Verksamhetsberättelse 2005 för Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi

Transkript

1

2

3 Verksamhetsberättelse 2005 för Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi Anna-Lena Østern, Mariann Sjöholm & Petra Autio (red.) med hjälp av Nina Kallio, Katarina Lövholm-Rodas, Ann-May Nordmyr & Sebastian Ekholm 2005

4 Tarja Grahn-Björkqvist har designat pärmen. Överst finns årets doktorerade personer. Mittbilden är från dimissionen i december Bilden nederst är från dimissionen av magistrar i Tanzania, Morogoro december 2005.

5

6 1. Inledning Pedagogiska fakultetens uppdrag Dekanus har ordet Fakultetspresentation Fakultetsledningen Året i siffror och prestationer Granskade avhandlingar för pedagogie magisterexamen Granskade avhandlingar för pedagogie licentiatexamen Granskade avhandlingar för doktorsexamen (pedagogik) Extern utvärdering av Institutionen för barnpedagogik Personalen vid Pedagogiska fakulteten år Antal anställda per institution eller enhet Personalutvecklande och organisationsutvecklande verksamhet Personalplanen och personalpolitiskt program för Åbo Akademi Åbo Akademis arbetsklimatundersökning Institutionernas och enheternas verksamhet under året Institutionen för barnpedagogik Institutionen för lärarutbildning Ämnesgruppen tillämpad pedagogik Ämnesgruppen yrkespedagogik och universitetspedagogik Enheten för slöjdpedagogik och huslig ekonomi Ämnesgruppen kultur, språk och humaniora i lärarutbildningen Ämnesgruppen matematik och naturvetenskaper i lärarutbildningen Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik Enheten för specialpedagogik Forskning och forskarutbildning vid fakulteten Ledningsgrupp Verksamhet Doktorandtjänster och post doc-tjänster, forskarstuderande med stipendier samt forskarskola Antal forskarstuderande och forskarexamina Docenter vid pedagogiska fakulteten Forskning vid Pedagogiska fakulteten Publikationer och sakkunniguppdrag vid fakulteten Pedagogiska fakultetens serie Monografier, rapporter och vetenskapliga artiklar producerade vid fakulteten Mediemedverkan och populärvetenskapligt skrivande Plenumföreläsningar, gästföreläsningar, presentationer och föredrag Externa sakkunniguppdrag Åbo akademiinterna sakkunniguppdrag (förutom tidigare nämnda råd etc.) Ledningsuppdrag vid arrangerande av vetenskapliga symposier, kongresser, konferenser Deltagande i konferenser, utan presentation Läromedel

7 7. Vasa Övningsskola Internationell verksamhet Studiesocial verksamhet

8 1. Inledning 1.1. Pedagogiska fakultetens uppdrag Fakultetens bygger verksamhetsperioden på idén om hållbar utveckling socialt, kulturellt, ekonomiskt och miljömässigt. Idén om hållbar utveckling genomsyrar därmed planering och tillämpning på olika nivåer. En grundtanke är att pedagogisk verksamhet innehåller bilder av en framtid värd att leva i. Fakultetens mål är att nå högsta kvalitet på utbildning och forskning inom de pedagogiska vetenskaperna med speciellt beaktande av den finlandssvenska och tvåspråkiga befolkningsgruppens behov. Fakultetens uppdrag är därför att ta ett utbildnings- och forskningsansvar och initiera, genomföra och utvärdera den forskning och utbildning som ges vid fakulteten med beaktande av målgruppens behov av pedagogisk sakkunskap och expertis. Fakulteten strävar efter att som en del av universitetet Åbo Akademi profilera sig vetenskapligt, kulturbärande och internationellt Dekanus har ordet Jag vill tacka pedagogiska fakulteten för förtroendet att vara fakultetens dekanus treårsperioden I det följande vill jag sammanfatta speciellt år 2005 ur dekanusperspektiv. År 2005 har karakteriserats av arbete med att beakta undervisningsministeriets direktiv om produktivitet, och av att forma fakultetens verksamhet i enlighet med de resultatavtal som gjorts med rektor för Åbo Akademi. Personalen har sedan 2004 årliga utvecklingssamtal med sin närmaste förman. År 2005 knöts utvecklingssamtalet till ett lönesamtal. Försök gjordes att placera varje anställd i en kravnivå och dessutom i en personlig prestationsnivå. Det nya lönesystemet (DNL) implementeras Kraven utifrån möttes av kraven inifrån om att effektivera verksamheten så, att tyngdpunkten i fakultetens verksamhet flyttar från undervisning med betoning på grundexamen, till undervisning både för grundexamen och för forskarexamen och forskning; en tydligare forskningsprofil eftersträvas. Kraven inifrån hade också ett starkt samband med fakultetens sviktande ekonomiska underlag. Genom ett omsorgsfullt och dynamiskt arbete med personalplanen vid fakulteten skapades ett nytt underlag för, hur pedagogiska fakulteten på medellång sikt vill utveckla sin personalstruktur, vilka profileringar som fakulteten önskar göra och också hur fakulteten kan beakta de ekonomiska realiteter som universitetets resultatstyrning leder till. I arbetet med personalplanen framfördes också olika visioner om den magister och professionella lärare vi önskar utbilda. I detta sammanhang har dragkampen om Institutionen för barnpedagogik, dvs. om placeringsorten (Vasa eller Jakobstad), getts dels ekonomiska, dels politiska och sist kvalitativa utbildningsmässiga förtecken. Eftersom fakulteten representerar i synnerhet det sistnämnda har fakultetsrådet tydligt tagit ställning för att barnpedagogiken borde integreras med verksamheten vid campus i Vasa. Under året har innovationer med positiva förtecken genomförts. Detta gäller i synnerhet implementering av Bolognamodellen, vilket lett till en ökad medvetenhet om fokuseringar 3

9 och kvalitet i utbildningarna. En genomlysning av programstrukturer samt skapande av nya strukturer har gett utbildningarna tydligare konturer än tidigare. Processen kommer att fortgå inom de olika ledningsgrupper för utbildningar som inleder sin verksamhet En annan innovation, som kan få många positiva effekter på litet längre sikt, är ett beslut som fattats i Åbo akademis styrelse, nämligen att avskaffa institutioner och laboratorier och i stället införa ämnesgrupper som enhet inom fakulteten. Därmed stärks fakulteten, och mobilitet inom fakulteten underlättas. För pedagogiska fakultetens del innebär detta bl. a. möjligheter att samordna resurserna inom pedagogiken på nya sätt. Under 2005 har den månatliga fakultetstimmen varit personalens informations- och diskussions-forum. Inom personalen har de omfattande kraven på omorganisering och förändring lett till trötthetssymptom hos en del. Det finns rätt många äldre arbetstagare i personalen, en stor del av personalen har under många år pendlat mellan de olika orter pedagogiska fakulteten haft och har sin verksamhet förlagd. Att flytta till ett nytt campus så som vi gjorde i december 2003 har också krävt extra insatser på alla håll. En gemensam sammanhållen vision av vad som är drivande i verksamheten, vilken vision vi har om vad vi strävar efter, har gång på gång lyfts fram som en nödvändig förutsättning för en fungerande verksamhet. Personalidé och medarbetarskap Jag har olika sammanhang för fram tanken om att forma fungerande team inom ämnesgrupperna. Ett team består av 5-7 personer. Teamet bygger på att personerna som ingår i teamet är olika och alla bidrar med sina kunskaper och perspektiv. Ett team får inte vara låst, det har en brinntid och måste för att hållas levande öppnas för nya konstellationer. Teamen vid pedagogiska fakulteten har denna möjlighet till att formas, verka för en viss tid, med en viss målsättning, för att så omformas enligt nya behov och utmaningar. Genom allas delaktighet skapas engagemang och förutsättningar för en god arbetsplats. Inspirerad av John Steinberg vill jag formulera några teser som beskriver en god arbetsplats: Varje enskild i personalen gör sitt bästa utifrån sin förmåga och erfarenhet, har de studerandes bästa för ögonen, är öppen för förbättringar och har en vilja att ständigt utvecklas, utmanar etablerade mönster om han eller hon har ett bättre förslag, är prestigelös, öppen och rättfram i samarbete med andra, är kostnadsmedveten och vet att allt har en prislapp. Den goda arbetsplatsen har tro på framtiden, medarbetarna har också tro på sig själva. De formulerar sitt behov av meningsfullhet i arbete och behovet av kvalitet. De kan ta ansvar, har samarbetsförmåga och självinsikt. De kan ingå i och bygga nätverk, är inställda på kreativa problemlösningar och har kraft att ta initiativ. 4

10 Tack till medarbetarna Med facit i handen gällande perioden vill jag tacka mina kollegor på olika nivåer i det hierarkiska system vi ingår i också lokalt. Vår lokala rektor Sven-Erik Hansén har med diplomati och kraft tagit ansvar för utrikespolitiken. Han har dessutom vid varje internt festligt tillfälle deltagit med ett väl förberett tal, som haft substans. Fakultetsadministrationen har med stor energi till utmattningsgränsen engagerat sig i fakultetens angelägenheter. Jag vill tacka för det mycket goda samarbetet med fakultetsdirektör Mariann Sjöholm och hennes kansli. Jag vill också uttrycka min uppskattning för ett väl påläst, aktivt och konstruktivt fakultetsråd. Jag vill tacka alla institutionsföreståndare och institutionsråd, liksom alla ledningsgrupper och arbetsgrupper. Slutligen vill jag tacka alla som ingått i personalen vid pedagogiska fakulteten under min dekanusperiod för en oförtröttlig insats för våra studerande. Tack vare er har vi utmärkta resultat vad gäller såväl magisterexamina som doktorsexamina år Ett speciellt tack till alla som arbetat inom TEPT-projektet under de tio år projektet existerat. Ett speciellt tack går också till de personer som arbetat fram en representativ hemsida för pedagogiska fakulteten. Hittills har dekanatet varit ett förtroendeuppdrag som skulle skötas vid sidan av den professur personen innehar. Jag har aktivt bidragit till att synliggöra behovet av en hjälpresurs för dekanus vid en så stor fakultet som vår vid Åbo Akademi. Jag har också aktivt diskuterat med mina professorskollegor för att finna en dekanus som har både lust och kraft att vara dekanus, och vi valde en sådan person för perioden En god bild av en fungerande fakultetsledare är bilden av en ledare som bärs av sin personal (inte en ledare som försöker bära fakulteten). Jag önskar tillträdande dekanus Christina Nygren-Landgärds kraft och kreativitet att leda en av Svenskfinlands viktigaste arbetsplatser! Vasa i januari 2006 Anna-Lena Østern Pedagogiska fakultetens dekanus

11 2. Fakultetspresentation Pedagogiska fakulteten sammanställer för tredje året i rad en verksamhetsberättelse över det gångna året. Syftet är att presentera den verksamhet som pågått inom fakulteten under året genom att konkretisera detta i form av en verksamhetsberättelse. Ett utmärkande drag för pedagogiska fakulteten är att fakulteten har en omfattande grundutbildning. Fakulteten kan sägas vara en stark finlandssvensk kulturinstitution eftersom vårt huvuduppdrag är att förse Svenskfinland med kvalitativt god pedagogisk kompetens, utbilda goda lärare och pedagogiska experter. Under 2005 nåddes målen för doktorsexamina, vilket tyder på att den ökade satsningen på forskarutbildning vid fakulteten börjar ge resultat. Ett krävande arbete med planering och genomförande av de reformer som initierats nationellt av Undervisningsministeriet och av Åbo Akademi centralt har genomförts. Några utmärkande drag under år 2005 är den stegvisa implementeringen av Bolognamodellen med master- resp. bachelorexamen, inklusive MinPlan och egenlärare för nya studerande. Forskarskolan Bildning och senmodernitet inledde sin verksamhet. DAKO-projektet erhöll EU-finansiering och en ny, mera virtuell yrkeslärarutbildning prövas. En extra utbildning Från diplomingenjör till mattelärare har genomförts. För personalen har individuell lönesättning inneburit en ny verksamhetskultur med redovisning av egna prestationer. Indelningen i ämnesgrupper en innovation som är avsedd att stärka utvecklingen inom vetenskapsområden och deldiscipliner. Ledningsgrupper för olika utbildningar har skapats och fått en representativ sammansättning, som skall säkra att fakultetens olika röster hörs. (Ledningsgrupperna börjar verka 2006). Fakulteten har fått ett nytt huvudämne i vuxenpedagogik. TEPT-projektet i Tanzania har pågått under tio års tid, med utmärkt resultat. Projektet avslutades i december 2005 med dimission vid Morogoro Teacher College. Fakulteten tackar professor Hansén och professor Lahtinen, som tillsammans med planerare Terese Ahlström och överassistent Kristina Ström (och många andra lärare) oförtröttligt genomfört denna u-landsverksamhet som en del av den uppgift fakulteten gör för mänskligheten. 6

12 Pedagogiska fakulteten består 2005 av följande institutioner och enheter: Institutionen för barnpedagogik Institutionen för lärarutbildning Enheten för slöjdpedagogik och huslig ekonomi Ämnesgrupper: Tillämpad pedagogik Yrkes- och universitetspedagogik Matematik och naturvetenskaper i lärarutbildningen Kultur, språk och humaniora i lärarutbildningen Institutionen för pedagogik, vuxenpedagogik och specialpedagogik Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik Enheten för specialpedagogik Fakultetens institutioner och enheter arbetar målmedvetet med att stärka sina profilområden och sina positioner inom forskningen genom att profilområden utvecklas och byggs upp. Vid årets slut har följande ämnesgrupper bildats vid pedagogiska fakulteten. Ämnesgrupperna inleder sin verksamhet i januari Enhetsledare utses av fakultetsrådet: Ämnesgruppen för tillämpad pedagogik och pedagogik med inriktning på yrkesundervisningens didaktik Ämnesgruppen för språk- och kulturvetenskapernas didaktik Ämnesgruppen för matematikens, naturvetenskapernas och idrottens didaktik Enheten för specialpedagogik Enheten för slöjdpedagogik och huslig ekonomins didaktik Enheten för barnpedagogik Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik Enheten för yrkespedagogik och universitetspedagogik Följande ledningsgrupper har etablerats och kommer att verka under perioden : Ledningsgruppen för klasslärarutbildning Ledningsgruppen för specialärarutbildning Ledningsgruppen för ämneslärarutbildning Ledningsgruppen för barnträdgårdslärarutbildning Ledningsgruppen för slöjdlärarutbildning Ledningsgruppen för utbildning i huslig ekonomi Ledningsgruppen för yrkeslärarutbildning Ledningsgruppen för forskarutbildning Ledningsgruppen för samhällsservice Ledningsgruppen för utbildningen i allmän pedagogik Ledningsgruppen för utbildningen i vuxenpedagogik 7

13 Grundutbildningar vid fakulteten Klasslärarutbildning Ämneslärarutbildning i teknisk slöjd och textilslöjd Ämneslärarutbildning i huslig ekonomi Speciallärarutbildning Barnträdgårdslärarutbildning Utbildning i allmän pedagogik Behörighetsgivande studier Pedagogiska studier för ämneslärare Pedagogiska studier för yrkeslärare Studiehandledarutbildning Studier för speciallärare Studier för specialbarnträdgårdslärare Trafiklärarutbildning Studier på ämnesstudienivå och fördjupad nivå (utöver huvudämnena) Gymnastik Bildkonst Dramapedagogik Engelska Matematik Finska Huslig ekonomi Vuxenpedagogik Pedagogiska fakultetens hemsida Pedagogiska fakultetens hemsida har arbetats fram av vår IT-specialplanerare Ola Österbacka i samarbete med webb-sekreterare Tarja Grahn-Björkqvist med medhjälpare. Fakultetens hemsida uppdateras regelbundet, med hjälp av olika ämnesgruppers bidrag. Fakultetens interna högtidligheter dokumenteras oftast med hjälp av Ola Österbacka och bilderna kan ses under rubriken Aktuellt. Adressen till hemsidan är: Nationellt arbete med Bolognaprocessen inom VOKKE Under de två år arbetet med Bolognaprocessen pågått har dekanus deltagit i VOKKEdelegationens arbete. Alla olika avdelningar inom VOKKE har haft företrädare från fakulteten. Fakulteten valde att inte bilda en egen avdelning för svenskspråkig lärarutbildning, utan våra representanter har ingått i olika nationella avdelningar. Mera om VOKKE på hemsidan 8

14 2.1. Fakultetsledningen Professor Anna-Lena stern har under året varit fakultetens dekanus och ordförande i fakultetsrådet vid pedagogiska fakulteten. Akademilektor Ria Heilä-Ylikallio har fungerat som ordförandes suppleant i fakultetsrådet. Professor Marita Lindahl har fungerat som prodekanus. Fakultetsrådet professor Kaj Sjöholm professor Ole Björkqvist professor Ulla Lahtinen professor Sven-Erik Hansén lektor Kerstin Sandén professor Maija Grönholm amanuens Juha Hartvik lärare Therese Backlund-Smulter lektor Carita Björkstrand professor Marita Lindahl ped. stud. Ann-Sofi Bäckström ped. stud. Maria Knuts ped. stud. Sabina Lindblad ped. stud. Tony Björk (suppl. professor Michael Uljens) (suppl. Lektor Göran Björk) (suppl. överassistent Kristina Ström) (suppl. forskningsledare Jan Sjöberg) (suppl. rektor Gun Jakobsson) (suppl. forskningsledare Christina Nygren-Landgärds) (suppl. forskningsledarearvid Treekrem) (suppl. lektor Jan-Erik Romar) (suppl. akademilektor Irmeli Palmberg) (suppl. lektor Marita Eklund) (suppl. ped. stud. Minttu Myllynen) (suppl. ped. stud. Minna Lindberg) (suppl. ped. Stud. Camilla Ekberg) (suppl. ped. stud. Frida Carlsson) Fakultetsrådet har sammanträtt till 15 möten. Fakultetskansliet Vid fakultetskansliet och arbetar Fakultetsdirektör Mariann Sjöholm. Studiechef Petra Autio (moderskapsledig), vik. Nina Kallio Planerare Michaela Lithén IKT-specialplanerare Ola Österbacka Amanuens Agneta Eriksson Amanuens Nina Kallio, vik. Pia Rönnlund (moderskapsledig), vik. Jenni Vuorenmaa Avdelningssekreterare Maj-Britt Back (bl.a. studieprestationsregistret) Avdelningssekreterare Ann-May Nordmyr (antagningar, allmänna ärenden) Avdelningssekreterare Catharina Thors-Mäkinen Redaktionssekreterare/ webbsekreterare Tarja Grahn-Björkqvist Fakultetsdirektören leder också följande administrativa personal: Nina Bäckman, byråsekreterare Carina Strömfors-Iilahti (80%), byråsekreterare Maria Neidhart (deltid, Helsingfors), byråsekreterare Ledningsgrupper Ett antal ledningsgrupper har fungerat under

15 Ledningsgruppen för grundutbildningarna/ Bolognaprocessen, ordf. dekanus Anna-Lena Østern Ledningsgruppen för ämneslärarutbildningarna, ordf. lektor Lars Burman Ledningsgruppen för forskarutbildning, ordf. prof. Sven-Erik Hansén Ledningsgruppen för antagning, ordf. lektor Marita Eklund Samarbetsnämnd En samarbetsnämnd för den svenska lärarutbildningen, särskilt ämneslärarutbildningen, ordf. under första delen av året prof. Sven-Erik Hansén, under senare delen akademilektor Ria Heilä-Ylikallio Arbetsgrupper Under året har följande arbetsgrupper (tillsatta av fakultet eller institution) varit verksamma: IT-strategiarbetsgruppen under ledning av Ole Björkqvist (har förnyat fakultetens IT-strategi) MedIT arbetsgruppen under ledning av Tom Gullberg (har avgett rapport) Arbetsgrupp för uppgörande av ny personalplan, under ledning av dekanus Anna-Lena Østern Kort årsberättelse för verksamhetsåret 2005 Fakultetsdirektör Mariann Sjöholm har sänt följande årsberättelse till Åbo Akademi centralt: Året kännetecknades av en rad reformer, som alla krävde mycket engagemang av personalen. Arbetet inom det nationella utvecklingsprojektet på det pedagogiska området (VOKKE) för att granska och utveckla studierna i Bologna-reformens anda, innebar stort engagemang både nationellt och inom fakulteten. Samtidigt aktualiserades det nya lönesystemet, en ny organisationsmodell för fakultetens interna förvaltning i och med slopandet av institutioner och en stundtals livlig diskussion om placeringen av utbildningen av barnträdgårdslärare, där fakulteten upprepade sin tidigare uttalade ståndpunkt. Fakulteten tog också emot ett stort antal utländska besökare under året, som, utgående från de finländska resultaten i den s.k. Pisa-undersökningen, ville bekanta sig med den finländska lärarutbildningen. I mars arrangerades en konferens kring detta tema benämnd Den finlandssvenska skolan i globalt perspektiv. Utöver det ovan nämnda fortgick verksamheten vid fakulteten med full styrka; fakulteten utexaminerade förväntat antal doktorer och överskred sin målsättning visavi magisterexamina. Bland de utexaminerade magistrarna fanns 18 studerande i Tanzania, där fakulteten avslutade sin andra magisterutbildning. Forskning och forskningsanknuten verksamhet Forskningen vid fakulteten sker, förutom inom huvudämnena pedagogik, specialpedagogik och slöjdpedagogik inom en mängd olika deldiscipliner på det pedagogiska området. Den nya forskarskolan benämnd Lärande och bildning i det senmoderna samhället inledde med sex forskarstudieplatser. Medel för forskarstudieplatser beviljade av Svenska Kulturfonden och Åbo Akademi. Forskarskolan avser att tvärvetenskapligt belysa frågan om hur den västerländska mänskans bildning kan 10

16 eller bör gestaltas i en s.k. postindustriell kunskapsekonomi. Bildnings- och lärandefrågan hanteras ur både ett kompetens- och ett identitetsperspektiv. Samarbetet med Umeå universitet fortgick inom det s.k. LUIS-projektet, specifikt i form av ett resurscenter, Center of Excellence i slöjdpedagogik. Bland övriga nordiska projekt, där fakulteten var involverad, fortsatte bl.a. Nordplusnätverket Till bords i Norden Övriga välfungerande Nordplusnätverk gäller bl.a. nordiska språk och drama, nätverket i miljöpedagogik och det samnordiska nätverksprojekt benämnt Values in Education (VALID). Inom den tillämpade pedagogiken sker forskningen kring två huvudtemata. Det första temat är orienterat kring frågan om hur lärare beskriver sitt arbete under perioder av både innehållsliga och organisatoriska förändringar. Som exempel på detta kan nämnas forskningsprojektet Lärarens liv och arbete som syftar till att fånga in de grundläggande drag som konstituerar lärarens arbete. Det andra temat rörande lärandeprocesser utgår från de studerandes perspektiv. Ett av projekten inom detta område är Möte med medier ett barn- och ungdomsperspektiv. Undervisning och utvecklingsarbete Ämnet vuxenpedagogik fick genom en förordningsförändring status som huvudämne vid Åbo Akademi och pedagogiska fakulteten från 1 augusti Huvudämnesstuderande antogs dock inte ännu hösten 2005 emedan tid och resurser för planering inte funnits i tillräcklig grad. Det intensiva arbetet med utvecklandet av utbildningarna inom det s.k. VOKKE-projektet, liksom arbetet inom det s.k. KasVi-projektet resulterade också i intensifierade kontakter mellan ämnesdidaktiker på nationell nivå särskilt då det gäller utvecklandet av virtuella nätverk. Fakulteten fortsatte med de extra lärarutbildningarna. Nya utbildningar under året var bl.a. den grupp diplomingenjörer, som genomförde sina pedagogiska studier under hösten, som ett led i den behörighetsgivande utbildningen Från diplomingenjör till mattelärare. En annan ny, stor grupp var blivande lärare för yrkesinstitut och andra stadiets läroanstalter som genom projektfinansiering från Europeiska Strukturfonden bereddes möjlighet att avlägga pedagogiska studier för lärare. Samhällslärans nya roll som självständigt ämne i skolan innebär också en större fokusering på ämnet och inom det nationella projektet Medborgarinflytande och lärarutbildning anordnades 28 maj seminariet Skola och demokrati med föredragshållare från Finland och övriga Norden. Rektor tillsatte i mars en ny samarbetsnämnd för svensk lärarutbildning, särskilt ämneslärarutbildning under ledning av akademilektor Ria Heilä-Ylikallio. Nämnden består av företrädare för samtliga fem universitet, som ansvarar för utbildning av ämneslärare på svenska. Nämnden arbetar framför allt med att synliggöra ämneslärarutbildningen och ämnesläraryrket. 11

17 Utnämningar Kansler utnämnde PeD Christina Nygren-Landgärds till professor i slöjdpedagogik från Professor Karin Taube utnämndes av kansler till docent i specialpedagogik, företrädesvis läsinlärning och läs- och skrivsvårigheter. Rektor utnämnde PeD Jan Sjöberg till akademilektor i pedagogik, företrädesvis didaktik samt utnämnde FD Tom Gullberg till en omändrad tjänst som akademilektor i historiens och samhällslärans didaktik Disputationer Följande personer disputerade under året: FM Ellinor Siliuas-Ahonen disputerade i pedagogik den 17 juni på en avhandling benämnd Lärande som text. En dramapedagogiskt förankrad läsning av det kroppsliga, rumsliga och retoriska i kunskapsbildande processer. PeM Anna Slotte-Lüttge disputerade i pedagogik den 14 oktober på en avhandling benämnd Ja vet int va de heter på svenska. Interaktion mellan tvåspråkiga elever och deras lärare i en enspråkig klassrumsdiskurs. PeM Mia Porko-Hudd disputerade i pedagogik den 25 november på en avhandling med titeln Under ytan, vid ytan och ovanför ytan. Analys av tanken bakom tre läromedel i slöjd. FM Eva Larzén disputerade i pedagogik den 19 december på en avhandling benämnd In Pursuit of an Intercultural Dimension in EFL-Teaching. Exploring Cognitions among Finland-Swedish Comprehensive School Teachers Året i siffror och prestationer Fakulteten hade under år 2005 sammanlagt 1341 närvaroanmälda studerande. Utöver dessa hade fakulteten även studerande som under året varit frånvaroanmälda. Fakultetens studerande fördelar sig över fakultetens institutioner på följande sätt: Inst Grundexamen Forskarstud. Kompletterare Fristående Från Summa andra universitet PI LI SPI BI ** 231* * i denna siffra ingår studerande på fakultetens deltidsutbildningar; utbildning för studiehandledare, pedagogiska studier för yrkeslärare, pedagogiska studier för speciallärare ** i denna siffra ingår studerande som sedan tidigare har en examen från fakulteten men som nu kompletterar sina tidigare studier. 12

18 Utöver ovannämnda studerandegrupper studerade ca 70 ämneslärare vid Institutionen för lärarutbildning under läsåret. Alla dessa framkommer inte i fakultetens statistik eftersom en del är inskrivna vid sin hemfakultet och endast är närvaroanmälda vid pedagogiska fakulteten. Våren 2005 antog fakulteten studerande till följande grundutbildningar: Klasslärarutbildning (kvot 64) Speciallärarutbildning (kvot 17) Ämneslärarutbildning i slöjdpedagogik (kvot 14) Ämneslärarutbildning i huslig ekonomi (kvot 7) Barnträdgårdslärarutbildning (kvot 47) Utbildning i allmän pedagogik (kvot 22) Statistik över sökande och antagna våren 2005 Klasslärare Sökande Sökande 1:a Antagna preferens Österbotten 213 (69%) 159 (68%) 51 (63%) Nyland 64 (21%) 46 (20%) 27 (33%) Åboland 16 (5%) 13 (6%) 4 (4%) Åland 5 (1%) 4 (2%) - Övriga 11 (4%) 8 (4%) - Totalt Speciallärare Sökande Sökande 1:a Antagna preferens Österbotten 118 (69,5%) 48 (70%) 15 (63%) Nyland 34 (20%) 14 (20%) 6 (25%) Åboland 11 (6,5%) 5 (7%) 2 (12%) Åland 2 (1%) 1 (1,5) - Övriga 5 (3%) 1 (1,5%) - Totalt Slöjdlärare Sökande Sökande 1:a Antagna preferens Österbotten 33 (75%) 17 (81%) 17 (85%) Nyland 4 (11%) 1 (5%) 1 (5%) Åboland 5 (11%) 2 (9%) 2 (10%) Åland 1 (2%) - - Övriga 1 (2%) 1 (5%) - Totalt

19 Lärare i huslig Sökande Sökande 1:a Antagna ekonomi preferens Österbotten 29 (69%) 12 (80%) 8 (67%) Nyland 10 (24%) 3 (20%) 4 (33%) Åboland 2 (5%) - - Åland 1 (2%) - - Övriga Totalt Barnträdgårds- Sökande Sökande 1:a Antagna Lärare preferens Österbotten 82 (79,6%) 26 (68%) 49 (89%) Nyland 14 (13,6%) 7 (18%) 6 (11%) Åboland 4 (3,9%) 4 (11%) - Åland 1 (0,9%) - - Övriga 2 (1,9%) 1 (3%) - Totalt Pedagogik Sökande Sökande 1:a Antagna preferens Österbotten 21 (87,5%) 14 (93%) 19 (95%) Nyland 3 (12,5%) 1 (7%) 1 (5%) Totalt Statistik över avlagda examina vid fakulteten PeD 4 PeL - PeM Klasslärare 43 PeM Specialpedagogik 26 PeK Barnträdgårdslärare 25 PeM Barnträdgårdslärare 3 PeM Utbildning i slöjdpedagogik 6 PeM Ämneslärarutbildning i huslig ekonomi 5 PeM Pedagogik 18 Pedagogiska studier för ämneslärare 41 Pedagogiska studier för yrkeslärare 13 Pedagogiska studier för speciallärare 9 Specialbarnträdgårdslärarexamen 10 Studiehandledare 14 14

20 2.3. Granskade avhandlingar för pedagogie magisterexamen 2005 Studerande Avhandlingens rubrik Handledare Alanko, Päivi & Övervikt ett samhällsproblem. En studie av Arvid Treekrem Järvinen Tea hushållslärares och elevers uppfattningar av hur övervikt behandlas i undervisningen av huslig ekonomi i den grundläggande utbildningen Berg, Magdalena & Enlund, Chatrine Småföretagares utbildningsbehov och attityder Michael Uljens till utbildning Berglund, Pia & Dimensioner i undervisning. Analys av Höglund, Ann slöjdundervisning baserad på Christina Nygren-Landgärds självinstruering Bergman, Marianne & Det lönar sig att läsa, man lär sig mycket! Herlin, Camilla En läsvaneundersökning bland Jan Sjöberg elever i årskurs sex Björklund, Sara Elever med ADHD samt AD/HD och Kaj Sjöholm Aspergers syndrom i skol- och hemmiljö. En kvalitativ fallstudie av Österbottniska klasslärares och föräldrars upplevelser av elever med ADHD eller AD/HD och Aspergers syndrom, tankar om samarbete mellan hem och skola samt integrering. Blomqvist, Carina & Gammal och ung möts i skolan Jan Sjöberg Helsing, Ulrika En kvalitativ studie av lärares och medfostrares uppfattningar av fostran och samarbete i medfostrarverksamheten Byggmästar, Camilla & Huslig ekonomi under 75 år. Arvid Treekrem Stenfors, Karin Läroämnets utveckling från 1927 till 2003 Byskata, Anette Trafikundervisning i förskolan. Marita Lindahl Pedagogers uppfattningar av trafikundervisning med förskolebarn Bäckström, Ann-Sofi & Handikapp? Än sen! Karin Linnanmäki Packalen, Emilia En fenomenologisk studie i hur elever i årskurs 6 uppfattar begreppet handikapp Djupsund, Ronnie Studiehandledning på högskolenivå. Michael Uljens En studie av handledning vid Vasa universitet. Ertovaara-Ekman, Sami Inklusion ett sätt att lära och Kristina Ström leva tillsammans. Bosniska specialpedagogikstuderandes tankar om inklusion och sin beredskap att inkludera elever i behov av särskilt stöd Evertsson, Linda-Marie Handarbetsundervisningen på 1930-talet Christina Nygren-Landgärds 15