Verksamhetsberättelse 2005 för Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse 2005 för Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi"

Transkript

1

2

3 Verksamhetsberättelse 2005 för Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi Anna-Lena Østern, Mariann Sjöholm & Petra Autio (red.) med hjälp av Nina Kallio, Katarina Lövholm-Rodas, Ann-May Nordmyr & Sebastian Ekholm 2005

4 Tarja Grahn-Björkqvist har designat pärmen. Överst finns årets doktorerade personer. Mittbilden är från dimissionen i december Bilden nederst är från dimissionen av magistrar i Tanzania, Morogoro december 2005.

5

6 1. Inledning Pedagogiska fakultetens uppdrag Dekanus har ordet Fakultetspresentation Fakultetsledningen Året i siffror och prestationer Granskade avhandlingar för pedagogie magisterexamen Granskade avhandlingar för pedagogie licentiatexamen Granskade avhandlingar för doktorsexamen (pedagogik) Extern utvärdering av Institutionen för barnpedagogik Personalen vid Pedagogiska fakulteten år Antal anställda per institution eller enhet Personalutvecklande och organisationsutvecklande verksamhet Personalplanen och personalpolitiskt program för Åbo Akademi Åbo Akademis arbetsklimatundersökning Institutionernas och enheternas verksamhet under året Institutionen för barnpedagogik Institutionen för lärarutbildning Ämnesgruppen tillämpad pedagogik Ämnesgruppen yrkespedagogik och universitetspedagogik Enheten för slöjdpedagogik och huslig ekonomi Ämnesgruppen kultur, språk och humaniora i lärarutbildningen Ämnesgruppen matematik och naturvetenskaper i lärarutbildningen Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik Enheten för specialpedagogik Forskning och forskarutbildning vid fakulteten Ledningsgrupp Verksamhet Doktorandtjänster och post doc-tjänster, forskarstuderande med stipendier samt forskarskola Antal forskarstuderande och forskarexamina Docenter vid pedagogiska fakulteten Forskning vid Pedagogiska fakulteten Publikationer och sakkunniguppdrag vid fakulteten Pedagogiska fakultetens serie Monografier, rapporter och vetenskapliga artiklar producerade vid fakulteten Mediemedverkan och populärvetenskapligt skrivande Plenumföreläsningar, gästföreläsningar, presentationer och föredrag Externa sakkunniguppdrag Åbo akademiinterna sakkunniguppdrag (förutom tidigare nämnda råd etc.) Ledningsuppdrag vid arrangerande av vetenskapliga symposier, kongresser, konferenser Deltagande i konferenser, utan presentation Läromedel

7 7. Vasa Övningsskola Internationell verksamhet Studiesocial verksamhet

8 1. Inledning 1.1. Pedagogiska fakultetens uppdrag Fakultetens bygger verksamhetsperioden på idén om hållbar utveckling socialt, kulturellt, ekonomiskt och miljömässigt. Idén om hållbar utveckling genomsyrar därmed planering och tillämpning på olika nivåer. En grundtanke är att pedagogisk verksamhet innehåller bilder av en framtid värd att leva i. Fakultetens mål är att nå högsta kvalitet på utbildning och forskning inom de pedagogiska vetenskaperna med speciellt beaktande av den finlandssvenska och tvåspråkiga befolkningsgruppens behov. Fakultetens uppdrag är därför att ta ett utbildnings- och forskningsansvar och initiera, genomföra och utvärdera den forskning och utbildning som ges vid fakulteten med beaktande av målgruppens behov av pedagogisk sakkunskap och expertis. Fakulteten strävar efter att som en del av universitetet Åbo Akademi profilera sig vetenskapligt, kulturbärande och internationellt Dekanus har ordet Jag vill tacka pedagogiska fakulteten för förtroendet att vara fakultetens dekanus treårsperioden I det följande vill jag sammanfatta speciellt år 2005 ur dekanusperspektiv. År 2005 har karakteriserats av arbete med att beakta undervisningsministeriets direktiv om produktivitet, och av att forma fakultetens verksamhet i enlighet med de resultatavtal som gjorts med rektor för Åbo Akademi. Personalen har sedan 2004 årliga utvecklingssamtal med sin närmaste förman. År 2005 knöts utvecklingssamtalet till ett lönesamtal. Försök gjordes att placera varje anställd i en kravnivå och dessutom i en personlig prestationsnivå. Det nya lönesystemet (DNL) implementeras Kraven utifrån möttes av kraven inifrån om att effektivera verksamheten så, att tyngdpunkten i fakultetens verksamhet flyttar från undervisning med betoning på grundexamen, till undervisning både för grundexamen och för forskarexamen och forskning; en tydligare forskningsprofil eftersträvas. Kraven inifrån hade också ett starkt samband med fakultetens sviktande ekonomiska underlag. Genom ett omsorgsfullt och dynamiskt arbete med personalplanen vid fakulteten skapades ett nytt underlag för, hur pedagogiska fakulteten på medellång sikt vill utveckla sin personalstruktur, vilka profileringar som fakulteten önskar göra och också hur fakulteten kan beakta de ekonomiska realiteter som universitetets resultatstyrning leder till. I arbetet med personalplanen framfördes också olika visioner om den magister och professionella lärare vi önskar utbilda. I detta sammanhang har dragkampen om Institutionen för barnpedagogik, dvs. om placeringsorten (Vasa eller Jakobstad), getts dels ekonomiska, dels politiska och sist kvalitativa utbildningsmässiga förtecken. Eftersom fakulteten representerar i synnerhet det sistnämnda har fakultetsrådet tydligt tagit ställning för att barnpedagogiken borde integreras med verksamheten vid campus i Vasa. Under året har innovationer med positiva förtecken genomförts. Detta gäller i synnerhet implementering av Bolognamodellen, vilket lett till en ökad medvetenhet om fokuseringar 3

9 och kvalitet i utbildningarna. En genomlysning av programstrukturer samt skapande av nya strukturer har gett utbildningarna tydligare konturer än tidigare. Processen kommer att fortgå inom de olika ledningsgrupper för utbildningar som inleder sin verksamhet En annan innovation, som kan få många positiva effekter på litet längre sikt, är ett beslut som fattats i Åbo akademis styrelse, nämligen att avskaffa institutioner och laboratorier och i stället införa ämnesgrupper som enhet inom fakulteten. Därmed stärks fakulteten, och mobilitet inom fakulteten underlättas. För pedagogiska fakultetens del innebär detta bl. a. möjligheter att samordna resurserna inom pedagogiken på nya sätt. Under 2005 har den månatliga fakultetstimmen varit personalens informations- och diskussions-forum. Inom personalen har de omfattande kraven på omorganisering och förändring lett till trötthetssymptom hos en del. Det finns rätt många äldre arbetstagare i personalen, en stor del av personalen har under många år pendlat mellan de olika orter pedagogiska fakulteten haft och har sin verksamhet förlagd. Att flytta till ett nytt campus så som vi gjorde i december 2003 har också krävt extra insatser på alla håll. En gemensam sammanhållen vision av vad som är drivande i verksamheten, vilken vision vi har om vad vi strävar efter, har gång på gång lyfts fram som en nödvändig förutsättning för en fungerande verksamhet. Personalidé och medarbetarskap Jag har olika sammanhang för fram tanken om att forma fungerande team inom ämnesgrupperna. Ett team består av 5-7 personer. Teamet bygger på att personerna som ingår i teamet är olika och alla bidrar med sina kunskaper och perspektiv. Ett team får inte vara låst, det har en brinntid och måste för att hållas levande öppnas för nya konstellationer. Teamen vid pedagogiska fakulteten har denna möjlighet till att formas, verka för en viss tid, med en viss målsättning, för att så omformas enligt nya behov och utmaningar. Genom allas delaktighet skapas engagemang och förutsättningar för en god arbetsplats. Inspirerad av John Steinberg vill jag formulera några teser som beskriver en god arbetsplats: Varje enskild i personalen gör sitt bästa utifrån sin förmåga och erfarenhet, har de studerandes bästa för ögonen, är öppen för förbättringar och har en vilja att ständigt utvecklas, utmanar etablerade mönster om han eller hon har ett bättre förslag, är prestigelös, öppen och rättfram i samarbete med andra, är kostnadsmedveten och vet att allt har en prislapp. Den goda arbetsplatsen har tro på framtiden, medarbetarna har också tro på sig själva. De formulerar sitt behov av meningsfullhet i arbete och behovet av kvalitet. De kan ta ansvar, har samarbetsförmåga och självinsikt. De kan ingå i och bygga nätverk, är inställda på kreativa problemlösningar och har kraft att ta initiativ. 4

10 Tack till medarbetarna Med facit i handen gällande perioden vill jag tacka mina kollegor på olika nivåer i det hierarkiska system vi ingår i också lokalt. Vår lokala rektor Sven-Erik Hansén har med diplomati och kraft tagit ansvar för utrikespolitiken. Han har dessutom vid varje internt festligt tillfälle deltagit med ett väl förberett tal, som haft substans. Fakultetsadministrationen har med stor energi till utmattningsgränsen engagerat sig i fakultetens angelägenheter. Jag vill tacka för det mycket goda samarbetet med fakultetsdirektör Mariann Sjöholm och hennes kansli. Jag vill också uttrycka min uppskattning för ett väl påläst, aktivt och konstruktivt fakultetsråd. Jag vill tacka alla institutionsföreståndare och institutionsråd, liksom alla ledningsgrupper och arbetsgrupper. Slutligen vill jag tacka alla som ingått i personalen vid pedagogiska fakulteten under min dekanusperiod för en oförtröttlig insats för våra studerande. Tack vare er har vi utmärkta resultat vad gäller såväl magisterexamina som doktorsexamina år Ett speciellt tack till alla som arbetat inom TEPT-projektet under de tio år projektet existerat. Ett speciellt tack går också till de personer som arbetat fram en representativ hemsida för pedagogiska fakulteten. Hittills har dekanatet varit ett förtroendeuppdrag som skulle skötas vid sidan av den professur personen innehar. Jag har aktivt bidragit till att synliggöra behovet av en hjälpresurs för dekanus vid en så stor fakultet som vår vid Åbo Akademi. Jag har också aktivt diskuterat med mina professorskollegor för att finna en dekanus som har både lust och kraft att vara dekanus, och vi valde en sådan person för perioden En god bild av en fungerande fakultetsledare är bilden av en ledare som bärs av sin personal (inte en ledare som försöker bära fakulteten). Jag önskar tillträdande dekanus Christina Nygren-Landgärds kraft och kreativitet att leda en av Svenskfinlands viktigaste arbetsplatser! Vasa i januari 2006 Anna-Lena Østern Pedagogiska fakultetens dekanus

11 2. Fakultetspresentation Pedagogiska fakulteten sammanställer för tredje året i rad en verksamhetsberättelse över det gångna året. Syftet är att presentera den verksamhet som pågått inom fakulteten under året genom att konkretisera detta i form av en verksamhetsberättelse. Ett utmärkande drag för pedagogiska fakulteten är att fakulteten har en omfattande grundutbildning. Fakulteten kan sägas vara en stark finlandssvensk kulturinstitution eftersom vårt huvuduppdrag är att förse Svenskfinland med kvalitativt god pedagogisk kompetens, utbilda goda lärare och pedagogiska experter. Under 2005 nåddes målen för doktorsexamina, vilket tyder på att den ökade satsningen på forskarutbildning vid fakulteten börjar ge resultat. Ett krävande arbete med planering och genomförande av de reformer som initierats nationellt av Undervisningsministeriet och av Åbo Akademi centralt har genomförts. Några utmärkande drag under år 2005 är den stegvisa implementeringen av Bolognamodellen med master- resp. bachelorexamen, inklusive MinPlan och egenlärare för nya studerande. Forskarskolan Bildning och senmodernitet inledde sin verksamhet. DAKO-projektet erhöll EU-finansiering och en ny, mera virtuell yrkeslärarutbildning prövas. En extra utbildning Från diplomingenjör till mattelärare har genomförts. För personalen har individuell lönesättning inneburit en ny verksamhetskultur med redovisning av egna prestationer. Indelningen i ämnesgrupper en innovation som är avsedd att stärka utvecklingen inom vetenskapsområden och deldiscipliner. Ledningsgrupper för olika utbildningar har skapats och fått en representativ sammansättning, som skall säkra att fakultetens olika röster hörs. (Ledningsgrupperna börjar verka 2006). Fakulteten har fått ett nytt huvudämne i vuxenpedagogik. TEPT-projektet i Tanzania har pågått under tio års tid, med utmärkt resultat. Projektet avslutades i december 2005 med dimission vid Morogoro Teacher College. Fakulteten tackar professor Hansén och professor Lahtinen, som tillsammans med planerare Terese Ahlström och överassistent Kristina Ström (och många andra lärare) oförtröttligt genomfört denna u-landsverksamhet som en del av den uppgift fakulteten gör för mänskligheten. 6

12 Pedagogiska fakulteten består 2005 av följande institutioner och enheter: Institutionen för barnpedagogik Institutionen för lärarutbildning Enheten för slöjdpedagogik och huslig ekonomi Ämnesgrupper: Tillämpad pedagogik Yrkes- och universitetspedagogik Matematik och naturvetenskaper i lärarutbildningen Kultur, språk och humaniora i lärarutbildningen Institutionen för pedagogik, vuxenpedagogik och specialpedagogik Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik Enheten för specialpedagogik Fakultetens institutioner och enheter arbetar målmedvetet med att stärka sina profilområden och sina positioner inom forskningen genom att profilområden utvecklas och byggs upp. Vid årets slut har följande ämnesgrupper bildats vid pedagogiska fakulteten. Ämnesgrupperna inleder sin verksamhet i januari Enhetsledare utses av fakultetsrådet: Ämnesgruppen för tillämpad pedagogik och pedagogik med inriktning på yrkesundervisningens didaktik Ämnesgruppen för språk- och kulturvetenskapernas didaktik Ämnesgruppen för matematikens, naturvetenskapernas och idrottens didaktik Enheten för specialpedagogik Enheten för slöjdpedagogik och huslig ekonomins didaktik Enheten för barnpedagogik Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik Enheten för yrkespedagogik och universitetspedagogik Följande ledningsgrupper har etablerats och kommer att verka under perioden : Ledningsgruppen för klasslärarutbildning Ledningsgruppen för specialärarutbildning Ledningsgruppen för ämneslärarutbildning Ledningsgruppen för barnträdgårdslärarutbildning Ledningsgruppen för slöjdlärarutbildning Ledningsgruppen för utbildning i huslig ekonomi Ledningsgruppen för yrkeslärarutbildning Ledningsgruppen för forskarutbildning Ledningsgruppen för samhällsservice Ledningsgruppen för utbildningen i allmän pedagogik Ledningsgruppen för utbildningen i vuxenpedagogik 7

13 Grundutbildningar vid fakulteten Klasslärarutbildning Ämneslärarutbildning i teknisk slöjd och textilslöjd Ämneslärarutbildning i huslig ekonomi Speciallärarutbildning Barnträdgårdslärarutbildning Utbildning i allmän pedagogik Behörighetsgivande studier Pedagogiska studier för ämneslärare Pedagogiska studier för yrkeslärare Studiehandledarutbildning Studier för speciallärare Studier för specialbarnträdgårdslärare Trafiklärarutbildning Studier på ämnesstudienivå och fördjupad nivå (utöver huvudämnena) Gymnastik Bildkonst Dramapedagogik Engelska Matematik Finska Huslig ekonomi Vuxenpedagogik Pedagogiska fakultetens hemsida Pedagogiska fakultetens hemsida har arbetats fram av vår IT-specialplanerare Ola Österbacka i samarbete med webb-sekreterare Tarja Grahn-Björkqvist med medhjälpare. Fakultetens hemsida uppdateras regelbundet, med hjälp av olika ämnesgruppers bidrag. Fakultetens interna högtidligheter dokumenteras oftast med hjälp av Ola Österbacka och bilderna kan ses under rubriken Aktuellt. Adressen till hemsidan är: Nationellt arbete med Bolognaprocessen inom VOKKE Under de två år arbetet med Bolognaprocessen pågått har dekanus deltagit i VOKKEdelegationens arbete. Alla olika avdelningar inom VOKKE har haft företrädare från fakulteten. Fakulteten valde att inte bilda en egen avdelning för svenskspråkig lärarutbildning, utan våra representanter har ingått i olika nationella avdelningar. Mera om VOKKE på hemsidan 8

14 2.1. Fakultetsledningen Professor Anna-Lena stern har under året varit fakultetens dekanus och ordförande i fakultetsrådet vid pedagogiska fakulteten. Akademilektor Ria Heilä-Ylikallio har fungerat som ordförandes suppleant i fakultetsrådet. Professor Marita Lindahl har fungerat som prodekanus. Fakultetsrådet professor Kaj Sjöholm professor Ole Björkqvist professor Ulla Lahtinen professor Sven-Erik Hansén lektor Kerstin Sandén professor Maija Grönholm amanuens Juha Hartvik lärare Therese Backlund-Smulter lektor Carita Björkstrand professor Marita Lindahl ped. stud. Ann-Sofi Bäckström ped. stud. Maria Knuts ped. stud. Sabina Lindblad ped. stud. Tony Björk (suppl. professor Michael Uljens) (suppl. Lektor Göran Björk) (suppl. överassistent Kristina Ström) (suppl. forskningsledare Jan Sjöberg) (suppl. rektor Gun Jakobsson) (suppl. forskningsledare Christina Nygren-Landgärds) (suppl. forskningsledarearvid Treekrem) (suppl. lektor Jan-Erik Romar) (suppl. akademilektor Irmeli Palmberg) (suppl. lektor Marita Eklund) (suppl. ped. stud. Minttu Myllynen) (suppl. ped. stud. Minna Lindberg) (suppl. ped. Stud. Camilla Ekberg) (suppl. ped. stud. Frida Carlsson) Fakultetsrådet har sammanträtt till 15 möten. Fakultetskansliet Vid fakultetskansliet och arbetar Fakultetsdirektör Mariann Sjöholm. Studiechef Petra Autio (moderskapsledig), vik. Nina Kallio Planerare Michaela Lithén IKT-specialplanerare Ola Österbacka Amanuens Agneta Eriksson Amanuens Nina Kallio, vik. Pia Rönnlund (moderskapsledig), vik. Jenni Vuorenmaa Avdelningssekreterare Maj-Britt Back (bl.a. studieprestationsregistret) Avdelningssekreterare Ann-May Nordmyr (antagningar, allmänna ärenden) Avdelningssekreterare Catharina Thors-Mäkinen Redaktionssekreterare/ webbsekreterare Tarja Grahn-Björkqvist Fakultetsdirektören leder också följande administrativa personal: Nina Bäckman, byråsekreterare Carina Strömfors-Iilahti (80%), byråsekreterare Maria Neidhart (deltid, Helsingfors), byråsekreterare Ledningsgrupper Ett antal ledningsgrupper har fungerat under

15 Ledningsgruppen för grundutbildningarna/ Bolognaprocessen, ordf. dekanus Anna-Lena Østern Ledningsgruppen för ämneslärarutbildningarna, ordf. lektor Lars Burman Ledningsgruppen för forskarutbildning, ordf. prof. Sven-Erik Hansén Ledningsgruppen för antagning, ordf. lektor Marita Eklund Samarbetsnämnd En samarbetsnämnd för den svenska lärarutbildningen, särskilt ämneslärarutbildningen, ordf. under första delen av året prof. Sven-Erik Hansén, under senare delen akademilektor Ria Heilä-Ylikallio Arbetsgrupper Under året har följande arbetsgrupper (tillsatta av fakultet eller institution) varit verksamma: IT-strategiarbetsgruppen under ledning av Ole Björkqvist (har förnyat fakultetens IT-strategi) MedIT arbetsgruppen under ledning av Tom Gullberg (har avgett rapport) Arbetsgrupp för uppgörande av ny personalplan, under ledning av dekanus Anna-Lena Østern Kort årsberättelse för verksamhetsåret 2005 Fakultetsdirektör Mariann Sjöholm har sänt följande årsberättelse till Åbo Akademi centralt: Året kännetecknades av en rad reformer, som alla krävde mycket engagemang av personalen. Arbetet inom det nationella utvecklingsprojektet på det pedagogiska området (VOKKE) för att granska och utveckla studierna i Bologna-reformens anda, innebar stort engagemang både nationellt och inom fakulteten. Samtidigt aktualiserades det nya lönesystemet, en ny organisationsmodell för fakultetens interna förvaltning i och med slopandet av institutioner och en stundtals livlig diskussion om placeringen av utbildningen av barnträdgårdslärare, där fakulteten upprepade sin tidigare uttalade ståndpunkt. Fakulteten tog också emot ett stort antal utländska besökare under året, som, utgående från de finländska resultaten i den s.k. Pisa-undersökningen, ville bekanta sig med den finländska lärarutbildningen. I mars arrangerades en konferens kring detta tema benämnd Den finlandssvenska skolan i globalt perspektiv. Utöver det ovan nämnda fortgick verksamheten vid fakulteten med full styrka; fakulteten utexaminerade förväntat antal doktorer och överskred sin målsättning visavi magisterexamina. Bland de utexaminerade magistrarna fanns 18 studerande i Tanzania, där fakulteten avslutade sin andra magisterutbildning. Forskning och forskningsanknuten verksamhet Forskningen vid fakulteten sker, förutom inom huvudämnena pedagogik, specialpedagogik och slöjdpedagogik inom en mängd olika deldiscipliner på det pedagogiska området. Den nya forskarskolan benämnd Lärande och bildning i det senmoderna samhället inledde med sex forskarstudieplatser. Medel för forskarstudieplatser beviljade av Svenska Kulturfonden och Åbo Akademi. Forskarskolan avser att tvärvetenskapligt belysa frågan om hur den västerländska mänskans bildning kan 10

16 eller bör gestaltas i en s.k. postindustriell kunskapsekonomi. Bildnings- och lärandefrågan hanteras ur både ett kompetens- och ett identitetsperspektiv. Samarbetet med Umeå universitet fortgick inom det s.k. LUIS-projektet, specifikt i form av ett resurscenter, Center of Excellence i slöjdpedagogik. Bland övriga nordiska projekt, där fakulteten var involverad, fortsatte bl.a. Nordplusnätverket Till bords i Norden Övriga välfungerande Nordplusnätverk gäller bl.a. nordiska språk och drama, nätverket i miljöpedagogik och det samnordiska nätverksprojekt benämnt Values in Education (VALID). Inom den tillämpade pedagogiken sker forskningen kring två huvudtemata. Det första temat är orienterat kring frågan om hur lärare beskriver sitt arbete under perioder av både innehållsliga och organisatoriska förändringar. Som exempel på detta kan nämnas forskningsprojektet Lärarens liv och arbete som syftar till att fånga in de grundläggande drag som konstituerar lärarens arbete. Det andra temat rörande lärandeprocesser utgår från de studerandes perspektiv. Ett av projekten inom detta område är Möte med medier ett barn- och ungdomsperspektiv. Undervisning och utvecklingsarbete Ämnet vuxenpedagogik fick genom en förordningsförändring status som huvudämne vid Åbo Akademi och pedagogiska fakulteten från 1 augusti Huvudämnesstuderande antogs dock inte ännu hösten 2005 emedan tid och resurser för planering inte funnits i tillräcklig grad. Det intensiva arbetet med utvecklandet av utbildningarna inom det s.k. VOKKE-projektet, liksom arbetet inom det s.k. KasVi-projektet resulterade också i intensifierade kontakter mellan ämnesdidaktiker på nationell nivå särskilt då det gäller utvecklandet av virtuella nätverk. Fakulteten fortsatte med de extra lärarutbildningarna. Nya utbildningar under året var bl.a. den grupp diplomingenjörer, som genomförde sina pedagogiska studier under hösten, som ett led i den behörighetsgivande utbildningen Från diplomingenjör till mattelärare. En annan ny, stor grupp var blivande lärare för yrkesinstitut och andra stadiets läroanstalter som genom projektfinansiering från Europeiska Strukturfonden bereddes möjlighet att avlägga pedagogiska studier för lärare. Samhällslärans nya roll som självständigt ämne i skolan innebär också en större fokusering på ämnet och inom det nationella projektet Medborgarinflytande och lärarutbildning anordnades 28 maj seminariet Skola och demokrati med föredragshållare från Finland och övriga Norden. Rektor tillsatte i mars en ny samarbetsnämnd för svensk lärarutbildning, särskilt ämneslärarutbildning under ledning av akademilektor Ria Heilä-Ylikallio. Nämnden består av företrädare för samtliga fem universitet, som ansvarar för utbildning av ämneslärare på svenska. Nämnden arbetar framför allt med att synliggöra ämneslärarutbildningen och ämnesläraryrket. 11

17 Utnämningar Kansler utnämnde PeD Christina Nygren-Landgärds till professor i slöjdpedagogik från Professor Karin Taube utnämndes av kansler till docent i specialpedagogik, företrädesvis läsinlärning och läs- och skrivsvårigheter. Rektor utnämnde PeD Jan Sjöberg till akademilektor i pedagogik, företrädesvis didaktik samt utnämnde FD Tom Gullberg till en omändrad tjänst som akademilektor i historiens och samhällslärans didaktik Disputationer Följande personer disputerade under året: FM Ellinor Siliuas-Ahonen disputerade i pedagogik den 17 juni på en avhandling benämnd Lärande som text. En dramapedagogiskt förankrad läsning av det kroppsliga, rumsliga och retoriska i kunskapsbildande processer. PeM Anna Slotte-Lüttge disputerade i pedagogik den 14 oktober på en avhandling benämnd Ja vet int va de heter på svenska. Interaktion mellan tvåspråkiga elever och deras lärare i en enspråkig klassrumsdiskurs. PeM Mia Porko-Hudd disputerade i pedagogik den 25 november på en avhandling med titeln Under ytan, vid ytan och ovanför ytan. Analys av tanken bakom tre läromedel i slöjd. FM Eva Larzén disputerade i pedagogik den 19 december på en avhandling benämnd In Pursuit of an Intercultural Dimension in EFL-Teaching. Exploring Cognitions among Finland-Swedish Comprehensive School Teachers Året i siffror och prestationer Fakulteten hade under år 2005 sammanlagt 1341 närvaroanmälda studerande. Utöver dessa hade fakulteten även studerande som under året varit frånvaroanmälda. Fakultetens studerande fördelar sig över fakultetens institutioner på följande sätt: Inst Grundexamen Forskarstud. Kompletterare Fristående Från Summa andra universitet PI LI SPI BI ** 231* * i denna siffra ingår studerande på fakultetens deltidsutbildningar; utbildning för studiehandledare, pedagogiska studier för yrkeslärare, pedagogiska studier för speciallärare ** i denna siffra ingår studerande som sedan tidigare har en examen från fakulteten men som nu kompletterar sina tidigare studier. 12

18 Utöver ovannämnda studerandegrupper studerade ca 70 ämneslärare vid Institutionen för lärarutbildning under läsåret. Alla dessa framkommer inte i fakultetens statistik eftersom en del är inskrivna vid sin hemfakultet och endast är närvaroanmälda vid pedagogiska fakulteten. Våren 2005 antog fakulteten studerande till följande grundutbildningar: Klasslärarutbildning (kvot 64) Speciallärarutbildning (kvot 17) Ämneslärarutbildning i slöjdpedagogik (kvot 14) Ämneslärarutbildning i huslig ekonomi (kvot 7) Barnträdgårdslärarutbildning (kvot 47) Utbildning i allmän pedagogik (kvot 22) Statistik över sökande och antagna våren 2005 Klasslärare Sökande Sökande 1:a Antagna preferens Österbotten 213 (69%) 159 (68%) 51 (63%) Nyland 64 (21%) 46 (20%) 27 (33%) Åboland 16 (5%) 13 (6%) 4 (4%) Åland 5 (1%) 4 (2%) - Övriga 11 (4%) 8 (4%) - Totalt Speciallärare Sökande Sökande 1:a Antagna preferens Österbotten 118 (69,5%) 48 (70%) 15 (63%) Nyland 34 (20%) 14 (20%) 6 (25%) Åboland 11 (6,5%) 5 (7%) 2 (12%) Åland 2 (1%) 1 (1,5) - Övriga 5 (3%) 1 (1,5%) - Totalt Slöjdlärare Sökande Sökande 1:a Antagna preferens Österbotten 33 (75%) 17 (81%) 17 (85%) Nyland 4 (11%) 1 (5%) 1 (5%) Åboland 5 (11%) 2 (9%) 2 (10%) Åland 1 (2%) - - Övriga 1 (2%) 1 (5%) - Totalt

19 Lärare i huslig Sökande Sökande 1:a Antagna ekonomi preferens Österbotten 29 (69%) 12 (80%) 8 (67%) Nyland 10 (24%) 3 (20%) 4 (33%) Åboland 2 (5%) - - Åland 1 (2%) - - Övriga Totalt Barnträdgårds- Sökande Sökande 1:a Antagna Lärare preferens Österbotten 82 (79,6%) 26 (68%) 49 (89%) Nyland 14 (13,6%) 7 (18%) 6 (11%) Åboland 4 (3,9%) 4 (11%) - Åland 1 (0,9%) - - Övriga 2 (1,9%) 1 (3%) - Totalt Pedagogik Sökande Sökande 1:a Antagna preferens Österbotten 21 (87,5%) 14 (93%) 19 (95%) Nyland 3 (12,5%) 1 (7%) 1 (5%) Totalt Statistik över avlagda examina vid fakulteten PeD 4 PeL - PeM Klasslärare 43 PeM Specialpedagogik 26 PeK Barnträdgårdslärare 25 PeM Barnträdgårdslärare 3 PeM Utbildning i slöjdpedagogik 6 PeM Ämneslärarutbildning i huslig ekonomi 5 PeM Pedagogik 18 Pedagogiska studier för ämneslärare 41 Pedagogiska studier för yrkeslärare 13 Pedagogiska studier för speciallärare 9 Specialbarnträdgårdslärarexamen 10 Studiehandledare 14 14

20 2.3. Granskade avhandlingar för pedagogie magisterexamen 2005 Studerande Avhandlingens rubrik Handledare Alanko, Päivi & Övervikt ett samhällsproblem. En studie av Arvid Treekrem Järvinen Tea hushållslärares och elevers uppfattningar av hur övervikt behandlas i undervisningen av huslig ekonomi i den grundläggande utbildningen Berg, Magdalena & Enlund, Chatrine Småföretagares utbildningsbehov och attityder Michael Uljens till utbildning Berglund, Pia & Dimensioner i undervisning. Analys av Höglund, Ann slöjdundervisning baserad på Christina Nygren-Landgärds självinstruering Bergman, Marianne & Det lönar sig att läsa, man lär sig mycket! Herlin, Camilla En läsvaneundersökning bland Jan Sjöberg elever i årskurs sex Björklund, Sara Elever med ADHD samt AD/HD och Kaj Sjöholm Aspergers syndrom i skol- och hemmiljö. En kvalitativ fallstudie av Österbottniska klasslärares och föräldrars upplevelser av elever med ADHD eller AD/HD och Aspergers syndrom, tankar om samarbete mellan hem och skola samt integrering. Blomqvist, Carina & Gammal och ung möts i skolan Jan Sjöberg Helsing, Ulrika En kvalitativ studie av lärares och medfostrares uppfattningar av fostran och samarbete i medfostrarverksamheten Byggmästar, Camilla & Huslig ekonomi under 75 år. Arvid Treekrem Stenfors, Karin Läroämnets utveckling från 1927 till 2003 Byskata, Anette Trafikundervisning i förskolan. Marita Lindahl Pedagogers uppfattningar av trafikundervisning med förskolebarn Bäckström, Ann-Sofi & Handikapp? Än sen! Karin Linnanmäki Packalen, Emilia En fenomenologisk studie i hur elever i årskurs 6 uppfattar begreppet handikapp Djupsund, Ronnie Studiehandledning på högskolenivå. Michael Uljens En studie av handledning vid Vasa universitet. Ertovaara-Ekman, Sami Inklusion ett sätt att lära och Kristina Ström leva tillsammans. Bosniska specialpedagogikstuderandes tankar om inklusion och sin beredskap att inkludera elever i behov av särskilt stöd Evertsson, Linda-Marie Handarbetsundervisningen på 1930-talet Christina Nygren-Landgärds 15

2.3. Granskade avhandlingar för pedagogie magisterexamen 2005

2.3. Granskade avhandlingar för pedagogie magisterexamen 2005 2.3. Granskade avhandlingar för pedagogie magisterexamen 2005 Studerande Avhandlingens rubrik Handledare Alanko, Päivi & Övervikt ett samhällsproblem. En studie av Arvid Treekrem Järvinen Tea hushållslärares

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 FÖR PEDAGOGISKA FAKULTETEN VID ÅBO AKADEMI

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 FÖR PEDAGOGISKA FAKULTETEN VID ÅBO AKADEMI VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 FÖR PEDAGOGISKA FAKULTETEN VID ÅBO AKADEMI Fredrik Åman CHRISTINA NYGREN LANDGÄRDS, MARIANN SJÖHOLM & PETRA AUTIO (RED.) 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 5 1.1 Dekanus

Läs mer

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 10

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 10 PEDAGOGISKA FAKULTETEN VID ÅBO AKADEMI V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 10 Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi pärmfoto: arkiv/susanna Frände redigering: Anna-Maria Nordman Vasa 2011 2 FÖRORD

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING Sammanställt av Psykonets material på finska av Matti Laine & Harriet Eriksson 1. ALLMÄNT Vad är en specialpsykologutbildning?

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum [ES] 6 OCH 7 KAPITLENA 6 kap: Undervisnings- och examinationsspråket Sammanfattas i ES bilaga 2 Behandlas av styrelsen

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Den finlandssvenska skolans nivå

Den finlandssvenska skolans nivå 1 Den finlandssvenska skolans nivå Michael Uljens Med anledning av den pågående diskussionen om den finlandssvenska skolans nivå i relation till den finska skolan, presenterar jag nedan några synpunkter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2003 Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Red. Ledningsgruppen för grundutbildningarna

Verksamhetsberättelse 2003 Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Red. Ledningsgruppen för grundutbildningarna Verksamhetsberättelse 2003 Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi Red. Ledningsgruppen för grundutbildningarna Sammanställd av Minna Määttä och Jessica Aspfors med utgångspunkt i personalens redogörelser

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Linje 14 UTVECKLINGSPLAN 2013 2014. Foto: Dan Lindberg

Linje 14 UTVECKLINGSPLAN 2013 2014. Foto: Dan Lindberg Linje 14 UTVECKLINGSPLAN 2013 2014 Foto: Dan Lindberg Om Linje 14 Linje 14 har funnits som ett samarbete mellan Örebro universitet och Örebro kommun sedan 2003. Linje 14 ser gärna att fler ungdomar ska

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Handelshögskolan Åbo Akademis TOPPENHET inom utbildningen 2011-15 1 UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Den pedagogiska

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo).

Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo). Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo). Kontaktpersoner Professor Per-Olof Wickman, Koordinator per-olof.wickman@mnd.su.se 070-958 84 58, 08-1207 6591 Universitetslektor Iann

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Praxisnära forskning. TITLE Cover page

Praxisnära forskning. TITLE Cover page Praxisnära forskning TITLE Cover page En lärares lyckade lopp till ett lockande lektorat Helena Sagar Lärare NO och teknik Lektor Kullaviksskolan Lopp? En kommentar på Facebook från en joggingkompis i

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Umeå School of Educations (USE) ansvarsområde har definierats på den övergripande nivån av universitetsstyrelsen i ett beslut den 11 juni 2008.

Umeå School of Educations (USE) ansvarsområde har definierats på den övergripande nivån av universitetsstyrelsen i ett beslut den 11 juni 2008. UMEÅ UNIVERSITET Umeå School Of Education Kansliet Conny Saxin 2009 05 27 Till Rektor vid Umeå universitet Umeå School of Educations ansvar för fristående kurser Umeå School of Educations (USE) ansvarsområde

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Mötestid: Torsdagen den 14 augusti 2008 kl. 13.10-13.55. Närvarande: Carin Holmqvist ordförande Nils-Erik Eklund viceordförande, 50-58, 60

Mötestid: Torsdagen den 14 augusti 2008 kl. 13.10-13.55. Närvarande: Carin Holmqvist ordförande Nils-Erik Eklund viceordförande, 50-58, 60 Paragrafer: 50 60 Sidan 1 av 6 Mötestid: Torsdagen den 14 augusti 2008 kl. 13.10-13.55 Plats: Hotell Elvira, Eckerö Närvarande: Carin Holmqvist ordförande Nils-Erik Eklund viceordförande, 50-58, 60 Folke

Läs mer

Karlstads universitet och

Karlstads universitet och www.kau.se/ruc Regionalt utvecklingscentrum (RUC) är ett formaliserat nätverk mellan universitetet och kommunerna i regionen med syfte att genom gemensam verksamhet utveckla och fördjupa det för parterna

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

1(4) Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur

1(4) Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur 1(4) 8.4.2015 Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur Professuren i inre medicin, undervisningsspråk svenska Arbetsuppgifter, område, placering, lön Arbetsuppgifter och

Läs mer

Framgångsrik kunskapsutveckling

Framgångsrik kunskapsutveckling Åʦ k st e рнs för дn to a sär- h änssn! Framgångsrik kunskapsutveckling i särskolan Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 februari 2011 TALARE FRÅN Stockholm Toura Hägnesten Ewa Ghazi Malin Sandlund

Läs mer

Utbildningslinjen för Informationsteknologi

Utbildningslinjen för Informationsteknologi Utbildningslinjen för Informationsteknologi Jan Westerholm utbildningslinjeansvarig 27.8.2015 1 Fyra Fakulteter vid ÅA och deras utbildningslinjer 1. Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi kultur,

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.

Läs mer

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Linköpings Universitet Medicin och hälsa (IMH) ÖVERSIKT 07 Arbetsplatsindikator Övrigt Förutsättningar i organisationen Medarbetarsamtal och lönesamtal

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram

Utbildningsplan för. Masterprogram Reviderad av Grundutbildningsnämnden på uppdrag av Styrelsen för utbildningsvetenskap 2014-12-18 Dnr LiU-2014-00707 Utbildningsplan för Masterprogram inom det utbildningsvetenskapliga området med examen

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Lönepolicy. Beslutat av Personalchef. Gäller från 100101

Lönepolicy. Beslutat av Personalchef. Gäller från 100101 Lönepolicy Beslutat av Personalchef Gäller från 100101 Lönepolicy för Linnéuniversitetet Inledning Linnéuniversitetets lönepolicy skall skapa förutsättningar att attrahera och behålla medarbetare med rätt

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Kandidat- och magisterexamina som kan avläggas vid fakulteten

Kandidat- och magisterexamina som kan avläggas vid fakulteten HELSINGFORS UNIVERSITET Beteendevetenskapliga fakulteten Fakultetsrådets beslut 11.9.2012 PERMANENTA FÖRESKRIFTER FÖR EXAMINA OCH STUDIER VID BETEENDEVETENSKAPLIGA FAKULTETEN, GÄLLER FRÅN 11.9.2012 I fråga

Läs mer