INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING Institutionsrådets möte onsdagen den 9 februari 2005 kl i rum F Konstaterande av mötets beslutförhet (KS) 2. Förslag till kurser inom studiehelheten Språk och kommunikation inom grundutbildningarna (ML) 3. Utlåtande om PM gällande pedagogiska studier för lärare (ML) 4. Förslag till struktur för utbildningen av ämneslärare i slöjdarterna (ML) 5. Förslag till struktur för utbildningen av ämneslärare i huslig ekonomi (ML)

2 ÅBO AKADEMI INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING INSTITUTIONSRÅDET PROTOKOLL Möte 2, rum F406, onsdagen den 9 februari 2005 kl NÄRVARANDE Kaj Sjöholm, ordf. Ole Björkqvist Sven-Erik Hansén Berit Kurtén-Finnäs Marita Eklund Jan Sjöberg Minttu Myllynen Nicke Wulff Niklas Martois Minna Lindberg Michaela Lithén, sekr. suppl Maija Grönholm Anna-Lena Østern Göran Bernas Gun Åbacka Hans Kankkonen Jessica Slotte Malin Östman Linda Wahlman LIR 2, ärende 1: Konstaterande av mötets beslutförhet Enligt Instruktionen för behandling av ärenden vid Åbo Akademi skall kallelse till lärarutbildningsinstitutionens institutionsrådsmöte delges medlemmarna senast tre vardagar före mötet. Kallelse till institutionsrådets möte har utgått Institutionsrådet är beslutfört när mötets ordförande och minst hälften av rådets övriga medlemmar är närvarande. Beslutsförslag: Mötet torde konstateras vara lagligt och beslutfört , K. Sjöholm Beslut: Mötet konstaterades vara lagligt och beslutfört. Kaj Sjöholm ordförande Michaela Lithén sekreterare

3 ÅBO AKADEMI INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING INSTITUTIONSRÅDET PROTOKOLL Möte 2, rum F406, onsdagen den 9 februari 2005 kl NÄRVARANDE Kaj Sjöholm, ordf. Ole Björkqvist Sven-Erik Hansén Berit Kurtén-Finnäs Marita Eklund Jan Sjöberg Minttu Myllynen Nicke Wulff Niklas Martois Minna Lindberg Michaela Lithén, sekr. suppl Maija Grönholm Anna-Lena Østern Göran Bernas Gun Åbacka Hans Kankkonen Jessica Slotte Malin Östman Linda Wahlman LIR 2, ärende 2: Förslag till kurser inom studiehelheten Språk och kommunikation inom grundutbildningarna Inom samtliga av institutionens grundutbildningar ingår en studiehelhet i språk och kommunikation. I tidigare planer har dessa studier varit upplagda enligt samma mönster: 2 sv i finska (praktisk- och fackfinska), 2 sv specialengelska, 2 sv informationsbehandling samt 4 sv i modersmål (muntlig- och skriftlig kommunikation). Kurserna har, trots den likartade uppläggningen, fokuserat respektive utbildningsinriktning där så har varit tjänligt. I december 2004 ( , ärende 5) beslöt Institutinsrådet (LIR) att för fakultetsrådet föreslå att studierna i språk och kommunikation inom klasslärarutbildningen skulle omfatta 25 ECTS (studiepoäng, sp). Struktur för övriga grundutbildningar enligt Bolognakoncept har hittills inte diskuterats i LIR. Åbo Akademis Åbo-enheter har med hänvisning till den nya språklagstiftningen, i vilken kraven på kunskaper och färdigheter ökat, beslutat att studierna i språk omfattar 5 sp/språk. Enligt förordningen om universitetsexamina skall studierna i språk innehålla studier i minst ett främmande språk. Studiehelheten språk och kommunikation diskuterades under ett LI-professorsmöte den 17 november Under mötet presenterades ett förslag till uppläggning enligt följande: - finska, 5 sp - främmande språk/engelska, 5 sp - modersmål (muntlig och skriftlig), 5+5sp inkluderande 2 sp handledning av minplan (ej styrt av språktjänst) - informationsbehandling, 5 sp inkluderande 1 sp tekniskt hantverk för minplan

4 Mötet konstaterade att den skriftliga kommunikationen kunde föras till magisternivån i nära anslutning till pro gradu-arbetet. Föredragande har varit i kontakt med språktjänsts amanuens Kristina Granstedt-Ketola och lektor Barbro Wiik och diskuterat förslaget. Granstedt-Ketola informerade om att språkstudierna i framtiden följer en europeisk referensram för beskrivning av olika nivåer i språk, vilken skall beaktas då kursbeskrivningar uppgörs vid språktjänst. I diskussionerna med Granstedt-Ketola och Wiik konstaterades att den skriftliga kommunikationen inte i sin helhet kan läggas på magisternivån eftersom det kan vara viktigt att studerande även kommer i kontakt med skriftlig kommunikation innan proseminarier och kandidatarbeten görs. Gällande den muntliga kommunikationen konstaterades lärarutbildningarnas kurser i viss utsträckning vara väldigt specifikt inriktade på röstvård och inte så allmänna som språktjänst kurser i detta skede är. Efter en diskussion med fakultetsdirektör Mariann Sjöholm konstaterades att man kunde dela kursen muntlig kommunikation så att språktjänst ansvarar för och bekostar 2 sp och fakulteten ansvarar för 2 sp röstvård som tillsvidare även kunde bekostas av fakulteten. Såvida språktjänst får en ny tjänst i muntlig kommunikation kan fördelningen omprövas ånyo. Föredragande har varit i kontakt med ämnesansvariga för ämneslärarutbildningarna i slöjdarterna och i huslig ekonomi. Ämneslärarutbildningen i slöjdarterna Forskningsledare Christina Nygren-Landgärds har gett information om önskemålen om språk och kommunikation för slöjdutbildningens del enligt följande: - finska, 5 sp - främmande språk/engelska, 5 sp - modersmål (muntlig och skriftlig), 5+5sp - minplan, 5 sp I förslaget skiljer sig något från det här föreslagna upplägget för klasslärarutbildningen. I förslaget ingår ingen informationsbehandling, omfattningen för minplan är 2 sp större än för klasslärarna och studierna i modersmålet 2 sp större. Motivet till att informationsbehandlingen skulle utgå är dels att studerande redan uppfattas ha förhållandevis breda kunskaper (baserat på utvärderingar som ämnet gjort) dels att studierna i huvudämnet i hög utsträckning även inkluderar dator- och programanvändning. Den utökade andelen modersmål motiveras med att behovet kan anses större på ämneslärarsidan och med beaktande av att inga andra studier i modersmålet finns i planen (hänvisas till klasslärarstuderandes obligatoriska modersmål inom didaktiska ämnesteori). Upplägget har inte diskuterats med språktjänst. Ämneslärarutbildningen i huslig ekonomi Lärare Gun Åbacka har gett information om önskemålen om språk och kommunikation för ämneslärarutbildningen i huslig ekonomi enligt följande:

5 - finska, 5 sp - främmande språk/engelska, 5 sp - modersmål (muntlig och skriftlig), 5+5sp - informationsbehandling, 4 sp - minplan, 1 sp Det framförda förslaget skiljer sig både från klasslärarutbildningen och ämneslärarutbildningen i slöjdarterna. Åbacka framhåller behovet av informationsbehandling för denna ämneslärarutbildning och tonar ner minplans roll. Även inom lärarutbildningen i husliga ekonomi betonas behovet av utökad omfattning av modersmålet. Upplägget har inte diskuterats med språktjänst. Allmänt Föredragande har diskuterat med företrädare för de två andra institutionerna vid Fakulteten och konstaterat att vissa små skillnader i planerna för studiehelheten föreligger. Med tanke på att studierna i språk och kommunikation skall vara en studiehelhet som stöder studerande i universitetsstudierna kan det väl anses naturligt att vissa skillnader finns. Eftersom utbildningarna har olika inriktningar blir även behovet av stöd olika. Gemensamt för alla verkar vara en omfattning på totalt 25 sp. Eftersom studerande i framtiden eventuellt i högre utsträckning än tidigare kommer att byta magistersinriktning kunde det även vara själigt att diskutera tillgodoräknande av tidigare avklarade kurser inom studiehelheten. Eftersom studierna i stort sett motsvarar varandra (skiljer endast på några få punkter) inom Fakulteten kunde med fördel ett tillgodoräknande göras i förhållandet 1:1, dvs. har 25 sp avklarats kunde 25 sp godkännas även inom andra utbildningar. Tilläggsberedning: Efter det att beredningen i ärendet hade utdelats inkom slöjdpedagogiken med ett justeringsförslag gällande informationsbehandlingen. I det kompletterade förslaget ingår informationsbehandling i minplan, 5 sp. I detta skede har inga önskemål om och informationsbehandling andel av minplan framförts. Beslutsförslag: LIR föreslår för Fakultetsrådet att uppläggningen av studiehelheten Språk och kommunikation godkänns enligt följande: a) För klasslärarstuderande: - finska, 5 sp - främmande språk/engelska, 5 sp - modersmål (muntlig och skriftlig), 4+4sp muntlig kommunikation * röstkurs 2 sp (PF) * allmän del 2 sp (språktjänst) skriftlig kommunikation 4 sp (fördelade så att 2 sp kommer på kand.nivån och 2 sp på mag.nivån)

6 - informationsbehandling, 4 sp (5 sp om kursen inkluderartekniskt hantverk för minplan) - min plan, 3 sp (studierna fördelas på kandidat och magisternivån) b) För ämneslärarstuderande i slöjdarterna: - finska, 5 sp - främmande språk/engelska, 5 sp - modersmål (muntlig och skriftlig), 5+5sp muntlig kommunikation * röstkurs 2 sp (PF) * allmän del 3 sp (språktjänst) skriftlig kommunikation 5 sp - min plan, 5 sp (alla studier i språk och kommunikation kommer in på kandidatnivån) c) För ämneslärarstuderande i huslig ekonomi: - finska, 5 sp - främmande språk/engelska, 5 sp - modersmål (muntlig och skriftlig), 5+5sp muntlig kommunikation * röstkurs 2 sp (PF) * allmän del 3 sp (språktjänst) skriftlig kommunikation 5 sp - informationsbehandling, 4 sp - min plan, 1 sp (studierna fördelas på kandidat och magisternivån) d) studier i språk och kommunikation avlagda vid Pedagogiska fakulteten tillgodoräknas (1:1) oberoende av utbildningsinriktning , M. Lithén Nytt beslutsförslag i punkt b) För ämneslärarstuderande i slöjdarterna: min plan, 5 sp (inklusive 2 sp informationsbehandling) , M. Lithén Beslut: Beslut enligt beslutsförslag a, c och d samt nytt beslutsförslag b. Kaj Sjöholm ordförande Michaela Lithén föredragande

7 ÅBO AKADEMI INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING INSTITUTIONSRÅDET PROTOKOLL Möte 2, rum F406, onsdagen den 9 februari 2005 kl NÄRVARANDE Kaj Sjöholm, ordf. Ole Björkqvist Sven-Erik Hansén Berit Kurtén-Finnäs Marita Eklund Jan Sjöberg Minttu Myllynen Nicke Wulff Niklas Martois Minna Lindberg Michaela Lithén, sekr. suppl Maija Grönholm Anna-Lena Østern Göran Bernas Gun Åbacka Hans Kankkonen Jessica Slotte Malin Östman Linda Wahlman LIR 2, ärende 3: Utlåtande om PM gällande pedagogiska studier för lärare I april 2004 (Beslut 358/2004, ) tillsatte dekanus en arbetsgrupp med uppgift att granska grundstudierna i pedagogik vid samtliga institutioner och utreda del i vilken utsträckning kursfordringarna kan vara gemensamma dels i vilken utsträckning behov av differentiering är ändamålsenlig. På gruppen ankom även att koordinera strukturen och uppläggningen av de pedagogiska studierna för lärare på motsvarande sätt. Arbetsgruppens förslag önskades inom maj månad Arbetsgruppen inlämnade sin slutrapport i december 2004 (bilaga 1). Arbetsgruppen har sammanträtt 4 gånger och därutöver har examinatorerna kallats som sakkunniga vid två tillfällen. Ordförande har dessutom diskuterat studiernas struktur med ämnesföreträdarna för de olika lärarutbildningarna. Gruppens strävan har varit att utarbeta en grundstruktur bestående av generella delar, lika för alla utbildningar samt differentierade delar som tar fasta på det stadiespecifika. På detta sätt kunde den generella pedagogiska behörigheten tryggas samtidigt som respektive utbildning föreslås få en garanterad del som stöder en specifik lärarinriktning. I Promemorian framhålls att benämningarna på kurserna i detta skede inte är slutgiltiga. Benämningarna visar kursernas karaktär. De slutgiltiga kursbenämningarna lämnas in i det skede då planerna skall behandlas. Andelen praktik i de pedagogiska studierna för lärare varierar från Avsikten är generellt att praktiken även skall kunna innehålla didaktik för att på ett ändamålsenligt sätt kunna förena teori och praktik. Här bör framhållas att det i vissa utbildningar finns ämnesdidaktiska kurser även inom andra studiehelheter än de pedagogiska studierna (ex. undervisningsämnen och didaktisk ämnesteori).

8 Grundstudierna i pedagogik är i det närmaste identiskt uppbyggda för klass-, ämnes- och speciallärarutbildningen. I yrkeslärarnas grundstudier föreslås avvikelser åtminstone gällande benämningar. Trots detta anges att endast den inledande praktiken har en inriktning enligt den egna lärarkategorin. Promemorian behandlar även principer för tillgodoräknande av tidigare studier. Som grundprincip anges att merparten av grundstudierna i pedagogik inom de olika institutionerna skall kunna tillgodoräknas eftersom inga större skillnader föreligger vad gäller innehållet. I promemorian framförs vilka kompletteringar som gäller beroende på studieinriktning. Beslutsförslag: LIR antecknar Promemorian om pedagogiska studier för lärare till kännedom och avger ett utlåtande till Fakultetsrådet , M. Lithén Beslut: Beslut enligt beslutsförslag. Rådets utlåtande i bilaga 2. Kaj Sjöholm ordförande Michaela Lithén föredragande

9 LIR 2 / 2005 Ärende 3, bilaga 2 Till Fakultetsrådet Institutionsrådet vid Institutionen för lärarutbildning (LIR) har tagit del av arbetsgruppens promemoria och avger nedan sitt utlåtande. Allmänt om promemorians grundprinciper Arbetsgruppen har gjort en noggrann analys av de behörighetsgivande studierna för lärare med beaktande av alla fakultetens utbildningsinriktningar. Arbetsgruppen framhåller förtjänstfullt i sin promemoria betydelsen av att bygga in flexibilitet i den behörighetsgivande studiehelheten. Detta innebär att pedagogiska strömningar i anslutning till samhällsförändringar och satsnings- /fokuseringsområden på ett enkelt och naturligt sätt kan beaktas i uppläggningen utan att göra ingrepp på grundstukturen. Denna flexibilitet synliggörs och garanteras genom grundprincipen om fördelning enligt ca 30 sp allmän pedagogik/didaktik + 30 sp inriktningsspecifik didaktik. Den allmändidaktiska delen svarar mot generell pedagogisk behörighet samtidigt som den stadie- eller lärarinriktningsspecifika delen svarar mot inriktningens förväntningar. LIR ser denna fördelning som den enda tänkbara för att olika utbildningars specifika karaktär får utrymme samtidigt som behörighetslagstiftningens krav på generell pedagogisk behörighet uppfylls. I promemorian framhålls betydelsen av samarbete mellan pedagogik och ämnesdidaktik, vilket följer institutionens tidigare framförda intensioner (jfr. integrationsgruppens promemoria). Klasslärarutbildningen (K) I promemorian framgår inte att också klasslärutbildningen, i likhet med övriga utbildningar, har moment inriktade enligt lärarkategori vid sidan av allmänpedagogik/allmändidaktik. Grundutbildning av ämneslärare (Ä); slöjdarterna (T) och huslig ekonomi (H) Denna struktur gäller även andra ämneslärarkategorier än fakultetens egna grundutbildningar. Yrkeslärarna (Yrk) Uppläggningen av de pedagogiska studierna för yrkeslärare följer inte samma principer som övriga lärarinriktningar. Fördelningen allmän didaktik/stadiespecifik inriktning ger vid handen att fördelningen inte är sp (ca 19 sp allmän didaktisk inriktning och 41 sp stadiespecifik inriktning). Detta kan inte omfattas med tanke på den lagstadgade generella pedagogiska behörigheten. I förslaget till uppläggning av pedagogikstudierna för blivande yrkeslärare ingår ämnesdidaktik. Studerande inom yrkeslärarutbildningen har en mycket varierande bakgrund. Det inriktningsspecifika inom denna utbildning bör beakta yrkesdidaktik i större utsträckning än ämnesdidaktik. Flertalet studerande inom yrkeslärarutbildningen har en gedigen arbetserfarenhet vid inledandet av studierna. Därför kan det vara ändamålsenligt att yrkes- och ämnesdidaktikens andel av praktikperioderna skall vara större än inom grundutbildningarna. IT i yrkesundervisningen föreslås vara en obligatorisk kurs oberoende av vilken studiebakgrund studerande har. Såvida kursen ska ingå i den generella pedagogiska behörigheten kan detta förslag inte gälla om studerande t.ex. avlagt en lärarinriktad approbatur. I studiehelheten pedagogiska studier för lärare kan inte ingå IT-tekniska delar. Såvida tekniska kunskaper krävs

10 för att studerande skall kunna delta i utbildningen bör dessa krav uppfyllas på annat sätt eller ingå som krav innan studerande antas. Speciallärare (S) I förverkligandet av pedagogikstudierna bör beaktas att speciallärarstuderande som erhåller breddad behörighet (speciallärar-, klasslärar- och specialklasslärarbehörighet) bör fördelas så att alla behörighetsinriktningar beaktas i de ca 30 sp lärarinriktningsspecifika kurserna. Principer för tillgodoräknande Arbetsgruppens förslag till principer för tillgodoräkning är föredömligt enkla och lätthanterbara. Institutionsrådets förslag till preciseringar samt fortsatt arbete och slutkoordinering För alla lärarinriktningar Rådet förslår att ämnesstudierna i pedagogik skulle fördelas så att de första två 5 studiepoängskurserna har en allmän pedagogisk/didaktisk prägel (ansvaret finns inom pedagogikämnet). De övriga 25 studiepoängen sammanslås till en enda del som benämns ämnesdidaktisk teori och praktik inom Ä, T, H, S och yrkespedagogisk teori och praktik inom Yrk (ansvaret kopplat till inriktningen). På detta sätt ökas flexibiliteten t.ex. för ämneslärarstuderande med flera auskulteringsämnen. Detta kräver att alla ämnesföreträdare samlas för att diskutera bl.a olika modeller samt koordineringsmöjligheter. Ämneslärarutbildningen Inom grundstudierna i pedagogik ingår kursen Lärararbete. Kursen föreslås inkludera ett ämnesperspektiv. LIR föreslår en fördelning av studiepoängen så att ämnesperspektivet tilldelas 2sp av 5sp. Preliminärt framhålls att det ämnesspecifika av praktiska skäl eventuellt behöver samordnas och koncentreras till ämnesfakultetsspecifika (ex språkdidaktik, matematiska ämnenas didaktik). Inom ämnesstudierna i pedagogik föreslås en kurs i Fördjupad didaktik. LIR föreslår att benämningen justeras till Utvidgad didaktik för att undvika koppling till fördjupade studier. Yrkeslärarutbildningen Grundstudierna i pedagogik (25 sp) bör göras mer jämförbara med övriga lärarutbildningar med tanke på ansvaret för den generella pedagogiska behörigheten. Eftersom examensämnet är pedagogik föreslår LIR att Grundkurs i yrkespedagogik ersätts med kursen Pedagogik som vetenskap och att kursen IT i yrkesundervisningen ersätts med kursen Utbildning och samhälle.

11 ÅBO AKADEMI INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING INSTITUTIONSRÅDET PROTOKOLL Möte 2, rum F406, onsdagen den 9 februari 2005 kl NÄRVARANDE Kaj Sjöholm, ordf. Ole Björkqvist Sven-Erik Hansén Berit Kurtén-Finnäs Marita Eklund Jan Sjöberg Minttu Myllynen Nicke Wulff Niklas Martois Minna Lindberg Michaela Lithén, sekr. suppl Maija Grönholm Anna-Lena Østern Göran Bernas Gun Åbacka Hans Kankkonen Jessica Slotte Malin Östman Linda Wahlman LIR 2, ärende 4: Förslag till struktur för utbildningen av ämneslärare i slöjdarterna Forskningsledare Christina Nygren-Landgärds har inlämnat ett förslag till struktur för slöjdpedagogiken samt studiernas innehåll på kursnamnsnivå. Planen presenteras i bil. 1. I det inlämnade förslaget presenteras även studiernas fördelning på kandidat- och magisternivån. Utbildningen av ämneslärare i slöjdarterna är såsom tidigare upplagd som en utbildning med möjlighet att välja teknologisk inriktning. De pedagogiska studierna för lärare anges som en separat studiehelhet. Benämningarna på några av kurserna (Fostran och utbildning i samhället samt Kommunikation och grupprocesser) kommer eventuellt att justeras för att uppnå enhetlighet. De största strukturella skillnaderna i förslaget i jämförelse med tidigare uppläggning är att praktikperioder endast föreslås finnas inom de pedagogiska studierna för lärare och inte såsom tidigare inom både pedagogiska studier för lärare och studier i slöjdpedagogik. Enligt förslaget innebär detta att studerande inom sin kandidatexamen endast har en praktikperiod, den inledande praktiken. Beslutsförslag: LIR föreslår för Fakultetsrådet att det inlämnade förslaget till struktur för utbildningen av ämneslärare i slöjdarterna godkänns enligt bilaga 1, dock så att justeringar i kursbenämningar ännu kan göras fram tills dess att undervisningsplanen behandlas , M. Lithén Beslut: Beslut enligt beslutsförslag. Kaj Sjöholm ordförande Michaela Lithén föredragande

12 ÅBO AKADEMI INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING INSTITUTIONSRÅDET PROTOKOLL Möte 2, rum F406, onsdagen den 9 februari 2005 kl NÄRVARANDE Kaj Sjöholm, ordf. Ole Björkqvist Sven-Erik Hansén Berit Kurtén-Finnäs Marita Eklund Jan Sjöberg Minttu Myllynen Nicke Wulff Niklas Martois Minna Lindberg Michaela Lithén, sekr. suppl Maija Grönholm Anna-Lena Østern Göran Bernas Gun Åbacka Hans Kankkonen Jessica Slotte Malin Östman Linda Wahlman LIR 2, ärende 5: Förslag till struktur för utbildningen av ämneslärare i huslig ekonomi Lärare Gun Åbacka har inlämnat ett förslag till struktur för ämneslärarutbildningen i huslig ekonomi (bilaga 1). Åbacka föreslår att utbildnings huvudämnesbenämning skulle preciseras från pedagogik till pedagogik med inriktning mot huslig ekonomi. Huvudämnesstudierna skulle enligt förslaget omfatta 140 sp och inkludera undervisningsämnet men inte de pedagogiska studierna för lärare, vilka anges som en separat studiehelhet. Huvudämnesstudierna är planerade så att de skall gå från mikro till makronivå. Grundstudierna tar fasta på min värld, ämnesstudierna på samhället runt omkring oss (Finland och Norden) medan de fördjupade studierna fokuserar ett globalt perspektiv. De pedagogiska studierna fördelar sig på kandidatnivån (25 sp) och magisternivån (35 sp). Detta innebär att praktikperioderna fördelar sig så att endast 5 sp av totalt 25 sp infaller under kandidatnivån. I diskussioner med Åbacka har framkommit att avsikten är att även införa praktikperioder i huvudämnesstudierna, eller om förslaget inte omfattas, fördela praktiken på ämnesstudienivån på ett annat sätt för att trygga tillgången på flera praktikperioder även på kandidatnivån. Plats för detta kan frigöras genom en omfördelning av studierna i språk och kommunikation. I det inlämnade förslaget presenteras även studiernas fördelning på kandidat- och magisternivån. Förslaget till fördelning är i detta skede ännu preliminärt. Benämningarna på några av kurserna inom studiehelheten pedagogiska studier för lärare (Fostran och utbildning i samhället samt Kommunikation och grupprocesser) kommer eventuellt att justeras för att uppnå enhetlighet inom olika lärarinriktningar.

13 Beslutsförslag: LIR föreslår för Fakultetsrådet att det inlämnade förslaget till struktur för utbildningen av ämneslärare i huslig ekonomi godkänns enligt bilaga 1, dock så att justeringar i kursbenämningar och studieuppläggning på kandidat- och magisternivån ännu kan göras fram tills dess att undervisningsplanen behandlas , M. Lithén Beslut: Beslut enligt beslutsförslag. Kaj Sjöholm ordförande Michaela Lithén föredragande