INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING Institutionsrådets möte onsdagen den 25 maj 2005 kl i rum F Konstaterande av mötets beslutförhet (KS) 2. Utlåtande om förslag till beräkning av arbetstid (ML)

2 ÅBO AKADEMI INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING INSTITUTIONSRÅDET PROTOKOLL Möte 7, rum F607, tisdagen den 25 maj 2005 kl NÄRVARANDE Kaj Sjöholm, ordf. Ole Björkqvist Sven-Erik Hansén Berit Kurtén-Finnäs Marita Eklund Jan Sjöberg Minttu Myllynen Jessica Slotte Niklas Martois Minna Lindberg Michaela Lithén, sekr. suppl Maija Grönholm Anna-Lena Østern Göran Bernas Gun Åbacka Hans Kankkonen Runa Ismark Ida Hummelstedt Malin Östman Linda Wahlman LIR 7, ärende 1: Konstaterande av mötets beslutförhet Enligt Instruktionen för behandling av ärenden vid Åbo Akademi skall kallelse till lärarutbildningsinstitutionens institutionsrådsmöte delges medlemmarna senast tre vardagar före mötet. Kallelse till institutionsrådets möte har utgått Institutionsrådet är beslutfört när mötets ordförande och minst hälften av rådets övriga medlemmar är närvarande. Beslutsförslag: Mötet torde konstateras vara lagligt och beslutfört , K. Sjöholm Beslut: Mötet konstaterades vara lagligt och beslutfört. Kaj Sjöholm ordförande Michaela Lithén sekreterare

3 ÅBO AKADEMI INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING INSTITUTIONSRÅDET PROTOKOLL Möte 7, rum F607, onsdagen den 25 maj 2005 kl NÄRVARANDE Kaj Sjöholm, ordf. Ole Björkqvist Sven-Erik Hansén Berit Kurtén-Finnäs Marita Eklund Jan Sjöberg Minttu Myllynen Jessica Slotte Niklas Martois Minna Lindberg Michaela Lithén, sekr. suppl Maija Grönholm Anna-Lena Østern Göran Bernas Gun Åbacka Hans Kankkonen Runa Ismark Ida Hummelstedt Malin Östman Linda Wahlman LIR 7, ärende 2: Utlåtande om förslag till beräkning av arbetstid Vid Åbo Akademi finns i detta nu inget enhetligt sätt att beräkna arbetstid. Vid en genomgång av inlämnade och godkända arbetsplaner vid Institutionen för lärarutbildning insåg föredragande att stora variationer förelåg i beräkningssätten. Vid pedagogiska fakulteten uppgjordes i börja av 2000-talet en grund för beräkning av arbetsinsatsen där även annat än ledd undervisnings skulle synliggöras. Vid en genomgång av uppgjorda arbetsplaner har det dock visat sig att det föreligger förhållandevis stora skillnader i sättet att räkna arbetstid. Fakulteterna tilldelas anslag för magisterexamina, doktorsexamina och såkallade referee granskade artiklar utöver den 20%-iga historiska delen för tjänster som fanns inrättade vid den tidpunkt då man övergick till resultatbaserad resurstilldelning samt anslag för barnträdgårdslärarutbildningen och pedagogiska studier för yrkeslärare och för fristående ämneslärare. Beräkning av arbetstid borde i högre utsträckning än nu beräknas enligt resurstilldelningen. Med detta som utgångsläge ter det sig ointressant på vilket sätt utbildningen anordnas förutsatt att kvaliteten på studierna är god och att alla följer samma beräkningsgrunder och att studerandes arbetsinsats motsvarar antalet studiepoäng. Arbetsplanerna bör göras transparenta dels för att synliggöra arbete som utförs dels för att möjliggöra uppföljningen av planerna. Helhetsarbetstid I ett system med helhetsarbetstid omfattande totalt 1600 timmar (och slopad undervisningsskyldighet) kan inte andelen ledd undervisning allena ligga som grund för beräkning av arbetsinsats. Arbetets omfattning för undervisningspersonalen påverkas av flera olika realiteter. Gruppstorlek, undervisningsformer och arbetssätt, ämnenas/kursernas karaktär, kursernas omfattning i studiepoäng, antal skriftliga inlämningsarbeten och tentamina samt kursplanering och kursuppläggning är andra realiteter som borde beaktas vid beräkning av arbetsbördan.

4 Variation i gruppstorlek Vid institutionen för lärarutbildning är undervisningsgrupperna stora i vissa kurser såsom t.ex. i pedagogiska studier för lärare och i kurserna inom studiehelheten studier i ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan (didaktisk ämnesteori). Approbaturstudierna varierar från ca 80 vartannat år och ca 100 vartannat år. I den didaktiska ämnesteorin deltar årligen ca 80 studerande. Inom t.ex. biämnesstudierna inom klasslärarutbildningen är studerande däremot mycket färre och varierar från ca Till huvudämnesstudier i slöjdpedagogik antas 14 studerande vart annat år och till ämneslärarutbildningen i huslig ekonomi antas 7 studerande vart annat år. Ämneslärarstuderande från Akademins övriga fakulteter vilka avlägger ämnesstudierna inom de pedagogiska studierna för lärare i Vasa varierar i antal från år till år i de olika ämnena men överstiger sällan 16 per auskulteringsämne. Variation i planeringen Tidsåtgången vid planering av kurser är varierande beroende av om kursen hålls för första gången eller inte. Ämnenas varierande karaktär Inom Pedagogiska fakulteten, likväl som inom Akademins övriga fakulteter, finns många olika ämnen företrädda som till sin karaktär skiljer sig från varandra. I kursutbudet finns kurser som lättare än andra går att avklara som läskurser eller kurser med väldigt liten andel ledd undervisning. Detta innebär att studerande arbetar mer på egen hand och kursledarens uppgifter består av handledning och en större mängd instuderingsuppgifter och tentamina att ta del av och bedöma. Andra ämnen såsom t.ex. konst- och färdighetsämnen och ämnen av mer laborativ karaktär kräver mer ledd undervisning och handledning för att komma till sin rätt. Fastslaget antal timmar ledd undervisning per antal studiepoäng blir således en dålig indikator i ett kvalitativt hänseende. Endast ämnenas företrädare kan avgöra hur kurserna bäst skall läggas upp för att uppnå god kvalitet. Nytt förslag Trots att respektive ämne eller kurs är unik och skall läggas upp på bästa tänkbara sätt måste principer för beräkningen av arbetstid följa vissa grundprinciper. Föredragande har utarbetat ett förslag till beräkningsgrund. Förslaget tar fasta på vissa grundresurser som sammanräknade utgör en grund för hur stor del av helhetsarbetstiden varje kurs utgör. Resurser som föreslås beaktas är: - Planering - Ny kurs 15h/studiepoäng - Gammal kurs 8h/studiepoäng - Grundplåt för ledd undervisning 8h/studiepoäng/grupp 1-16 studerande = 1 grupp studerande = 2 grupper studerande = 3 grupper studerande = 4 grupper studerande = 5 grupper etc. - Genomgång av inlämningsuppgifter, tentamina och utvärdering 1h/ 5 studiepoäng/studerande - Resurstimme 1h/5 studiepoäng/studerande

5 - Tillägg för konst- och färdighetsämnen samt kurser med laborationer el. motsvarande 1/2 h/5 studiepoäng/studerande Förslaget utgår från kurser omfattande 5 studiepoäng men kan vid behov omräknas så att utgångspunkten blir 1 studiepoäng. Utgående från förslaget skulle arbetsåtgången för en ny kurs (konst- och färdighetsämne) omfattande 5 studiepoäng för 64 kursdeltagare utgöra ca 1/4 av en tjänst Exempel 1 - Planering - Ny kurs 15h x 5 studiepoäng= 75h - Grundplåt för ledd undervisning 8h x 5 sp x 4 grupper = 160h - Genomgång av inlämningsuppgifter, tentamina och utvärdering 1h x 64 studerande = 64h - Resurstimme 1h x 64 studerande = 64h - Tillägg för konst- och färdighetsämnen samt kurser med laborationer el. motsvarande 1/2 h x 64 studerande = 32h (Total resursen då alla delresurser adderas = 395h) Såvida kursen inte är en kurs inom konst- och färdighetsämnena eller en laborativt inriktad kurs skulle den totala arbetstiden vara 395h 32h = 363h En 3 studiepoängs ny kurs för 64 studerande (konst- och färdighetsämne) utgöra ca 15% av en tjänst. Exempel 2 - Planering - Ny kurs 15h x 3 studiepoäng= 45h - Grundplåt för ledd undervisning 8h x 3 sp x 4 grupper = 96h - Genomgång av inlämningsuppgifter, tentamina och utvärdering 1h x 3/5 studiepoäng x 64 studerande = ca 40h - Resurstimme 1h 3/5 studiepoäng x 64 studerande = ca 40h - Tillägg för konst- och färdighetsämnen samt kurser med laborationer el. motsvarande 1/2 h x 3/5 studiepoäng x 64 studerande = ca 20h (Total resursen då alla delresurser adderas = 241h) Såvida kursen inte är en kurs inom konst- och färdighetsämnena eller en laborativt inriktad kurs skulle den totala arbetstiden vara 241h 20h = 221h Då den totala arbetsresursen för en kurs är beräknad kan varje ämnesföreträdare/kurshållare planera kursuppläggningen så att det bäst tjänar ämnet/kursen. Om den ansvariga för kursen t.ex. önskar mindre andel ledd undervisning och större andel skriftliga arbeten åtgår mer tid för genomgång av inlämningsuppgifter. Oberoende av hur kursen läggs upp kan inte den totala tidsresursen för kursen överskridas.

6 Denna beräkningsgrund kan tillämpas på anställda i huvudsyssla men är svårare att tillämpa vid anställning av timlärare i bisyssla där principen varit att ersätta hållna timmar ledd undervisning. Eftersom systemet ännu inte är utprövat kan det vara svårt att förutse alla eventuella brister. Institutionsrådet ombes bekanta sig med förslaget till resursberäkning och avge synpunkter. Beslutsförslag: LIR diskuterar förslaget och avger ett utlåtande om förslaget till beräkning av arbetstid , M. Lithén. Justering av beredningen: Under diskussioner med kolleger dagen före LIR-mötet uppdagades faktorer i förslaget vilka kräver korrigering. Därför önskar föredragande framföra ett reviderat förslag till beräkningsgrund enligt följande: Planering - Inte skilja mellan gammal eller ny kurs 15h/studiepoäng Grundplåt för ledd undervisning 8h/studiepoäng/grupp 1-16 studerande = 1 grupp studerande = 2 grupper studerande = 3 grupper studerande = 4 grupper studerande = 5 grupper etc. Genomgång av inlämningsuppgifter, tentamina och utvärdering 1h/ 5 studiepoäng/studerande för lite tid beräknat grundplåt 10h + 15 min/sp/studerande Resurstimme 1h/5 studiepoäng/studerande Tillägg för konst- och färdighetsämnen samt kurser med laborationer el. motsvarande 1/2 h/5 studiepoäng/studerande för lite tid beräknat grundplåt 10h + 15 min/sp/studerande För att åskådliggöra hur denna justering påverkar beräkningsgrunden anges nedan nya exempel där justeringens inverkan åskådliggörs genom att även det tidigare framförda förslaget presenteras (Tidigare förslag till vänster och nytt förslag till höger) Utgående från förslaget skulle arbetsåtgången för en ny kurs (konst- och färdighetsämne) omfattande 5 studiepoäng för 64 kursdeltagare utgöra ca 1/4 av en tjänst

7 Exempel 1 enligt förslag 1 Enligt förslag 2 o Planering Ny kurs 15h x 5 studiepoäng = 75h Kursplanering 15h x 5 sp =75h o Grundplåt för ledd undervisning (oförändrad) 8h x 5 sp x 4 grupper = 160h 8h x 5 sp x 4 grupper = 160h o Genomgång av inlämningsuppgifter, tentamina och utvärdering 1h x 64 studerande = 64h 10h + 15min x5 sp x64 stud = 80h o Resurstimme (oförändrad) 1h x 64 studerande = 64h 1h x 64 stud. =64h o Tillägg för konst- och färdighetsämnen samt kurser med laborationer el. motsvarande 1/2 h x 64 studerande = 32h 10h + 15min x5 sp x64 stud = 80h Total resursen enl. förslag 1 = 395h Total resursen enl. förslag 2 = 459h Såvida kursen inte är en kurs inom konst- och färdighetsämnena eller en laborativt inriktad kurs skulle den totala arbetstiden vara För förslag 1 För förslag 2 395h 32h = 363h = 379 h Utgående från förslaget skulle arbetsåtgången för en ny kurs (konst- och färdighetsämne) omfattande 5 studiepoäng för 16 kursdeltagare utgöra ca 1/10 av en tjänst Exempel 2 Enligt förslag 1 Enligt förslag 2 o Planering Ny kurs 15h x 5 studiepoäng = 75h 15h x 5 sp = 75h o Grundplåt för ledd undervisning (oförändrad) 8h x 5 sp x 1 grupp = 40h 8h x 5 sp x 1 grupp = 40h o Genomgång av inlämningsuppgifter, tentamina och utvärdering 1h x 16 studerande = 16h 10h + 15min x5 sp x16 stud = 30h o Resurstimme (oförändrad) 1h x 16 studerande = 16h 1h x 16 stud =16h o Tillägg för konst- och färdighetsämnen samt kurser med laborationer el. motsvarande 1/2 h x 16 studerande = 8h 10h + 15min x5 sp x16 stud = 30h Total resursen enl. förslag 1 = 155h Total resursen enl. förslag 2 = 191h Såvida kursen inte är en kurs inom konst- och färdighetsämnena eller en laborativt inriktad kurs skulle den totala arbetstiden vara Enligt förslag 1 Enligt förslag 2 155h 8h = 147h 191h 30h = 161h Nytt beslutsförslag: LIR diskuterar det reviderade förslaget och avger ett utlåtande om förslaget till beräkning av arbetstid , M. Lithén.

8 Beslut: Beslut enligt ändat beslutsförslag. LIR avger till fakultetsrådet följande synpunkter i anslutning till beräkning av arbetstid: o bra att synliggöra ingredienserna i arbetsbördan o får inte glömma den gamla principen om att inte överskrida gammal undervisningsskyldighet o bra att kursernas resurser ses som helhet o borde definieras vad som avses med konst- och färdighetsämnen o borde noggrant beräkna hur förslaget utfaller för handledning under praktikperioder o tillägget för konst- och färdighetsämnen och kurser med laborationer borde justeras så att resursen blir grupprelaterad och inte relaterad till antal studerande LIR föreslår att J-E. Romar, B. Kurtén-Finnäs och M. Lithén ser över beräkningsgrunderna o förslaget borde utvecklas för att även kunna tillämpas vid anställning av timlärare i bisyssla o förslaget föreslås tillämpas på nya såkallade Bologna-kurser medan gamla kurser kan beräknas enligt det av prof. Ole Björkqvist utarbetade direktiven. o LIR föreslår även att möjligheter kan ges att transformera gamla kurser till studiepoäng för att kunna tillämpa det föreslagna beräkningssystemet o utöver detta önskar LIR framföra att kompetensutveckling inte kan räknas in som en komponent i beräkningen av arbetsåtgång för planerade kurser utan borde tas upp som en separat punkt i arbetsplanen. Kaj Sjöholm ordförande Michaela Lithén föredragande