 år. 5(1) Kostnadsutveckling hormoner, jan-juni Hypofys- och hypotalamushormon Kortikosteroider Tyreoideahormoner Pankreashormoner Medel som regl kalcium En liten ökning noteras för gruppen medel som reglerar kalciumomsättningen. Gruppen innefattar teriparatid, det aktiva fragmentet av humant parathyroideahormon (preparatet Forsteo) för behandling av osteoporos. Data över effekt på frakturer och säkerhetsdata vid långtidsbehandling saknas ännu varför Läksaks expertgrupp Endokrinologi rekommenderar att preparatet enbart bör förskrivas vid ett fåtal specialistmottagningar. Kostnaden för Forsteo uppgick till 2Mkr första halvåret, vilket torde motsvara c:a 15 patienter. Då antalet äldre med benskörhetsproblem är stort kan en indikationsglidning medföra stora kostnadsökningar. För en vidare diskussion om kostnader för behandling av benskörhet hänvisas till M rörelseorganen. Infektionssjukdomar (ATC-grupp J) Kostnadsökningarna inom infektionsområdet de senaste åren förklaras till stor del av introduktionen av nya antivirala medel för behandling av HIV (Figur 15). De nya medel som ökat snabbast de senaste fem åren är tenfovir (Viread), lopinavir (Kaletra) och atazanavir (Reyataz). Tillgången till antivirala medel har markant förbättrat prognosen för HIV-smittade. Bakom ökningarna ligger också en ökad kombinationsbehandling som visats ge additiva och synergistiska effekter med minskad resistensutveckling. Ett antal fasta kombinationer har också introducerats på marknaden (Combivir, Kivexa, Trizivir och Truvada). Förra året infördes en ny lagstiftning som medfört att HIV-läkemedlen klassats som smittskyddsläkemedel och blivit kostnadsfria för patienterna. Detta kan även medföra vissa försämrade möjligheter till uppföljning. Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat
13 6(1) Kostnadsutveckling infektion, jan-juni Antibiotika Antimykotika Mykobakterier Antivirala Immunglobuliner Användningen av antibiotika minskade under flera år för att plötsligt öka 25. Detta är till viss del en skenbar ökning till följd av skillnader i bokföring av slutenvårdsrabatterna, men förbrukningen har de facto ökat för cefalosporiner, tetracykliner och tienamyciner. Ökningarna inom öppenvården har främst skett bland barn och ungdomar 5-19 år medan användningen varit oförändrad bland vuxna och äldre. Några nya antibiotika står inte för dörren och de flesta patent har löpt ut (t.ex. cefadroxil, ciprofloxacin) vilket gör att kostnaderna kan förväntas minska de närmsta åren. Epidemier kan dock komma att förändra läget. I en nyligen publicerad WHO-rapport utmålas ökande antibiotikaresistens som det en av de största riskerna för mänskligheten i framtiden. Kostnaderna för immunglobuliner ökade kraftigt under perioden 22-23, men har sedan dess avstannat. Immunglobulinerna förskrevs till alla åldersgrupper och inom flera specialiteter. Cytostatika och immunsystemet (ATC-kod L) Flera läkemedel inom gruppen ökar snabbt (Figur 16). Kostnaderna för cytostatika har femdubblats på 5 år till 125 Mkr första halvåret 25. Gruppen TNF-antagonister (Enbrel, Remicade och Humira) uppvisar en liknande utveckling. Sedan läkemedlen introducerades för behandling av reumatoid artrit har fler indikationer tillkommit, bl.a. Crohns sjukdom och psoriasis. Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat
14 7(1) Kostnadsutveckling immunsystemet, jan-juni Cytostatika Endokrin terapi Kolonistimulerande faktorer Betainterferon Peginterferon Övriga interferoner TNF-antagonister Immunsuppressiva Inom cytostatikaområdet är det ett antal nya cancerläkemedel som ökar snabbt. Främst rör det sig om olika monoklonala antikroppar - trastuzumab (Herceptin) vid behandling av bröstcancer, irinotekan (Campto) för behandling av kolorektalcancer, bortezomib (Velcade) för behandling av myelom, erlotinib (Tarceva) mot lungcancer samt imatinib (Glivec) och rituximab (Mabthera) vid behandling av vissa former av leukemi. Samtliga av läkemedlen kan förväntas fortsätta öka kraftigt de närmaste åren. Inom gruppen Endokrin terapi domineras kostnader och ökningar av leuprorelin (Enanton & Procren) och bikalutamid (Casodex) vid prostatacancer och anastrozol (Arimidex) vid bröstcancerbehandling. Fortsatta ökningar kan förväntas. Kostnaderna för betainterferon vid multipel skleros har minskat något det senaste året. Nya läkemedel är dock på väg att introduceras. Rörelseapparaten (ATC-kod M) Såväl volyms- som kostnadsmässigt domineras gruppen av NSAID (Figur 17). Användningen ökade kraftigt mellan 22 och 24 tack vare introduktionen av coxiberna, vilka utgjorde 38% av kostnaden och 22% volymen NSAID första halvåret 24. Indragningen av rofecoxib (Vioxx) i oktober 24 har resulterat i att kostnaderna för NSAID totalt har minskat till 22 års värde. Totalt uppgick andelen coxiber under första halvåret 25 till drygt 6% av volymen. Inom gruppen återfinns även glukosamin, som tidigare användes som naturmedel, men som efter det att det registrerats som läkemedel, trots att dokumentationen ifrågasatts, har uppvisat en snabb försäljningsutveckling. Under första halvåret hämtade Stockholmarna ut 37. recept till ett värde av 18 Mkr. Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat
15 8(1) Kostnadsutveckling rörelseapparaten, jan-juni NSAID Utvärtes NSAID mm Muskelavslappnande Giktmedel Bisfosfonater Övriga Störst har ökningen varit för bisfosfonaterna. Användningen uppgår hos äldre (75+) till knappt 45 DDD/TID, en fyrdubbling sedan 2. Patentutgången för det enskilt största preparatet Fosamax bör medföra att kostnadsökningstakten, trots ökade volymer, kommer att avta. Nervsystemet (ATC-grupp N) Nervsystemet är det kostnadsmässigt största terapiområdet (Figur 18). Gruppen inrymmer dock ett antal olika sjukdomsområden som kommenteras i detalj nedan Kostnadsutveckling nervsystemet, jan-juni Anestetika Analgetika Antiepileptika Parkinsonmedel Neuroleptika Lugnande & sömnmedel Antidepressiva Psykostimulantia Demensmedel Beroendemedel Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat
16 Kostnaderna har ökat för alla läkemedelsgrupper utom antidepressiva. Volymerna av antidepressiva har dock ökat under många år. Under första halvåret i år uppgick användningen till 58 DDD/TID. Ökningar har skett i alla åldersgrupper. Att kostnaderna har minskat förklaras framför allt av patentutgången för citalopram (Cipramil). Att de totala kostnaderna för gruppen inte har minskat mer beror på att fler patienter behandlas med de nyare dyrare antidepressiva läkemedlen venlafaxin (Efexor), mirtazipin (Remeron) och det nya läkemedlet duloxetin (Cymbalta, Yentreve) samt att en stor del av SSRI-förskrivningen utgörs av de väsentligt dyrare preparaten sertralin (Zoloft) och escitalopram (Cipralex). Patentutgången för sertralin i början av 26 kan förväntas minska kostnaderna ytterligare. Ökningarna inom antiepileptika, parkinsonmedel och neuroleprika förklaras främst av övergång till nyare dyrare läkemedel. Inom gruppen psykostimulantia återfinns två nya läkemedel metylfenidat (Concerta) vid behandling av ADHD och modafinil (Modiodal) vid behandling av narkolepsi. Kostnadsökningarna för demensmedel har avstannat. Den pågående debatten kring läkemedlens bristande effektivitet kan ha bidragit till detta. Demensmedlen är ett av de få områden där förskrivningen i SLL är lägre än i övriga riket. Det största enskilda läkemedlet inom gruppen beroendemedel är missbruksmedlet buprenorfin (Subutex). Andningsorganens sjukdomar (ATC-kod R) Andningsorganen domineras av medel vid obstruktiva lungsjukdomar (Figur 19). Introduktionen av kombinationspreparaten har satt tydliga spår i statistiken inom astma-kolområdet. Kostnaderna för kombinationerna har ökat snabbt de senaste åren och närmar sig den samlade kostnaden för övriga medel inom gruppen. 9(1) 12 1 Kostnadsutveckling andningsorganen, jan-juni Nässjukdomar Antiastmatika kombinationspreparat Antiastmatika Övrigt Hostmedel Antihistaminer Övriga medel Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat
17 1(1) Kostnaderna för antihistaminer har minskat något, vilket kan förklaras av patentutgångar och prissänkningar för cetirizin och loratidin. Volymerna receptförskrivna antihistaminer har varit relativt oförändrade över åren. Den receptfria försäljningen har dock ökat. Förbrukningsartiklar Inom gruppen har kostnaderna för diabeteshjälpmedel fortsatt att öka. En upphandling planeras nu och det är angeläget att följa utvecklingen framöver. Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat
Knappt fyra procents ökning av läkemedelskostnaderna i Stockholm län under förra året
1(6) Knappt fyra procents ökning av läkemedelskostnaderna i Stockholm län under förra året Läkemedelskostnaderna ökade i genomsnitt 8 procent årligen under hela 90-talet. Under 2000 talets första år mattades
Läs merKarenslista Läkemedel
Karenslista Läkemedel A - Matsmältningsorgan och ämnesomsättning A01 15dygn Medel vid mun- och tandsjukdomar Undantag A01A B03 Klorhexidin ej karens A02 15dygn Medel vid syrarelaterade symtom A03 15dygn
Läs merFler kvinnor än män behandlas med läkemedel
A ndel av befolkning en (% ) Fler kvinnor än män behandlas med läkemedel Fler kvinnor än män i Stockholms län fick läkemedel på recept under 2007 och kvinnor svarade för 57 procent av den totala läkemedelsanvändningen.
Läs merPrognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL Kortversion
Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL 2017 2019 Kortversion Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2018-11-06 Diarienummer: HSN 2018-0083 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merSex procent ökade totalkostnader för läkemedel trots att basläkemedlen steg en procent
Halvårsrapport för läkemedelskostnader i Stockholms län januari juni 2006: Sex procent ökade totalkostnader för läkemedel trots att basläkemedlen steg en procent Kostnaderna för läkemedel i Stockholms
Läs merLäkemedelskostnader i Region Skåne 2016
Läkemedelser i Region Skåne 2016 Region Skånes totala er för läkemedel inom förmån och på rekvisition, läkemedel enligt smittskyddslagen samt handelsvaror inom förmånen uppgick 2016 till 4,3 miljarder
Läs merKortfattad rapport av läkemedelsförsäljningen 2008
Kortfattad rapport av läkemedelsförsäljningen 2008 Rapporten redovisar kortfattat de viktigaste förändringarna i läkemedelsförsäljningen under 2008. Utförligare information finns på Apoteket AB:s hemsida
Läs merFortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL
1(5) Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL Försäljningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka. Under 5 sålde apoteken i länet 18,5 miljoner dygnsdoser, en så stor mängd att det
Läs merVilka läkemedel använder Stockholmarna?
1 Vilka läkemedel använder Stockholmarna? Björn Wettermark Enhetschef & Docent Utvecklingsavdelningen, HSF, SLL och CPE, Karolinska Institutet 2 Några frågor att besvara Hur stor andel av befolkningen
Läs merUppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel
Maj 2013 Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Norrbottens Läkemedelskommitté har, tillsammans med adjungerade experter från länets sjukvård, och på begäran från Styrgrupp Läkemedel tagit fram en
Läs merÖkande kostnadstrend för basläkemedel under 2007
1(14) Ökande kostnadstrend för basläkemedel under 2007 Landstingets samlade kostnader för läkemedel och läkemedelsnära varor på recept och apoteksrekvisition, ökade under 2007 med drygt 6 % till knappt
Läs merMarginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare
Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare Läkemedelsförmånsnämndens beslut att begränsa subventionen av syrahämmare på recept medförde totalt sett fortsatt ökad konsumtion. Förskrivningen av protonpumpshämmare
Läs merLäkemedelspeng 2015 Kapitel 8.1.2, samt Allmänläkemedel 2015
Läkemedelspeng 2015 Kapitel 8.1.2, samt Allmänläkemedel 2015 Hälsoval Blekinge Beslutad 2014-XX-XX LS 2014-XX-XX LF Dnr: 2014/XXXX 8.1.2 Läkemedelspeng Hälsoval Blekinge utgår från ett decentraliserat
Läs merAktuellt om läkemedel. Cecilia Nordquist, apotekare Läkemedelskommittén Region Kronoberg
Aktuellt om läkemedel Cecilia Nordquist, apotekare Läkemedelskommittén Region Kronoberg Regionens kostnad exkl moms (kr) 700 000 000 Kostnadsutveckling läkemedel i Kronoberg 2000-2017 600 000 000 500 000
Läs merFörskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen
Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit
Läs merUppdaterad prognos av läkemedelsförsäljningen i Sverige
Promemoria 2017-10-24 Dnr 5.3-24047/2017 1(9) Avdelningen för utvärdering och analys Almina Kalkan Almina.Kalkan@socialstyrelsen.se Uppdaterad prognos av läkemedelsförsäljningen i Sverige Sammanfattning
Läs merLäkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos September 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är uppföljning och utvärdering. Med detta avses uppföljningar
Läs merLäkemedelskonsumtion i Västra Götaland mätt i kostnader
Läkemedelskonsumtion i Västra Götaland mätt i kostnader - en jämförelse mellan länet och riket November 2000 ANALYS- OCH UTVÄRDERING Anders Lindgren INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 SYFTE... 3 3
Läs merFortsatt ökade kostnader för specialläkemedel 2008
Fortsatt ökade kostnader för specialläkemedel 2008 Landstingets samlade kostnader för summan av läkemedelsförmånen och apoteksrekvirerade varor steg under 2008 med 7,0 procent till knappt 5,7 miljarder
Läs merAnalysmått - läkemedel 2014
Analysmått - läkemedel 2014 Handläggare: Lena Alsén Melin Verksamhet: Ekonomienheten, ledningsstaben Datum: 2015-10-07 Diarienummer: RS 2015-749 www.regionostergotland.se Innehåll 1 Sammanfattning... 3
Läs merSpecial läkemedels. På spaning mot nya läkemedel
Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär
Läs merPrognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL 2010-2011
1 (61) Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL 2010-2011 Final version 100331 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Mage-tarm & diabetes Blod Hjärta-kärl Hud Urin-könsorgan Hormoner
Läs merLäkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos September 2006 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är uppföljning och utvärdering. Med detta avses uppföljningar
Läs merKapitel 25 Terapeutiska kvoter Terapeutiska kvoter vs. Skarpa kvoter Inte bara primärvården
Kapitel Läkemedelskommittén Halland utger årligen Terapirekommendationer över rekommenderade läkemedel. Dessa rekommendationer anger lämpliga terapival i normalfallet. Vi vet alla att det finns ett mindre
Läs merGenomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009
Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Det här gör TLV TLV är en myndighet under Socialdepartementet Beslutar om pris på
Läs mer[Rubrik] Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL 2013-2014
Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL 2013-2014 [Rubrik] Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2013-04-23 Diarienummer: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Björn Wettermark
Läs merPensionärsrådet. Vänersborg 2 november Peter Amundin
Pensionärsrådet Vänersborg 2 november 2018 Peter Amundin Fråga från PRO: Vad vi har erfarit, är överförskrivning av läkemedel en viktig fråga för individen. Det är svårt att förändra situationen för individen,
Läs merLäkemedelskostnader i Stockholms län årsrapport
1(12) Läkemedelskostnader i Stockholms län 2010 - årsrapport Denna rapport är framtagen av Medicinskt kunskapscentrum i Stockholms läns landsting som ett komplement till Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning
Läs merPrognosrapport. Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Region Skåne 2011-2012 2011-05-31
Prognosrapport Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Region Skåne 211-212 211-5-31 Maj Carlsson, Läkemedelsenheten Anna Bergkvist Christensen, Läkemedelsenheten Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning
Läs merLäkemedel - trender och utmaningar
Läkemedel - trender och utmaningar Landstingsfullmäktige utbildning 16 april 2015 Anders Bergström Läkemedelschef anders.bergstrom@nll.se Läkemedel Förebygga Bota Kompensera Lindra Läkemedel och lagstiftningen
Läs merLäkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos Maj 2011 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.
Läs merOrsaker till skillnader i läkemedelskostnader mellan distriktsläkarmottagningarna i Primärvården Södra Bohuslän
Orsaker till skillnader i läkemedelskostnader mellan distriktsläkarmottagningarna i Primärvården Södra Bohuslän Magnus Holke ST-arbete i allmänmedicin Maj 2009 Handledare Margareta Hellgren Sammanfattning
Läs merLäkemedelssortiment - utökat förråd Fejan På kommunernas särskilda boenden finns läkemedelsförråd av två typer akutförråd och utökat förråd:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-282941 Fastställandedatum: 2019-08-22 Giltigt t.o.m.: 2020-08-22 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Jessica Eriksson Läkemedelssortiment
Läs merLäkemedelssortiment - utökat förråd Terassen På kommunernas särskilda boenden finns läkemedelsförråd av två typer akutförråd och utökat förråd:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-283107 Fastställandedatum: 2019-05-28 Giltigt t.o.m.: 2020-05-28 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Jessica Eriksson Läkemedelssortiment
Läs merLäkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos Maj 2010 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.
Läs merKärt barn har många namn. Apoteket Farmaci AB
Kärt barn har många namn Kärt barn har många namn Samma läkemedel olika preparat Substansnamn Preparatnamn, exempel: Furosemid Lasix, Impugan, Furix, Furosemid Nordic, Furosemid Recip Citalopram Simvastatin
Läs merPrognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL 2012-2013
Prognos över kostnadsutvecklingen för läkemedel i SLL s. 1(69) Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL 2012-2013 1200 1000 800 600 400 200 0 Björn Wettermark, leg apotekare, docent, Marie
Läs merLäksaks Kloka råd får allt större genomslag (2005-03-29)
Läksaks Kloka råd får allt större genomslag (-3-9) Läksaks Kloka råd har nu funnits i några år. I början varierade följsamheten mellan olika terapiområden. En analys över utvecklingen under visar att råden
Läs merLäkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos Maj 2005 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är uppföljning och utvärdering. Med detta avses uppföljningar och
Läs merSnabb utveckling av nya DYRA läkemedel. Har vi råd? Karin Lindgren, Läkemedelsstrateg i Region Jämtland Härjedalen och leg Apotekare
Snabb utveckling av nya DYRA läkemedel Har vi råd? Karin Lindgren, Läkemedelsstrateg i Region Jämtland Härjedalen och leg Apotekare Kostnadsutveckling 2000-2014 i norra regionen 1 200 000 000 Alla humanläkemedel,
Läs merSammanfattning 4. Metod 6. Bakgrund 9. Resultat 10. Statiner 10 SSRI 12. Övriga antidepressiva 14. ACE-hämmare och ARB 16. Bronkdilaterande medel 18
1 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Metod 6 Bakgrund 9 Resultat 10 Statiner 10 SSRI 12 Övriga antidepressiva 14 ACE-hämmare och ARB 16 Bronkdilaterande medel 18 Protonpumpshämmare 20 Obesitasmedel 22
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merProducentobunden läkemedelsinfo
Producentobunden läkemedelsinfo Namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@regionostergotland.se Innehåll Patentutgångar - Lyrica och Cymbalta. Klassning av läkemedel
Läs merSTATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2007:1. Läkemedel statistik för år 2006
STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2007:1 Läkemedel statistik för år 2006 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter
Läs merAntibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 216 Öppenvård och sjukhus 14 Uthämtade antibiotikarecept per 1 invånare och år för olika åldersgrupper i Sverige 12 Recept / 1 invånare och år 1
Läs merLäkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos September 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är uppföljning och utvärdering. Med detta avses uppföljningar
Läs merStockholmarnas köp av läkemedel under 2006
Stockholmarnas köp av läkemedel under 26 Socialstyrelsens nya läkemedelsregister ger nya unika möjligheter att följa upp läkemedelsanvändningen. I den här rapporten studeras stockholmarnas köp av receptförskrivna
Läs merLäkemedelskostnader under 2007 i Region Skåne
Läkemedelskostnader under 2007 i Region Skåne Kr 2 000 000 000 Förmånskostnaden för läkemedel + handelsvaror i Skåne under 2007 1 800 000 000 1 600 000 000 1 400 000 000 1 200 000 000 Total kostnad läkemedel
Läs merLäkemedel en viktig del av sjukvården
22 Läkemedel en viktig del av sjukvården Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Nya läkemedel och ny kunskap om gamla läkemedel har de senaste åren lett till framsteg i behandling av folksjukdomar som
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merPrognos för besparing från sidoöverenskommelser helåret 2017
Datum Diarienummer 2017-06-30 01716/2017 Prognos för besparing från sidoöverenskommelser helåret 2017 Prognos 1, juni 2017 TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET Box 22520 [Fleminggatan 18], 104 22 Stockholm
Läs merPrognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL
och Prognos över kostnadsutvecklingen för läkemedel i SLL s. 1(58) Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL 2011-2012? Björn Wettermark, leg apotekare, docent, Marie Persson, leg apotekare,
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Livsstilsförändringar är basen för kardiovaskulär prevention Fysisk aktivitet. Överväg FaR (www.viss.nu) Erbjud
Läs merLäkemedelsutvecklingen 2008
Läkemedelsutvecklingen Läkemedelsutvecklingen jämfört med Innehållsförteckning: Sammanfattning av kostnads- och volymutvecklingen Inledning Apotekens totala försäljning Per kundtyp och varutyp Läkemedel
Läs merAntibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrappport Öppenvård
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrappport 4 212 Öppenvård 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per län 21-212 Linjen indikerar det nationella målvärdet 21 211 212 Recept / 1 invånare
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade
Läs merAntibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2017 Öppenvård och sjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport Öppenvård och sjukhus 14 Uthämtade antibiotikarecept per 1 invånare och år för olika åldersgrupper i Sverige Källa: Apoteket AB och ehälsomyndigheten
Läs mer7 enkla råd för. Tema: Kloka Listan 2007. att förbättra din förskrivningsprofil. Rekommenderade läkemedel - Visst går det att byta!
Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 1 februari 2007 FiF Information från Sydvästra Läkemedelskommittén Farmaka i Fokus Tema:
Läs merÅrsrapport läkemedel Jämtlands läns landsting 2009
Årsrapport läkemedel Jämtlands läns landsting 2009 Maria K Johansson, läkemedelsstrateg Läkemedels andel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna är stor och ökar för varje år. I detta exempel inkluderar
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:16 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:10 av Dag Larsson och Inger Ros (s) om förbättrade möjligheter för patienter att få del av nya läkemedel Föredragande landstingsråd:
Läs merHälsoekonomi
Hälsoekonomi 20180528 Kan man bedöma kostnadseffektivitet av läkemedel? Jämföra effekten av olika läkemedel i relation till kostnaden Jämförelser mellan olika behandlingar och sjukdomar NT-rådet Råd om
Läs merAkademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och
Läs merAntibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 214 Öppenvård och sjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 212-214 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar
Läs merAntibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2018 Öppenvård och sjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 218 Öppenvård och sjukhus 14 Uthämtade antibiotikarecept per 1 invånare och år för olika åldersgrupper i Sverige 1987-218 Källa: Apoteket AB och
Läs merÖppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård
Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger
Läs merPrognos för utvecklingen av läkemedelskostnader i Region Skåne
Prognos för utvecklingen av läkemedelskostnader i Region Skåne 2017-18 Enheten för läkemedelsstyrning gör årligen en omfattande prognos för utvecklingen av läkemedelskostnader under det kommande året.
Läs merUppdaterad prognos av läkemedelsförsäljningen i Sverige
Promemoria 2018-11-08 Dnr 5091/2018-6 1(12) Avdelningen för utvärdering och analys Almina Kalkan Almina.Kalkan@socialstyrelsen.se Uppdaterad prognos av läkemedelsförsäljningen i Sverige Sammanfattning
Läs merPrognosrapport. Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Region Skåne Maj Carlsson, Läkemedelsenheten Linda Staaf, Läkemedelsenheten
Prognosrapport Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Region Skåne 212-213 212-1-8 Maj Carlsson, Läkemedelsenheten Linda Staaf, Läkemedelsenheten Innehållsförteckning Inledning.3 Sammanfattning prognos 3
Läs merUtbyte av läkemedel - En uppföljning av de första 15 månaderna med läkemedelsreformen
Utbyte av läkemedel - En uppföljning av de första 15 månaderna med läkemedelsreformen Apoteket AB Landstingsförbundet Läkemedelsförmånsnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning. 3 2. Bakgrund.4 3. Effekter
Läs merPolitisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merÖkad läkemedelsanvändning- sänkt kostnad efter anpassning till TLV:s rekommendationer
Ökad läkemedelsanvändning- sänkt kostnad efter anpassning till TLV:s rekommendationer Projekt Utbyte VC Bäckaskog Vansbro sep 2008-aug 2010 Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, ordförande i
Läs merLäkemedelskostnader i Region Skåne 2012
Läkemedelskostnader i Region Skåne 2012 Region Skånes totala kostnader för läkemedel inom förmån och på rekvisition samt handelsvaror inom förmånen uppgick 2012 till 3,6 miljarder kronor, vilket var en
Läs merLäkemedel statistik för år 2008
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2009 Läkemedel statistik för år 2008 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Läkemedel statistik för år 2008 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Statistics
Läs merPrognosrapport. Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Region Skåne Maj Carlsson, Läkemedelsenheten Linda Staaf, Läkemedelsenheten
Prognosrapport Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Region Skåne 2010-2011 2010-05-05 Maj Carlsson, Läkemedelsenheten Linda Staaf, Läkemedelsenheten Inledning För att kunna ge en adekvat uppskattning av
Läs merGeriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läs merAtt förebygga stroke är att behandla stroke
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension
Läs merLäkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos November 2005 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är uppföljning och utvärdering. Med detta avses uppföljningar
Läs merKostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2010-2011
Prognosrapport Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2010-2011 2010-03-22 Anna Lindhé, Läkemedelsenheten Lena Gustafsson, Läkemedelsenheten Lennart Andrén, Klinisk Farmakologi,
Läs merDEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader
DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader Nationella nätverkskonferensen Piteå 10 februari 2010 Bengt Göran Emtinger Landstinget i Östergötland DN debatt sommaren 2008
Läs merPia Frisk Analys & Utvärdering Pia Frisk Analys & Utvärdering 1. 23% 2. 41% 3. 54% 4. 66% 5. 83%
1 2 Läkemedelskommittéarbete & läkemedelsvärdering Disposition Läkemedelsanvändningen Hur påverkar man förskrivningen Läkemedelsarbetet i landstingen Läkemedelsvärdering i en läkemedelskommitté Kalmar
Läs merLäkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos April 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte
Läs merFör uppgifter om landstingets totala faktiska kostnad för läkemedel hänvisar jag till Årsredovisningen.
LÄKEMEDELSUTVECKLINGEN I NORRBOTTEN Läkemedelsdata kan redovisas på många olika sätt beroende på bl.a syftet samt vilka datakällor som använts. De vanligaste måtten som används är kostnad och volym. Kostnaden
Läs merÖGAT. Nya kloka rekommendationer. av läkemedel i Stockholms län PÅ LÄKEMEDEL KLOKA LISTAN LÄKARVERSION
ÖGAT Drugwatcher PÅ LÄKEMEDEL kritisk värdering av läkemedel utgiven av Södra läkemedelskommittén 01 MARS 2006 NR 130 Nya kloka rekommendationer av läkemedel i Stockholms län Sammanfattning från Kloka
Läs merOrdförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar
Information från Nordvästra och Nordöstra Läkemedelskommittéerna Nr 1 Mars 2004 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Nu har Nordvästra och Nordöstra läkemedelskommittéområdena en gemensam
Läs merLäkemedel statistik för år 2009
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2010 Läkemedel statistik för år 2009 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Läkemedel statistik för år 2009 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Statistics
Läs merDelredovisning av TLV:s arbete med att utveckla den värdebaserade prissättningen av läkemedel (S2014/8964/FS)
Datum Dnr 4855/2014 1 (10) 2015-05-24 Delredovisning av TLV:s arbete med att utveckla den värdebaserade prissättningen av läkemedel (S2014/8964/FS) Bakgrund TLV har lämnat redovisningar till regeringen
Läs merStatens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015
Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merLäkemedelssortiment - Utökat förråd Furugården Los
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-67293 Fastställandedatum: 2015-06-16 Giltigt t.o.m.: 2017-06-16 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Madeleine Björklund Läkemedelssortiment
Läs merRegionstyrelsens uppföljning 2016 om läkemedel. Patientens samlade läkemedelslista: Alla patienter ska ha en komplett läkemedelslista i COSMIC/Pascal
1(6) 2016-06-28 RS/1072/2016 Karin Lindgren Tfn: 063-154160 E-post: karin.lindgren@regionjh.se Regionstyrelsens uppföljning 2016 om läkemedel Uppföljningsrapporten ger en nulägesbeskrivning av läkemedelsområdet.
Läs merFASS- Författningar FASS. Innehållet i FASS. Publicerades första gången FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige.
FASS- Författningar KARIN ÄNGEBY VT 2015 FASS Publicerades första gången 1966. FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. www.fass.se Innehållet i FASS Alkohol och läkemedel Antibiotikaresistens Biverkningar
Läs merLäkemedelskostnader 2013
1 (17) Läkemedelskostnader 213 Denna rapport är framtagen av Utvecklingsavdelningen som ett komplement till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens årsredovisning för 213. Rapporten belyser främst kostnaderna
Läs merLäkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om prishöjning för Furadantin tabletter 50 mg.
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Lagervägen 7 136 50 Haninge SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämndes
Läs merLäkemedelskostnader 2012
1 (16) Läkemedelskostnader 2012 Denna rapport är framtagen av Utvecklingsavdelningen som ett komplement till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens årsredovisning för 2012. Rapporten belyser kostnadsutvecklingen
Läs merLäkemedelskostnader 2014H1
1 (14) Läkemedelskostnader 2014H1 Denna rapport är framtagen av som ett komplement till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens halvårsrapport för 2014H1. Rapporten belyser främst kostnaderna för den allmänna
Läs merStora könsskillnader i användningen av läkemedel
originalstudie läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning Lakartidningen.se Stora könsskillnader i användningen av läkemedel Bakomliggande sjukdom otillräcklig förklaring, visar en systematisk
Läs merLäkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)
Läkemedelsanvändning Frågor om läkemedelsanvändning är viktiga för att följa då läkemedelskostnaden utgör cirka 1-1 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Trots att det finns läkemedelsregister över
Läs merGuide till Janusinfo. Läkemedelscentrum
Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för
Läs merför erhållande av Apotekarlegitimation 21 augusti 2014
NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Apotekarlegitimation 21 augusti 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 41p Del II, 12-21, 35p Del III, 22-29, 21p Glöm ej
Läs merIndikatorer - i vårdens tjänst
1 Indikatorer - i vårdens tjänst Elin Dahlén (Björn Wettermark) Apotekare & doktorand, HSF/SLL Institutionen för medicin, Solna, KI 2 Disposition Vad vet vi om äldres läkemedelsanvändning? vilka läkemedel,
Läs merNYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011
Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus
Läs mer