Fyra fyror. Mikael Knutsson. Tredje utgåvan, Mikael Knutsson
|
|
- Solveig Henriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fyra fyror Mikael Knutsson Tredje utgåvan, Mikael Knutsson
2 1 Inledning Man får använda fyra fyror, varken mer eller mindre. Med dem skall man skriva talet n. Man får sätta in dem efter varandra (exempelvis bilda talet med två fyror), sätta parenteser och använda de fyra vanliga räknesätten (addition, subtraktion, multiplikation och division) samt potenser och rötter. (Till exempel 6 = + + eller 10 = ( + ).) Så lyder ursprungsproblemet ur vilket utmaningen att skriva samtliga tal mellan noll och hundra uppstod. I ursprungsproblemet tillåts konstruktioner upp till vad som i detta dokument klassas som grad B. Jag har inte bevisat det, men är ändå säker på att ursprungsproblemets metoder inte räcker för att skriva alla tal mellan noll och hundra med enbart fyra fyror. Målet med detta dokument är att införa nya metoder som klassificeras inom olika grader och sedan skriva alla tal mellan noll och hundra med metoder av så låg grad som möjligt. Fortfarande gäller att exakt fyra fyror skall användas. Metoderna är till stor del valda och graderade subjektivt. Dokumentet är uppbyggt enligt följande: Kapitel 2 behandlar otillåtna konstruktioner, det vill säga konstruktioner som jag inte anser lämpliga att använda av olika anledningar. I kapitel 3 presenterar jag de matematiska operatorer och funktioner jag övervägt att använda, samt motiverar varför jag valt de jag valt. I kapitel är de olika grader jag delat upp konstruktioner i angivna. Bilaga A och B tabellerar lösningar med de lägsta graderna jag hittills funnit. Jag vill belysa att det kan finnas lösningar med lägre grad än de angivna. Jag lämnar det öppet för den engagerade att utmana mig och sig själv att hitta lösningar av lägre grader. OBSERVANDUM: Du som själv är intresserad av att lösa problemet uppmanas att använda dokumentet på följande sätt: Läs först kapitel 2 och ta till Dig av innehållet. Börja därefter själv skriva lösningar från noll och uppåt med ursprungsproblemets metoder. Om, och i så fall när, Du kör fast rekommenderas Du att i första hand lämna talet och försöka Dig på ett annat. Lyckas Du vid ett senare tillfälle ändå inte lösa det kan kapitel 3 och ge Dig uppslag till lösningar. Om Du ändå inte lyckas komma på lösningen på ett tal återstår att leta upp min föreslagna lösning i Bilaga A. Tänk på att det är mångt mer tillfredställande att lösa ett problem på egen hand. 2 Otillåtna konstruktioner Endast redan definierade och erkända matematiska funktioner och operatorer får användas. Ej erkända funktioner som kvadrat(x) = x 2 är inte tillåtna. Egendefinierade funktioner är inte tillåtna. Vore så fallet skulle samtliga tal n enkelt kunna skrivas med fyra fyror enligt n = f() där f(x) = n enligt egen definition. Konstanter andra än fyror är inte tillåtna att använda. Namngivna konstanter som π 3,1159, e 2,71828 och F n (Fibonaccital nummer n) är därmed heller inte tillåtna. Vore exempelvis konstanten k tillåten att använda skulle alla tal n kunna skrivas med fyra fyror enligt k k k n = ( ) där den sista parentesen innehåller n termer. Den imaginära k k k enheten i är av liknande orsak heller inte tillåten att använda. Variabler är inte tillåtna att använda. Vore de det skulle alla tal n kunna skrivas med fyra fyror d d d enligt n = ( ) + x + x + + x där den sista parentesen innehåller n termer. dx dx dx Booleska operatorer är inte tillåtna att använda av den enkla anledningen att resultatet av dem inte är tal utan något av värdena sant och falskt. Decimalkomma är inte tillåtet att använda på annat än siffror och endast om det bildade talet har både heltals- och decimaldel. 2,2 =, och, är inte tillåtna. Det är däremot, och,. Procent och promille är inte tillåtna att använda. De båda är i det närmsta konstanter. 2 (10)
3 3 Övervägda matematiska operatorer och funktioner Ursprungsproblemets metoder de fyra räknesätten, parenteser, potenser, rötter och möjligheten att bilda talen, och med två, tre respektive fyra fyror kommer jag givetvis använda mig av. Ursprungsproblemets metoder kommer klassificeras som den lägsta graden av metoder. Undantaget är rötter, som kommer att tillhöra en snäppet högre klassad grad än övriga metoder. En konstruktion som jag tycker borde ha nämnts i ursprungsproblemet är decimalkomma. Även om jag inte ser någon solklar användning för decimala tal, graderar jag dem likvärdigt med rötter. Målet med att kika närmare på matematiska operatorer och funktioner är att finna metoder att skriva vissa tal med endast en eller två fyror. Detta är nämligen nyckeln till att kunna skriva vissa annars omöjliga (?) tal. Med en metod att skriva höga tal med få fyror kan man utan att förbruka alltför många fyror få ett utgångstal från vilket närliggande tal kan nås. Med en metod att skriva låga tal med få fyror kan man nå de tal som ligger nära denna utgångspunkt. 3.1 Rötter, komplexa tal och absolutbelopp Användandet av rötter förenklar problemet: Kvadratroten, x, är en operator som direkt kan tillämpas på alla tal x. Övriga typer av rötter, n x, använder dessutom ett tal n tal för att specificera vilken rot som skall dras. ( x är ett specialfall av n x där n = 2 inte behöver anges.) n x kan n skrivas på formen x 1 /. Det man vinner på formen n n x är att ettan i formen x 1/ inte behöver konstrueras. Den stora vinsten vid användning av kvadratroten är att talet 2 kan skrivas med en enda fyra eftersom 2 =. Att låta användandet av rötter tillhöra en högre grad anser jag vara motiverat eftersom det underlättar problemet en hel del. Användandet av rötter tillför några viktiga aspekter: För det första kan som nämndes ovan operatorn x tillämpas på alla tal x. En följd av detta är att talet 1 skulle kunna skrivas med en enda fyra som 1 = n = lim. Dras kvadratroten ur talet oändligt många gånger blir n resultatet talet 1. Den första formen (nästlade rottecken) är ett oegentligt skrivsätt för den andra formen (gränsvärdet) som innehåller både en variabel och en konstant ( ). Detta sätt att skriva talet 1 anser jag inte lämpligt att använda i samma grad som vanliga rötter kommer klassas inom. Därför kommer jag introducera formen med nästlade rottecken i en högre klassad grad. En annan viktig aspekt är komplexa tal som kan uppstå ur operationer med rötter, exempelvis = 2i. Absolutbeloppsoperatorn, x, innebär för reella tal informellt att negativa tal blir positiva och positiva tal förblir positiva. För komplexa tal är betydelsen något annorlunda: a bi = a b. Exempelvis skulle talen 5 och 13 med denna metod kunna skrivas som = + 9 = + 3i = 3 och = = i = Jag har inte lyckats skriva vare sig talet 5 eller talet 13 på detta sätt med ursprungsproblemets metoder. Andra möjliga heltal som kan bildas med denna metod är multipler av 5 och 13, och inte heller utvalda tal från denna mängd har jag lyckats skriva med ursprungsproblemets metoder. Jag är övertygad om att denna metod inte underlättar problemet och ser därför ingen anledning att använda mig av den. Jag kommer alltså inte använda mig av absolutbelopp och komplexa tal. 3.2 Logaritmer Användandet av logaritmer anser jag inte kunna göra problemet lättare. Den generella logaritmen skrivs log b a = c där b c = a. För denna logaritm behöver basen b för logaritmen anges. Det finns även två speciella logaritmer: lg a = c där 10 c = a och basen är 10, samt ln a = c där e c = a och basen är e 2, ln a och lg a är operatorer som direkt kan tillämpas på ett tal a > 0. ln a genererar irrationella tal för alla rationella tal a utom a = 1 och får därför anses ointressant. lg a ger talet 0 om a = 1, 1 om a = 10, 2 om a = 100 och 3 om a = Att med ursprungsproblemets 3 (10)
4 metoder konstruera a är i samtliga av dessa fyra angivna fall mer kostsamt vad gäller antal fyror som måste förbrukas, än att direkt konstruera det tal som lg a genererar. lg a får därmed anses vara ointressant. Ej heller kan jag hitta någon praktisk användning på den ännu mer krävande logaritmen log a. Det skulle i så fall vara att skriva talet 3 som = log 8 eller = log 6, eller talet 5 som b = log Ursprungsproblemet bjuder dock metoder som gör att talen 3 och 5 kan skrivas med lika många eller färre fyror. Därför kommer jag inte använda mig av logaritmer. 3.3 Trigonometriska funktioner Användandet av trigonometriska funktioner tillför tillsammans med ursprungsproblemets metoder enligt min uppfattning inte någon hjälp att lösa problemet. Antalet trigonometriska funktioner är ganska stort: De tre funktionerna sinus, cosinus och tangens har alla tre motsvarigheter kallade sekant, cosekant och cotangens. Dessa sex har var sin invers med tillägget arcus framför funktionens namn. Dessa tolv har i sin tur en besläktad funktion med tillägget hyperbolicus efter funktionens namn. Av dessa totalt tjugofyra funktioner anser jag endast tre vara värda att beakta. Sekant, cosekant och cotangens anser jag inte vara helt matematiskt erkända funktioner. Hyperbolicusvarianterna är definierade med konstanten e 2,71828 och genererar därför, utom i några få ointressanta undantag, irrationella tal. Arcusvarianterna genererar inte tal, utan vinklar. Exempelvis gäller att arctan(1) = 5 = 50 g = π/, där vinklarna är angivna i grader, gradienter och radianer från vänster. Arcusvarianterna anser jag endast vara tillåtna att använda om det genererade värdet är angivet i radianer eftersom radianer är det egentliga måttet på vinklar och dessutom inte måste skrivas tillsammans med någon vinkelsymbol. Eftersom radianer är irrationella tal är inte arcusvarianterna intressanta. Återstår gör sinus, cosinus och tangens. Sinus och cosinus genererar tal i intervallet [-1, 1], varav vissa är rationella och vissa kan skrivas som en kvot innehållande rötter. Tangens genererar tal i intervallet (-, ), och definieras sin ( ) ( x) tan x =. Som nämndes i början av detta avsnitt har jag inte funnit de trigonometriska cos( x) funktionerna vara till mycket hjälp, men cosinus har den mycket intressanta egenskapen cos(0) = cos(0 ) = cos(0 g ) = 1. I avsnitt 3. introducerar jag dock en operator med samma egenskap, vilket gör cosinus överflödig. Trigonometriska funktioner kommer jag inte att använda mig av. 3. Kombinatorik Kombinatoriken innehåller åtminstone en operator som är av stort värde för problemet: Fakultet. Fakulteten av ett tal n skrivs n! och definieras n! = n ( n 1)!, 0! = 1 och n 1. Talet 2 kan skrivas med en fyra enligt! = 3! = 3 2! = 3 2 1! = ! = = 2. Detta underlättar problemet, men får anses tillhöra en metod av högre grad än rötter. Jag kommer använda fakultet. Fakultet har också egenskapen 0! = 1. I avsnitt 3.6 nyttjas detta för att skriva talet 1 med en fyra. Två kombinatoriska funktioner som definieras i termer av fakultet är permutation och n! kombination. Permutation definieras enligt P( n, r) = och kombination definieras enligt ( n r)! n n! C( n, r) = =. I likhet med övriga flerställiga funktioner som tas upp i detta kapitel är r r!( n r)! det svårt att finna konstruktioner där permutation och kombination är till någon nytta, men beroende på hur jag graderar dem i förhållande till andra operatorer jag behandlar kan de ändå vara till hjälp. Semifakultet definieras som n! = n ( n 2 )!!, 1!! = 0!! = 1 och n 2. Detta tillåter att talet 8 skrivs med en fyra enligt!! = 2!! = 2 0!! = 2 1 = 8. Semifakultet är en mycket hjälpfull operator, men jag brottas med det faktum att jag är osäker på om semifakultet kan klassas som en erkänd matematisk operator eller ej. Det som gör att jag överhuvudtaget brottas med semifakultet är att operatorn till en början verkade oumbärlig för att lösa många av de högre talen. Jag använde tidigare semifakultet och klassade operatorn som den högsta graden, men har numera löst problemet utan operatorn. Lösningarna i Bilaga A är ett bevis för att semifakultet inte behövs. (10)
5 3.5 Matriser, vektorer och determinanter Eftersom högst fyra värden kan användas till följd av begränsningen till fyra fyror, blir utbudet av möjliga matriser, vektorer och determinanter mycket begränsat. En matris på formen [ a b] som c multipliceras med en matris på formen resulterar i en skalär. Skalären s räknas fram enligt d s = a c + b d och utan vidare argumentering är det visat att matriser inte tillför något till problemets lösning. Ett liknande resonemang gäller för skalärprodukten av två vektorer. a b a b Determinanten av en matris på formen skrivs och beräknas a d b c. Utan vidare c d c d argumentering är det visat att inte heller determinanter tillför något till problemets lösning. De skalärer som kan bildas med de matriser, vektorer och determinanter som kan formas kan skrivas med ursprungsproblemets metoder och därmed finns det ingen anledning att använda matriser, vektorer eller determinanter. Jag kommer alltså inte använda dessa modeller. 3.6 Derivator och integraler Derivator och integraler opererar på funktioner. Funktioner är uttryck bestående av andra funktioner, variabler och/eller konstanter. Eftersom variabler inte är tillåtna att använda kommer endast derivator och integraler som opererar på konstanter att behandlas. Den obestämda integralen för en konstant k skrivs k dx = k x + C där x är en variabel och C en godtycklig konstant. Obestämda integraler är utan argumentering inte aktuella att tillämpas. Den bestämda integralen för en konstant k skrivs k dx = k ( b a) b a. Ett uttryck med tre tal ersätts alltså med ett uttryck med samma tre tal, som dessutom går att formulera med ursprungsproblemets metoder. Bestämda integraler är utan argumentering heller inte aktuella att tillämpas. d Derivatan av en konstant k skrivs k = Dk = 0. Detta är ett mycket intressant resultat eftersom dx d det möjliggör att skriva talet 0 med en enda fyra enligt = D = 0. För att undvika en dx d diskussion om huruvida bokstaven x i notationen y är en variabel eller ej kommer jag att dx använda notationen Dy för att ange operatorn derivata. Jag kommer använda derivata i kombination med operatorn fakultet i en högt klassad grad för att kunna skriva talet 1 med en enda fyra enligt 1 = ( D)!. 3.7 Tak- och golvfunktionerna Takfunktionen definieras som n = m där, p Ζ = {..., 2, 1,0,1,2,... } m, m n, p n och p : p < m. Informellt avrundar takfunktionen ett tal uppåt till närmsta heltal. Golvfunktionen m m, p Ζ =..., 2, 1,0,1,2,..., m n, p n och p : p > m. definieras som n = där { } Informellt avrundar golvfunktionen ett tal nedåt till närmsta heltal. Med tak- och golvfunktionerna kan, i kombination med fakultet och kvadratroten, flera låga tal skrivas med en enda fyra: Till exempel 1 =, =! 5 =!. Tak- och golvfunktionerna förenklar enligt mig problemet i så hög grad att de, om de används, bör klassas som den högsta graden. Vidare tycker jag att användandet av dem indikerar att man endast nästan löst ett tal. Mina lösningar i bilaga A är dock ett bevis på att problemet är lösligt utan tillämpning av tak- och golvfunktionerna. Jag kommer därmed inte använda dessa funktioner. 3 och 5 (10)
6 Grader Grad A är vad som eftersträvas, även om grad B är tillåten i ursprungsproblemet. Anledningen till gradernas utformning och rangordning är subjektiv. Min förhoppning är Du som läsare kan hålla med om att följande tre regler motiverar vilka operatorer graderna innehåller och gradernas inbördes rangordning: 1. Ju högre grad, desto mer tveksamma matematiska funktioner och operatorer införs. 2. En högre grad möjliggör att fler tal kan skrivas. 3. Varje ny grad ger minst ytterligare ett tal som kan skrivas med endast en eller två fyror..1 Grad A Metod: De fyra räknesätten (addition, subtraktion, multiplikation och division), parenteser, potenser och möjligheten att bilda talen, och med två, tre respektive fyra fyror. Definition: Trivial. Exempel: 15 + =.2 Grad B Metod: Rötter. = och ( ) + 1 =. Definition: Roten ur ett tal x definieras som n x x 1/ n = där 0 vilket gör att talet 2 kan skrivas med en fyra enligt = 2. n. Speciellt gäller att x = 2 x, Exempel: 11 =. + (Även decimaltal med heltals- och decimaldel som båda utgörs av siffror, se kapitel 2 och 3.) (Även absolutbelopp för reella och komplexa tal, se avsnitt 3.1.).3 Grad C Metod: Fakultet. Definition: Fakultet definieras som n! = n ( n 1)!, 0! = 1 och n 1. Fakultet medför att talet 2 kan skrivas med en fyra enligt! = 3! = 3 2! = 3 2 1! = ! = = 2. Exempel: 21 = +!. (Även logaritmer, se avsnitt 3.2.) (Även de trigonometriska funktionerna sinus, cosinus, tangens, arcus sinus, arcus cosinus och arcus tangens med restriktionen att den vinkel som arcus sinus, arcus cosinus och arcus tangens genererar är angiven i radianer, se avsnitt 3.3.) (Även permutation och kombination, se avsnitt 3..). Grad D Metod 1: Derivata (i kombination med fakultet). d Definition 1: För en konstant k definieras derivata som k = Dk = 0. Derivata gör att talet 0 kan dx d skrivas med en fyra enligt = D = 0. I kombination med fakultet som introducerades som dx d primär metod i grad C kan även talet 1 skrivas med en fyra enligt! = ( D )! = 1 eftersom 0! = 1. dx 6 (10)
7 Exempel 1: 1 = ( D)!. Metod 2: Oändligt många nästlade rottecken. Definition 2: Se definition för rötter i grad B (avsnitt.2). Tillägget att oändligt många nästlade rottecknen får skrivas som n =1 eftersom = lim = 1. x görs. Detta medför att talet 1 kan skrivas med en fyra enligt n Exempel 2: 1 =. Kommentar: Att skriva talet 0 med endast en fyra är något som är önskvärt endast om ett visst tal erhålls med tre fyror, eftersom det då går att addera talet 0 med den sista fyran. Men att addera med talet 0 ger samma resultat som att multiplicera med talet 1. Därför blir, i och med introduktionen av möjligheten att skriva talet 1 med en fyra, möjligheten att skriva talet 0 med en fyra överflödig. Det är möjligheten att skriva talet 1 med en enda fyra som är tyngdpunkten i grad D. Metod 1 och metod 2 kan för detta ändamål användas synonymt med varandra allt efter tycke och smak. Själv kommer jag använda metod 2 eftersom den egentligen inte introducerar någon ny operator. 5 Slutsats Jag har i Bilaga A skrivit alla tal mellan noll och hundra med exakt fyra fyror. Ursprungsproblemet tillåter användandet av de fyra räknesätten, parenteser, potenser, rötter samt möjligheten att bilda talen, och med två, tre respektive fyra fyror. Jag har utökat ursprungsproblemets metoder med andra matematiska funktioner och operatorer för att kunna skriva tal som annars inte verkar möjliga att bilda. Dessa metoder har jag graderat efter vissa subjektiva ramar, där ursprungsproblemets metoder har låg gradering. Lösningarna har jag sedan försökt skriva med metoder av så låg grad som möjligt. De metoder jag använt mig av utöver ursprungsproblemets är mycket begränsade. Jag förbjöd användandet av några metoder som i flera fall gör problemet trivialt. Vidare övervägde jag ett antal potentiella metoder, men motiverade varför de inte är nödvändiga. De som återstod var få, men fullt tillräckliga. Jag har tillåtit oändligt många nästlade rottecken, vilket egentligen kan ses som en del av ursprungsproblemets metoder eftersom rötter ingår där. Utöver det har jag endast använt operatorerna fakultet och, om än i begränsad skala, kombination. Fler metoder behövs inte för att skriva alla tal mellan noll och hundra med fyra fyror. Beviset för detta är innehållet i Bilaga A. I bilaga B är antalet lösningar inom varje grad angivna. Anmärkningsvärt är att mer än hälften av alla tal mellan noll och hundra går att skriva med ursprungsproblemets metoder. Framtida mål med dokumentet är att minska antalet tal skrivna med metoder av de högre graderna och därmed öka antalet tal skrivna med metoder av de lägre graderna. Mitt primära mål var att lösa alla tal utan att nyttja semifakultet, eftersom jag inte vet om jag själv anser semifakultet vara en helt erkänd matematisk operator. Dagen kom också då jag lyckades med detta. Vad som tidigare var grad E kunde därmed strykas och mitt primära mål var nått. Mina förhoppningar är att Du som läsare fått upp intresset för problemet och själv ger Dig i kast med att finna lösningar av lägre grader för tal av grad B, C och framförallt D. 7 (10)
8 A Tabell med lösningar 0 = 1 = + 2 = = = = + 6 = + ( ) 7 = + 8 = = = (B) 11 = + 12 = (B) 13 = + (B) 1 = = 16 = = + (B) 18 = + 19 = +! 20 = + (B) 21 = (B) 22 = ( + ) (B) + 23 = 2 = + + (B) 25 = + 26 = = +! 28 = ( + ) 29 = + +! 30 = + (B) ( ) (B) ( )! + ( + ) 31 =! 32 = + 33 =! + (B) 3 = ( + ) + 35 = +! 36 = + + ( ) +! 37 = +! (B) 38 = 39 + = +! (B) 0 = (D) 1 = (B) 2 = + 3 = = + 5 = + (B) 6 = + 7 = +! 8 = = +! (B) 50 = + + ( ) (D) 51 = + +! 52 = + +! 8 (10)
9 (D) 53 = + +! 5 = + +! 55 = 56 = + +! (D) 57 = (! + ) + 58 = + ( +! ) (D) 59 = 60 = + (D) 61 = (B) 62 = ( + )!! 63 = 6 = + + ( ) ( ) 65 = + (B) 66 = ( + ) +! 67 = 68 = +! 69 = + 70 = + +!! 71 = + 72 =!! 73 = + 7 = +! +! +!! +! 75 = 76 = ( +! ) (D) 77 = 78 = ( +! ) (D) 79 = ( +! ) 80 = ( + ) 81 = 82 = +! + ( ) (D) 83 = + (B) 8 = (D) 85 = + (B) 86 = (D) 87 = 88 = + (D) 89 = + (B) 90 = + 91 = (B) 92 = +! 93 = +! 9 = +! 95 = +! (B) 96 = ( + ) 97 = +! 98 = +! (D) 99 = + +! (B) 100 = ( + + ) 9 (10)
10 B Tabell över lösningarnas grad 0, 1, 2, 3,, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 15, 16, 17, 20, 2, 28, 32, 36, 3,, 5, 8, 52, 60, 63, 6, 65, 68, 80, 81, 88. (B) 11, 13, 1, 18, 21, 22, 23, 25, 26, 30, 3, 38, 0, 2, 6, 50, 62, 66, 8, 86, 90, 92, 96, , 27, 29, 31, 33, 35, 37, 39, 7, 9, 5, 55, 56, 58, 67, 69, 70, 71, 72, 73, 7, 75, 76, 78, 82, 91, 93, 9, 95, 97, 98. (D) 1, 51, 53, 57, 59, 61, 77, 79, 83, 85, 87, 89, tal. (B) 2 tal. 31 tal. (D) 13 tal. Not: Nio lösningar av grad C (39, 55, 67, 69, 71, 73, 75, 91 och 93) använder kombination. Samtliga av dessa har tidigare haft lösningar av grad D. C Förbättrade lösningar Sedan första utgåvan : 31 D C (Ruth Carver). 32 B A (Ruth Carver). 33 D C E C (Ruth Carver). 55 E D E D E C (Fredrik Nilsson). 59 E D E D D A (Ruth Carver). 65 D A E D D C E D D C E C (Ruth Carver). 71 E D D C E D D C (Ruth Carver). 7 E C (Ruth Carver). 77 E D C A D A (Fredrik Nilsson). 83 E D E D B A (Ruth Carver). 93 D C (Ruth Carver). 100 C B Sedan andra utgåvan : 39 D C D C D C D C (10)
SF1625 Envariabelanalys
Föreläsning 7 Institutionen för matematik KTH 12 september 2016 Injektiva funktioner En funktion är en regel som till varje tal i definitionsmängden ordnar ett bestämt tal i värdemängden. Injektiva funktioner
Läs merModul 1 Mål och Sammanfattning
Institutionen för Matematik SF1625 Envariabelanalys Läsåret 2016-2017 Lars Filipsson Modul 1 Mål och Sammanfattning 1. Reella tal. 1. MÅL FÖR MODUL 1 Känna till talsystememet och kunna använda notation
Läs merInstitutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Lars Filipsson. Modul 1
Institutionen för Matematik SF1625 Envariabelanalys Läsåret 2017-2018 Lars Filipsson Modul 1 1. MÅL FÖR MODUL 1 1. Reella tal. Känna till talsystememet och kunna använda notation för mängder och intervall
Läs merMAPLE MIKAEL STENLUND
MAPLE MIKAEL STENLUND. Introduktion I dina inlämningsuppgifter skall ett program som heter Maple användas för att lösa ett antal matematiska problem. Maple är ett symbolhanterande program som har ett antal
Läs mer4 Fler deriveringsregler
4 Fler deriveringsregler 4. Dagens Teori Derivatan av potensfunktioner. Potensfunktioner med heltalsexponenter, som du redan kan derivera, kallas polynomfunktioner, som till exempel: f(x) = 2x4 x3 + 2x
Läs merUppföljning av diagnostiskt prov HT-2016
Uppföljning av diagnostiskt prov HT-0 Avsnitt Ungefärligen motsvarande uppgifter på diagnosen. Räknefärdighet. Algebra, ekvationer, 8 0. Koordinatsystem, räta linjer 8 0. Funktionerna ln och e.. Trigonometri
Läs merLäsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik
Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik Avsnitt 4.1 I kapitel 4 kommer du att möta de elementära funktionerna. Dessa är helt enkelt de vanligaste funktionerna som vi normalt arbetar med. Här
Läs merKontinuitet och gränsvärden
Kapitel Kontinuitet och gränsvärden.1 Introduktion till kontinuerliga funktioner Kapitlet börjar med allmänna definitioner. Därefter utvidgar vi successivt familjen av kontinuerliga funktioner, genom specifika
Läs merKomplexa tal. Sid 1: Visa att ekvationerna på sid 1 saknar reella lösningar genom att plotta funktionerna.
Komplexa tal Komplexa tal stötte vi på redan i kurs 2 i samband med lösningar till andragradsekvationer. Detta är startpunkten för denna ganska omfattande aktivitet om komplexa tal, som behandlas i kurs
Läs merTema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg
Tema: Pythagoras sats Linnéa Utterström & Malin Öberg Innehåll: Introduktion till Pythagoras sats! 3 Pythagoras sats! 4 Variabler! 5 Potenser! 5 Att komma tillbaka till ursprunget! 7 Vi bevisar Pythagoras
Läs merKap Inversfunktion, arcusfunktioner.
Kap 3. 3.5. Inversfunktion, arcusfunktioner. 30. (A) Förenkla uttrycken så långt som möjligt a. ln 8 ln + ln 8 ln + ln b. ln 3 log 0 3 log 0 e + 3 ln 3 log 3 e 30. (A) Lös ekvationerna a. e x = e x b.
Läs merKan du det här? o o. o o o o. Derivera potensfunktioner, exponentialfunktioner och summor av funktioner. Använda dig av derivatan i problemlösning.
Kan du det här? o o o o o o Vad innebär det att x går mot noll? Vad händer då x går mot oändligheten? Vad betyder sekant, tangent och ändringskvot och vad har dessa begrepp med derivatan att göra? Derivera
Läs merMatematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra
Matematik 1a Centralt innehåll Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier
Läs merFall 1 2x = sin 1 (1) + n 2π 2x = π 2 + n 2π. x = π 4 + n π. Fall 2 2x = π sin 1 (1) + n 2π. 2x = π π 2 + n 2π
48 a sin x + cos x = cos x Trigonometriska ettan sin v + cos v = 1 1 = cos x cos x = 1 x = ±cos 1 (1) + n π x = 0 + n π x = n π b sin x cos x = 1 Multiplicera båda led med sin x cos x = 1 sin x cos x =
Läs merLMA222a. Fredrik Lindgren. 17 februari 2014
LMA222a Fredrik Lindgren Matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet 17 februari 2014 F. Lindgren (Chalmers&GU) Matematisk analys 17 februari 2014 1 / 68 Outline 1 Lite
Läs merM0038M Differentialkalkyl, Lekt 17, H15
M0038M Differentialkalkyl, Lekt 17, H15 Staffan Lundberg Luleå Tekniska Universitet Staffan Lundberg M0038M H15 1/ 38 Repetition Lekt 16 Uppskatta (8.2) 1/3 genom att använda differentialer. Svara på bråkform.
Läs merGYMNASIEMATEMATIK FÖR LÄKARSTUDENTER
2015-09-02 GYMNASIEMATEMATIK FÖR LÄKARSTUDENTER Nils Karlsson INDEX MATEMATISKA TAL...2 Värdesiffror...2 Absolutbelopp...3 Skala...3 STATISTIK...4 Lägesmått...4 Spridningsmått...4 Normalfördelning...4
Läs merx 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.
. Beräkna följande gränsvärden: a. lim 2 5 + 6 2 2. b. lim 2 5 + 4 3 + 2 4 2. c. lim. d. lim 2 3 + 3 2 + 4 + 5 2 + + 3 + 2 2 + 3 + 4. 2. Kan funktionen f definieras i punkten = så att f blir kontinuerlig
Läs merKomplexa tal: Begrepp och definitioner
UPPSALA UNIVERSITET Baskurs i matematik, 5hp Matematiska institutionen Höstterminen 007 Erik Darpö Martin Herschend Komplexa tal: Begrepp och definitioner Komplexa tal uppstod ur det faktum att vissa andragradsekvationer,
Läs merUppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs.
Uppföljning av diagnostiskt prov 06-0- Repetition av kursmoment i TNA00-Matematisk grundkurs. Reella tal, intervall, räta linjer, cirklar Faktorsatsen, faktoriseringar, polynomekvationer Olikheter Ekvationer
Läs merdär x < ξ < 0. Eftersom ξ < 0 är högerledet alltid mindre än Lektion 4, Envariabelanalys den 30 september 1999 r(1 + 0) r 1 = r.
Lektion 4, Envariabelanals den 30 september 1999 där 0 < ξ 0 är högerledet alltid större än 2.6.2 Åskådliggör medelvärdessatsen genom att finna en punkt i det öppna intervallet (1, 2) där
Läs merBlock 1 - Mängder och tal
Block 1 - Mängder och tal Mängder Mängder och element Venndiagram Talmängder Heltalen Z Rationella talen Q Reella talen R Räkning med tal. Ordning av talen i R Intervall Absolutbelopp Olikheter 1 Prepkursen
Läs mery y 1 = k(x x 1 ) f(x) = 3 x
Räta linjen på olika former Här ska vi bara påpeka att förutom k-form, den som vi är mest vana vid y = k y + m finns också allmän form: ax + by + c = 0 där a och b är konstanter, som inte någon står för
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson LÄSANVISNINGAR VECKA 36 VERSION 1. ARITMETIK FÖR RATIONELLA OCH REELLA TAL, OLIKHETER, ABSOLUTBELOPP ADAMS P.1 Real Numbers and the Real
Läs mer5B1134 Matematik och modeller
KTH Matematik 1 5B1134 Matematik och modeller 2006-09-11 2 Andra veckan Trigonometri Veckans begrepp enhetscirkeln, trigonometriska ettan trigonometrisk funktion, sinuskurva period, fasförskjutning, vinkelhastighet
Läs merA1:an Repetition. Philip Larsson. 6 april Kapitel 1. Grundläggande begrepp och terminologi
A1:an Repetition Philip Larsson 6 april 013 1 Kapitel 1. Grundläggande begrepp och terminologi 1.1 Delmängd Om ändpunkterna ska räknas med används symbolerna [ ] och raka sträck. Om ändpunkterna inte skall
Läs merAvsnitt 5, introduktion.
KTHs Sommarmatematik Introduktion 5:1 5:1 Avsnitt 5, introduktion. Radianer Vinkelmåttet radianer är i matematiska sammanhang bättre än grader, särskilt när man sysslar med de trigonometriska funktionerna
Läs merTeorifrå gor kåp
Teorifrå gor kåp. 2.2 5.2 Funktioner och dess grafer 1) Vad är en funktion? 2) Vad är den naturliga definitionsmängden ge några eempel 3) Vad är en värdemängd? 4) Vad är en sammansatt funktion? 5) Varför
Läs merNpMa3c vt Kravgränser
Kravgränser Provet består av ett muntligt delprov (Del A) och tre skriftliga delprov (Del B, Del C och Del D). Tillsammans kan de ge 66 poäng varav 25 E-, 24 C- och 17 A-poäng. Observera att kravgränserna
Läs merApproximation av funktioner
Vetenskapliga beräkningar III 8 Kapitel Approximation av funktioner Vi skall nu övergå till att beskriva, hur man i praktiken numeriskt beräknar funktioner I allmänhet kan inte ens elementära funktioner
Läs mer5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 13 januari T = 1 ab sin γ. b sin β = , 956 0, 695 0, 891
KTH Matematik 5B1134 Matematik modeller Lösningsförslag till tentamen den 13 januari 6 1. a) Bestäm sidlängderna i en triangel med vinklarna 44, 63 73 om arean av triangeln är 64 cm. Ange svaren som närmevärden
Läs merv0.2, Högskolan i Skövde Tentamen i matematik
v0., 08-03-3 Högskolan i Skövde Tentamen i matematik Kurs: MA5G Matematisk analys MA3G Matematisk analys för ingenjörer Tentamensdag: 08-0-03 kl 4:30-9:30 Hjälpmedel : Inga hjälpmedel utöver bifogat formelblad.
Läs mer5. Förklara varför sannolikheten att en slumpvis vald lottorad har 7 rätt är x + x 2 innehåller termen 14x. Bestäm
VECKANS UPPGIFTER MENY FÖR HELA MOMENT 3 5B3 Amelia fr P och T ht 004 Uppgifter till Vecka 4. Förklara hur ett induktionsbevis fungerar.. Bevisa att 4 n är jämnt delbart med 3 för n =,, 3,... 3. Bevisa
Läs merIntroduktionskurs i matematik LÄSANVISNINGAR
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Höstterminen 006 Introduktionskurs i matematik för civilingenjörsprogrammet F Tentamen på Introduktionskursen i matematik äger rum lördagen den 6 september
Läs merInstuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011
Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011 Anvisningar Avsikten med följande frågor är att hjälpa dig med självkontroll av dina kunskaper. Om du känner dig osäker på svaren bör du slå upp
Läs merInstuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1
Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 Anvisningar Avsikten med följande frågor är att hjälpa dig med självkontroll av dina kunskaper. Om du känner dig osäker på svaren bör du slå upp motsvarande
Läs merx 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.
. Beräkna följande gränsvärden: a. lim 2 5 + 6 2 2. b. lim 2 5 + 4 3 + 2 4 2. c. lim 0. d. lim 2 3 + 3 2 + 4 + 5 2 + + 3 + 2 2 + 3 + 4. 2. Kan funktionen f definieras i punkten = så att f blir kontinuerlig
Läs merTATA42: Föreläsning 8 Linjära differentialekvationer av högre ordning
TATA42: Föreläsning 8 Linjära differentialekvationer av högre ordning Johan Thim 23 april 2018 1 Differentialoperatorer För att underlätta notation och visa på underliggande struktur introducerar vi begreppet
Läs merDenna uppdelning är ovanlig i Sverige De hela talen (Både positiva och negativa) Irrationella tal (tal som ej går att skriva som bråk)
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Olof Johansson, Nina Rudälv 2006-10-24 SÄL 1-10p Avsnitt 1.1 Grundläggande begrepp Detta avsnitt behandlar de symboler som används
Läs merx 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.
. Beräkna följande gränsvärden: a. lim 2 5 + 6 2 2. b. lim 2 5 + 4 3 + 2 4 2. c. lim. d. lim 2 3 + 3 2 + 4 + 5 2 + + 3 + 2 2 + 3 + 4. 2. Kan funktionen f definieras i punkten = så att f blir kontinuerlig
Läs merBlock 4 - Funktioner. Funktionsbegreppet Definitionsmängd
Block 4 - Funktioner Funktionsbegreppet Definitionsmängd Värdemängd Grafen för en funktion Polynom Konstanta polynom Linjära polynom Andragradspolynom Potenser, exponential- och logaritmfunktioner Potensfunktioner
Läs merProv 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad 20.5.2010. a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1:
Ellips Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad.. Prov a) i) ii) iii) =,, = st 9,876 =,9876,99 = 9,9,66,66 =,7 =,7 Anmärkning. Nollor i början av decimaltal har ingen betydelse
Läs mer6.2 Implicit derivering
6. Implicit derivering 6 ANALYS 6. Implicit derivering Gränsvärden, som vi just tittat på, är ju en fundamental del av begreppet derivata, och i mattekurserna i gymnasiet har vi roat oss med att hitta
Läs mersin (x + π 2 ) = sin x cos π 2 + cos x sin π 2 = cos π 2 = 0 sin π 2 = 1 Svar: cos x
33 a Använd additionsformel för sinus sin(x + 55 ) = sin x cos 55 + cos x sin 55 cos 55 och sin 55 beräknas med tekniskt hjälpmedel TI-räknare c Använd additionsformel för sinus sin (x + π ) = sin x cos
Läs mer1. (a) Formulera vad som skall bevisas i basfallet och i induktionssteget i ett induktionsbevis av påståendet att. 4 5 n för alla n = 0, 1, 2, 3,...
UPPSALA UNIVERSITET PROV I MATEMATIK Matematiska institutionen Baskurs i matematik Vera Koponen 2008-02-2 Skrivtid: 8-. Tillåtna hjälpmedel: Inga, annat än pennor, radergum och papper det sista tillhandahålles).
Läs merA-del. (Endast svar krävs)
Lösningar till tentamen i Matematik grundkurs den 7 juni 011. A-del. (Endast svar krävs) 1. Förenkla så långt som möjligt. Svar: 1 1 1 1 +1. Skriv talet på formen a + ib. Svar: 1 + i 3. Beräkna 10 + 5i
Läs merSF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 24 oktober 2013 kl Svar och lösningsförslag. z 11. w 3. Lösning. De Moivres formel ger att
SF11 Perspektiv på matematik Tentamen 4 oktober 013 kl 14.00 19.00 Svar och lösningsförslag (1) Låt z = (cos π + i sin π ) och låt w = 1(cos π 3 + i sin π 3 ). Beräkna och markera talet z11 w 3 z 11 w
Läs merx f (x) dx 1/8. Kan likhet gälla i sistnämnda relation. (Torgny Lindvall.) f är en kontinuerlig funktion på 1 x sådan att lim a
Elementa Årgång 50, 967 Årgång 50, 967 Första häftet 2603. Låt ξ, ξ 2,..., ξ n vara stokastiska variabler med väntevärden E[ξ i ], i =, 2,..., n. Visa att E[max(ξ, ξ 2,..., ξ n )] max(e[ξ ], E[ξ 2 ],...,
Läs mer5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 29 augusti 2005
KTH Matematik 5B114 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 29 augusti 2005 1. a) Om två av sidorna i en triangel är 5 meter respektive 6 meter. Vilka längder på den tredje sidans längd
Läs merFrågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1
ATM-Matematik Mikael Forsberg 6-64 89 6 Matematik med datalogi, mfl. Skrivtid:. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och lätta att följa. Börja varje ny uppgift på ny sida. Använd ej baksidor.
Läs merMälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation MAA24 Grundläggande kalkyl ÖVN2 Lösningsförslag 202.06.5 4.30 6.30 Hjälpmedel: Endast skrivmaterial. (Gradskiva är tillåtet.) Poäng:
Läs merMaterial till kursen SF1679, Diskret matematik: Lite om kedjebråk. 0. Inledning
Matematik, KTH Bengt Ek november 207 Material till kursen SF679, Diskret matematik: Lite om kedjebråk 0 Inledning Talet π (kvoten mellan en cirkels omkrets och dess diameter) är inte ett rationellt tal
Läs merTATA42: Föreläsning 7 Differentialekvationer av första ordningen och integralekvationer
TATA42: Föreläsning 7 Differentialekvationer av första ordningen och integralekvationer Johan Thim 0 januari 207 Introduktion En differentialekvation (DE) i en variabel är en ekvation som innehåller både
Läs merTentamen i Matematisk analys MVE045, Lösningsförslag
Tentamen i Matematisk analys MVE5 26-8-23 Lösningsförslag Kl. 8.3 2.3. Tillåtna hjälpmedel: Mathematics handbook for science and engineering (BE- TA) eller CRC Standard Mathematical Tables. Indexeringar
Läs merExtramaterial till Matematik Y
LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Matematik Y NIVÅ TVÅ Taluppfattning och tals användning ELEV Det finns många olika programmeringsspråk. I den här uppgiften ska du få bekanta
Läs merLYCKA TILL! //Mattehjälpen. Hej! Här kommer ett dokument till dig som pluggar inför envarre1.
Hej! Här kommer ett dokument till dig som pluggar inför envarre1. Det är viktigt att du inför tentan kan alla standardgränsvärden/derivator/primitiver utan till så att dessa inte stoppar dig på vägen mot
Läs merIntroduktion till Komplexa tal
October 8, 2014 Introduktion till Komplexa tal HT 2014 CTH Lindholmen 2 Index 1 Komplexa tal 5 1.1 Definition och jämförelse med R 2................ 5 1.1.1 Likheter mellan R 2 och C................ 5
Läs merFunktionsstudier med derivata
Funktionsstudier med derivata Derivatan ett kraftfullt verktyg för att studera och tolka funktioner Det här avsnittet handlar om att man kan använda derivatan till att bestämma en funktions egenskaper
Läs merOm konvergens av serier
Om konvergens av serier Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning I den här artikeln diskuteras några av de grundläggande satserna som hjälper oss att avgöra om en serie
Läs mer4x 1 = 2(x 1). i ( ) får vi 5 3 = 5 1, vilket inte stämmer alls, så x = 1 2 är en falsk rot. Svar. x = = x x + y2 1 4 y
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf Prov i matematik BASKURS DISTANS 011-03-10 Lösningar till tentan 011-03-10 Del A 1. Lös ekvationen 5 + 4x 1 5 x. ( ). Lösning. Högerledet han skrivas
Läs merExponentialform av komplexa tal Postad av Michell Andersson - 06 dec :27
Exponentialform av komplexa tal Postad av Michell Andersson - 06 dec 2014 00:27 Jag bestämde för en vecka sedan att det kan vara praktiskt att lära sig ω-metoden. Jag har fastnat på något och det är exponentialformen
Läs merBlock 1 - Mängder och tal
Block 1 - Mängder och tal Mängder Mängder och element Venndiagram Delmängder och äkta delmängder Union och snittmängd Talmängder Heltalen Z Rationella talen Q Reella talen R Räkning med tal. Ordning av
Läs merBisektionsalgoritmen. Kapitel Kvadratroten ur 2
Kapitel 4 Bisektionsalgoritmen Vi ska konstruera lösningar till algebraiska ekvationer av formen f(x) = 0 med hjälp av bisektionsalgoritmen (intervallhalveringsmetoden). På samma gång ska vi se hur man
Läs merLektion 6, Envariabelanalys den 14 oktober Låt oss krympa f:s definitionsmängd till en liten omgivning av x = x 2.
Lektion 6, Envariabelanals den 4 oktober 999 Låt f vara en kontinuerligt deriverbar funktion vars graf är återgiven i figuren till höger. Besvara följande frågor. Låt oss krmpa f:s definitionsmängd till
Läs merLösningar till MVE017 Matematisk analys i en variabel för I x 3x y = x. 3x2 + 4.
Lösningar till MVE07 Matematisk analys i en variabel för I 8-0-0. (a Division ger y + 5x x 2 + 4 y x x2 + 4. 5x x 2 + 4 dx 5 2 ln(x2 + 4, vilket ger den integrerande faktorn (x 2 + 4 5/2. Ekvationen multipliceras
Läs merFrågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1
ATM-Matematik Mikael Forsberg OvnTenta Matematik Skrivtid. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och lätta att följa. Börja varje ny uppgift på ny sida. Använd ej baksidor. Skriv namn på
Läs merLösningsförslag TATM
Lösningsförslag TATM79 08-0-04 a Binomialsatsen medför att b Eftersom 5 = 3 + 4i 3 i 5 5 k 5 k k = 3 5 80 4 + 80 3 40 + 0 4i 3 = 3 + 4i3 + i 0 gäller att realdelen blir 9 4 + 3 = + i3 5 = 9 + i3, c Summan
Läs merEuler-Mac Laurins summationsformel och Bernoulliska polynom
46 Euler-Mac Laurins summationsformel och Bernoulliska polynom Lars Hörmander Lunds Universitet Datorer gör det möjligt att genomföra räkningar som tidigare varit otänkbara, exempelvis att beräkna summan
Läs merEnklare matematiska uppgifter
Elementa Årgång 49, 966 Årgång 49, 966 Första häftet 2555. Visa att 4 n + n + 8 ej kan vara primtal för något heltal n 0. 2556. Man vill göra en behållare utan lock, som rymmer m 3, i form av en rätvinklig
Läs merEkvationer & Funktioner Ekvationer
Ekvationer & Funktioner Ekvationer Ekvationstyp : Ekvationer av första graden När vi löser ekvationer av första graden använder vi oss av de fyra grundläggande räknesätten för att beräkna x. Vid minus
Läs mer1.1 Den komplexa exponentialfunktionen
TATM79: Föreläsning 8 Komplexa exponentialfunktionen och binomiska ekvationer Johan Thim augusti 07 Komplexa tal på polär form Ett komplex tal z = a+bi kan som bekant betraktas som en punkt i komplexa
Läs merLMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål
LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål Lärmål för godkänt Funktion, gränsvärde, kontinuitet, derivata. Förklara begreppen funktion, definitionsmängd och värdemängd, och bestämma (största möjliga)
Läs merTMV225+TMV176 Inledande matematik M, TD Sammanfattning. Läsanvisningar inför tentamen.
TMV225+TMV176 Inledande matematik M, TD Sammanfattning. Läsanvisningar inför tentamen. 2008 10 14 A. Talsystemen. (Adams P.1. Anteckningar från introkursen.) N de naturliga talen Z de hela talen Q de rationella
Läs merStudieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
Läs merAnvändarmanual till Maple
Användarmanual till Maple Oktober, 006. Ulf Nyman, Hållfasthetslära, LTH. Introduktion Maple är ett mycket användbart program för symboliska och i viss mån numeriska beräkningar. I Maple finns ett stort
Läs merRepetitionsuppgifter i matematik
Repetitionsuppgifter i matematik De fyra enkla räknesätten Här övar vi på de fyra räknesätten för hela tal (positiva och negativa), tal i bråkform och tal i decimalform Bestäm de tal på tallinjen, som
Läs merNamn Klass Personnummer (ej fyra sista)
Prövning matematik 4 april 06 (prövningstillfälle 6) Namn Klass Personnummer (ej fyra sista) Mobiltelefonnummer e-post SKRIV TYDLIGT! Alla papper ska förses med namn och återlämnas Skriv tydligt. Oläsliga
Läs merPASS 2. POTENSRÄKNING. 2.1 Definition av en potens
PASS. POTENSRÄKNING.1 Definition av en potens Typiskt för matematik är ett kort, lätt och vackert framställningssätt. Den upprepade additionen går att skriva kortare i formen där anger antalet upprepade
Läs merMatematik 3c Kap 2 Förändringshastighet och derivator
Matematik 3c Kap 2 Förändringshastighet och derivator Inledning Konkretisering av ämnesplan (länk) http://www.ioprog.se/public_html/ämnesplan_matematik/struktur_äm nesplan_matematik/struktur_ämnesplan_matematik.html
Läs merSAMMANFATTNING TATA41 ENVARIABELANALYS 1
SAMMANFATTNING TATA4 ENVARIABELANALYS LÄST SOM EN DEL AV CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I INDUSTRIELL EKONOMI VID LITH, HT 04 Senast reviderad: 05-06-0 Författare: Viktor Cheng INNEHÅLLSFÖRTECKNING Diverse knep...3
Läs merDERIVATA. = lim. x n 2 h h n. 2
DERIVATA Läs avsnitten 6.-6.5. Lös övningarna 6.cd, 6.2, 6.3bdf, 6.4abc, 6.5bcd, 6.6bcd, 6.7, 6.9 oc 6.. Läsanvisningar Allmänt gäller som vanligt att bevisen inte ingår i kursen, men det är mycket nyttigt
Läs merEnvariabelanalys: Vera Koponen. Envariabelanalys, vt Uppsala Universitet. Vera Koponen Föreläsning 5-6
Envariabelanalys: Föreläsning 5-6 Vera Koponen Uppsala Universitet Envariabelanalys, vt 2011 Derivata: allmänt Antag att f (x) är en funktion. Derivata: allmänt Antag att f (x) är en funktion. Derivatan
Läs merÖvningshäfte 2: Induktion och rekursion
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2017 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 2: Induktion och rekursion Övning D Syftet är att öva förmågan att utgående från enkla samband, aritmetiska och geometriska,
Läs merMatematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9
Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9 Matematik Extrauppgifter för skolår 7-9 Pärm med kopieringsunderlag. Fri kopieringsrätt inom utbildningsenheten! Författare: Mikael Sandell Copyright 00 Sandell
Läs merCrash Course Envarre2- Differentialekvationer
Crash Course Envarre2- Differentialekvationer Mattehjälpen Maj 2018 Contents 1 Introduktion 2 2 Integrerande faktor 2 3 Separabla diffekvationer 3 4 Linjära diffekvationer 4 4.1 Homogena lösningar till
Läs merLösningsförslag, preliminär version 0.1, 23 januari 2018
Lösningsförslag, preinär version 0., 3 januari 08 Högskolan i Skövde Tentamen i matematik Kurs: MA5G Matematisk analys MA3G Matematisk analys för ingenjörer Tentamensdag: 08-0-03 kl 4:30-9:30 Hjälpmedel
Läs merTal och polynom. Johan Wild
Tal och polynom Johan Wild 14 augusti 2008 Innehåll 1 Inledning 3 2 Att gå mellan olika typer av tal 3 3 De hela talen och polynom 4 3.1 Polynom........................... 4 3.2 Räkning med polynom...................
Läs merUpphämtningskurs i matematik
Upphämtningskurs i matematik C.J. 2013 Föreläsningsunderlaget är uppbyggt utgående från kurserna i den långa gymnasiematematiken, ellips-kursböckerna (Schilds förlag) har använts som förebild. Böckerna
Läs merarcsin(x) udda ( x) varken udda eller jämn alla reella tal ( 0, ) 1. y=a 1 x udda/jämn Värdemängd derivatan Definitionsmängd Arcusfunktioner
ARCUSFUNKTIONER Deinitionsmängd Värdemängd arcsin( [-, ] [, ] arccos( [-, ] [00, ] arctan( alla reella tal (, arccot( alla reella tal ( 0, derivatan udda/jämn udda varken udda eller jämn udda varken udda
Läs merMer om analytisk geometri
1 Onsdag v 5 Mer om analytisk geometri Determinanter: Då man har en -matris kan man till den associera ett tal determinanten av som också skrivs Determinanter kommer att repeteras och studeras närmare
Läs merMeningslöst nonsens. December 14, 2014
December 4, 204 Fråga. Hur visar man att sin(x) x tan(x)? Fråga. Hur visar man att sin(x) x tan(x)? Fråga 2. Hur visar man att a > lim n a n =? Fråga 2. Hur visar man att a > lim n a n =? Röd: Det är ett
Läs merDagens ämnen. Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer
Dagens ämnen Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer Linjära ekvationer Med en linjär ekvation i n variabler,
Läs merSammanfattningar Matematikboken X
Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för
Läs mersanningsvärde, kallas utsagor. Exempel på utsagor från pass 1 är
PASS 7. EKVATIONSLÖSNING 7. Grundbegrepp om ekvationer En ekvation säger att två matematiska uttryck är lika stora. Ekvationen har alltså ett likhetstecken och två deluttryck på var sin sida om likhetstecknet.
Läs merSF1658 Trigonometri och funktioner Lösningsförslag till tentamen den 19 oktober 2009
KTH Matematik SF1658 Trigonometri och funktioner Lösningsförslag till tentamen den 19 oktober 9 1. a) Visa att sin(6 ) = /. () b) En triangel har sidor av längd 5 och 7, och en vinkel är 6 grader. Bestäm
Läs merExplorativ övning 7 KOMPLEXA TAL
Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL Övningens syfte är att bekanta sig med komplexa tal. De komplexa talen, som är en utvidgning av de reella talen, kom till på 1400 talet då man försökte lösa kvadratiska
Läs mer5 Linjär algebra. 5.1 Addition av matriser 5 LINJÄR ALGEBRA
5 LINJÄR ALGEBRA 5 Linjär algebra En kul gren av matematiken som inte fått speciellt mycket utrymme i gymnasiet men som har många tillämpningsområden inom t.ex. fysik, logistik, ekonomi, samhällsplanering
Läs merTentamen i Envariabelanalys 1
Linköpings universitet Matematiska institutionen Matematik och tillämpad matematik Kurskod: TATA4 Provkod: TEN Tentamen i Envariabelanalys 4--8 kl. 8.. Inga hjälpmedel. Lösningarna ska vara fullständiga,
Läs merSF1625 Envariabelanalys Tentamen Lördagen den 11 januari, 2014
SF65 Envariabelanalys Tentamen Lördagen den januari, 04 Skrivtid: 9:00-4:00 Tillåtna hjälpmedel: inga Examinator: Bengt Ek, Maria Saprykina Tentamen består av nio uppgifter som vardera ger maximalt fyra
Läs merKap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -
År Startvecka Antal veckor 2013 34 18 Planering för ma 1b/c - ma 5000- boken OBS: För de i distansgruppen, meddela lärare innan prov. (justeringar för 1c ännu ej genomförda) Vecka Lektio n (2h) Datum Kapitel
Läs mer