RAPPORT. Samordnad varudistribution i Umeå. Analys & Strategi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT. Samordnad varudistribution i Umeå. Analys & Strategi 2010-11-30"

Transkript

1 RAPPORT Samordnad varudistribution i Umeå Analys & Strategi

2 Analys & Strategi

3 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Samordnad varudistribution i Umeå Redaktör: Martina Bohlin WSP Sverige AB Besöksadress: Rullagergatan Göteborg Tel: , Fax: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Analys & Strategi

4 Förord Umeå kommun har som ambition att minska miljöbelastningen i kommunen. Ett sätt för att försöka göra det är att undersöka förutsättningarna för att effektivisera varudistributionen till de kommunala mottagningsenheterna. WSP Analys & Strategi har på uppdrag av Upphandlingsenheten, Umeå kommun, gjort en förstudie om förutsättningar för- och effekter av en samdistribution av varor till kommunala mottagningsenheter. WSP vill rikta ett stort tack till medarbetare på Umeå kommun och leverantörer som har ställt upp och svarat på frågor. Anders Westman, Upphandlingsbyrån Umeå kommun, har varit uppdragsgivare. Arbetet har genomförts av Martina Bohlin och Mona Pettersson på WSP Analys & Strategi. Göteborg 2010 Fredrik Bergström Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi Analys & Strategi

5 Analys & Strategi

6

7 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Syfte och avgränsningar Genomförande NULÄGESANALYS Umeå kommuns organisation Varudistribution till Umeå kommun Miljöpåverkan FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS AV SAMDISTRIBUTION Särskilda förutsättningar Effekter av samdistribution Val av distributionsmodell REKOMMENDATIONER REFERENSFÖRTECKNING...36 BILAGA BILAGA BILAGA Analys & Strategi

8

9 Sammanfattning Umeå kommun har problem med att uppfylla kraven gällande miljökvalitetsnormer för kväveoxid. Den huvudsakliga anledningen till det har visat sig vara en hög trafikbelastning genom centrala Umeå, med en stor andel tung trafik. Som ett led i arbetet med att minska miljöbelastningen har samdistribution av varutransporter till kommunala mottagningsenheter identifierats som en åtgärd. Kommunens egen verksamhet ger upphov till ett stort antal godstransporter. Varje år köper Umeå kommun varor, tjänster och entreprenader för ca 1,4 miljarder kronor och det görs ca beställningar. Syftet med den här förstudien är att ge förslag på hur Umeå kommun kan effektivisera sina varutransporter till kommunala mottagningsenheter. I studien har en nulägesanalys av varudistributionen till Umeå kommun genomförts. Förutsättningar för- och effekter av ett samdistributionssystem har studerats och i rapporten presenteras olika typer av distributionsmodeller samt för- och nackdelar med dem. Förstudien visar att det finns goda möjligheter för Umeå kommun att införa en samdistributionslösning för att effektivisera leveranserna till kommunala mottagningsenheter. Översiktliga beräkningar visar att leveranserna kan minska från dagens ca per år till ca per år eller ca 50 %, vilket bör ge effekter på emissioner samtidigt som trafiksäkerheten i känsliga miljöer såsom förskolor, skolor och äldreboenden förbättras. Nästa steg är att göra en fördjupad nulägesanalys för att sedan kunna mäta och följa upp effekterna av ett samdistributionssystem. I en nulägesanalys bör leverantörerna kontaktas och leveransstatistik och distributionslistor samlas in för att få ett säkrare underlag om antal leveranser, leveransfrekvens, godsmängder etc. Nulägesanalysen ligger sedan till grund för val av distributionsmodell. Analys & Strategi 1

10 2 Analys & Strategi

11 1 Inledning 1.1 Bakgrund Umeå kommun har problem med att uppfylla kraven gällande miljökvalitetsnormer för kväveoxid. Den huvudsakliga anledningen till det har visat sig vara en hög trafikbelastning genom centrala Umeå, med en stor andel tung trafik. Detta i kombination med att Umeå under vinterhalvåret har en stor andel stabil skiktning av luftlagren vilket håller kvar luftföroreningarna vid marknivån där människor vistas gör att miljökvalitetsnormerna för kväveoxid överskrids. 1 Som ett led i arbetet med att minska miljöbelastningen i kommunen har samdistribution identifierats som en åtgärd när det gäller att effektivisera godstransporterna. Kommunens egen verksamhet ger upphov till ett stort antal godstransporter. Varje år köper Umeå kommun varor, tjänster och entreprenader för ca 1,4 miljarder kronor 2 och det görs ca beställningar i deras it-baserade beställningssystem Bella. 1.2 Syfte och avgränsningar Syftet med den här förstudien är att ge förslag på hur Umeå kommun bäst löser sina varutransporter till kommunala mottagningsenheter. I studien redovisas olika lösningar för att transportera samma mängd varor men med färre transporer och minskat transportarbete. Ett minskat antal transporter medför minskad miljöpåverkan och minskad belastning. I rapporten presenteras olika lösningar för samdistribution samt för- och nackdelar med dem. Studien är en förstudie och ger förslag på hur Umeå kommun bör arbeta vidare med frågan om samdistribution i en huvudstudie och är alltså inte ett slutdokument med en full beskrivning av genomförande och konsekvenser. Studien är förutsättningslös för att ge utrymme åt att bedöma och väga olika alternativ av varudistribution mot varandra. I uppdraget ingår också att bedöma vilka varugrupper som kan vara lämpliga att implementera i ett system med en samlastningscentral. Förstudien skall också redovisa på vilka olika sätt en samlastningscentral kan drivas och hur ekonomi, miljö och trafiksäkerhet påverkas. 1 Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Umeå (2007) 2 Umeå kommuns hemsida: 01a585d html ( ) Analys & Strategi 3

12 Studien avser endast godstransporter till kommunala mottagningsenheter och inte alla godstransporter som trafikerar Umeå kommun. 1.3 Genomförande Förstudien har genomförts i tre steg; Nulägesanalys av varudistributionen till kommunala mottagningsenheter inom Umeå kommun Nulägesanalysen omfattar en kartläggning av kommunens mottagare, leverantörer, transportörer, leveransfrekvens och godsvolymer. Underlaget har samlats in dels genom uttag av statistik ur Umeå kommuns beställningssystem Bella samt genom kompletterande intervjuer med berörd personal på Upphandlingsenheten och ute i de kommunala verksamheterna, samt intervjuer med leverantörer. Förutsättningar och analys av samdistribution I denna del görs en genomgång av alternativ för olika samdistributionslösningar och dessa analyseras med hänsyn till resultaten i nulägesanalysen. Effekter på miljö, ekonomi, trafiksäkerhet och arbetsmiljö redovisas. Rekommendationer I den sista delen sammanfattas resultaten från nulägesanalysen och analysen av olika samdistributionssystem och rekommendationer till hur Umeå kommun bör fortsätta arbetet för att skapa effektivare godstransporter till de kommunala mottagningsenheterna redovisas. 4 Analys & Strategi

13 2 Nulägesanalys I detta kapitel redovisas resultaten från nulägesanalysen där bland annat kommunens beställningsrutiner, transportstruktur och olika typer av gods beskrivs. 2.1 Umeå kommuns organisation Förvaltningar Umeå ligger i Västerbotten och är norra Sveriges mest folkrika kommun. År 2009 hade Umeå invånare. Nedan följer en kort presentation av Umeå kommuns organisation samt vad de olika delarna ansvarar för. 3 Stadsledningskontoret Stadsledningskontoret leder, stödjer och samordnar kommunens arbete att skapa en attraktiv livsmiljö och en god kommunal service. Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret arbetar åt fyra olika nämnder; miljö- och hälsoskyddsnämnden, tekniska nämnden, organisationsnämnden och byggnadsnämnden. Samhällsbyggnadskontoret arbetar för att förvalta och utveckla Umeå till ett säkert, hållbart och attraktivt samhälle. Umeå Fritid Umeå Fritid har bland annat hand om idrottsanläggningar och friluftsområden i Umeå. Man ger också stöd till föreningsverksamhet. Umeå Kultur Umeå Kultur driver de flesta av Umeås bibliotek. Ett annat ansvarsområde är att stödja och stimulera kulturverksamhet, särskilt bland barn och unga. Socialtjänsten Socialtjänsten arbetar med att ge stöd och omsorg till barn/unga, vuxna och äldre som bor eller befinner sig i Umeå. För- och grundskolan För- och grundskolan ansvarar för all verksamhet inom förskola och grundskola i Umeå (förutom i kommundelarna Holmsund-Obbola, Hörnefors och Sävar). 3 Umeå kommun (www.umea.se/umeakommun) Analys & Strategi

14 Gymnasie- och vuxenutbildningen Gymnasie- och vuxenutbildningen ansvarar för all verksamhet inom gymnasieskola och vuxenutbildning i Umeå kommun. Överförmyndarkontoret Överförmyndarkontoret ansvarar för ärenden och tillsyn i enlighet med Föräldrabalkens regler om god man och förvaltare. De granskar att förvaltare och gode män sköter sina uppdrag enligt de regler och krav som finns. Utöver ovan nämnda förvaltningar har Umeå kommun tre kommundelar som självständigt sköter den kommunala förvaltningen för respektive kommundel. Det handlar om kommundelarna: Holmsund- Obbola Hörnefors Sävar Dessa tre har tidigare varit egna kommuner som har slagits samman med Umeå kommun med bibehållet ansvar för den kommunala förvaltningen i området. Upphandling inom Umeå kommun Umeå kommun bedriver en bred och omfattande verksamhet, med fokus på utbildning, social omsorg, kommunalteknisk försörjning samt kultur och fritid. För att verksamheten skall fungera och servicenivån till invånarna kunna hållas hög, krävs ett ständigt flöde av varor och tjänster till alla delar av organisationen. Umeå kommun köper årligen varor, tjänster och entreprenader för ca 1,4 miljarder kronor. Om kommunen väljer att bedriva verksamhet som inte är i egen regi ska den upphandlas i konkurrens. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar hur upphandling av varor, tjänster och entreprenader skall gå till. Enligt LOU skall all upphandling grundas på affärsmässighet, vilket bl. a. innebär att konkurrens eftersträvas och objektivitet mot anbudsgivare iakttas. Umeå kommuns strategi när det gäller upphandling är att utnyttja sin storlek som köpare genom samordnad upphandling för att nå bättre villkor, begränsa inköpsadministrativa kostnader och undvika dubblering i upphandlingsprocessen. Ett sätt att uppnå detta är att teckna ramavtal med utvalda leverantörer. I Umeå är målet att man i största möjliga utsträckning skall teckna övergripande kommunavtal med lämpliga leverantörer av såväl varor som tjänster. Ramavta- 6 Analys & Strategi

15 len gäller för samtliga förvaltningars olika enheter och finns ramavtal skall de nyttjas. 4 Umeå kommun har en central enhet, Upphandlingsbyrån, som ansvarar för kommunens upphandlingar. Kommunen har dock en decentraliserad organisation med många inköpsbehöriga Varudistribution till Umeå kommun Beställningsrutiner I detta avsnitt beskrivs Umeå kommuns beställningsrutiner samt statistik för beställningar under Ramavtal Umeå kommun handlar upp leverantörer enligt Lagen om Offentlig Upphandling. De flesta ramavtal handlas upp i 2+1 år eller maximalt 3+1 år. I september 2009 hade Umeå kommun ramavtal med 297 olika leverantörer inom 63 olika områden, allt från vägskyltar, renhållning och symaskiner till livsmedel och kontorsmaterial 6. I det fall varor levereras till Umeå kommun ingår nästan alltid transportkostnaden som en del av varans pris. Bella Umeå kommun har ett webbaserat beställningssystem, BELLA, där alla varuoch tjänstebeställningar hanteras. Beställningssystemet styr beställningarna automatiskt till kommunens ramavtal, vilket ger ökad köptrohet och minskade kostnader. Systemet ger också stora administrativa fördelar för beställaren genom att det skapar en god överblick över kommunens inköp och möjlighet till uppföljning. Om det saknas ramavtal för en vara eller tjänst kan man skriva ut en rekvisition i Bella för att köpa det hos en annan leverantör. 4 Upphandlingsreglemente för Umeå kommun ( ) 5 ( ) 6 Umeå kommuns hemsida excelfil Ramavtal+september+09 Analys & Strategi

16 Endast auktoriserade personer får göra beställningar i Bella eller på annat sätt och det är upp till varje förvaltning att besluta om vilka det gäller. Utöver det måste den anställde gå en kortare utbildning för att göra beställningar i Bella. 7 I mars 2010 hade Bella 2880 aktiva användare 8. Antal beställningar Under 2009 gjordes knappt beställningar i Bella, varav ca var normala beställningar enligt de leverantörsavtal som finns (fortsättningsvis kallade ordrar) och ca rekvisitioner. För- och grundskoleförvaltningen samt skolans Måltidsservice är de största beställande verksamheterna i Umeå kommun när det gäller beställningar via ramavtal i Bella (ordrar), se Tabell 1. Kultur- och fritidsförvaltningarna beställer minst varor (ordrar), båda 0,1 %. När det gäller rekvisitioner är För- och grundskoleförvaltningen (29 %), Socialförvaltningen (27 %) och Gymnasium och vuxenutbildning (18 %) de största beställarna. För övriga förvaltningar varierar andelen rekvisitioner på mellan 2-6 %. Tabell 1: Antal och andel beställningar (ordrar och rekvisitioner) per förvaltning 2009 Ordrar Rekvisitioner Antal [%] Antal [%] För- och grundskoleförvaltningen % % Skolan Måltidsservice % 548 2% Socialförvaltningen % % Holmsund/Obbola KDF % % Sävar KDF % % Gymnasium och vuxenutbildning 680 3% % Hörnefors KDF 476 2% 501 2% Samhällsbyggnadskontoret 454 2% % Stadsledningskontoret 143 1% 650 2% Extern verksamhet 139 1% 0 0% Kulturförvaltningen 32 0% 626 2% Umeå Fritid 12 0% % Totalt % % Som nämndes ovan är rekvisitioner inköp från leverantörer som inte har ramavtal med Umeå kommun eller av produkter som inte finns registrerade i Bella. Totalt inhandlades varor på rekvisitioner hos 4974 olika leverantörer år Tabell 2 visar hur antalet rekvisitioner är fördelade på antal olika leverantörer. Det är endast hos ett fåtal leverantörer som antalet rekvisitioner uppgår till över 7 Upphandlingsreglemente för Umeå kommun ( ) 8 Statistik från Bella ( ) 8 Analys & Strategi

17 100 st. Hos de absolut flesta leverantörerna (66 %) görs endast ett inköp på rekvisition under I Bilaga 1 finns en lista över leverantörer där fler än 10 inköp på rekvisitioner har gjorts under Tabell 2: Sammanställning av antal rekvisitioner per antal olika leverantörer Antal rekvisitioner Antal leverantörer < > Ett relativt stort antal av rekvisitionerna, totalt 5361 st. vilket motsvarar 18 %, har gjorts hos leverantörer som på något sätt är okända i Bella. Se Tabell 3. Tabell 3: Antal rekvisitioner där leverantören på något sätt är okänd Rekor som Saknar namn 2291 Okända 1664 Valfri leverantör 1406 Totalt 5361 Andel 18% Umeå kommun uppskattar att ca 95 % av rekvisitionerna hämtas direkt av kommunens medarbetare och genererar således inte lastbilstransporter 9. Därför kommer rekvisitioner inte närmare belysas i rapporten om inte annat anges. Uppgifter som presenteras nedan baseras i första hand på antal ordrar, d.v.s. normala beställningar via ramavtal från Bella. Vid införande av ett samdistributionssystem bör dock en närmare kontroll av rekvisitionerna göras för att klargöra huruvida de okända 18 % hämtas direkt av kommunens personal eller om de levereras via leverantören. Köptrohet Umeå kommun har ett köptrohetssystem där de kommunala inköpen registreras för att undersöka hur stor andel av inköpen som sker enligt de ramavtal som kommunen har. I Tabell 4 redovisas köptroheten per förvaltning 2009 baserat 9 Anders Westman ( ) Analys & Strategi

18 på leverantörer som har fler än 2000 fakturor. Det är generellt sett en hög köptrohet, med undantag för samhällsbyggnadskontoret och stadsledningskontoret. Tabell 4: Utdrag ur Umeå kommuns köptrohetssystem för leverantörer med fler än 2000 fakturor Förvaltning Antal konteringar Inköp avtal Inköp totalt Köptrohet För- och grundskola % Socialförvaltning % SHBK % Gymnasieförvaltning % Holms/obbola kd-förv % Sävar kd-förv % Kulturförvaltningen % Fritidsförvaltning % SLK % Hörnefors KDF % Överförmyndarkontor % % Totalt % Varugrupp En majoritet (68 %) av de varor som beställs via Bella utgörs av livsmedel, se Figur 1. Varugrupperna mjukpapper och kontorsmaterial utgör 11 % respektive 10 % av beställningarna. I gruppen övrigt återfinns varor såsom elmaterial, kaffeautomater, blommor mm. 9% 1% 1% 11% 10% Livsmedel Mjukpapper Kontorsmaterial Medicinsk utrustning Byggmaterial Övrigt 68% Figur 1: Fördelning av antal ordrar per varugrupp 10 Analys & Strategi

19 Leverantörer De tre största leverantörerna till Umeå kommun 2009 baserat på antal beställningar (ordrar) i Bella var Servera (33 %), Norrmejerier (17 %) och Conradzons Potatis AB (16 %) och de levererar alla livsmedel, se Tabell 5. Procurator är den fjärde största leverantören (11 %) och levererar mjukpapper, barnblöjor, personlig skyddsutrustning, städ- och förbrukningsmaterial samt städmaskiner. Staples AB levererar kontorsmaterial, vilket utgör 6 % av beställningarna. Tabell 5: Antal och andel ordrar per leverantör 2009 Leverantör Antal ordrar Andel [%] Servera % Norrmejerier % Conradzons Potatis AB % Procurator AB % OneMed % Staples AB % Svanströms 858 4% Dafgårds 367 2% Berghems Bageri AB 327 1% Beijer Byggmaterial 130 1% Fresenius Kabi 130 1% Övriga 303 1% Totalt % Leveransmottagare Umeå kommun har totalt 783 leveransadresser som tar emot gods. Det kan finnas mottagare på t.ex. Östra Kyrkogatan 22 B, Östra Kyrkogatan 22 D och Östra Kyrkogatan 22 E. Av dessa mottagare finns det 380 olika gatunummeradresser (Skolgatan 31, Skolgatan 34, Skolgatan 36 o.s.v.), men vi förutsätter att varje leveransadress är en enhet som själv beställer och får leveranser oberoende av att de ligger på närliggande adresser. 10 I Figur 2 redovisas lokaliseringen av de olika leveransadresserna i hela Umeå kommun. Det finns en tydlig koncentration av leveransadresser till centrala Umeå och det är också dit varor transporteras mest frekvent Umeå kommun - excel fil över leveransadresser 11 Anders Westman ( ) Analys & Strategi

20 Figur 2: Lokalisering av kommunala leveransmottagare i Umeå kommun En mer fokuserad bild över hur leveransadresserna är fördelade i centrala Umeå visas i Figur 3. En viss koncentration av mottagare går att skönja längs den norra sidan av ån kring Storgatan, Skolgatan och Kungsgatan. 12 Analys & Strategi

21 Figur 3: Lokalisering av kommunala leveransmottagare i centrala Umeå Exempel på olika leveransmottagare Intervjuer har genomförts med ett urval av kommunens godsmottagare för att få en mer detaljerad bild av leveranserna till några olika typer av kommunala verksamheter. I urvalet finns en skola, ett äldreboende, ett skolmåltidskök samt Stadshuset. Det bör poängteras att uppgifterna nedan baseras på uppskattningar av berörda personer på respektive verksamhet och bör ses som en indikation på antal leveranser. En sammanställning av resultaten har gjorts i Tabell 6 och av den framgår det att Stadshuset får flest leveranser, ca 50 st. per vecka, vilket motsvarar 2200 leveranser per år. I stadshuset finns tre olika verksamheter som tar emot varor; en restaurang, IT-avdelningen samt Postterminalen. Restaurangen får livsmedel levererat två gånger per vecka, IT-avdelningen får styckegods minst en gång per dag och postterminalen får leveranser 4-12 gånger per dag med allt från små paket till möbler. Hälften av leveranserna till skolan utgörs enligt den intervjuade av livsmedel och den andra hälften av kontorsmaterial och mjukpapper och det handlar om ca leveranser per vecka. Analys & Strategi

22 När det gäller äldreboendet så kommer det leveranser med livsmedel, kontorsmaterial, blöjor och mjukpapper och det handlar om ca 1300 leveranser per år, vilket motsvarar ca 30 leveranser per vecka. Minst antal leveranser får skolmåltidskök där leveranserna är koncentrerade till livsmedel som levereras två gånger per vecka från två olika leverantörer. Huvuddelen av godset kommer på måndagar och viss del kommer även på onsdagar. Tabell 6: Uppskattat antal leveranser per år för olika kommunala leveransmottagare Verksamhet Vecka År Skolmåltidskök Äldreboende Skola Stadshuset Antal leveranser per år jämfört med antal beställningar Uppskattat antal leveranser per år har jämförts med antal beställningar gjorda i Bella för motsvarande verksamheter under 2009, se Tabell 7. Antal ordrar, d.v.s. normala beställningar enligt ramavtal ligger på samtliga verksamheter på mellan st. Antalet rekvisitioner varierar betydligt mer mellan de olika verksamheterna och huvuddelen har gjorts av skolan och stadshuset. För Stadshuset och skolan motsvarar antalet uppskattade leveranser antalet beställningar totalt i Bella, d.v.s. både ordar och rekvisitioner. Det tyder på att för just dessa verksamheter körs en del av varorna som köps på rekvisition ut till kund. Det handlar ofta i så fall om varor som köps av en leverantör som kommunen har ramavtal med och som finns inlagd i Bella, men användaren hittar inte produkten och därför görs en rekvisition. För äldreboendet uppskattar verksamheten att det görs betydligt fler leveranser än beställningar (både ordrar och rekvisitioner), vilket kan bero på att den intervjuade har överskattat antalet leveranser eller att en beställning ger upphov till flera leveranser. För Skolmåltidsservice är det betydligt fler beställningar, framförallt ordrar, än uppskattat antal leveranser, vilket tycks bero på att det görs flera ordrar till samma leverantör under en och samma dag. Det är troligtvis kompletterande ordrar på saker man har glömt vid det första ordertillfället. 14 Analys & Strategi

23 Tabell 7: Uppskattat antal leveranser per år samt utdrag från Bella för 2009 (ordrar och rekvisitioner) Verksamhet Leveranser Ordrar Rekvisitioner Alla beställ. Skolmåltidskök Äldreboende Skola Stadshuset Transporternas utförande idag Majoriteten av Umeå kommuns leverantörer använder sig av externa transportörer för sina godstransporter. Det handlar oftast om de stora transportföretagen Schenker, DHL, Poståkeriet samt Jetpak. Distributionen fungerar så att varje leverantör distribuerar varor till en distributionscentral varifrån godset transporteras ut till respektive mottagare, vanligtvis i ett antal slingor, där en lastbil trafikerar en given geografisk slinga. Eftersom Umeå kommun har många leverantörer som använder olika transportörer innebär det att samma mottagare kan få en leverans av Poståkeriet, en leverans av Schenker, en leverans av DHL o.s.v., se Figur 4. LEVERANTÖRER TERMINAL LEVERANTÖRER MOTTAGARE TERMINAL TERMINAL LEVERANTÖRER TERMINAL MOTTAGARE MOTTAGARE Figur 4: Distributionssystem med extern transportör Analys & Strategi

24 En annan typ av distributionssystem är att leverantören själv kör ut sina varor till kunden eller att en extern transportör kör varor endast åt en särskild leverantör. Båda fallen illustreras i Figur 5, eftersom de fungerar på i princip samma sätt. Exempel på hur leveranserna fungerar Umeå kommun köper frukt och grönt från leverantören Conradzons Potatis AB. De har ett eget åkeri och de transporterar själva sina och Norrmejeriers produkter till Umeå kommun. Kommunens största leverantör, Servera, anlitar det externa transportföretaget Umeå Bilfrakt för sina leveranser och de kör endast Serveras varor i särskilt dedikerade fordon som är märkta med Serveras logotyp. Leverantörer Mottagare Figur 5: Distributionssystem när leverantörerna själva levererar direkt till mottagarna Leveranser I detta avsnitt görs en kort beskrivning av resultaten från intervjuerna med utvalda leverantörerna. När det gäller livsmedel så har intervjuer med Servera, Conradzons Potatis AB, Berghems Bageri samt Dafgårds genomförts. När det gäller övrigt gods har intervjuer med Procurator, Staples och Onemed genomförts. Materialet har kompletterats med jämförande statistik av antal beställningar från Bella för motsvarande leverantörer. Leveranser av livsmedel Servera är den största leverantören av livsmedel till Umeå kommun och har en terminal på Västerslätt i Umeå. Under 2009 gjordes 7889 beställningar (ordrar 16 Analys & Strategi

25 och rekor) i Bella till Servera, vilket motsvarar 30 % av samtliga beställningar och 47 % av livsmedelsbeställningarna. 12 Servera gör 257 leveranser av livsmedel per vecka till Umeå kommun, vilket motsvarar ca leveranser per år. Distributionen görs till 219 olika leveransmottagare i fasta turer på fasta leveransdagar. Majoriteten får livsmedel distribuerat en gång per vecka, se Tabell 8, 12 % får livsmedel två gånger per vecka och 3 % får livsmedel 3 gånger per vecka. 13 Tabell 8: Fördelning av leveransintensitet Leveransintensitet Antal leveransmottagare Andel i % 1 gång per vecka % 2 gånger per vecka 26 12% 3 gånger per vecka 6 3% Huvudsakliga leveransdagar är måndag, onsdag och torsdag, se Tabell 9. Tabell 9: Fördelning av leveranser per veckodag Veckodag Antal leveransmottagare Andel i % Måndag 68 26% Tisdag 38 15% Onsdag 67 26% Torsdag 68 26% Fredag 16 6% Det bör tilläggas att Serveras turer inte enbart innehåller varor till Umeå kommun utan även till andra kunder i samma geografiska område. En annan leverantör av livsmedel är, som nämndes tidigare, Conradzons Potatis AB. Conradzons kör sina egna varor samt Norrmejeriers varor i samma bilar till mottagare inom Umeå kommun. Enligt Bella gjordes totalt 8041 beställningar till Conradzons och Norrmejerier under 2009, vilket motsvarar ca 31 % av det totala antalet beställningar och 48 % av beställningarna gällande livsmedel. 14 Enligt en intervju med Conradzons VD gör de ca 150 leveranser per vecka till omkring 100 olika leveransmottagare inom Umeå kommun enligt fasta turer på fasta dagar. Det motsvarar ca 7800 leveranser per år. Leveransintensiteten varierar beroende på mottagare. Stora skolor får leveranser varje dag medan små för- 12 Bella, Leveransstatistik från Servera, Bella, 2009 Analys & Strategi

26 skolor och liknande får leveranser en gång per vecka. De transporterar varor även till andra kunder i samma geografiska område. 15 En annan livsmedelsleverantör till Umeå kommun är Dafgårds. De levererar livsmedel med hjälp av en extern transportör som kör två fasta turer per vecka till Umeå kommun. Antal leveranser och antal leveransmottagare inom Umeå kommun kunde den intervjuade inte svara på. 16 Enligt Bella gjordes 368 beställningar till Dafgårds under Berghems bageri levererar färskt bröd till Umeå kommun. De har en egen bil som de kör ut bröd i en gång per dag (måndag-lördag). Inom Umeå kommun har de 120 leveransmottagare och de uppskattar att de kör ca 30 leveranser per vecka. Caféer får varor varje dag, ca 20 leveranser per vecka, äldreboende får kaffebröd då och då och skolor får bröd på soppdagar, vilket vanligtvis inträffar varannan vecka. 17 Enligt Bella gjordes 333 beställningar under Leveranser av övrigt gods Procurator levererar ut varor till Umeå kommun två gånger per vecka från lagret i Umeå. Då rör det sig om ca leveransställen per gång. Uppskattningsvis görs totalt ca 5000 leveranser per år. Leveransintensiteten varierar mellan olika mottagare, vissa får varor en gång per vecka och andra var tredje månad. Uppskattningsvis får mottagare i genomsnitt varor varannan eller var tredje vecka. 18 Enligt Procurators kundregister så har de ca 1200 olika leveransmottagare, vilket är fler än kommunens ca 780 olika leveransadresser. Det tyder på att i princip alla enheter inom kommunen får varor från Procurator. Under 2009 gjordes 2581 ordrar och 439 rekvisitioner till Procurator enligt Bella. Staples är Umeå kommuns leverantör av kontorsmaterial. De levererar gods till 422 olika leveransmottagare. Under 2009 gjordes uppskattningsvis ca 2000 leveranser till Umeå kommun. 19 Enligt Bella gjordes totalt 1490 beställningar från Staples under Ytterligare en leverantör, Onemed, har intervjuats inom ramen för studien då de är en stor leverantör av medicinsk utrustning, men de hade inte resurser att avsätta för att svara på de frågor som ställdes Kenneth Conradzons, Conradzons Potatis AB ( ) 16 Tommy Hessel, Dafgårds ( ) 17 Carolina, Berghems Bageri ( ) 18 Gunnar Sandberg, Procurator ( ) 19 Tommy Arfvs, Staples ( ) 20 Thomas Lundström, Onemed ( ) 18 Analys & Strategi

27 I Tabell 10 görs en sammanställning av resultaten från ovan beskrivna intervjuer samt ett utdrag från Bella (2009) för motsvarande leverantörer. De leverantörer som har svarat enligt nedan tabell står för 84 % av det totala antalet ordrar i Bella, vilket indikerar att en stor del av beställningarna och därmed uppkomna leveranser täcks av studien. Tabell 10: Sammanställning av uppskattat antal mottagare och leveranser per vecka och år samt utdrag från Bella för motsvarande leverantörer Leverantör Mottagare Vecka År Ordrar Rekor Totalt Servera Conradzons Potatis + Norrmejerier Berghems Bageri Procurator Staples Totalt Beräknat nuläge Utifrån resultaten från intervjuerna har totalt antal leveranser till Umeå kommun beräknats genom att summan av leverantörernas uppskattade leveranser (29.638) har dividerats med summan av ordrar och rekvisitioner för motsvarande leverantörer (20.963), se Tabell 10. Det baseras på ett antagande om att de rekvisitioner som görs hos de största leverantörerna levereras ut till de kommunala mottagningsenheterna och hämtas inte av kommunens personal. Resultatet blir en kvot på 1,41 leveranser per beställning. Uppskattat _ antal _ leveranser Order Re kvisitioner , Kvoten har sedan använts för att beräkna antal leveranser för övriga leverantörer, se de gulmarkerade raderna i Tabell 11. Med ovan givna resonemang skulle totalt antal leveranser till Umeå kommun uppgå till ca per år. Analys & Strategi

28 Tabell 11: Antal beställningar (order+rekvisitioner) samt beräknat antal leveranser från respektive leverantör per år Leverantör Beställningar Leveranser Servera Conradzons Potatis+Norrmejerier Procurator AB OneMed Staples AB Svanströms Dafgårds Berghems Bageri AB Beijer Byggmaterial Fresenius Kabi Övriga Totalt Miljöpåverkan Det saknas statistiskt säkerställt underlag för beräkningar av emissioner från varudistribution. Därför baseras emissionsberäkningarna på uppgifter som har samlats in i tidigare genomförda studier, se Tabell 12. När det gäller medelkörsträcka för en distributionsbil per dag har uppgifter om Serveras varudistribution i Stockholmsområdet legat till grund för beräkningarna. 21 Antal stopp per dag baseras på data från Göteborgs Lastbilscentral (GLC) gällande varudistribution inom Göteborgsområdet. 22 För att göra mer exakta emissionsberäkningar krävs tillgång till uppmätta värden från varje enskild leverantör/transportör och det ligger utanför denna studie. Tabell 12: Genomsnittliga värden för varudistribution samt beräknat trafikarbete för leveranser till Umeå kommun Antal leveranser Antal stopp per dag 10 Medelkörsträcka per dag [km] 80 Totalt trafikarbete [km] Baserat på ovan angivna värden om medelkörsträcka och antal stopp per dag blir medelkörsträckan per leverans 8 km. Om detta multipliceras med totalt antal leveranser till Umeå kommun blir det totala trafikarbetet (körsträckan) för varudistributionen knappt mil per år, se Tabell 12. Utifrån det har emissionerna beräknats genom att trafikarbetet ( mil) har multiplicerats med en 21 Data från Servera; Moback, Mroczek (2008) 22 Data från GLC; WSP (2008) 20 Analys & Strategi

29 antagen bränsleförbrukning enligt en medelstor lastbil i stadsmiljö med euroklass III och en genomsnittlig fyllnadsgrad om 50 %. Emissionsfaktorer från NTM, se Bilaga 2. Beräknade emissioner av koldioxid, kväveoxider, kolmonoxid, kolväten och partiklar per år redovisas i Tabell 13. Utsläppen av koldioxid uppgår till knappt 240 ton, kväveoxider till 2,2 ton, kolmonoxid 0,6 ton, kolväten 130 kg och partiklar till 50 kg per år. Tabell 13: Beräknat utsläpp per år från varudistribution till Umeå kommun [ton] CO2 239,9 NOx 2,2 CO 0,6 HC 0,13 PM 0,05 Analys & Strategi

30 3 Förutsättningar och analys av samdistribution I detta kapitel görs en genomgång av förutsättningar och olika alternativ för ett samdistributionssystem till kommunala mottagningsenheter i Umeå kommun. Effekter diskuteras och analyseras med hänsyn till nulägesanalysen. 3.1 Särskilda förutsättningar En viktig fråga när det gäller möjliga samdistributionssystem handlar om vilka varugrupper som kan samdistribueras. En del varor, som till exempel kyl- och frysvaror, har speciella förutsättningar och ett urval av de viktigaste beskrivs i detta avsnitt. Livsmedel Livsmedel är en varugrupp som har särskilda behov. Det handlar om krav på temperatur och att varorna inte tar smak av varandra under transporten. Det går alltså inte att samlasta livsmedel med annat gods utan att tillgodose krav på värme, kyla eller andra typer av hanteringsutrustning för särskilt känsliga produkter. Beträffande krav på temperatur (kyla eller värme), måste hänsyn tas till att kylkedjor inte får brytas. För detta ändamål finns lösningar som möjliggör samlastning av livsmedel med annat kontors/förbrukningsmaterial. En annan lösning är att kontors- och förbrukningsmaterialet transporteras i tempererade bilar. En annan lösning är att varorna samlastas i en bil med flera temperaturzoner. En vanlig distributionsbil kan till exempel ha särskilda kylcontainers för kylvaror och fryscontainers för frysta varor och på så sätt lösa problemet. Detta undersöktes som en del av ett samdistributionsprojekt som drevs i Malmö stad , under namnet IDIOMA. Ett särskilt fordon från Frigoscandia utrustades med tre olika temperaturzoner och testades. Man konstaterade att detta ställde högre krav på planering av lastning och lossning för att distributionen skulle fungera effektivt. 23 För att undvika att livsmedel tar smak av varandra så handlar det i första hand om att varorna måste förpackas på ett sådant sätt att dofter inte tas upp eller avges. 23 WSP Analys & Strategi (2009): Utredning om samordnad varudistribution i Malmö Stad 22 Analys & Strategi

31 Utöver ovan nämnda behov kräver många typer av livsmedel att transportören skall ta hand om returer i form av rullburar, backar o.s.v. I annat fall måste detta hämtas separat, vilket kan innebära att vinsten med samordningen försvinner. Returtransporter Det finns också särskilda behov när det gäller returtransporter. Speciella förutsättningar gäller för hantering av returgods och emballage. Ett fordon som hanterar livsmedel kan i alla lägen inte lasta vilket emballage som helst på väg tillbaka till terminalen. Det finns också andra varugrupper med speciella förutsättningar där krav på hanteringsutrustning, expresstransport eller specialleverans, kan innebära att förutsättningarna för samlastning minskar. Sammantaget innebär detta att för att effektiv samdistribution skall kunna genomföras krävs att ett antal förutsättningar tillgodoses. 3.2 Effekter av samdistribution Det är svårt att beräkna potentiella effekter för samdistributionssystem då många variabler påverkar. Det är också så att det finns relativt få samdistributionsprojekt som har utvärderats så att de går att jämföra. Det finns dock ett antal positiva effekter som direkt kan härledas till den typ av samdistributionssystem som diskuterats i denna studie. I detta avsnitt görs en genomgång av vilka effekter och uppskattningsvis storleken på dessa som man kan anta att ett samdistributionssystem i Umeå kommun skulle kunna ge, baserat på ett antal antaganden och erfarenheter från tidigare samdistributionsprojekt. Minskat antal leveranser Vid intervjuer med leveransmottagare i Umeå kommun framkom att en skola med ca 2000 elever tar emot ca 35 leveranser per vecka. Hälften av dessa leveranser utgörs av livsmedel och resterande av övrigt gods. Livsmedelsleveranser Servera kör max tre turer per vecka till stora mottagare, vilket skulle innebära tre leveranser per vecka till skolan ovan (se Tabell 14). Conradzons Potatis kör både sina egna och Norrmejeriers produkter och de levererar varor varje vardag till stora enheter, vilket skulle innebära 5 leveranser per vecka. Berghems Bageri levererar färskt bröd varannan vecka till skolorna i Umeå kommun då de serverar soppa till lunch. Det motsvarar 0,5 leveranser per vecka. Dafgårds kör max två turer per vecka till Umeå kommun. Analys & Strategi

32 Tabell 14: Räkneexempel för en leveransmottagare Livsmedel 17,5 varav Servera 3 Conradzons Potatis samt Norrmejerier 5 Berghems bageri 0,5 Dafgårds 2 Övriga 7 Totalt uppgår leveranserna av livsmedel från dessa leverantörer då till 10,5 leveranser per vecka. Enligt Bella så står dessa leverantörer för 99 % av ordrarna av livsmedel, men enligt detta räkneexempel endast för 60 % av leveranserna. Kända _ leveranser Totalt _ antal _ leveranser 10,5 17,5 60% OBS att det är kända livsmedelsleveranser och totalt antal livsmedelsleveranser. Det tillkommer alltså enligt detta resonemang ytterligare 7 livsmedelsleveranser per vecka från andra leverantörer för att nå upp till det antal leveranser som representanten från skolan uppskattade att de fick. Genom att samordna dessa okända leveranser med de kända skulle en besparing om 40 % uppnås. Om ytterligare samordning bland de kända leveranserna skulle göras skulle leveranserna minska ytterligare. I kommunerna Borlänge, Gagnef och Säter infördes ett samdistributionssystem för transporter av livsmedel till kommunala mottagningsenheter Enligt den utvärderingsrapport som publicerades av Vägverket 2001 minskade antalet livsmedelsleveranser till kommunerna med 45 %. 24 Samma år gjordes även ett demonstrationsprojekt av samdistribution till kommunala mottagningsenheter i Örebro kommun och utvärderingen visade att leveranserna minskade med 65 %. Baserat på dessa två studier minskar leveranserna av livsmedel till kommunala mottagningsenheter med i genomsnitt 55 % vid en samdistribution. Det skulle för skolan i Umeå kommun innebära att antalet livsmedelsleveranser minskar från dagens 17,5 per vecka till 8 st per vecka, vilket inte verkar orimligt. Leveranser av övrigt gods Utöver livsmedelsleveranserna utgjordes ca 50 % av leveranserna till skolan av övrigt gods. Det motsvarar också 17,5 leveranser per vecka. Till största delen 24 Vägverket Publikation 2001:12 Miljöeffekter av samordnad livsmedelsdistribution i Borlänge, Gagnef och Säter 24 Analys & Strategi

33 utgörs dessa transporter av kontorsmaterial. Staples är Umeå kommuns leverantör av kontorsmaterial och vid en intervju med en representant från Staples konstateras att när det gäller kontorsmaterial så finns det sällan någon rutin i beställningarna utan det köps in när det är på väg att ta slut., vilket innebär att leveransfrekvensen varierar mycket mellan olika mottagningsenheter och under året. 25 Om vi gör antagandet att 80 % av de 17,5 leveranser per vecka till skolan utgörs av kontorsmaterial innebär det 14 leveranser per vecka. Utöver dessa gör Procurator som mest en leverans per vecka till stora mottagningsenheter i Umeå kommun. Då återstår 2,5 av de totalt 17,5 leveranser av övrigt gods till skolan. I stadsdelen Lundby i Göteborg genomfördes ett samdistributionsprojekt av kontorsmaterial bland etablerade företag i Lundby. Projektet pågick mellan och enligt utvärderingen minskade leveranserna med 41 %. Om samma besparing skulle antas för leveranserna av kontorsmaterial till Umeå kommun skulle det innebära att leveranserna till skolan skulle minska från dagens 14 per vecka till 8 per vecka. Procurators leveranser antas förbli desamma även under en samdistribution, medan de okända 2,5 leveranserna per vecka antas kunna samdistribueras med kontorsmaterialet så de försvinner helt. Sammanfattningsvis skulle leveranserna till skolan enligt resonemanget ovan minska från totalt 35 per vecka till 17 per vecka, vilket skulle innebära en genomsnittlig besparing om knappt 50 %. Om samma resonemang skalas upp för samtliga leveranser till Umeå kommun skulle det innebära att dagens ca leveranser skulle minska till omkring leveranser per år vid ett samdistributionssystem. Som nämndes tidigare är det svårt att skatta effekterna av ett samdistributionssystem och ovan angivna siffror bör betraktas som indikationer vad ett samdistributionssystem skulle kunna resultera i för Umeå kommun. De baseras på uppskattade siffror från intervjuer med ett fåtal berörda mottagningsenheter och leverantörer samt ett antal relativt grova antaganden och genomsnittliga värden från tidigare genomförda studier. Det bör poängteras att för mer exakta beräkningar bör en mer djupgående analys av leverantörernas flöden göras. Ekonomiska effekter Beträffande de ekonomiska aspekterna på samdistribution gäller generellt att ju större mängd gods och ju fler leverantörer som ingår, desto större blir besparingen i form av minskade transportkostnader. 25 Tommy Arfvs, Staples ( ) Analys & Strategi

34 För att få ekonomi i ett samdistributionssystem krävs generellt förändringar i prisbilden kring den handlade varan. En förutsättning är därför att separera varans pris från transportkostnaden. Kostnaden för varan bör sjunka med transportkostnaden när denna kostnad exkluderas och ersätts med samdistribution. Enligt tidigare studier utgör transportkostnaden ca 8-12 % av varans totala pris. 26 Erfarenheter från andra samdistributionsprojekt visar dock att en realistisk sänkning av varans pris är lägre, i bästa fall ca 7 % 27. Det beror på att leverantören i flertalet fall har svårt att tillgodoräkna sig den teoretiskt minskade kostnad det innebär att leverera en vara till en samlastningsterminal istället för till samtliga mottagande enheter. Flertalet leverantörer har antingen egna bilar med chaufförer vilka skall sysselsättas eller andra kostnader som relaterar till de volymer som tidigare hanterats. Således kan det vara komplicerat att förhandla till sig de rabatter som nämns ovan, åtminstone i ett utgångsskede. På sikt kommer leverantören dock att anpassa sin kapacitet efter de nya förhållandena och en större sänkning bör kunna erhållas. Genom ett samdistributionssystem öppnar kommunen upp möjligheten för små lokala leverantörer att leverera till kommunen. Det stärker inte bara det lokala företagandet i trakten utan det medför också ökad möjlighet att konkurrensutsätta och pressa priserna från de stora leverantörerna som t.ex. Ica och Servera. Det är också viktigt att de flöden som hanteras inom ett samdistributionssystem uppnår tillräckligt stor volym. Det gäller särskilt om de fasta kostnaderna för t.ex. en egen terminal måste täckas av den ekonomiska besparing som görs genom att den ursprungliga transportkostnaden lyfts bort från varans pris. Skulle volymerna i samdistributionssystemet bli låga och besparingarna små blir kostnaderna för systemet höga, vilket underminerar lösningens nytta och besparingspotential. I Borlänge och Katrineholm samdistribueras gods som ska till kommunala mottagningsenheter och rapporter därifrån visar att samdistributionen har varit lönsam. Minskad miljöpåverkan Ett samdistributionssystem förväntas ge goda effekter på miljön. Generellt gäller även här att ju större mängd gods per geografisk enhet som ingår i samdistributionsflödet, desto effektivare blir transporterna och desto mindre påverkar det miljön negativt. Miljöbelastningen minskar genom att samma mängd gods transporteras med färre fordon och minskad total körsträcka för distributionen 26 Naturvårdsverket (2006) 27 Miljöstyrningsrådet (2008) - Borlänge kommun och Katrineholms kommun 26 Analys & Strategi

35 och därmed utsläppen av koldioxid och reglerade emissioner. Utsläppen påverkas av antalet leveranser och minskar i samma mängd. Det innebär att emissionerna minskar enligt Tabell 15. Tabell 15: Beräknade emissioner idag och vid ett samdistributionssystem Idag Samdistribution CO2 239,9 122,4 NOx 2,2 1,1 CO 0,6 0,3 HC 0,13 0,07 PM 0,05 0,03 Ytterligare möjligheter till minskad miljöbelastning finns genom att Umeå kommun i upphandlingen av samdistributionssystemet ställer särskilda miljökrav som transportören måste uppfylla för att få delta. Det kan t.ex. gälla att de fordon som används minst måste uppnå kraven för Euro V eller att de drivs på alternativa bränslen. Trafiksäkerhet En viktig effekt i samband med samdistribution till kommunala verksamheter är att trafiken till och från förskolor, skolor och äldreboenden etc. minskar. Genom att samlasta gods minskar antalet leveranser till varje mottagare och därmed minskar risken för att olyckor skall uppkomma. Det är också möjligt att i högre utsträckning styra leveranserna till tidpunkter då barn och skolungdomar normalt sett inte rör sig i leveransområdet. På samma sätt som att ställa särskilda miljökrav på transportörens fordon i upphandlingen har kommunen möjlighet att ställa krav på utrustning som gör fordonen mer trafiksäkra, t.ex. vid backning och andra trafikfarliga manövrar. För att återkomma till exemplet med skolan skulle antalet leveranser vid en samdistribution minska från 35 till 17 per vecka, vilket innebär en stor förbättring när det gäller trafiksäkerheten för elever och personal som vistas på skolan. 18 lastbilar mindre skulle anlända till och från skolan varje vecka. Arbetsmiljö Målet med en samdistributionslösning är att minska antalet leveranser till de kommunala mottagningsenheterna. Uppnås målet kommer samma mängd gods transporteras till samma mottagande enheter i färre lastbilar. Det behöver inte innebära att verksamheten får sina varor mer sällan än idag, vilket är en vanlig farhåga när det gäller samdistribution då det kan skapa problem med lagerutrymme o.s.v. Vad en samdistribution innebär är att verksamheten får sina varor Analys & Strategi

36 samlade en gång per dag istället för att tre olika leverantörer kör dit en gång var, vilket frigör tid som personalen istället kan ägna sig åt sin kärnverksamhet. En samdistributionslösning kan dock ställa högre krav på personalens beställningsrutiner i form av bättre framförhållning och planering. Tillgång till alternativa leverantörer I den allmänna samhällsdebatten förs ekologiska och närproducerade livsmedel fram som en viktig del i den hållbara utvecklingen. En möjlighet som uppstår i samband med införandet av ett samdistributionssystem är att nya mindre aktörer ges en möjlighet att gå in och konkurrera med de stora livsmedelsleverantörerna. Det beror på att mindre leverantörer inte har samma distributionskapacitet som större leverantörer. Om kommunen då upphandlar utan leverens och erbjuder samlastning kan dessa mindre aktörer lämna anbud. På grund av att fler små leverantörer tillsammans kan leverera till kommunen krävs ej heller att en leverantör skall lämna anbud på varor till hela kommunen. På så sätt öppnas nya möjligheter att välja närproducerade och ekologiska varor för kommunens enheter samtidigt som konkurrensen mellan aktörerna ökar och priset på varorna pressas. 3.3 Val av distributionsmodell Det finns på en detaljnivå ett stort antal olika transportlösningar vid val av distributionsmodell. I det stora hela handlar det om variationer utifrån val av utförare, antal varugrupper, antal utvalda enheter o.s.v. I nedanstående diskussion har några av de viktigaste parametrarna för en effektiv distributionsmodell valts ut och analysteras med avseende på Umeå kommuns särskilda förutsättningar när det gäller varudistribution. Urvalet av parametrar grundas på erfarenheter från tidigare studier där dessa har identifierats som viktiga. Möjliga distributionsmodeller När det gäller distributionsmodeller finns ett antal viktiga frågor att ta hänsyn till. Dels har man kunnat konstatera att resultatet av samdistributionen är avhängigt av hur distributionssystemet utformas och då speciellt i vilken omfattning leverantörer och olika typer av gods ingår. Det är också viktigt att undersöka om en geografisk uppdelning av området skall göras för att optimera effekterna av samdistributionen. Utifrån ovan nämnda aspekter finns ett antal alternativ för ett samdistributionssystem, som alla har både för- och nackdelar. I första hand handlar det om det fysiska upplägget där huvudsakligen tre olika parametrar är avgörande: 28 Analys & Strategi

37 1. Antal ingående transportörer 2. Antal terminaler och tillhörighet 3. Exklusivitetsavtal - I vilken mån skall varor till Umeå kommun tillåtas blandas med transportörernas övriga gods Antal involverade transportörer Att använda sig av en eller flera transportörer är en fråga som berör systemets störningskänslighet. Fördelen med att välja enbart en transportör är att samordningsmöjligheterna blir större på grund av ökade volymer. Samtidigt är det en risk att bli beroende av en transportör. En möjlighet är att dela upp distributionsområdet i flera geografiska zoner och låta olika transportörer köra i varsitt område. Antal terminaler och tillhörighet En viktig parameter när det gäller det fysiska upplägget av samdistributionssystemet är vem som äger terminalen, där det gods som samlastas utgår ifrån. Vem som ansvarar för distributionsterminalen kan, men behöver ej, vara en grogrund för misstro mellan de olika aktörerna. Att använda sig av en oberoende aktör har i flera genomförda samdistributionsprojekt visat sig öka trovärdigheten för samdistributionsupplägget och viljan att samarbeta från transportföretagen. En nackdel är dock att det ofta innebär större driftskostnader för kommunen om en terminal måste drivas enkom för att samlasta det gods som transporteras i samdistributionssystemet. Alternativutnyttjandet, dvs. den tid som terminalen inte används för att samordna gods inom samdistributionen, kommer att vara högre i de terminaler som drivs av någon av de större transportörerna. Att använda en befintlig terminal, som oftast finns hos en transportör, innebär oftast mindre kostnader initialt, vilket kan vara viktigt i uppstarten av ett samdistributionssystem. I det fall man väljer att dela in distributionsområdet i flera zoner med flera olika transportörer utgör ägandet av terminalen ofta ett problem. Det kan exempelvis uppstå tvister beträffande ansvaret vid transportskador och förseningar. Exklusivitetsavtal Ett exklusivitetsavtal mellan beställare, i detta fall Umeå kommun, och en transportör innebär att varor som ska transporteras till mottagare inom Umeå Analys & Strategi

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Logistikutredning Södermalm

Logistikutredning Södermalm Logistikutredning Södermalm Går det att effektivisera distributionen av livsmedel i stadsdelen genom samlastning? 2011-12-02 Idé: Kortare transporter, färre bilar och mindre utsläpp Utan samlastning: Många

Läs mer

Samordnad varudistribution. En distributionslösning i Halmstads kommun

Samordnad varudistribution. En distributionslösning i Halmstads kommun Samordnad varudistribution En distributionslösning i Halmstads kommun Bakgrund: En ohållbar situation Transporterna står för hälften av koldioxidutsläppen i Halland Mycket tung trafik i centrala Halmstad

Läs mer

Samordnad varudistribution 2.0. Ystad-Österlenklustrets samordning av transporter i en nu upphandlingsform. Olof Moen Logistiker

Samordnad varudistribution 2.0. Ystad-Österlenklustrets samordning av transporter i en nu upphandlingsform. Olof Moen Logistiker Samordnad varudistribution 2.0 Ystad-Österlenklustrets samordning av transporter i en nu upphandlingsform Olof Moen Logistiker Kommunens roll godstransporter Ändra regelverk Ändra beteende FoU City logistik

Läs mer

Samordnade transporter vilka är miljökonsekvenserna

Samordnade transporter vilka är miljökonsekvenserna Samordnade transporter vilka är miljökonsekvenserna Olof Moen Att upphandla med miljökrav och sociala krav Upphandling 24 Stockholm 2012-09-27 Logistik i kommunens varuförsörjningskedja Olof Moen MÄTBARHET

Läs mer

Recycling. Lager & Logistik. Betongtillverkning. Thermotransporter. Fjärr- och partitransporter. Intermodal terminal & transporter.

Recycling. Lager & Logistik. Betongtillverkning. Thermotransporter. Fjärr- och partitransporter. Intermodal terminal & transporter. Recycling. Lager & Logistik. Betongtillverkning. Thermotransporter. Fjärr- och partitransporter. Intermodal terminal & transporter. Alwex-koncernen Fakta Alwex Transport AB med huvudkontor i Växjö är moderbolag

Läs mer

Etablering av samlastningscentral för Kalmar kommun

Etablering av samlastningscentral för Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johan Råberg 2014-08-11 SFN 2014/0665 0480-450476 Servicenämnden Etablering av samlastningscentral för Kalmar kommun Förslag till beslut Servicenämnden

Läs mer

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402

Läs mer

EnergiTing Sydost 2012 2012-11-15

EnergiTing Sydost 2012 2012-11-15 David Braic upphandlingschef david.braic@vaxjo.se Annelie Morin ansvarig e-handel och samordnad varudistribution annelie.morin@vaxjo.se 1 : ca 84 000 invånare ca 7000 kommunanställda s totala årliga inköpsvolym:

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Hur kan vi som transportköpare

Hur kan vi som transportköpare Hur kan vi som transportköpare pare ställa krav och påverka p marknaden för r hållbar h gods- och logistikhantering? Per Haugland transportchef Vi på Servera ser oss inte som en grossist utan som en affärspartner

Läs mer

93% Hej klimatsmart samhälle! Whitepaper. Ett whitepaper om Samordnad Varudistribution

93% Hej klimatsmart samhälle! Whitepaper. Ett whitepaper om Samordnad Varudistribution Whitepaper Hej klimatsmart samhälle! Ett whitepaper om Samordnad Varudistribution 93% minskning av koldioxidutsläpp i Växjö kommun efter införande av samordnad varudistribution. Läs mer på visma.se/proceedo

Läs mer

Frågor och svar om Samordnad varudistribution på Södertörn

Frågor och svar om Samordnad varudistribution på Södertörn Frågor och svar om Samordnad varudistribution på Södertörn Generellt om den nya transportlösningen Fråga: Vad innebär samordnad varudistribution jämfört med idag? Svar: Idag kör varje varuleverantör själv

Läs mer

Förstudie - Samordnad varudistribution i Östhammars kommun 2014-08-29. Analys & Strategi

Förstudie - Samordnad varudistribution i Östhammars kommun 2014-08-29. Analys & Strategi Förstudie - Samordnad varudistribution i Östhammars kommun 2014-08-29 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Projektplan samordnade varuleveranser Eskilstuna kommun

Projektplan samordnade varuleveranser Eskilstuna kommun Projektplan samordnade varuleveranser Eskilstuna kommun Uppdragsgivare Projektledare Version 1:1 Datum 2012-01-23 1 Innehåll 2 Av Eskilstuna kommuns vision för år 2020, målområde Hållbar utveckling och

Läs mer

2013-12-13. Samordnad Varudistribution 2.0

2013-12-13. Samordnad Varudistribution 2.0 2013-12-13 Samordnad Varudistribution 2.0 Totalt: 60 000 inv Leveransadresser: ca 100st Historiskt sett har vi upphandlat livsmedel sedan 1996. Önskemål Minska antalet transporter av livsmedel Mer närproducerat

Läs mer

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se Hur blir upphandling - inköp strategiskt David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se 9 mars, 2011 WTC Stockholm 2011-03-10 1 Växjö kommun Växjö kommun: ca 83 000 invånare ca 7000 kommunanställda

Läs mer

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?

Läs mer

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e)

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e) På uppdrag av MCI har en klimatanalys av Svenska Mässan genomförts. Resultaten i denna rapport kan användas som underlag för att, antingen göra djupare analyser för att fastställa den faktiska påverkan,

Läs mer

En vecka utan lastbilar. Konsekvensbeskrivning

En vecka utan lastbilar. Konsekvensbeskrivning 1 En vecka utan lastbilar Konsekvensbeskrivning 2 Var finns vår sårbarhet? Väder Pandemi Terrorattentat Brand Olyckor Källa: öresundskornsortiet.se Bildkälla: Aftonbladet 3 Transportfakta 27,9 miljoner

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

LOGISTIK BORGEBY FÄLTDAGAR

LOGISTIK BORGEBY FÄLTDAGAR LOGISTIK BORGEBY FÄLTDAGAR Sweco TransportSystem AB Olof Fredholm Hannes Englesson 2 (13) S w e co Hjälmaregatan 3 Box 242 SE-212 42 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)10 4846600 Fax www.sweco.se Sweco TransportSystem

Läs mer

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se Hur blir upphandling - inköp strategiskt David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se 5 april, 2011 SOI konferens, Halmstad 2011-04-12 1 Växjö kommun Växjö kommun: ca 83 000 invånare

Läs mer

WORKSHOP Hur framtidens transportinköp kan ge minskad miljöpåverkan

WORKSHOP Hur framtidens transportinköp kan ge minskad miljöpåverkan WORKSHOP Hur framtidens transportinköp kan ge minskad miljöpåverkan Anteckningar 27 januari 2015 Transportinköpspanelen Dan Andersson, Árni Halldorsson och Sara Rogerson, Chalmers Vilka effekter uppkommer

Läs mer

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening Bildades 2008 Kansli med 10 personer i Stockholm Driver 15-20 parallella utvecklingsprojekt (bebyggelse, mobilitet, system) www.sust.se Citylogistik

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Lunds kommun och Lunds kommuns användande av ramavtal Vad kommer den förändrade lagstiftningen att innebära? Exempel på problemområden Sammanfattning och förslag

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

Samdistribution av styckegods

Samdistribution av styckegods Thesis 117 Samdistribution av styckegods - problemöversikt och en fallstudie Jonas Andersson 2003 Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Teknik och samhälle Avdelning Trafikteknik Examensarbete CODEN:LUTVDG/(TVTT-5084)1-48/2003

Läs mer

Fakta om åkerinäringen

Fakta om åkerinäringen Fakta om åkerinäringen Fakta om Åkerinäringen 2013 I den här broschyren presenterar vi statistik om åkerinäringen. Sveriges Åkeriföretag är åkerinäringens branschorganisation. Organisationen representerar

Läs mer

Upphandlingsenheten Kommunalförbundet Region Siljan. www.regionsiljan.se

Upphandlingsenheten Kommunalförbundet Region Siljan. www.regionsiljan.se Hur fungerar offentlig upphandling? Upphandlingsenheten Kommunalförbundet Region Siljan www.regionsiljan.se Vilka är vi Jussi, upphandlingschef, jussi.halonen@regionsiljan.se, 0250-55 35 40 Cecilia Dahl-Bogg,

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

RAPPORT. Logistikutredning Södermalm Teknisk bilaga. Analys & Strategi 2011-11-24

RAPPORT. Logistikutredning Södermalm Teknisk bilaga. Analys & Strategi 2011-11-24 RAPPORT Logistikutredning Södermalm Teknisk bilaga 2011-11-24 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende Antagen av Kommunstyrelsen 2007-05-21, KS 117 Inledning För att verksamheten i kommunen skall fungera och servicenivån till

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster

Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster - En guide från PRECIS Föreningen Public Relations Konsultföretag i Sverige för dig som ska genomföra en offentlig upphandling av PR och kommunikationstjänster

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Samlade laster. nyckelfaktorer för framgångsrik samordning av godstransporter

Samlade laster. nyckelfaktorer för framgångsrik samordning av godstransporter Samlade laster nyckelfaktorer för framgångsrik samordning av godstransporter Samlade laster nyckelfaktorer för framgångsrik samordning av godstransporter Upplysningar om innehållet: Cecilia Mårtensson,

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster. Från analys till avtalsvård

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster. Från analys till avtalsvård Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Från analys till avtalsvård Hur ställa miljökrav vid upphandling? Kort presentation av VGR Miljöarbetet i VGR Följ inköpsprocessen Ta god tid för behov och

Läs mer

Branschfakta personlig assistans

Branschfakta personlig assistans 2013 Branschfakta personlig assistans Innehåll 1 Inledning... 3 2 Branschens utveckling... 4 3 Assistansföretagens ekonomi... 7 4 Jämförelser med andra branscher... 12 5 Sammanfattning... 14 2 1 Inledning

Läs mer

Logistikföretagen och deras utbud

Logistikföretagen och deras utbud Logistikföretagen och deras utbud Källa: Logistik för konkurrenskraft ett ledaransvar (Dag Björnland, Göran Persson, Helge Virum; red), Liber, upplaga 2003 1 Strukturering av logistikföretag Kategori III

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Fastställt av kommunfullmäktige 2006-06-21 143 Ersätter kommunfullmäktiges beslut 1994-10-27 90 Senast förändrat av kommunfullmäktige 2008-08-27, 184 INLEDNING 3 OMFATTNING 3

Läs mer

Hållbar Materialförsörjning. Sven Brodin

Hållbar Materialförsörjning. Sven Brodin Hållbar Materialförsörjning Sven Brodin Ca 415.000m3 = 600.000 ton Från presentation 2011 Dessa mängder ska Tyresö kommun transportera under 5-6 år. Från presentation 2011 Till varje km väg som ska byggas

Läs mer

Ärende 4. Återrapportering av Generella internkontrollområden 2011 2012 följsamhet till kommunens ramavtal

Ärende 4. Återrapportering av Generella internkontrollområden 2011 2012 följsamhet till kommunens ramavtal Ärende 4 Återrapportering av Generella internkontrollområden 2011 2012 följsamhet till kommunens ramavtal Tjänsteskrivelse KS 2012.0333 Handläggare: Karin Lindqvist, Ekonomiavdelningen Kommunstyrelsen

Läs mer

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I

Läs mer

Växjö! Europas grönaste stad

Växjö! Europas grönaste stad Växjö! Europas grönaste stad Växjö kommun Strategi upphandling/inköp E-handel och samordnad varudistribution Stockholm 20 mars, 2014 David Braic upphandlingschef 2 Växjö kommun Växjö kommun: 86 000 invånare

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Inledning: Kommunen är totalt sett en mycket stor köpare av varor och tjänster. Denna upphandlingspolicy syftar till att kommunens medel används effektivt

Läs mer

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09 Johan Almesjö Inköp Gävleborg Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 1 Vision Mål Partnern för den bästa affären Ägare Förtroende Kunder Trogna

Läs mer

obilitet & Klimat u utvecklingsområden för Schenker Sveriges rikesverksamhet Bo Hallams Marknadsdirektör Schenker Sverige

obilitet & Klimat u utvecklingsområden för Schenker Sveriges rikesverksamhet Bo Hallams Marknadsdirektör Schenker Sverige obilitet & Klimat u utvecklingsområden för Schenker Sveriges rikesverksamhet Bo Hallams Marknadsdirektör Schenker Sverige 1 avajer och klänningar växer som bekant inte i tikerna, och bomullen växer inte

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Effekter av Sunfleet bilpool

Effekter av Sunfleet bilpool Rapport 2014:84, Version 1.1 Effekter av Sunfleet bilpool - på bilinnehav, ytanvändning, trafikarbete och emissioner Dokumentinformation Titel: Effekt av Sunfleet bilpool - på bilinnehav, ytanvändning,

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan Summering för kvalitetsredovisning 2013 2013-08-22 www.sustainable-approach.se Hållbarhetsanalys 2013 Under 2013 tog miljöarbetet på Myrsjöskolan ett stort steg framåt. I

Läs mer

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad 2011-06-29 Riktlinjer för miljö- och trafikskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad Syfte Syftet med riktlinjerna är att underlätta tillämpningen för de av kommunfullmäktige antagna miljömålen

Läs mer

Godsets hållbara resa Distribution till storstaden

Godsets hållbara resa Distribution till storstaden Godsets hållbara resa Distribution till storstaden Göteborg, 29 November 2012 Ulf Hammarberg, Environmental Affairs DHL Freight (Sweden) AB Sustainability Day Göteborg DHL Freight Sweden AB 29 nov 2012

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Datum: 2013-12-20 Dnr: Sida: 1 (8) Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Dessa tillämpningsanvisningar avser att tydliggöra antagna riktlinjerna för upphandling och inköp, samt

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

F örord. 2 Samordnad livsmedelsdistribution

F örord. 2 Samordnad livsmedelsdistribution F örord V ÄDRET har förändrats. Det är min absoluta övertygelse att något har hänt. Farhågorna bekräftas i massmedia som regelbundet rapporterar om väderkatastrofer. Är det inte områden som lagts under

Läs mer

Granskning av upphandlingsförfarandet. inom utvalda nämnder och förvaltningar

Granskning av upphandlingsförfarandet. inom utvalda nämnder och förvaltningar Revisionsrapport Granskning av upphandlingsförfarandet inom utvalda nämnder och förvaltningar Svalövs Kommun Fredrik Andrén Januari 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1.

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

SE-Varberg: Mejeriprodukter 2010/S 214-328575 MEDDELANDE OM UPPHANDLING. Varor

SE-Varberg: Mejeriprodukter 2010/S 214-328575 MEDDELANDE OM UPPHANDLING. Varor 1/5 Detta meddelande på webbplatsen TED: http://ted.europa.eu/udl?uri=ted:notice:328575-2010:text:sv:html SE-Varberg: Mejeriprodukter 2010/S 214-328575 MEDDELANDE OM UPPHANDLING Varor AVSNITT I: UPPHANDLANDE

Läs mer

Avesta kommun. Övergripande granskning - Representation och Direktupphandling av konsulttjänster. KPMG AB 2012-09-19 Antal sidor: 11

Avesta kommun. Övergripande granskning - Representation och Direktupphandling av konsulttjänster. KPMG AB 2012-09-19 Antal sidor: 11 Avesta kommun Övergripande granskning - Representation och Direktupphandling av konsulttjänster KPMG AB 2012-09-19 Antal sidor: 11 2012 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a

Läs mer

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling FAQ S. Kindeborg 2010-10-22 Externt Upphandlingsenheten FAQ-10 vanliga frågor om upphandling 1. Närproducerat Fråga: Varför kan inte kommunen bara köpa närproducerade livsmedel till våra skolor och äldreboenden?

Läs mer

Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad

Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad 2015-04-07 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/33-050 Kommunstyrelsen Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad utrusning Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar anbudsgivare 3, Dustin AB,

Läs mer

Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun

Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2014-08-26 Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Upphandlingsenheten Dokumentinformation - Dokumentnamn Upphandlings-

Läs mer

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006 Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Marie Haeger-Eugensson Jenny Westerdahl Karin Sjöberg Lin Tang IVL Svenska Miljöinstitutet Scenarier Tre scenarier Nu-scenarie: 26 Framtidsscenarie

Läs mer

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster Nordanå skall vara en attraktiv part när det gäller klimatsmarta logistiktjänster till företag i Sverige samt Europa. Vi skall också vara en attraktiv

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av inköpsrutinen. mot leverantörer. Borgholms kommun. Malin Kronmar Caroline Liljebjörn

Revisionsrapport. Granskning av inköpsrutinen. mot leverantörer. Borgholms kommun. Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Revisionsrapport Granskning av inköpsrutinen och köptrohet mot leverantörer Borgholms kommun Malin Kronmar Caroline Liljebjörn 7 februari 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Revisionsfråga

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Schenker AB Lars Andreen - Trafiksäkerhetsansvarig. Sveriges ledande transport- och logistikföretag.

Schenker AB Lars Andreen - Trafiksäkerhetsansvarig. Sveriges ledande transport- och logistikföretag. Schenker AB Lars Andreen - Trafiksäkerhetsansvarig Sveriges ledande transport- och logistikföretag. 1 Schenker AG - ledande leverantör av integrerade logistiktjänster Med en omsättning på 6,225 miljoner

Läs mer

UNITED BY OUR DIFFERENCE. Torp Segelhotellet 2013-06-26

UNITED BY OUR DIFFERENCE. Torp Segelhotellet 2013-06-26 UNITED BY OUR DIFFERENCE trafik pm Torp Segelhotellet 2013-06-26 Medverkande Beställare: Norden Etablering AB Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Göteborg Kontakt: Bo Lindelöf, 010-722 72 49, bo.lindelof@wspgroup.se

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing)

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Presentation av arbetet angående ett Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Resandet tar mycket tid och en överlevnadsfråga för oss är att så många av mötena som möjligt kan klaras utan resor. Citat ur

Läs mer

Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk AB Vallonbygden AB Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningar kring avtalstrohet inom bolagen.

Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk AB Vallonbygden AB Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningar kring avtalstrohet inom bolagen. Tjänsteskrivelse 1 (1) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-03-31 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk AB Vallonbygden AB Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningar

Läs mer

Inköpsrutin Norsjö kommun

Inköpsrutin Norsjö kommun Inköpsrutin Norsjö kommun Reviderad: 2013-05-08 Antagen av Kommunstyrelsen: 2013-06-11 1 ALLMÄNNA INKÖPSREGLER Normalt gäller att följande regler ska tillämpas vid inköp av varor och tjänster för kommunens

Läs mer

BILAGA 6.1: INSTRUKTION TILL ANBUDSFORMULÄR SÄKO 2015

BILAGA 6.1: INSTRUKTION TILL ANBUDSFORMULÄR SÄKO 2015 KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 6.1: INSTRUKTION TILL ANBUDSFORMULÄR SÄKO 2015 Instruktion till anbudsformulär,

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet Yvonne Lundin Kristianstads Renhållnings AB, Kristianstads Biogas AB Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 2 1.3 Metod och

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet AB Kristianstadsbyggen Yvonne Lundin Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod och avgränsning 2 2 Iakttagelser

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Bemanningstjänster till Saab-koncernen.

Bemanningstjänster till Saab-koncernen. 1 (6) Er referens Your reference Request For Quotation (RFQ): Bemanningstjänster till Saab-koncernen. Inledning Ni är härmed utvalda att delta i upphandling av Bemanningstjänster för Saab koncernen, nedan

Läs mer

FoodTankers AB. Miljörapport

FoodTankers AB. Miljörapport FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10)

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10) Upphandlingspolicy MA Upphandlingsenheten Upphandlingspolicy 1(10) Innehållsförteckning Upphandlingspolicy... 3 Upphandlingsrutiner... 3 Inledning... 3 Grunderna för offentlig upphandling... 3 Omfattning...

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Goldcup 6174 AB, u. ä. t. Office Depot Sweden (Holding) AB, org. nr 556829-3848, Box 7064, 192 07 SOLLENTUNA

Goldcup 6174 AB, u. ä. t. Office Depot Sweden (Holding) AB, org. nr 556829-3848, Box 7064, 192 07 SOLLENTUNA KKV2023, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2011-02-18 Dnr 42/2011 1 (6) Anmälande företag Goldcup 6174 AB, u. ä. t. Office Depot Sweden (Holding) AB, org. nr 556829-3848, Box 7064, 192 07 SOLLENTUNA Ombud: advokaten

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

LAST MILE. Klimatsmarta transporter i city Örnsköldsvik 2 sept 2015. Maria Nilsson Öhman, Environment & Quality

LAST MILE. Klimatsmarta transporter i city Örnsköldsvik 2 sept 2015. Maria Nilsson Öhman, Environment & Quality LAST MILE. Klimatsmarta transporter i city Örnsköldsvik 2 sept 2015 Maria Nilsson Öhman, Environment & Quality 1 Klimatsmarta transporter i city Örnsköldsvik 2 sept 2015 VARÖR HAR VI TRANSPORTER? örsta

Läs mer