Verksamhetsberättelse 2005 för Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse 2005 för Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi"

Transkript

1

2

3 Verksamhetsberättelse 2005 för Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi Anna-Lena Østern, Mariann Sjöholm & Petra Autio (red.) med hjälp av Nina Kallio, Katarina Lövholm-Rodas, Ann-May Nordmyr & Sebastian Ekholm 2005

4 Tarja Grahn-Björkqvist har designat pärmen. Överst finns årets doktorerade personer. Mittbilden är från dimissionen i december Bilden nederst är från dimissionen av magistrar i Tanzania, Morogoro december 2005.

5

6 1. Inledning Pedagogiska fakultetens uppdrag Dekanus har ordet Fakultetspresentation Fakultetsledningen Året i siffror och prestationer Granskade avhandlingar för pedagogie magisterexamen Granskade avhandlingar för pedagogie licentiatexamen Granskade avhandlingar för doktorsexamen (pedagogik) Extern utvärdering av Institutionen för barnpedagogik Personalen vid Pedagogiska fakulteten år Antal anställda per institution eller enhet Personalutvecklande och organisationsutvecklande verksamhet Personalplanen och personalpolitiskt program för Åbo Akademi Åbo Akademis arbetsklimatundersökning Institutionernas och enheternas verksamhet under året Institutionen för barnpedagogik Institutionen för lärarutbildning Ämnesgruppen tillämpad pedagogik Ämnesgruppen yrkespedagogik och universitetspedagogik Enheten för slöjdpedagogik och huslig ekonomi Ämnesgruppen kultur, språk och humaniora i lärarutbildningen Ämnesgruppen matematik och naturvetenskaper i lärarutbildningen Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik Enheten för specialpedagogik Forskning och forskarutbildning vid fakulteten Ledningsgrupp Verksamhet Doktorandtjänster och post doc-tjänster, forskarstuderande med stipendier samt forskarskola Antal forskarstuderande och forskarexamina Docenter vid pedagogiska fakulteten Forskning vid Pedagogiska fakulteten Publikationer och sakkunniguppdrag vid fakulteten Pedagogiska fakultetens serie Monografier, rapporter och vetenskapliga artiklar producerade vid fakulteten Mediemedverkan och populärvetenskapligt skrivande Plenumföreläsningar, gästföreläsningar, presentationer och föredrag Externa sakkunniguppdrag Åbo akademiinterna sakkunniguppdrag (förutom tidigare nämnda råd etc.) Ledningsuppdrag vid arrangerande av vetenskapliga symposier, kongresser, konferenser Deltagande i konferenser, utan presentation Läromedel

7 7. Vasa Övningsskola Internationell verksamhet Studiesocial verksamhet

8 1. Inledning 1.1. Pedagogiska fakultetens uppdrag Fakultetens bygger verksamhetsperioden på idén om hållbar utveckling socialt, kulturellt, ekonomiskt och miljömässigt. Idén om hållbar utveckling genomsyrar därmed planering och tillämpning på olika nivåer. En grundtanke är att pedagogisk verksamhet innehåller bilder av en framtid värd att leva i. Fakultetens mål är att nå högsta kvalitet på utbildning och forskning inom de pedagogiska vetenskaperna med speciellt beaktande av den finlandssvenska och tvåspråkiga befolkningsgruppens behov. Fakultetens uppdrag är därför att ta ett utbildnings- och forskningsansvar och initiera, genomföra och utvärdera den forskning och utbildning som ges vid fakulteten med beaktande av målgruppens behov av pedagogisk sakkunskap och expertis. Fakulteten strävar efter att som en del av universitetet Åbo Akademi profilera sig vetenskapligt, kulturbärande och internationellt Dekanus har ordet Jag vill tacka pedagogiska fakulteten för förtroendet att vara fakultetens dekanus treårsperioden I det följande vill jag sammanfatta speciellt år 2005 ur dekanusperspektiv. År 2005 har karakteriserats av arbete med att beakta undervisningsministeriets direktiv om produktivitet, och av att forma fakultetens verksamhet i enlighet med de resultatavtal som gjorts med rektor för Åbo Akademi. Personalen har sedan 2004 årliga utvecklingssamtal med sin närmaste förman. År 2005 knöts utvecklingssamtalet till ett lönesamtal. Försök gjordes att placera varje anställd i en kravnivå och dessutom i en personlig prestationsnivå. Det nya lönesystemet (DNL) implementeras Kraven utifrån möttes av kraven inifrån om att effektivera verksamheten så, att tyngdpunkten i fakultetens verksamhet flyttar från undervisning med betoning på grundexamen, till undervisning både för grundexamen och för forskarexamen och forskning; en tydligare forskningsprofil eftersträvas. Kraven inifrån hade också ett starkt samband med fakultetens sviktande ekonomiska underlag. Genom ett omsorgsfullt och dynamiskt arbete med personalplanen vid fakulteten skapades ett nytt underlag för, hur pedagogiska fakulteten på medellång sikt vill utveckla sin personalstruktur, vilka profileringar som fakulteten önskar göra och också hur fakulteten kan beakta de ekonomiska realiteter som universitetets resultatstyrning leder till. I arbetet med personalplanen framfördes också olika visioner om den magister och professionella lärare vi önskar utbilda. I detta sammanhang har dragkampen om Institutionen för barnpedagogik, dvs. om placeringsorten (Vasa eller Jakobstad), getts dels ekonomiska, dels politiska och sist kvalitativa utbildningsmässiga förtecken. Eftersom fakulteten representerar i synnerhet det sistnämnda har fakultetsrådet tydligt tagit ställning för att barnpedagogiken borde integreras med verksamheten vid campus i Vasa. Under året har innovationer med positiva förtecken genomförts. Detta gäller i synnerhet implementering av Bolognamodellen, vilket lett till en ökad medvetenhet om fokuseringar 3

9 och kvalitet i utbildningarna. En genomlysning av programstrukturer samt skapande av nya strukturer har gett utbildningarna tydligare konturer än tidigare. Processen kommer att fortgå inom de olika ledningsgrupper för utbildningar som inleder sin verksamhet En annan innovation, som kan få många positiva effekter på litet längre sikt, är ett beslut som fattats i Åbo akademis styrelse, nämligen att avskaffa institutioner och laboratorier och i stället införa ämnesgrupper som enhet inom fakulteten. Därmed stärks fakulteten, och mobilitet inom fakulteten underlättas. För pedagogiska fakultetens del innebär detta bl. a. möjligheter att samordna resurserna inom pedagogiken på nya sätt. Under 2005 har den månatliga fakultetstimmen varit personalens informations- och diskussions-forum. Inom personalen har de omfattande kraven på omorganisering och förändring lett till trötthetssymptom hos en del. Det finns rätt många äldre arbetstagare i personalen, en stor del av personalen har under många år pendlat mellan de olika orter pedagogiska fakulteten haft och har sin verksamhet förlagd. Att flytta till ett nytt campus så som vi gjorde i december 2003 har också krävt extra insatser på alla håll. En gemensam sammanhållen vision av vad som är drivande i verksamheten, vilken vision vi har om vad vi strävar efter, har gång på gång lyfts fram som en nödvändig förutsättning för en fungerande verksamhet. Personalidé och medarbetarskap Jag har olika sammanhang för fram tanken om att forma fungerande team inom ämnesgrupperna. Ett team består av 5-7 personer. Teamet bygger på att personerna som ingår i teamet är olika och alla bidrar med sina kunskaper och perspektiv. Ett team får inte vara låst, det har en brinntid och måste för att hållas levande öppnas för nya konstellationer. Teamen vid pedagogiska fakulteten har denna möjlighet till att formas, verka för en viss tid, med en viss målsättning, för att så omformas enligt nya behov och utmaningar. Genom allas delaktighet skapas engagemang och förutsättningar för en god arbetsplats. Inspirerad av John Steinberg vill jag formulera några teser som beskriver en god arbetsplats: Varje enskild i personalen gör sitt bästa utifrån sin förmåga och erfarenhet, har de studerandes bästa för ögonen, är öppen för förbättringar och har en vilja att ständigt utvecklas, utmanar etablerade mönster om han eller hon har ett bättre förslag, är prestigelös, öppen och rättfram i samarbete med andra, är kostnadsmedveten och vet att allt har en prislapp. Den goda arbetsplatsen har tro på framtiden, medarbetarna har också tro på sig själva. De formulerar sitt behov av meningsfullhet i arbete och behovet av kvalitet. De kan ta ansvar, har samarbetsförmåga och självinsikt. De kan ingå i och bygga nätverk, är inställda på kreativa problemlösningar och har kraft att ta initiativ. 4

10 Tack till medarbetarna Med facit i handen gällande perioden vill jag tacka mina kollegor på olika nivåer i det hierarkiska system vi ingår i också lokalt. Vår lokala rektor Sven-Erik Hansén har med diplomati och kraft tagit ansvar för utrikespolitiken. Han har dessutom vid varje internt festligt tillfälle deltagit med ett väl förberett tal, som haft substans. Fakultetsadministrationen har med stor energi till utmattningsgränsen engagerat sig i fakultetens angelägenheter. Jag vill tacka för det mycket goda samarbetet med fakultetsdirektör Mariann Sjöholm och hennes kansli. Jag vill också uttrycka min uppskattning för ett väl påläst, aktivt och konstruktivt fakultetsråd. Jag vill tacka alla institutionsföreståndare och institutionsråd, liksom alla ledningsgrupper och arbetsgrupper. Slutligen vill jag tacka alla som ingått i personalen vid pedagogiska fakulteten under min dekanusperiod för en oförtröttlig insats för våra studerande. Tack vare er har vi utmärkta resultat vad gäller såväl magisterexamina som doktorsexamina år Ett speciellt tack till alla som arbetat inom TEPT-projektet under de tio år projektet existerat. Ett speciellt tack går också till de personer som arbetat fram en representativ hemsida för pedagogiska fakulteten. Hittills har dekanatet varit ett förtroendeuppdrag som skulle skötas vid sidan av den professur personen innehar. Jag har aktivt bidragit till att synliggöra behovet av en hjälpresurs för dekanus vid en så stor fakultet som vår vid Åbo Akademi. Jag har också aktivt diskuterat med mina professorskollegor för att finna en dekanus som har både lust och kraft att vara dekanus, och vi valde en sådan person för perioden En god bild av en fungerande fakultetsledare är bilden av en ledare som bärs av sin personal (inte en ledare som försöker bära fakulteten). Jag önskar tillträdande dekanus Christina Nygren-Landgärds kraft och kreativitet att leda en av Svenskfinlands viktigaste arbetsplatser! Vasa i januari 2006 Anna-Lena Østern Pedagogiska fakultetens dekanus

11 2. Fakultetspresentation Pedagogiska fakulteten sammanställer för tredje året i rad en verksamhetsberättelse över det gångna året. Syftet är att presentera den verksamhet som pågått inom fakulteten under året genom att konkretisera detta i form av en verksamhetsberättelse. Ett utmärkande drag för pedagogiska fakulteten är att fakulteten har en omfattande grundutbildning. Fakulteten kan sägas vara en stark finlandssvensk kulturinstitution eftersom vårt huvuduppdrag är att förse Svenskfinland med kvalitativt god pedagogisk kompetens, utbilda goda lärare och pedagogiska experter. Under 2005 nåddes målen för doktorsexamina, vilket tyder på att den ökade satsningen på forskarutbildning vid fakulteten börjar ge resultat. Ett krävande arbete med planering och genomförande av de reformer som initierats nationellt av Undervisningsministeriet och av Åbo Akademi centralt har genomförts. Några utmärkande drag under år 2005 är den stegvisa implementeringen av Bolognamodellen med master- resp. bachelorexamen, inklusive MinPlan och egenlärare för nya studerande. Forskarskolan Bildning och senmodernitet inledde sin verksamhet. DAKO-projektet erhöll EU-finansiering och en ny, mera virtuell yrkeslärarutbildning prövas. En extra utbildning Från diplomingenjör till mattelärare har genomförts. För personalen har individuell lönesättning inneburit en ny verksamhetskultur med redovisning av egna prestationer. Indelningen i ämnesgrupper en innovation som är avsedd att stärka utvecklingen inom vetenskapsområden och deldiscipliner. Ledningsgrupper för olika utbildningar har skapats och fått en representativ sammansättning, som skall säkra att fakultetens olika röster hörs. (Ledningsgrupperna börjar verka 2006). Fakulteten har fått ett nytt huvudämne i vuxenpedagogik. TEPT-projektet i Tanzania har pågått under tio års tid, med utmärkt resultat. Projektet avslutades i december 2005 med dimission vid Morogoro Teacher College. Fakulteten tackar professor Hansén och professor Lahtinen, som tillsammans med planerare Terese Ahlström och överassistent Kristina Ström (och många andra lärare) oförtröttligt genomfört denna u-landsverksamhet som en del av den uppgift fakulteten gör för mänskligheten. 6

12 Pedagogiska fakulteten består 2005 av följande institutioner och enheter: Institutionen för barnpedagogik Institutionen för lärarutbildning Enheten för slöjdpedagogik och huslig ekonomi Ämnesgrupper: Tillämpad pedagogik Yrkes- och universitetspedagogik Matematik och naturvetenskaper i lärarutbildningen Kultur, språk och humaniora i lärarutbildningen Institutionen för pedagogik, vuxenpedagogik och specialpedagogik Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik Enheten för specialpedagogik Fakultetens institutioner och enheter arbetar målmedvetet med att stärka sina profilområden och sina positioner inom forskningen genom att profilområden utvecklas och byggs upp. Vid årets slut har följande ämnesgrupper bildats vid pedagogiska fakulteten. Ämnesgrupperna inleder sin verksamhet i januari Enhetsledare utses av fakultetsrådet: Ämnesgruppen för tillämpad pedagogik och pedagogik med inriktning på yrkesundervisningens didaktik Ämnesgruppen för språk- och kulturvetenskapernas didaktik Ämnesgruppen för matematikens, naturvetenskapernas och idrottens didaktik Enheten för specialpedagogik Enheten för slöjdpedagogik och huslig ekonomins didaktik Enheten för barnpedagogik Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik Enheten för yrkespedagogik och universitetspedagogik Följande ledningsgrupper har etablerats och kommer att verka under perioden : Ledningsgruppen för klasslärarutbildning Ledningsgruppen för specialärarutbildning Ledningsgruppen för ämneslärarutbildning Ledningsgruppen för barnträdgårdslärarutbildning Ledningsgruppen för slöjdlärarutbildning Ledningsgruppen för utbildning i huslig ekonomi Ledningsgruppen för yrkeslärarutbildning Ledningsgruppen för forskarutbildning Ledningsgruppen för samhällsservice Ledningsgruppen för utbildningen i allmän pedagogik Ledningsgruppen för utbildningen i vuxenpedagogik 7

13 Grundutbildningar vid fakulteten Klasslärarutbildning Ämneslärarutbildning i teknisk slöjd och textilslöjd Ämneslärarutbildning i huslig ekonomi Speciallärarutbildning Barnträdgårdslärarutbildning Utbildning i allmän pedagogik Behörighetsgivande studier Pedagogiska studier för ämneslärare Pedagogiska studier för yrkeslärare Studiehandledarutbildning Studier för speciallärare Studier för specialbarnträdgårdslärare Trafiklärarutbildning Studier på ämnesstudienivå och fördjupad nivå (utöver huvudämnena) Gymnastik Bildkonst Dramapedagogik Engelska Matematik Finska Huslig ekonomi Vuxenpedagogik Pedagogiska fakultetens hemsida Pedagogiska fakultetens hemsida har arbetats fram av vår IT-specialplanerare Ola Österbacka i samarbete med webb-sekreterare Tarja Grahn-Björkqvist med medhjälpare. Fakultetens hemsida uppdateras regelbundet, med hjälp av olika ämnesgruppers bidrag. Fakultetens interna högtidligheter dokumenteras oftast med hjälp av Ola Österbacka och bilderna kan ses under rubriken Aktuellt. Adressen till hemsidan är: Nationellt arbete med Bolognaprocessen inom VOKKE Under de två år arbetet med Bolognaprocessen pågått har dekanus deltagit i VOKKEdelegationens arbete. Alla olika avdelningar inom VOKKE har haft företrädare från fakulteten. Fakulteten valde att inte bilda en egen avdelning för svenskspråkig lärarutbildning, utan våra representanter har ingått i olika nationella avdelningar. Mera om VOKKE på hemsidan 8

14 2.1. Fakultetsledningen Professor Anna-Lena stern har under året varit fakultetens dekanus och ordförande i fakultetsrådet vid pedagogiska fakulteten. Akademilektor Ria Heilä-Ylikallio har fungerat som ordförandes suppleant i fakultetsrådet. Professor Marita Lindahl har fungerat som prodekanus. Fakultetsrådet professor Kaj Sjöholm professor Ole Björkqvist professor Ulla Lahtinen professor Sven-Erik Hansén lektor Kerstin Sandén professor Maija Grönholm amanuens Juha Hartvik lärare Therese Backlund-Smulter lektor Carita Björkstrand professor Marita Lindahl ped. stud. Ann-Sofi Bäckström ped. stud. Maria Knuts ped. stud. Sabina Lindblad ped. stud. Tony Björk (suppl. professor Michael Uljens) (suppl. Lektor Göran Björk) (suppl. överassistent Kristina Ström) (suppl. forskningsledare Jan Sjöberg) (suppl. rektor Gun Jakobsson) (suppl. forskningsledare Christina Nygren-Landgärds) (suppl. forskningsledarearvid Treekrem) (suppl. lektor Jan-Erik Romar) (suppl. akademilektor Irmeli Palmberg) (suppl. lektor Marita Eklund) (suppl. ped. stud. Minttu Myllynen) (suppl. ped. stud. Minna Lindberg) (suppl. ped. Stud. Camilla Ekberg) (suppl. ped. stud. Frida Carlsson) Fakultetsrådet har sammanträtt till 15 möten. Fakultetskansliet Vid fakultetskansliet och arbetar Fakultetsdirektör Mariann Sjöholm. Studiechef Petra Autio (moderskapsledig), vik. Nina Kallio Planerare Michaela Lithén IKT-specialplanerare Ola Österbacka Amanuens Agneta Eriksson Amanuens Nina Kallio, vik. Pia Rönnlund (moderskapsledig), vik. Jenni Vuorenmaa Avdelningssekreterare Maj-Britt Back (bl.a. studieprestationsregistret) Avdelningssekreterare Ann-May Nordmyr (antagningar, allmänna ärenden) Avdelningssekreterare Catharina Thors-Mäkinen Redaktionssekreterare/ webbsekreterare Tarja Grahn-Björkqvist Fakultetsdirektören leder också följande administrativa personal: Nina Bäckman, byråsekreterare Carina Strömfors-Iilahti (80%), byråsekreterare Maria Neidhart (deltid, Helsingfors), byråsekreterare Ledningsgrupper Ett antal ledningsgrupper har fungerat under

15 Ledningsgruppen för grundutbildningarna/ Bolognaprocessen, ordf. dekanus Anna-Lena Østern Ledningsgruppen för ämneslärarutbildningarna, ordf. lektor Lars Burman Ledningsgruppen för forskarutbildning, ordf. prof. Sven-Erik Hansén Ledningsgruppen för antagning, ordf. lektor Marita Eklund Samarbetsnämnd En samarbetsnämnd för den svenska lärarutbildningen, särskilt ämneslärarutbildningen, ordf. under första delen av året prof. Sven-Erik Hansén, under senare delen akademilektor Ria Heilä-Ylikallio Arbetsgrupper Under året har följande arbetsgrupper (tillsatta av fakultet eller institution) varit verksamma: IT-strategiarbetsgruppen under ledning av Ole Björkqvist (har förnyat fakultetens IT-strategi) MedIT arbetsgruppen under ledning av Tom Gullberg (har avgett rapport) Arbetsgrupp för uppgörande av ny personalplan, under ledning av dekanus Anna-Lena Østern Kort årsberättelse för verksamhetsåret 2005 Fakultetsdirektör Mariann Sjöholm har sänt följande årsberättelse till Åbo Akademi centralt: Året kännetecknades av en rad reformer, som alla krävde mycket engagemang av personalen. Arbetet inom det nationella utvecklingsprojektet på det pedagogiska området (VOKKE) för att granska och utveckla studierna i Bologna-reformens anda, innebar stort engagemang både nationellt och inom fakulteten. Samtidigt aktualiserades det nya lönesystemet, en ny organisationsmodell för fakultetens interna förvaltning i och med slopandet av institutioner och en stundtals livlig diskussion om placeringen av utbildningen av barnträdgårdslärare, där fakulteten upprepade sin tidigare uttalade ståndpunkt. Fakulteten tog också emot ett stort antal utländska besökare under året, som, utgående från de finländska resultaten i den s.k. Pisa-undersökningen, ville bekanta sig med den finländska lärarutbildningen. I mars arrangerades en konferens kring detta tema benämnd Den finlandssvenska skolan i globalt perspektiv. Utöver det ovan nämnda fortgick verksamheten vid fakulteten med full styrka; fakulteten utexaminerade förväntat antal doktorer och överskred sin målsättning visavi magisterexamina. Bland de utexaminerade magistrarna fanns 18 studerande i Tanzania, där fakulteten avslutade sin andra magisterutbildning. Forskning och forskningsanknuten verksamhet Forskningen vid fakulteten sker, förutom inom huvudämnena pedagogik, specialpedagogik och slöjdpedagogik inom en mängd olika deldiscipliner på det pedagogiska området. Den nya forskarskolan benämnd Lärande och bildning i det senmoderna samhället inledde med sex forskarstudieplatser. Medel för forskarstudieplatser beviljade av Svenska Kulturfonden och Åbo Akademi. Forskarskolan avser att tvärvetenskapligt belysa frågan om hur den västerländska mänskans bildning kan 10

16 eller bör gestaltas i en s.k. postindustriell kunskapsekonomi. Bildnings- och lärandefrågan hanteras ur både ett kompetens- och ett identitetsperspektiv. Samarbetet med Umeå universitet fortgick inom det s.k. LUIS-projektet, specifikt i form av ett resurscenter, Center of Excellence i slöjdpedagogik. Bland övriga nordiska projekt, där fakulteten var involverad, fortsatte bl.a. Nordplusnätverket Till bords i Norden Övriga välfungerande Nordplusnätverk gäller bl.a. nordiska språk och drama, nätverket i miljöpedagogik och det samnordiska nätverksprojekt benämnt Values in Education (VALID). Inom den tillämpade pedagogiken sker forskningen kring två huvudtemata. Det första temat är orienterat kring frågan om hur lärare beskriver sitt arbete under perioder av både innehållsliga och organisatoriska förändringar. Som exempel på detta kan nämnas forskningsprojektet Lärarens liv och arbete som syftar till att fånga in de grundläggande drag som konstituerar lärarens arbete. Det andra temat rörande lärandeprocesser utgår från de studerandes perspektiv. Ett av projekten inom detta område är Möte med medier ett barn- och ungdomsperspektiv. Undervisning och utvecklingsarbete Ämnet vuxenpedagogik fick genom en förordningsförändring status som huvudämne vid Åbo Akademi och pedagogiska fakulteten från 1 augusti Huvudämnesstuderande antogs dock inte ännu hösten 2005 emedan tid och resurser för planering inte funnits i tillräcklig grad. Det intensiva arbetet med utvecklandet av utbildningarna inom det s.k. VOKKE-projektet, liksom arbetet inom det s.k. KasVi-projektet resulterade också i intensifierade kontakter mellan ämnesdidaktiker på nationell nivå särskilt då det gäller utvecklandet av virtuella nätverk. Fakulteten fortsatte med de extra lärarutbildningarna. Nya utbildningar under året var bl.a. den grupp diplomingenjörer, som genomförde sina pedagogiska studier under hösten, som ett led i den behörighetsgivande utbildningen Från diplomingenjör till mattelärare. En annan ny, stor grupp var blivande lärare för yrkesinstitut och andra stadiets läroanstalter som genom projektfinansiering från Europeiska Strukturfonden bereddes möjlighet att avlägga pedagogiska studier för lärare. Samhällslärans nya roll som självständigt ämne i skolan innebär också en större fokusering på ämnet och inom det nationella projektet Medborgarinflytande och lärarutbildning anordnades 28 maj seminariet Skola och demokrati med föredragshållare från Finland och övriga Norden. Rektor tillsatte i mars en ny samarbetsnämnd för svensk lärarutbildning, särskilt ämneslärarutbildning under ledning av akademilektor Ria Heilä-Ylikallio. Nämnden består av företrädare för samtliga fem universitet, som ansvarar för utbildning av ämneslärare på svenska. Nämnden arbetar framför allt med att synliggöra ämneslärarutbildningen och ämnesläraryrket. 11

17 Utnämningar Kansler utnämnde PeD Christina Nygren-Landgärds till professor i slöjdpedagogik från Professor Karin Taube utnämndes av kansler till docent i specialpedagogik, företrädesvis läsinlärning och läs- och skrivsvårigheter. Rektor utnämnde PeD Jan Sjöberg till akademilektor i pedagogik, företrädesvis didaktik samt utnämnde FD Tom Gullberg till en omändrad tjänst som akademilektor i historiens och samhällslärans didaktik Disputationer Följande personer disputerade under året: FM Ellinor Siliuas-Ahonen disputerade i pedagogik den 17 juni på en avhandling benämnd Lärande som text. En dramapedagogiskt förankrad läsning av det kroppsliga, rumsliga och retoriska i kunskapsbildande processer. PeM Anna Slotte-Lüttge disputerade i pedagogik den 14 oktober på en avhandling benämnd Ja vet int va de heter på svenska. Interaktion mellan tvåspråkiga elever och deras lärare i en enspråkig klassrumsdiskurs. PeM Mia Porko-Hudd disputerade i pedagogik den 25 november på en avhandling med titeln Under ytan, vid ytan och ovanför ytan. Analys av tanken bakom tre läromedel i slöjd. FM Eva Larzén disputerade i pedagogik den 19 december på en avhandling benämnd In Pursuit of an Intercultural Dimension in EFL-Teaching. Exploring Cognitions among Finland-Swedish Comprehensive School Teachers Året i siffror och prestationer Fakulteten hade under år 2005 sammanlagt 1341 närvaroanmälda studerande. Utöver dessa hade fakulteten även studerande som under året varit frånvaroanmälda. Fakultetens studerande fördelar sig över fakultetens institutioner på följande sätt: Inst Grundexamen Forskarstud. Kompletterare Fristående Från Summa andra universitet PI LI SPI BI ** 231* * i denna siffra ingår studerande på fakultetens deltidsutbildningar; utbildning för studiehandledare, pedagogiska studier för yrkeslärare, pedagogiska studier för speciallärare ** i denna siffra ingår studerande som sedan tidigare har en examen från fakulteten men som nu kompletterar sina tidigare studier. 12

18 Utöver ovannämnda studerandegrupper studerade ca 70 ämneslärare vid Institutionen för lärarutbildning under läsåret. Alla dessa framkommer inte i fakultetens statistik eftersom en del är inskrivna vid sin hemfakultet och endast är närvaroanmälda vid pedagogiska fakulteten. Våren 2005 antog fakulteten studerande till följande grundutbildningar: Klasslärarutbildning (kvot 64) Speciallärarutbildning (kvot 17) Ämneslärarutbildning i slöjdpedagogik (kvot 14) Ämneslärarutbildning i huslig ekonomi (kvot 7) Barnträdgårdslärarutbildning (kvot 47) Utbildning i allmän pedagogik (kvot 22) Statistik över sökande och antagna våren 2005 Klasslärare Sökande Sökande 1:a Antagna preferens Österbotten 213 (69%) 159 (68%) 51 (63%) Nyland 64 (21%) 46 (20%) 27 (33%) Åboland 16 (5%) 13 (6%) 4 (4%) Åland 5 (1%) 4 (2%) - Övriga 11 (4%) 8 (4%) - Totalt Speciallärare Sökande Sökande 1:a Antagna preferens Österbotten 118 (69,5%) 48 (70%) 15 (63%) Nyland 34 (20%) 14 (20%) 6 (25%) Åboland 11 (6,5%) 5 (7%) 2 (12%) Åland 2 (1%) 1 (1,5) - Övriga 5 (3%) 1 (1,5%) - Totalt Slöjdlärare Sökande Sökande 1:a Antagna preferens Österbotten 33 (75%) 17 (81%) 17 (85%) Nyland 4 (11%) 1 (5%) 1 (5%) Åboland 5 (11%) 2 (9%) 2 (10%) Åland 1 (2%) - - Övriga 1 (2%) 1 (5%) - Totalt

19 Lärare i huslig Sökande Sökande 1:a Antagna ekonomi preferens Österbotten 29 (69%) 12 (80%) 8 (67%) Nyland 10 (24%) 3 (20%) 4 (33%) Åboland 2 (5%) - - Åland 1 (2%) - - Övriga Totalt Barnträdgårds- Sökande Sökande 1:a Antagna Lärare preferens Österbotten 82 (79,6%) 26 (68%) 49 (89%) Nyland 14 (13,6%) 7 (18%) 6 (11%) Åboland 4 (3,9%) 4 (11%) - Åland 1 (0,9%) - - Övriga 2 (1,9%) 1 (3%) - Totalt Pedagogik Sökande Sökande 1:a Antagna preferens Österbotten 21 (87,5%) 14 (93%) 19 (95%) Nyland 3 (12,5%) 1 (7%) 1 (5%) Totalt Statistik över avlagda examina vid fakulteten PeD 4 PeL - PeM Klasslärare 43 PeM Specialpedagogik 26 PeK Barnträdgårdslärare 25 PeM Barnträdgårdslärare 3 PeM Utbildning i slöjdpedagogik 6 PeM Ämneslärarutbildning i huslig ekonomi 5 PeM Pedagogik 18 Pedagogiska studier för ämneslärare 41 Pedagogiska studier för yrkeslärare 13 Pedagogiska studier för speciallärare 9 Specialbarnträdgårdslärarexamen 10 Studiehandledare 14 14

20 2.3. Granskade avhandlingar för pedagogie magisterexamen 2005 Studerande Avhandlingens rubrik Handledare Alanko, Päivi & Övervikt ett samhällsproblem. En studie av Arvid Treekrem Järvinen Tea hushållslärares och elevers uppfattningar av hur övervikt behandlas i undervisningen av huslig ekonomi i den grundläggande utbildningen Berg, Magdalena & Enlund, Chatrine Småföretagares utbildningsbehov och attityder Michael Uljens till utbildning Berglund, Pia & Dimensioner i undervisning. Analys av Höglund, Ann slöjdundervisning baserad på Christina Nygren-Landgärds självinstruering Bergman, Marianne & Det lönar sig att läsa, man lär sig mycket! Herlin, Camilla En läsvaneundersökning bland Jan Sjöberg elever i årskurs sex Björklund, Sara Elever med ADHD samt AD/HD och Kaj Sjöholm Aspergers syndrom i skol- och hemmiljö. En kvalitativ fallstudie av Österbottniska klasslärares och föräldrars upplevelser av elever med ADHD eller AD/HD och Aspergers syndrom, tankar om samarbete mellan hem och skola samt integrering. Blomqvist, Carina & Gammal och ung möts i skolan Jan Sjöberg Helsing, Ulrika En kvalitativ studie av lärares och medfostrares uppfattningar av fostran och samarbete i medfostrarverksamheten Byggmästar, Camilla & Huslig ekonomi under 75 år. Arvid Treekrem Stenfors, Karin Läroämnets utveckling från 1927 till 2003 Byskata, Anette Trafikundervisning i förskolan. Marita Lindahl Pedagogers uppfattningar av trafikundervisning med förskolebarn Bäckström, Ann-Sofi & Handikapp? Än sen! Karin Linnanmäki Packalen, Emilia En fenomenologisk studie i hur elever i årskurs 6 uppfattar begreppet handikapp Djupsund, Ronnie Studiehandledning på högskolenivå. Michael Uljens En studie av handledning vid Vasa universitet. Ertovaara-Ekman, Sami Inklusion ett sätt att lära och Kristina Ström leva tillsammans. Bosniska specialpedagogikstuderandes tankar om inklusion och sin beredskap att inkludera elever i behov av särskilt stöd Evertsson, Linda-Marie Handarbetsundervisningen på 1930-talet Christina Nygren-Landgärds 15

2.3. Granskade avhandlingar för pedagogie magisterexamen 2005

2.3. Granskade avhandlingar för pedagogie magisterexamen 2005 2.3. Granskade avhandlingar för pedagogie magisterexamen 2005 Studerande Avhandlingens rubrik Handledare Alanko, Päivi & Övervikt ett samhällsproblem. En studie av Arvid Treekrem Järvinen Tea hushållslärares

Läs mer

Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi Verksamhetsberättelse för 2004. Anna-Lena Østern, Mariann Sjöholm, Petra Autio och Nina Kallio (red.

Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi Verksamhetsberättelse för 2004. Anna-Lena Østern, Mariann Sjöholm, Petra Autio och Nina Kallio (red. Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi Verksamhetsberättelse för 2004 Anna-Lena Østern, Mariann Sjöholm, Petra Autio och Nina Kallio (red.) 2 1. Inledning 4 1.1. Pedagogiska fakultetens uppdrag 4 1.2.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING

INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING Institutionsrådets möte onsdagen den 25 maj 2005 kl. 13.15 i rum F607 1. Konstaterande av mötets beslutförhet (KS) 2. Utlåtande om förslag till beräkning av arbetstid

Läs mer

2.4. Granskade avhandlingar för pedagogie magisterexamen 2004

2.4. Granskade avhandlingar för pedagogie magisterexamen 2004 19 2.4. Granskade avhandlingar för pedagogie magisterexamen 2004 Studerande Avhandlingens namn Handledare Aremaa, Tomi Musik och ungdomar. En fallstudie forsk.led. Jan Sjöberg om musiklyssnande Backman,

Läs mer

Möte 8, rum C305 tisdagen den 2 oktober 2001 kl mötet ajournerades till måndagen den 8 oktober 2001 kl

Möte 8, rum C305 tisdagen den 2 oktober 2001 kl mötet ajournerades till måndagen den 8 oktober 2001 kl Möte 8, rum C305 tisdagen den 2 oktober 2001 kl. 13.15-15.25 mötet ajournerades till måndagen den 8 oktober 2001 kl. 12.15-13.15, ordf. LIR 8, ärende 1: Konstaterande av mötets beslutförhet Enligt Instruktionen

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 FÖR PEDAGOGISKA FAKULTETEN VID ÅBO AKADEMI

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 FÖR PEDAGOGISKA FAKULTETEN VID ÅBO AKADEMI VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 FÖR PEDAGOGISKA FAKULTETEN VID ÅBO AKADEMI Fredrik Åman CHRISTINA NYGREN LANDGÄRDS, MARIANN SJÖHOLM & PETRA AUTIO (RED.) 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 5 1.1 Dekanus

Läs mer

Pedagogiska fakulteten

Pedagogiska fakulteten 54 Pedagogiska fakulteten Examina Vid Pedagogiska fakulteten kan man avlägga pedagogie magisterexamen omfattande 160 sv samt pedagogie kandidatexamen omfattande 120 sv. Läsåret 2004-2005 antas studerande

Läs mer

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 10

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 10 PEDAGOGISKA FAKULTETEN VID ÅBO AKADEMI V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 10 Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi pärmfoto: arkiv/susanna Frände redigering: Anna-Maria Nordman Vasa 2011 2 FÖRORD

Läs mer

Pedagogiskt arbete Linköpings universitet

Pedagogiskt arbete Linköpings universitet Pedagogiskt arbete Linköpings universitet Glenn Hultman Professor i Pedagogiskt arbete Göteborgs universitet Mötesplats CUL 26-27 oktober 2010 Pedagogiskt arbete Filosofiska fak. rapport: lärarutbildningens

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education

Läs mer

PEDAGOGISKA FAKULTETEN VID ÅBO AKADEMI

PEDAGOGISKA FAKULTETEN VID ÅBO AKADEMI PEDAGOGISKA FAKULTETEN VID ÅBO AKADEMI VERKSAMHETSBERÄTTELSE E 2009 Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi redigering: Anna-Maria Nordman pärmfoto: Anna Smedlund Vasa 2010 2 FÖRORD 2009 ETT ÅR AV FÖRÄNDRINGAR!

Läs mer

PISA och lärarutbildningen. Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra?

PISA och lärarutbildningen. Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra? PISA och lärarutbildningen. l Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra? Michael Uljens prefekt Åbo Akademi OM DE SVENSKA SKOLORNAS RESULTAT I PISA 2009 Svenska Kulturfonden Seminarium 18.5.2011 PISA i vår

Läs mer

Kandidatstudier år 1

Kandidatstudier år 1 Kursnamn Omf. Kod Lärare Period Tid Auditorium Kandidatstudier år 1 GRUNDSTUDIER 1 5 sp 620101 Östman Period 1-2 Perspektiv på funktionsnedsättning I 5 sp 620001.8 Östman Period 2 Stöd för lärande i läsning

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015 Helsingfors universitet / Institutionen för beteendevetenskaper Utbildning i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING

INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING Institutionsrådets möte onsdagen den 9 februari 2005 kl. 9.15 i rum F406 1. Konstaterande av mötets beslutförhet (KS) 2. Förslag till kurser inom studiehelheten Språk

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Kandidatstudier år 1

Kandidatstudier år 1 Kursnamn Omf. Kod Lärare Period Tid Auditorium Kandidatstudier år 1 GRUNDSTUDIER Tillämpad pedagogik och samhällsutveckling 5 sp 641201.0 Svedlin Period 1 Pedagogisk psykologi I 5 sp 641202.0 Timlärare

Läs mer

Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi

Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi Henrik Saxén Åbo Akademi Europeisk utveckling Bolognaprocessen: Officiell målsättningen inte att skapa ett homogent utbildningssystem utan jämförbarhet

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Småbarnspedagogik syfte, föreläsare och innehåll

Småbarnspedagogik syfte, föreläsare och innehåll Småbarnspedagogik 2008-2016 syfte, föreläsare och innehåll Under de åtta år som projektet pågick så var det många föreläsare som medverkade under de seminariedagar som anordnades på. Vid varje projektstart

Läs mer

Målen för lärarutbildningen 2013 2016

Målen för lärarutbildningen 2013 2016 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet Juridiska fakulteten Matris för bedömning av pedagogiska meriter Godkänd vid fakultetsrådets möte 15.4.2014 Matrisen används fr.o.m. 1.8.2014 vid bedömningen av pedagogiska meriter hos sökande till s-

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i elektronik. 1. Ämnesbeskrivning. 2. Utbildningens mål

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i elektronik. 1. Ämnesbeskrivning. 2. Utbildningens mål Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i elektronik Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid MDH, 07-06-14. 1. Ämnesbeskrivning Elektronikämnet spänner över ett stort område, alltifrån

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet. STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid MDH, 07-06-14. 1. Ämnesbeskrivning Datavetenskap är ett brett ämne som omfattar de teoretiska

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum [ES] 6 OCH 7 KAPITLENA 6 kap: Undervisnings- och examinationsspråket Sammanfattas i ES bilaga 2 Behandlas av styrelsen

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning

Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning 23.2.2015 Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning Førsteamanuensis Anne Fyhn: Hur identifiera matematiskt tänkande i arbetet inom hantverksämnen? Exempel från hur matematiklärare

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt i universietets lokala regler för utbildning på forskarnivå. I universitetets arbets-, besluts- och delegationsordningar

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH VÅRDVETENSKAP 61 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen

Läs mer

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Åbo Akademi är ett internationellt framstående forskningsuniversitet med ett brett svenskspråkigt utbildningsansvar i Finland med campus i Åbo,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Stallet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Nordic Master Program in Education with orientation towards Action Research 120 Higher

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp Teaching Programme in Early Years Education Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer ULFÖG Grundnivå MIUN 2011/411

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Pedagogisk portfölj. Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset

Pedagogisk portfölj. Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset Pedagogisk portfölj Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset Ann-Charlotte Falk Leg. Sjuksköterska, Docent, Omvårdnadsansvarig PMI, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret LÄSÅRSPLANEN FÖR ISNÄS SKOLA OCH FÖRSKOLA 2012-2013 Behandling: Personalmöte 13.08.2012 Direktionen 01.10.2012 Underskrifter: Isnäs, 01.10.2012 Mikael von Martens direktionsordförande Laura Ståhl tf. föreståndare

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Utbildningspolitiskt ställningstagande Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap.

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap. BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar@uka.se 2016-05-02 42-402-15 Högskolan i Gävle Rektor Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen 1 BESLUT ENGELSKA 2010/4 UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2010 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer

Läs mer

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan 2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tistelstången 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid. oktober 2015

Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid. oktober 2015 Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid oktober 2015 Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom UKF, Lomma kommun - Målformulering Alla medarbetare

Läs mer

Ansökan om rätt att utfärda receptarieexamen Umeå universitet ges rätt att ufärda receptarieexamen.

Ansökan om rätt att utfärda receptarieexamen Umeå universitet ges rätt att ufärda receptarieexamen. Umeå universitet Utvärderingsavdelningen Sara Karlsson BESLUT 2003-02-11 Reg.nr 641-786-02 Ansökan om rätt att utfärda receptarieexamen Umeå universitet ges rätt att ufärda receptarieexamen. Ansökan Umeå

Läs mer

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING Sammanställt av Psykonets material på finska av Matti Laine & Harriet Eriksson 1. ALLMÄNT Vad är en specialpsykologutbildning?

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Mångvetenskapliga studiehelheter Utbildning, organisation och förvaltning Studieperiod Kod Lärare Datum F A Auditorium. Palomäki P1/P2.

Mångvetenskapliga studiehelheter Utbildning, organisation och förvaltning Studieperiod Kod Lärare Datum F A Auditorium. Palomäki P1/P2. Mångvetenskapliga studiehelheter Utbildning, organisation och förvaltning 35 35 Studier i utbildning, organisation och förvaltning (5 sp) Allmän planeringsteori, 4 sp Politik o. förvaltning,5sp Undervisningsförvaltning,

Läs mer

RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003

RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003 UNDERVISNINGSMINISTERIET 6.9.2000 RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003 MÅL FÖR VERKSAMHETEN Universitetens gemensamma mål Universitetens uppgifter anges i universitetslagen.

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Allmän studieplan för Innovation och design vid Mälardalens högskola

Allmän studieplan för Innovation och design vid Mälardalens högskola 1 (12) Dnr. MDH 3.1.2-265/14 Allmän studieplan för Innovation och design vid Mälardalens högskola Gäller för alla doktorander antagna till forskarutbildningsämnet från och med 2014-09-11 samt för doktorander

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

Torgmötet

Torgmötet Torgmötet 12.10.2010 ÅA-styrelsen ansvarar för akademins långsiktiga utveckling som organisation Genom en strategi beskriver styrelsen hur den vill utveckla verksamheten Förändra för att bli lika bra eller

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer