Verksamhetsberättelse 2007 för Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Christina Nygren Landgärds, Mariann Sjöholm & Petra Autio(red.

Transkript

1

2

3 Verksamhetsberättelse 2007 för Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi Christina Nygren Landgärds, Mariann Sjöholm & Petra Autio(red.) 2007

4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Dekanus har ordet Fakultetspresentation Organisation Året i siffror Granskade avhandlingar PeM, PeL, PeD Enheternas verksamhet Barnpedagogik Matematikens, naturvetenskapernas och idrottens didaktik Pedagogik Slöjdpedagogik och huslig ekonomi Specialpedagogik Språk och kulturvetenskapernas didaktik Forskning och forskarutbildning Verksamhet Doktorandtjänster och post-doc tjänster, forskarstuderande med stipendier samt forskarskola Publikationer och sakkunniguppdrag vid fakulteten Rapporter, publikationer, dokumentationer och specialutgåvor utgivna i Pedagogiska fakultetens serie 2007: Monografier, rapporter och vetenskapliga artiklar producerade vid fakulteten Mediemedverkan och populärvetenskapligt skrivande Plenumföreläsningar, gästföreläsningar, presentationer och föredrag Externa sakkunniguppdrag Åbo akademiinterna sakkunniguppdrag (förutom tidigare nämnda råd etc.) Ledningsuppdrag vid arrangerande av vetenskapliga symposier, kongresser och konferenser Deltagande i konferenser, utan föredrag Läromedel Vetenskapliga pris och utmärkelser Internationell verksamhet

6 1 Inledning 1.1 Dekanus har ordet År 2007 var för Pedagogiska fakulteten ett särskilt produktivt år räknat i arbetsinsatser och resultat i relation till budget. Samtidigt som fakultetens personal medvetet gick in för att arbeta bort den ekonomiska skulden på flera hundra tusen, satsade man på fortsättningsvis högt kvalitativ pedagogisk undervisning och forskning och nådde och t.o.m. överskred produktionsmålet om 100 magistrar och 4 doktorer. Förutom den mer ordinära verksamheten vid fakulteten ordnades dessutom en handfull nationella och internationella konferenser och seminarier, varav de pedagogiska vetenskapsdagarna samlade närmare 400 deltagare. En betydelsefull del av fakultetens verksamhet fortsatte även under 2007 med undervisning förutom vid fakultetens huvudsäte i Vasa även i Jakobstad, Helsingfors, Åbo och på Åland. Nytt för året var inledningen av kompletterande barnträdgårdslärarutbildning i Helsingfors, trafiklärarutbildning i Helsingfors i samarbete med Yrkeshögskolan i Tavastehus, kompletterande ämneslärarutbildning i gymnastik i Vasa i samarbete med Jyväskylä universitet, anordnande av studier för klasslärarbehörighet för ämneslärarstuderande och ämneslärare i Åbo samt Dakoprojekt 2 i samarbete med Arkada i Helsingfors och Dako projekt 3 i samarbete med Högskolan på Åland och Ålands landskapsregering. Tack vare bidrag från de Finlandssvenska fonderna och stiftelserna har flertalet forskarstuderande och forskare periodvis kunnat ägna sig på heltid åt forskning även under år Forskningsresultaten syns i antalet disputerade och i antalet publikationer. Ett mål inför framtiden bör vara att i högre grad väcka akademins, forskningssamfundets och allmänhetens intresse för den pedagogiska forskning och sakkunskap som finns vid fakulteten. Under 2007 engagerade sig fakultetens personal även för en del strukturella och andra frågor som berör universitetet och fakulteten. Bland dessa kan särskilt nämnas förslaget till ny förvaltningsinstruktion. Fakultetsrådet har så långt det varit möjligt strävat till att höra olika arbetsgrupper och ämnesrådslagen i samband med beredningen av ärenden. Då beslutsorganen inom fakulteten är få är personalens enskilda engagemang och möjligheten till diskussion inom diverse grupper av särskild vikt för goda beslut. Under 2008 ser vi fram emot nya utmaningar. Vi fortsätter vårt arbete med att vidareutveckla den pedagogiska utbildningen, forskningen och fakulteten som en modern fakultet, men inte minst som ett forum för pedagogisk sakkunnighet i den Finlandssvenska minoritetens tjänst. Dekanus Christina Nygren Landgärds 6

7 2 Fakultetspresentation 2.1 Organisation Pedagogiska fakulteten Organisation Fakultetsledning Dekanus professor Christina Nygren Landgärds Prodekanus professor Michael Uljens Fakultetsdirektör Mariann Sjöholm Studiechef Petra Autio Ämnen och ämneshelheter Tillämpad pedagogik Matematikens, naturvetenskapernas och idrottens didaktik Språk och kulturvetenskapernas didaktik Pedagogik och vuxenpedagogik Slöjdpedagogik och huslig ekonomi Barnpedagogik 7

8 Fakultetsråd Fakultetsrådet består av: Professorskategorin Nygren Landgärds Christina, prof., ordf. Sjöholm Kaj, prof. Björkqvist Ole, prof. Østern Anna Lena, prof. Hansén Sven Erik, prof. Lindahl Marita, prof. Uljens Mikael, prof. Lärare, forskare och övrig personal Häggblom Lisen, lektor Domars Brännkärr Katrina, lektor Linnanmäki Karin, lektor Gullberg Tom, akademilektor Studerande Holms Tina, ped.stud. Carlsson Frida, ped.stud. Ismark Runa, ped.stud. Myrskog Carolina, ped.stud. Suppleanter Porko Hudd Mia, lärare Grönholm Maija, prof. Palmberg Irmeli, akademilektor Heilä Ylikallio Ria, akademilektor Sjöberg Jan, forskn.ledare Lahtinen, Ulla, prof. (vt) Ström Kristina, forskn.ledare (ht) Björk Göran, lektor Wikman Tom, lektor Sandén Kerstin, lektor Lundqvist Marina, överassistent Romar Jan Erik, lektor Heinonen Johanna, ped.stud. Karlsson Lotta, ped.stud. Hummelstedt Ida, ped.stud. Wiklund Susanne, ped.stud. Föredragande Sjöholm Mariann, fakultetsdirektör Autio Petra, studiechef Jakobsson Gun, ledande rektor vid Vasa övningsskola Fakultetsrådet har sammanträtt till 13 möten. Ledningsgrupper Ledningsgrupp för utbildning av klasslärare prof. Sven Erik Hansén, ordförande (prof. Ole Björkqvist) lärare Therese Backlund Smulter (lektor Anita Åstrand) akademilektor Ria Heilä Ylikallio (timlärare i hs Anna Slotte Lüttge) lektor Lisen Häggblom (lektor Marita Eklund) lektor Per Håkan Jansson (lektor Barbro Sjöberg) lektor Tom Wikman (akademilektor Tom Gullberg) koordinatorn för klasslärarutbildningen vid Vasa övningskola med suppleant två studentrepresentanter med suppleanter (utses av KAV) amanuens Agneta Eriksson planerare Michaela Lithén Ledningsgrupp för utbildning av speciallärare lektor Karin Linnanmäki, ordf. prof. Ulla Lahtinen (vt) / forskningsledare Kristina Ström (ht) timlärare i hs Kajsa Lindström 8

9 amanuens Christel Sundqvist en representant för Vasa övningsskola två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av KAV) studiechef Petra Autio Ledningsgrupp för utbildning av ämneslärare i teknisk slöjd och textilslöjd prof. Christina Nygren Landgärds, ordf. lektor Stefan Myrskog lärare Mia Porko Hudd lektor Barbro Sjöberg amanuens Juha Hartvik en representant för Vasa övningsskola två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av KAV) studiechef Petra Autio Ledningsgrupp för utbildning av barnträdgårdslärare prof. Marita Lindahl, ordf. assistent Camilla Björklund lektor Gretel Kummel överassistent Marina Lundqvist lektor Margaretha Södergård amanuens Marita Westerlund två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av KAV) studiechef Petra Autio Ledningsgrupp för utbildning av ämneslärare prof. Kaj Sjöholm, ordf. (prof. Ole Björkqvist) timlärare i hs, praktikkoordinator Marina Bendtsen,(doktorass. Michaela Pörn) lektor Tom Wikman (doktorand Pamela Backholm) lektor Lars Burman (akademilektor Irmeli Palmberg) lektor Per Håkan Jansson (lektor Jan Erik Romar) lärare Kristina Skog (akademilektor i religionsundervisningens didaktik) koordinatorn för ämneslärarutbildningen vid Vasa övningsskola med suppleant ordförande i samarbetsnämnden för svensk lärarutbildning, särskilt ämneslärarutbildning, akademilektor Ria Heilä Ylikallio två studeranderepresentanter med suppleanter (väljs årligen bland ämneslärarstuderande) studiekoordinator Nina Kallio studiechef Petra Autio amanuens Agneta Eriksson Ledningsgrupp för utbildning av ämneslärare i huslig ekonomi lektor Gunilla Eklund Myrskog, ordf. lärare Gun Åbacka amanuens Juha Hartvik en representant för Vasa övningsskola två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av KAV) studiechef Petra Autio Ledningsgrupp för utbildning i allmän pedagogik prof. Michael Uljens, ordf. lektor Göran Björk doktorassistent Petri Salo doktorand Christian Lindedahl 9

10 doktorand Rita Nordström Lytz två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av KAV) avdelningssekreterare Elsbeth Träskelin Ledningsgrupp för utbildning i vuxenpedagogik doktorsassistent Petri Salo, ordf. prof. Michael Uljens lektor Göran Björk lektor Viveca Bäck en studeranderepresentant med suppleanter (utses av KAV) studiechef Petra Autio Ledningsgrupp för utbildning av yrkeslärare forskningsledare Arvid Treekrem, ordf. prof. Sven Erik Hansén lektor Viveca Bäck lärare Barbro Holmgren forskningledare Jan Sjöberg två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av de studerande) studiechef Petra Autio planerare Michaela Lithén Ledningsgrupp för samhällsservice forskningsledare Jan Sjöberg, ord. (doktorassistent Petri Salo) prof. Michael Uljens (lektor Göran Björk) lärare Mia Porko Hudd (doktorand Berit Kurtén Finnäs) akademilektor Tom Gullberg (lektor Per Østern) forskningsledare Kristina Ström (verksamhetsledare Ann Katrine Risberg) amanuens Marita Westerlund (lärare Kaj Palenius) två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av KAV) planerare Michaela Lithén studiechef Petra Autio Ledningsgrupp för forskarutbildning prof. Sven Erik Hansén, ordf. prof. Ole Björkqvist prof. Maija Grönholm prof. Ulla Lahtinen (vt) / forskningsledare Kristina Ström (ht) prof. Marita Lindahl prof. Christina Nygren Landgärds doktorassistent Petri Salo prof. Kaj Sjöholm forskningsledare Arvid Treekrem prof. Michael Uljens prof. Anna Lena Østern studeranderepresentant Sara Frontini studeranderepresentant Jan Jansson byråsekr. Nina Bäckman Ledningsgrupp för antagning lektor Marita Eklund, ordf. forskningsledare Kristina Ström universitetslärare Göran Bernas 10

11 lärare Therese Backlund Smulter lektor Barbro Sjöberg doktorassistent Petri Salo utvecklingschef VÖS Hans Häggblom amanuens Marita Westerlund studiechef Petra Autio Ledningsgrupp för IT ärenden prof. Ole Björkqvist, ordf. lektor Lars Burman timlärare Kajsa Lindström IT planerare Ola Österbacka projektforskare Sol Britt Arnolds Granlund Ämnesrådslag Pedagogik ordförande: prof. Michael Uljens ordf. för möten med allmän pedagogisk inriktning: prof. Michael Uljens ordf. för möten med inriktning tillämpad pedagogik: prof. Sven Erik Hansén ordf. för möten med yrkespedagogisk inriktning: forskningsledare Arvid Treekrem Matematikens, naturvetenskapernas och idrottens didaktik ordförande: prof. Ole Björkqvist Språk och kulturvetenskapernas didaktik ordförande: prof. Anna Lena Østern (vt) / prof. Kaj Sjöholm (ht) Slöjdpedagogik och huslig ekonomi ordförande: prof. Christina Nygren Landgärds Specialpedagogik ordförande: prof. Ulla Lathinen (vt) / forskningsledare Kristina Ström (ht) Barnpedagogik ordförande: prof. Marita Lindahl Arbetsgrupper Följande arbetsgrupper har verkat under året: Arbetsgruppen för Kasvatustieteen päivät, ordf. prof. Michael Uljens Arbetsgruppen för grundstudier i pedagogik, ordf. studiechef Petra Autio Arbetsgruppen för kvalitetssäkring, ordf. prof. Michael Uljens Arbetsgruppen för pedagogiska studier för yrkeslärare Arbetsgruppen för pedagogiska studier för ämneslärare, ordf. prof. Kaj Sjöholm Arbetsgruppen för praktikhandbok /allmän pedagogik, ordf. lektor Göran Björk Arbetsgruppen för praktikhandbok /barnträdgårdslärare, ordf. timlärare Satu Hanhikoski Arbetsgruppen för praktikhandbok /speciallärare, ordf. lektor Karin Linnanmäki Arbetsgruppen för praktikhandbok /yrkeslärare, ordf. lektor Viveca Bäck Arbetsgruppen för utveckling av fakultetens marknadsföring och information, ordf. studiechef Petra Autio 11

12 Arbetsgruppen för utvärdering av grundskolans ämnen och ämneshelheter, ordf. akademilektor Ria Heilä Ylikallio Arbetsgruppen för utvärdering av pedagogiska studier för ämneslärare, ordf. prof. Kaj Sjöholm Arbetsgruppen för virtualisering av studier i pedagogik, ordf. lektor Tom Wikman Arbetsgruppen för ÖpU leden, ordf. akademilektor Jan Sjöberg Fakultetskansliet Anställda vid fakultetskansliet: fakultetsdirektör Mariann Sjöholm studiechef Petra Autio planerare Michaela Lithén studiekoordinator/studierådgivare Nina Kallio amanuens Katarina Lövholm Rodas amanuens Agneta Eriksson avdelningssekreterare Maj Britt Back (bl.a. studieprestationsregistret) avdelningssekreterare Ann May Nordmyr (antagningar, allmänna ärenden) avdelningssekreterare Catharina Thors Mäkinen webbadministratör Tarja Grahn Björkqvist Fakultetsdirektören leder också följande administrativa personal: Nina Bäckman, byråsekreterare Carina Strömfors Iilahti (80 %), byråsekreterare Maria Neidhart (deltid, Helsingfors), byråsekreterare 2.2 Året i siffror Pedagogiska fakulteten hade under år 2007 sammanlagt drygt 1300 närvaroanmälda studerande (per : 1327). Utöver närvaroanmälda studerande hade fakulteten även studerande som under året varit frånvaroanmälda. Fakultetens närvaroanmälda studerande fördelade sig på studier för grundexamen, forskarstudier, kompletteringsstudier, fristående studier samt studerande från andra universitet enligt följande: Antal närvaroanmälda studerande per grundexamen forsk.stud. kompletterare fristående från andra universitet totalt Antal närvaroanmälda studerande per grundexamen forsk.stud. kompletterare fristående från andra universitet 12

13 Under läsåret fördelade sig de närvaroanmälda studerandena på lärarutbildning, utbildning i allmän pedagogik, barnträdgårdslärarutbildning, speciallärarutbildning och övriga enligt följande: Antal närvaroanmälda studerande per grundexamen forsk. stud. kompl. fristående från andra universitet totalt lärarutb allm.ped.&vu x.ped spec.ped barnträdg övriga totalt *) 268**) *) i denna summa ingår studerande som sedan tidigare har en examen från fakulteten men som nu kompletterar sina tidigare studier **) i denna summa ingår studerande på fakultetens deltidsutbildningar: pedagogiska studier för yrkeslärare, pedagogiska studier för speciallärare, utbildning för studiehandledare, pedagogiska studier för trafiklärare etc. Närvaroanmälda studerande per enligt utbildning (andel i % per studiekategori) 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % lärarutb. allm.ped.&vux.ped. spec.ped. barnträdg. övriga 0 % grundexamen forsk.stud. kompletterare fristående från andra univ. 13

14 Statistik över sökande och antagna våren 2007 I följande tabeller presenteras antalet sökande (alla sökande samt sökande som valt utbildningen som första preferens) och antagna till grundexamensutbildning för klasslärare, speciallärare, barnträdgårdslärare, allmänpedagoger, ämneslärare i huslig ekonomi och ämneslärare i textilslöjd och teknisk slöjd enligt andel per hemregion. Klasslärarutbildning, sökande och antagna våren 2007 sökandes hemregion alla sökande sökande pref.1 antagna Österbotten Nyland Åboland Åland övriga 6 5 totalt Klasslärarutbildning, sökande och antagna våren 2007 (andel i % per hemregion) 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % sökande sökande pref.1 antagna 20 % 10 % 0 % Österbotten Nyland Åboland Åland övriga 14

15 Speciallärarutbildning, sökande och antagna våren 2007 sökandes hemregion alla sökande sökande pref.1 antagna Österbotten Nyland Åboland Åland övriga 4 1 totalt Speciallärarutbildning, sökande och antagna våren 2007 (andel i % per hemregion) 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % sökande sökande pref.1 antagna 20 % 10 % 0 % Österbotten Nyland Åboland Åland övriga 15

16 Barnträdgårdslärarutbildning, sökande och antagna våren 2007 sökandes hemregion alla sökande sökande pref.1 antagna Österbotten Nyland Åboland Åland 2 1 övriga 1 1 totalt Barnträdgårdslärarutbildning, sökande och antagna våren 2007 (andel i % per hemregion) 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % sökande sökande pref.1 antagna 20 % 10 % 0 % Österbotten Nyland Åboland Åland övriga 16

17 Utbildning i allmän pedagogik och vuxenpedagogik, sökande och antagna våren 2007 sökandes hemregion alla sökande sökande pref.1 antagna Österbotten Nyland Åboland 1 1 Åland övriga totalt Utbildning i allmän pedagogik och vuxenpedagogik, sökande och antagna våren 2007 (andel i % per hemregion) 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % sökande sökande pref.1 antagna 20 % 10 % 0 % Österbotten Nyland Åboland Åland Övriga 17

18 Utbildning för ämneslärare i textilslöjd och teknisk slöjd, sökande och antagna våren 2007 sökandes hemregion sökande sökande pref.1 antagna Österbotten Nyland 1 1 Åboland Åland övriga 2 1 totalt Ämneslärarutbildning i textilslöjd och teknisk slöjd, sökande och antagna våren 2007 (andel i % per hemregion) 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % sökande sökande pref.1 antagna 30 % 20 % 10 % 0 % Österbotten Nyland Åboland Åland övriga 18

19 Utbildning för ämneslärare i huslig ekonomi, sökande och antagna våren 2007 sökandes hemregion sökande sökande pref.1 antagna Österbotten Nyland 2 Åboland 1 1 Åland övriga totalt Ämneslärarutbildning i huslig ekonomi, sökande och antagna våren 2007 (andel i % per hemregion) 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % sökande sökande pref.1 antagna 20 % 10 % 0 % Österbotten Nyland Åboland Åland övriga 19

20 Statistik över avlagda examina 2007 I följande tabell presenteras statistik över antalet avlagda examina vid Pedagogiska fakulteten 2007: PeD, PeL, PeM, PeK, pedagogiska studier för speciallärare, studiehandledare, yrkeslärare och ämneslärare samt kompletterande studier. PeD 5 PeL 1 PeM Klasslärare 68 PeM Specialpedagogik 16 PeM Huslig ekonomi 2 PeM Textilslöjd och teknisk slöjd 3 PeM Pedagogik 13 PeM Barnträdgårdslärare 3 PeK Pedagogik 2 PeK Textilslöjd och teknisk slöjd 2 PeK Barnträdgårdslärare 32 Ped.stud. för spec.lärare vid yrk.anst. 8 Ped.stud. för speciallärare 7 Ped.stud. för studiehandledare 1 Ped.stud. för yrkeslärare 85 Ped.stud. för ämneslärare 57 Kompletterande studier 4 totalt 309 Avlagda examina vid Pedagogiska fakulteten PeD och PeL PeM PeK Pedagogiska Kompletterande studier för lärare studier 20

21 2.3 Granskade avhandlingar PeM, PeL, PeD Granskade avhandlingar, PeM Studerande Avhandlingens titel Handledare Ahlö, Heidi Ingen kan allt men alla kan något. En kvalitativ studie av lärares uppfattningar av samarbetsinlärning Therese Backlund Smulter Ahlgren, Erika & Knuts, Pia Andersson, Kalle Andréasson, Katja Aspelin, Kerstin & Hongell, Linn Back, Cecilia Backman, Susanna & Lönnqvist, Johan Blomqvist, Mattias & Holmberg, Andraé Broberg, Martina & Lindholm, Jan Bärnlund, Annika & Hujanen, Maria Djupsjöbacka, Nina & Haglund, Therese Undervisning av elever med autismspektrumstörning. En studie bland specialklasslärare i Svenskfinland Effekten av intensifierad gymnastikundervisning på elevers fysiska kondition, inställning till fysisk aktivitet samt motionsvanor I gränslandet mellan kamratskap och mobbning. En deskriptiv studie av 12 åriga flickors tankar kring relationer och utanförskap Den nationella kulturen i skolan. En komparativ studie av kulturens påverkan i en finländsk skola och Deutsche Schule Helsingfors På väg mot en yrkesidentitet. Nya lärares erfarenheter och uppfattningar av kollegernas inverkan på yrkessocialisationen Hörselskadad elev resurs eller belastning för läraren? Hållbar utveckling. Slöjdlärarstuderandes uppfattningar om hållbar utveckling i skolslöjd Ungdomars upplevda hälsa. En jämförelse mellan flickor och pojkar i Österbotten och Västerbotten Niondeklassisters syn på och uppfattningar om skolgymnastiken Läs och skrivsvårigheter är ju en del av mig! En intervjustudie om gymnasieelever med läsoch skrivsvårigheter Kristina Ström Jan Erik Romar Göran Björk Jan Sjöberg Sven Erik Hansén Jan Sjöberg Marléne Johansson Jan Erik Romar Jan Erik Romar Kristina Ström 21

22 Studerande Avhandlingens titel Handledare Ek, Martin Engelska som skolämne ur ett lärarperspektiv. En studie gjord bland lågstadielärare i norra Österbotten Kaj Sjöholm Eklund, Sabina Enroth, Martin Eriksson, Linda Eriksson, Lukas & Snellman, Ben Floman von Bonsdorff, Annika Forsström, Josefin & Majors, Annika Friis, Hanna & Lujan, Rebecca Granbacka, Marie Granroth, Henrik Gustafsson, Pia Gärkman, Lena Haapamäki, Christian & Skagersten, David Misshandlade barn. En kvalitativ studie om barnmisshandel och hur skolan kan bemöta dessa barn Inga liv utan dialekter. Rurala sjätteklassisters attityder till dialekt Hemläxor i gymnastik. En studie av sjätteklassisters inställning till och erfarenheter av hemläxor i gymnastik Lärares handlingsmönster mot mobbning. En kvalitativ studie om hur lärare förebygger och läser mobbning i skolan Konflikter i klassrummet. En studie av lärares erfarenheter och hantering av elevkonflikter Jag har till och med haft en lärare som e feminist. En fenomenografisk studie kring niondeklassisters uppfattningar av jämställdhet i förhållande till skolan Welcome Jennifer! Studie kring utformning och användning av litteratur i engelskundervisningen Det fria bildningsarbetet vid medborgarinstitut exemplifierat med Pedersöre Medborgarinstitut Mot en ljusare framtid genom teknisk slöjd. En studie i årskurs 9 av attityder och åsikter till hållbar utveckling i teknisk slöjd Elevers världsbild och kartkunskaper i årskurs 6. En kvalitativ studie i en svensk skola i Finland respektive Sverige Inklusion som ett specialpedagogiskt fenomen. Ämneslärarnas uppfattningar om en övergångsprocess från lågstadiet till högstadiet Prestationer i aritmetik hos elever i svenskspråkiga och finkspråkiga skolor i Finland i årskurserna 3 6 Ingeborg Nyberg Anna Lena Østern Jan Erik Romar Gunilla Eklund Myrskog Jan Sjöberg Gunilla Eklund Myrskog Kaj Sjöholm Jari Sarja Marléne Johansson Irmeli Palmberg Jan Sjöberg Karin Linnanmäki 22

23 Studerande Avhandlingens title Handledare Hafrén, Heidi & Kairisalo, Katja Hagman, Mats Johan & Åstrand, Malin Halme, Katarina & Holmberg, Charlotta Språklig medvetenhet ur ett lärarperspektiv Motorikens samband med matematik och läsning Vad hände sen... En studie om hur personer som studerar drama ser på ämnet Anna Slotte Lüttge Karin Linnanmäki Anna Lena Østern Heinonen, Merja & Sandell, Michaela Hofman, Maria Holmberg, Anders & Holmberg, Emilia Holmberg, Heidi Häggblom, Sonja Hägglund, Jenni Höglund, Tommy & Kåll, Anders Jensén, Malena Johansson, Martina & Tuominen, Rina Karlström, Anders & Mecklin, Magnus Kastus, Pia Lena Kivelä, Patrcik & Victorzon, Pamela De förtvivlade barnasjälarna en narrativ studie om sjukhuslärares upplevelser om barn med depression i sjukhusskola Skola, kreativitet och mänsklig tillväxt. En undersökning av finländska läroplanstexter Hjärtats oro själens sorg. En narrativ studie av elevers upplevelser av en klasskamrats självmord och skolans roll i krisarbetet kring ett självmord Nätbaserade distans och flerformsstudier i gymnasiet. En deskriptiv undersökning om hur heltidsstuderande vid vuxengymnasium uppfattar distansundervisning Kvalitetsutveckling i Söderby skola ett aktionsforskningsprojekt Behovet av stöd för elever med beteendestörningar och deras inverkan på undervisningen i praktiska läroämnen Såhär trivs jag i min skola. En empirisk undersökning av elevers syn på skoltrivsel i årskurs 5 och 8 Skrivandet i årskurs 2 sex klassrum i Svenskfinland Den röda tråden från förskola till nybörjarundervisning pedagogers tankar om samarbete mellan förskola och skola Fostran i skola och hem. En kvalitativ studie om lärares och föräldrars uppfattningar av fenomenet fostran En kvalitativ studie om klasslärare och musikterapeuters syn på den funktionsinriktade musikterapin vid koncentrationssvårigheter En stor familjehemlighet Kristina Ström Göran Björk Gunilla Eklund Myrskog Göran Björk Anna Lena Østern Christina Nygren Landgärds Gunilla Eklund Myrskog Ria Heilä Ylikallio Ria Heilä Ylikallio Sven Erik Hansén Kristina Ström Sven Erik Hansén 23

24 Studerande Avhandlingens titel Handledare Knuts, Tanja Berätta för oss så lär vi oss allt. En kvalitativ studie om invandrarelevers skolanpassning och skolframgång Karin Linnanmäki Kronman, Marina & Tonberg, Jonna Kullberg, Fredrik Kusénius, Peggy Lehtonen, Rhea Lehtimäki, Anu Lindberg Jaakkola, Lotta & Saalasti, Anne Lindholm, Caroline Lundberg, Monique Lindqvist, Sofia Lundström, Anders Löf, Elin Machele, Christopher Malmsten, Pia & Norrgård, Åsa Datorspelet Spel Etts inverkan på de läsförberedande färdigheterna en studie bland förskolebarn När Farbror Pubertet kommer på besök En kvalitativ intervjustudie av klasslärares uppfattningar om sexualundervisningen i den grundläggande utbildningen Sjörövarresan elevers upplevelser av tematiserad gymnastiklektion Den nya ledningskulturens inverkan på universitetslärares och forskares arbetsmotivation Puhekieli yhdeksäsluokkalaisten mofioppilaiden ainekirjoituksissa Om jag väckt ett frö hos någon, så är jag glad lärarnas erfarenheter av projektet Språkrum Språklabba. Ett exempel på transformation av grammatikdidaktik från teori till praktik Regissören och regiprocessen ur ett lärarperspektiv. Mönster i regi som estetisk, pedagogisk och meningsskapande process Annars är man ju inget. Förskolebarns tankar om skolan innan skolstarten Den historiska kunskapens natur. En studie av finlandssvenska klasslärares uppfattningar gällande skolämnet historia i årskurserna 5 6 Att bygga upp en atmosfär av gemenskap. En fallstudie om samarbetets betydelse för inklusion The concept of cost sharing and partnership for the improvment of secondary education in Tanzania Klasslärares uppfattningar av krisberedskap och krishantering i skolan Kristina Ström Marita Eklund Jan Erik Romar Michael Uljens Maija Grönholm Anna Slotte Lüttge Ria Heilä Ylikallio Anna Lena Østern Marita Lindahl Tom Gullberg Kaj Sjöholm Sven Erik Hansén Sven Erik Hansén 24

25 Studerande Avhandlingens titel Handledare Mangström, Heidi & Nordman, Tina Med barnet i ena handen och matematiken i den andra en fallstudie av barnträdgårdslärares syn på matematiklärande i förskoleundervisningen Lisen Häggblom Mannström, Bettina & Roos, Jessica Martois, Niklas & Storbjörk, Ann Sofi Nedermo, Carolin Nyberg, Erika Nyman, Nina Nyståhl, Micaela Riska, Maria Rosendahl, Johanna Rönnholm, Niklas Sand, Annika Sandström, Maria Sandström Viitala, Lillu Sjöholm, Eva Unga män i Arbis åriga mäns aktivitet i medborgar och arbetarinstitut Emotionell intelligens ur ett skolperspektiv Kirjoitetun ja puhutun suomen kielen virheiden vertailua. Tapaustutkimus kuudesta suomenruotsalaisesta aikuisesta Läsförståelse. En studie i hurudan inverkan läsförståelseträning har på läsförståelseförmågan Kamratrelationer vid AD/HD. En fallstudie om en flicka med AD/HD Lek i barnperspektiv mönster i sex och åttaåringars tankar om lek Huslig ekonomi för synskadade en kvalitativ studie om synskadades uppfattningar om undervisningsämnet Miljökunskaper, attityder, och beteende hos fjärdeklassister på landsbygden en kvalitativ studie med inriktning på avfallshantering Om det skulle ha hängt på den information vi fick, vet jag inte hur det skulle ha gått Lärarperspektiv på kunskapsstrategierna i sju skolor i södra Finland Yrkeshögskolstuderandes erfarenheter av internationellt studerandeutbyte Invandrarundervisning speciallärares erfarenheter av att arbeta med invandrarelever Matematik i sandlådan ettåringars erfarande och lärande Förståelsen bakom orden Utveckling av läsförståelsen och läsvanorna hos ungdomar med svag läsförståelse Petri Salo Gunilla Eklund Myrskog Michaela Pörn Karin Linnanmäki Kristina Ström Ria Heilä Ylikallio Jan Sjöberg Irmeli Palmberg Jan Sjöberg Michael Uljens Karin Linnanmäki Camilla Björklund Ulla Lahtinen 25

26 Studerande Avhandlingens titel Handledare Smedlund, Anna Sten, Sara Utveckling av emotionell intelligens inom personalutbildning ett organisationsperspektiv De e ganska dumt om man int ger bort nånting Förskolebarns uppfattningar om en folksagas innebörd Petri Salo Carita Björkstrand Stråka, Ann Sofie Sunabacka, Heidi & Walk, Emilia Suutari, Taina Svartsjö, Matilda Södergård, Marja Lena Teir, Jenny Sträng men ändå snäll erfarna lärare uppfattningar om disciplin Den orimliga läroplanen? En kvalitativ studie om klasslärares uppfattningar om läroplanen och läroplanens genomförbarhet Barndomen slutar och skoldomen börjar. En kvalitativ studie om lek som undervisningsmetod i nybörjarundervisningen Man bara lär sig. En studie om barns lärande med hjälp av IT samt IT:s betydelse för dem Elever i åk 8 förklarar begrepp i den apostoliska trosbekännelsen Sjungande kultur skapar sjungande barn. Barnsång som språkutvecklande instrument i dagismiljön Tom Wikman Sven Erik Hansén Jan Sjöberg Sven Erik Hansén Sven Erik Hansén Anna Lena Østern Wallin, Jonas Barns deltagande i simskola Jan Erik Romar Viiperi, Johanna Jeans som arbetsområde i textilslöjden ur historiskt, socialt, ekologiskt och ekonomisk perspektiv Marléne Johansson Viklund, Anna Maria Lärarstuderandes matvanor Christina Nygren Landgärds Öhberg, Johan Öhman, Sabina Skidåkande gymnasieelevers kombination av studier och idrott Gruppen som resurs och sammanhang för inlärning en fallstudie i en sjukhusorganisation Jan Erik Romar Petri Salo 26

27 Granskade avhandlingar, PeL Forskarstuderande Avhandlingens titel Handledare Jansson, Jan Ledarskap i Österbotten i pedagogiskt perspektiv. En studie av mönster i pedagogisk grundsyn byggd på sex mäns erfarenhetsbaserade berättelser Anna Lena Østern Granskade avhandlingar, PeD Forskarstuderande Avhandlingens titel Handledare Ahlskog Björkman, Eva Textilt skapande som etiskestetisk transformation. En studie om medierat lärande i vårdutbildningen Anna Lena Østern Björklund, Camilla Harju Luukkainen, Heidi Sandén, Torbjörn Walamies, Molla Åbacka, Gun Hållpunkter för lärande småbarns möten med matematik Kielikylpylasten kielellinen kehitys ja kielikylpydidaktiikan kehittäminen päiväkodissa Lust att leda i lust och leda. Om rektorers arbete under en tid av förändring Eettinen kasvu ja dialogisuus draaman näyttämöllä: Valokiilassa päiväkodin draamaprosessi Med livet som insats. Elevers uppfattningar av den egna sociokulturella hushållsmiljön Marita Lindahl Anna Lena Østern Sven Erik Hansén Anna Lena Østern Arvid Treekrem 27

28 3 Enheternas verksamhet 3.1 Barnpedagogik Undervisande och forskande personal Lindahl Marita FD professor Backlund Anna PM timlärare i hs i psykologi Universitetslärare i pedagogik, företrädesvis pedagogisk psykologi, deltid (50%) Björklund Camilla PeD assistent i pedagogik med barnpedagogisk inriktning Hanhikoski Satu PeM timlärare i hs i förskoledidaktik Kummel Gretel PeL lektor i pedagogik med barnpedagogisk inriktning Lundkvist Marina PeL överassistent i pedagogik med barnpedagogisk inriktning Universitetslärare i pedagogik (50%), amanuens (50%) Palenius Kaj PeL, PM lektor i pedagogik med socialvetenskaplig inriktning Sandvik Märta PeL lektor i pedagogik, företrädesvis pedagogisk psykologi Simons Malin KonstM lärare i bild och slöjd Universitetslärare i bisyssla i bild och form Svanbäck Laaksonen Mikaela PeM timlärare i hs i pedagogik med barnpedagogisk inriktning Still Johanna PeM timlärare i hs i musikpedagogik och förskoleundervisning Universitetslärare i pedagogik med barnpedagogisk inriktning Södergård Margareta FD lektor i modersmålets didaktik Westerlund Marita PeM amanuens (med usk) Undervisning för grundexamen Enheten för barnpedagogik har som uppgift att utbilda barnträdgårdslärare med pedagogiekandidat eller magisterexamen. Huvudämnet är pedagogik, inriktningsalternativet barnpedagogik. De ämnen som undervisas vid enheten är pedagogik och ämnesdidaktik, barndomspsykologi, studier i språk och kommunikation och valfria studier. Vid enheten ges undervisning på grundstudienivå, ämnesstudienivå och fördjupad nivå. Undervisningen arrangeras i Jakobstad. 28

29 Utbildningen grundas på modern vetenskaplig forskning i vilken teori och praktik förenas. Utbildningen förverkligas bl.a. enligt principerna för problembaserat lärande, PBL, där den studerandes eget lärande och egen aktivitet poängteras. Arbets och studieformerna är många där basgruppsarbetet utgör grunden för hela undervisningen. Föreläsningarna fokuserar på det "vetenskapligt teoretiska" som utgör grund för "hypotetiskt praktiska tillämpningar" i basgruppsarbetet. Andra arbetsformer är bl.a. verkstadstimmar, övningar, litteraturseminarier. Gemensamt för dessa är dock att de studerande hela tiden är i centrum för sitt lärande. Hösten 2007 påbörjades en behörigetsgivande barnträdgårdslärarutbildning utlokaliserad på G18 i Helsingfors. Utbildningen har 31 inskrivna studerande. Forskning och utvecklingsarbete Enheten har totalansvar för barnpedagogiken med tillhörande forskning i Svenskfinland. Vid enheten verkar tre doktorer och nio studerande är inskrivna för forskarstudier, vilket bör garantera att forskning bedrivs inom området. Specialseminarier anordnas regelbundet vid enheten för att stödja de forskarstuderandes arbete. Personalen har varit engagerad i olika slag av forskningsaktiviteter, såsom individuell forskning, forskningskonferenser och presentation av forskning. Enhetens första doktorsdisputation inom ämnet barnpedagogik ägde rum i april. Tilldragelsens värde styrks av att det var den första på svenska i vårt land. Center för barnpedagogisk forskning (CBF) CBF inledde sin verksamhet i februari Centrets uppgift är att synliggöra den forskning och det utvecklingsarbete som görs vi enheten. Centrets uppgift är också att utveckla och initiera nya forsknings projekt eller samarbetsprojekt med andra enheter och högskolor i första hand inom det barnpedagogiska forskningsområdet. Forskning med inriktning mot de tidiga barnaåren fokuserar på lärande och inlärnings miljö, lärare och undervisning i en finlandssvensk kontext är en utmanande och omfattande uppgift, men området är under stark framväxt även i ett internationellt perspektiv. Inom ramen för centrets verksamhet genomförs pedagogiskt utvecklingsarbete. Den forskning och det ut vecklingsarbete som kanaliseras via centret avses komma samhället tillgodo genom publikationsverksam het och fortbildningstillfällen för personal i daghemmen. Även arrangerandet av forskarutbildningskurser, symposier och konferenser kan ske genom centret. I september 2007 ordnades ett tvådagars symposium "Barnpedagogikens vetenskapliga profilering en process i tiden" med 80 talet deltagare från hela landet. Utvecklandet av forskningsverksamheten vid centret och enheten är av mycket stor betydelse. Även grund utbildningen kan ha stort utbyte av centrets verksamhet. Vid centret kan den forskande och undervisande personalen, forskarstuderande och gästforskare verka och genomföra sina forskningsprojekt. Centret leds av professorn i pedagogik med inriktning mot de tidiga barnaåren i samarbete med en ledningsgrupp. Centrets ledare föreslår en verksamhetsplan som godkänns av ledningsgruppen. Centret är för sin utveckling beroende av projektfinansiering, extern finansiering och stipendier. Enhetens forskningsprojekt finns presenterade på enhetens hemsida 29

30 Internationell verksamhet Enheten deltar för närvarande i tre Nordplus nätverk som gäller studerande och lärarutbyte. 1. Nätverket "Barnkultur och barnkulturella uttryck i Norden" Nätverket ordnade vt 2007 för andra gången en gemensam studiemodul på 30 sp för 20 studerande (fem från varje delt. land: Danmark, Finland, Färöarna, Norge). De studerande vistas fyra veckor i varje land. Nordiska Ministerrådet utsåg proj. till "Best Practice" år Nätverkets hemsida 2. Nätverket "Förskollärarutbildning i Norden" Nätverket sysslar med studerande och lärarutbyte. I nätverket deltar två utbildningar i Danmark, en i Finland, en på Färöarna, en på Island, två i Norge och två i Sverige. Nätverket ordnade under v. 39 en intensivkurs under rubriken "Set fra knehojde" i Hjörring, Danmark. Kursen handlade om barns hälsa kopplat till natur och kultur. Nätverkets hemsida 3. Nätverket "Pedagogen" Nätverket sysslar med studerande och lärarutbyte. 3.2 Matematikens, naturvetenskapernas och idrottens didaktik Matematik, fysik, kemi, integrerad naturvetenskap och informationsbehandling Fysik Undervisande och forskande personal Ole Björkqvist EdD professor i de matematiska ämnenas didaktik Göran Bernas NaK lärare i fysikens didaktik Undervisning för grundexamen Undervisning har hållits enligt undervisningsplanen. Klasslärare och speciallärare Tanke och handling: 4 sp Fysik och kemi (2 sp fysik), 5 grupper (K1, S2). Okt dec. (GB) Extra klasslärarutbildning: Tanke och handling: 4 sp Fysik och kemi (2 p fysik), 2 grupper. Sept dec. (GB) Ämnen och ämneshelheter Vardagens fysik 5 sp. Jan mars (GB) Didaktisk ämnesteori 1 sv integrerad naturvetenskap (1/2 fysik), 2 grupper Jan mars. (GB) Ämneslärarutbildning Fysikdidaktik och handledning Jan maj (GB, OB) 30

31 Forskning och utvecklingsarbete Ole Björkqvist och Nils Östman gör en bearbetning av det finska ASTEL materialet som är ett webbaserat undervisningsmaterial i fysik och kemi för grundskolan. Kemi Undervisande och forskande personal Berit Kurtén Finnäs FM doktorand i kemins didaktik Ann Sofi Härmälä Braskén FL universitetslärare i kemins didaktik Undervisning för grundexamen Undervisning har genomförts för blivande klasslärare, speciallärare, ämneslärare i huslig ekonomi samt för studerande inom extra klasslärarutbildningen för ämneslärare och ämneslärarstuderande. Undervisning: (ASHB) Integrerad naturvetenskap: 1 sv (1/3 kemi), (K,S; 3 grupper) Tanke och Handling: 4 sp Fysik och kemi (2 sp), (K1, S2, K Extra; 5+2 grupper) Vardagens kemi: 5 sp (K, S; 7 stud.) Kemiska processer i köket: 4 sp (Hu; 7 stud.) Ämneslärarutbildningen: Kemididaktik och handledning (ASHB) 2 studerande med kemi som huvudämne, 2 studerande med kemi som första biämne. Forskning och utvecklingsarbete Forskning: (BKF) Arbetet med doktorsavhandling i kemins didaktik framskred enligt planerna. Presentation av egen forskning i januari och november vid seminarium, PF. Artikel: Concept cartoons eller begreppsbubblor i kemiundervisningen en utmaning för tänkandet. Publicerad i konferensrapport från Kemian Opetuksen Päivät. Kemididaktiskt Resuscentrum / Resurscenter för ma, nat.vet och teknik i skolan (BKF) Studiecirkelkvällar för kemilärare i Österbotten (hela läsåret) Presentation av KDRC för Svenska Matematiklärarföreningen (januari) Workshop på SIC seminarium för lärare (Helsingfors, februari). Presentation av KDRC för lärargrupp från Italien. Workshop vid Kemian Opetuksen Päivät (Helsingfors, mars). Studiecirkelkväll i Åbo (april). Planering och genomförande av sommarkurs för kemi och fysiklärare i samarbete med Övningsskolan och SYH (juni). Presentation av egen forskning. Workshop Spelkvällar för lärare i kemi ; Vasa, Närpes, Jakobstad (hösten). Fortbildning i kemi för lågstadielärare, 2 dagar. Samarbete med FC i Vasa (oktober). Medverkat med skriftligt material till två s.k. materialbrev som sänds till ma fy ke lärare samt publiceras på RC:s hemsida. 31

32 3.2.2 Biologi, geografi, miljöpedagogik Undervisande och forskande personal Irmeli Palmberg FD akademilektor Pia Sjöblom PeM timlärare i hs Teresa Turtonen PeM lärare och projektarbetare Gymnastik Undervisande och forskande personal Jan Erik Romar PhD lektor Marita Eklund PeD lektor Undervisning för grundexamen Gymnastik Undervisningen har genomförts på grundstudie och ämnesstudienivå för blivande klasslärare, speciallärare och ämneslärare. På fördjupad nivå inom pedagogiken har handledning givits för pro graduskribenter vars avhandlingstema är anknutet till gymnastik och idrott. Studieprogrammet för extra utbildningen långt biämne (ämnesstudier) har uppgjorts i samarbete med Jyväskylä Universitets idrottsvetenskapliga fakultet. Utbildningen startade i augusti med 14 studerande. Hälsokunskap En valbar kurs i hälsokunskap (5sp) har genomförts vid PF. Didaktikkursen (5sp) inom ämnesstudierna i hälsokunskap har genomförts i samarbete med ÖPU. På fördjupad nivå inom pedagogiken har handledning givits för pro gradu skribenter vars avhandlingstema är anknutet till hälsokunskap/ hälsofrämjande. Forskning och utvecklingsarbete Utveckling av den obligatoriska 4 sp kursen inom Grundskolans ämnen och ämneshelheter (gymnastik 1) har fortsatt. Programmen för de valbara 5 sp kurserna inom Grundskolans ämnen och ämneshelheter; 5sp kursen i gymnastik (gymnastik 2) samt 5 sp kursen i hälsokunskap har planerats, genomförts och utvärderats för första gången Planering och utveckling av kursprogram för det nya upplägget för ämneslärarstudernade har pågått under året. Studieprogrammet för det långa biämnet har utvärderats och justerats i samarbete med Jyväskyläs idrottsvetenskapliga fakultet. 32

33 Planering av didaktikkursen inom ämnesstudieprogrammet i hälsokunskap har genomförts (i samarbete med ÖPU) och den första kursen har utvärderats. Vi har deltagit i utvecklingen av Liikunta Kasvi samt utnyttjat detta i vår undervisning. Vi har genomfört en gemensam kurs i gymnastik och idrott tillsammans med idrottslärarstuderande från Umeå Universitet. 3.3 Pedagogik Allmän pedagogik Forskning och utvecklingsarbete Doktorander (nr 1 8 heltidsarbetande i forskarskolan Bildning och senmodernitet): 1. PeM Sara Frontini Vocational education in the global era 2. MA Birgit Schaffar Allgemeine pädagogik kritisk belysning 3. PeM Rita Nordström Lytz Det pedagogiska mötet en dialogfil. (Buber) ansats 4. PeM Christian Lindedahl Diabetesvård i livsvärldsperspektiv 5. PeM Lili Ann Wolff Relationen människa natur i idéhistoriskt perspektiv 6. FM Calle Carling Att erövra sitt liv. Ett kritiskt perspektiv på interventionsprogram i vuxenutbildning. 7. PeM Juha Hartvik Professionell utveckling inom lärarutbildningen 8. PeM Inger Österlund Lärares kollegialitet och samarbetskultur. 9. PeL Jan Jansson Pedagogiskt ledarskap En avgörande del av forskningen i allmän pedagogik består i doktorandernas forskning (nr 1 5 samt 9 ovan). Seminarieverksamheten har varit fortsatt livlig inom forskarskolan Bildning och senmodernitet. Doktoranderna i forskarskolan har allt aktivare etablerat egna nätverk och mycket aktivt deltagit i internationella kongresser, forskarkurser inom landet och utomlands samt vistats längre tider utomlands. T.ex. har Inger Österlund aktvit deltagit i verksamhet arrangerad vid Göteborgs universitet, Birgit Schaffar vid Univ. i Marburg, Rita Nordström Lytz har etablerat kontakt med Universitetet Örebro och som doktorand besökt Universitetet i Marburg medan Christian Lindedahl var gästforskare i Trondheim under 2 månader hösten Under årets deltog allmänna pedagogiken i förberedelserna av Second Conference on Qualitative Methods som våren 2008 arrangeras vid Svenska Handelshögskolan i Vasa. Under hösten 2007 fördes livlig debatt i det tyska språkområdet kring PISA kring bok av Stefan Hopmann i vilken M. Uljens bidragit (se Läraren nr 28, 2007). I övrigt har allmänna pedagogikens kontaktytor till USA, Japan, Slovenien, Österrike, Grekland och alla nordiska länder bibehållits eller stärkts. I Polen beviljades prof. Uljens pris av Universitetet i Lodz för medverkan i den tredelade serien Pedagogika

34 3.3.2 Tillämpad pedagogik Undervisande och forskande personal Sven Erik Hansén PeD professor Jan Sjöberg PeD akademilektor Gunilla Eklund Myrskog PeD lektor Tom Wikman PeD lektor Eva Ahlskog Björkman PeD doktorand Therese Backlund Smulter PeL lärare Sol Britt Arnolds Smulter PeL överassistent Rose Heir PeM doktorand Jessica Aspfors PeM assistent Hans Erik Jansson PeM timlärare i huvudsyssla Ann Sofi Loo PeM timlärare i huvudsyssla Undervisning för grundexamen Undervisningen inom ämnet pedagogik var synnerligen omfattande och utfördes på många orter i Svenskfinland. Inom grundutbildningen är pedagogik huvudämne, grupperna är stora och undervisningsuppgiften är omfattande och krävande. Inom ramen för den utlokaliserade utbildningen genomförs undervisningen på olika nivåer och ofta med stora grupper som en följd av extra intag av studerande. I Helsingfors deltog studerande aktivt i avhandlingsseminarier och handledning för pro gradu avhandlingar. I Åbo inleddes de virtualiserade grundstudierna i pedagogik. Som en följd av Bologna reformen har en stor del av ämnesstudierna och fördjupade studierna för olika studerandegrupper, genomförts utgående från det nya utbildningsprogrammet. Inom lärarutbildningen har många studerande skrivit kandidatarbeten, vilket inneburit nya utmaningar för berörda lärare. Som en följd av att studerande inom det så kallade gamla systemet bör avlägga examen före den har många studerande kontaktat personalen inom pedagogik och önskat komplettera och avlägga tidigare kurser och studier. Detta har inneburit en ökad arbetsmängd för personalen och höga krav på flexibilitet. Det faktum att samtliga studier inom pedagogik på alla nivåer omformats enligt det nya Bologna systemet har för lärare inom pedagogik även betytt ökade krav på kompetens och professionalism. För att utveckla den egna professionella kompetensen har personalen deltagit i olika slag av utbildning och kongresser, både internt och externt. Personalen inom pedagogik har aktivt hållit virtuella kurser samt kurser och föreläsningar inom externt anordnad utbildning. Personalen har även medverkat i en Bachelor kurs i specialpedagogik vid Open University i Tanzania. Forskning och utvecklingsarbete Forskning Personalen har varit engagerad i olika slag av forskningsaktiviteter, både individuell forskning och forskning inom nätverk. Forskning med perspektiv på läraren och lärande är väletablerade inom ämnet pedagogik sedan slutet av 1980 talet. Ett gemensamt samlande tema bakom många forskningsinsatser och ambitioner har dels varit att försöka konceptualisera lärarens arbete, dels att fördjupa förståelsen för de studerandes lärande. Samarbetsprojekt kring specifikt lärarutbildning har även planerats med företrädare för lärarutbildningen vid Högskolan i Kristianstad och Umeå universitet. Två huvudteman kan urskiljas inom vår forskning inom tillämpad pedagogik. Det första temat är orienterat kring frågan om hur lärare beskriver sitt arbete under perioder av både innehållsliga och organisatoriska förändringar som på olika sätt kan antas påverka det 34

35 dagliga arbetet. Ett bakomliggande motiv är att ökade kunskaper om och förståelse för lärarens arbete och dess villkor har betydelse för utvecklingen av lärarutbildningens och fortbildningens innehållsliga fokusering. Som exempel på olika forskningsprojekt kan nämnas Läroplansforskning i ett internationellt och komparativt perspektiv. Projektet leds i Finland av professor Sven Erik Hansén och engagerar många forskare vid enheten. Forskningsprojektet Lärarens liv och arbete syftar till att fånga in de grundläggande drag som konstituerar lärararbetet. Den finlandssvenska lärarens arbete är i fokus och avsikten är bland annat att studera avgörande förändringar och s.k. vändpunkter i lärarens arbete. Ett nytt forskningsprojekt fokuserar på nyutbildade klasslärare och deras första tid i yrkesverksamhet. Syftet är att öka kunskapen om hur nya lärare upplever sin första tid i yrket och undersöka vilka behoven är av stöd för den professionella utvecklingen. Studien kan ses som en inledande kartläggning med vars hjälp lärare inbjuds att delta i seminarieverksamhet i samarbete med Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi. Syftet med seminarierna är förutom att öka kunskapen om hur nya lärare upplever sin första tid i yrket även att stödja de nya lärarna under deras första tid i yrket. Ett annat forskningsprojekt har även startats kring Teori och praktik i lärarutbildningen. Forskning inriktad mot Pedagogiskt entreprenörskap och företagsamhet behandlar företagsamhet ur tre olika perspektiv: ett läroplansteoretiskt perspektiv, ett pedagogisktdidaktiskt perspektiv och ett fenomenografiskt perspektiv. Tiden ett didaktiskt dilemma är ett forskningsprojekt som fokuserar fenomenet tid ur ett didaktiskt perspektiv. Fostran som fenomen är ett forskningstema som engagerar flera forskare vid enheten. Inom projektet Pedagogikens gränser och möjligheter analyseras lärarhandlandet, skolan som lärande institution och olika forstransfilosofier. Läromedelsforskning har även en framträdande plats vid enheten och i en studie är avsikten att undersöka vad den syn på lärande som presenteras i skolans centrala styrdokument kan antas förutsätta av läromedlen. I en annan studie är syftet att undersöka hur samhällets påverkan under olika tider tagit sig uttryck vid utformningen av läromedel och hur lärarstuderande uppfattar kunskap och lärande. Det andra temat rörande lärandeprocesser utgår från de studerandes perspektiv. I fokus står studerandes uppfattningar av lärande och relaterade fenomen inom olika pedagogiska kontexter. Som exempel på olika forskningsprojekt kan nämnas Möte med medier ett barn och ungdomsperspektiv, vars syfte är att ur ett pedagogiskt perspektiv studera fenomen eller processer i anslutning till barns och ungdomars möten med medier. Forskningsprojektet Språk i skola riktar in sig på klasslärarstuderande och syftar till att besvara hur blivande finlandssvenska lärare definierar språk i skola med fokus på eget språk och rollen som språkmodell. Projektet har nu utvidgats till att även omfatta lärares yrkesspråk. I ett tredje forskningsprojekt är syftet att undersöka lärarstuderandes föreställningar om skrivandet av pro gradu avhandling inom lärarutbildningen. Klasslärarutbildningen är en akademisk examen på vetenskaplig grund. Studerande skall skriva vetenskapliga arbeten och forskningsorienteringen är central i utbildningen. Linköpings universitet är samarbetspartner i forskningsprojektet. Ett fjärde forskningsprojekt berör etiskt-estetiskt transformativa processer utgående från textilt skapande i ett sociokulturellt perspektiv och fokuserar på de tre nyckelbegreppen kommunikation, reflektion och lärande. Förutom ett aktivt engagemang i de ovan beskrivna forskningsprojekten har lärarna även flitigt deltagit som föreläsare och medverkande vid olika seminarier och konferenser inom landet och utomlands. Projektet: Qualifying teachers a local and global perspective on teacher professionalism har vidareutvecklats och syftet med projektet är att föra samman ämnesdidaktik och allmän didaktik. Högskolan i Kristiansand är en viktig samarbetspartner i detta projekt. Inom projektet ryms även ett forskningsprojekt som fokuserar på mentorskap och lärarprofessionalisering. 35