Verksamhetsberättelse 2003 Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Red. Ledningsgruppen för grundutbildningarna

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2003 Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi Red. Ledningsgruppen för grundutbildningarna

2 Sammanställd av Minna Määttä och Jessica Aspfors med utgångspunkt i personalens redogörelser och tillgängliga dokument Redigerad av ledningsgruppen för grundutbildningarna Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi Maj

3 Det måste finnas en själ i företaget som kan besjäla företaget med stolthet, kampvilja, arbetsglädje, motivation och uthållighet. /.../ Det måste finnas lust och glädje på en arbetsplats. (Ingvar, 2001, 139) Förord Initiativet att sammanställa en årsberättelse för pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi är ett led i det inre utvecklingsarbete vid fakulteten som pågår under en treårsperiod från 2003 till Tanken är att alla medarbetare, så långt det går, har en strukturerad bild av fakultetens framtid. Alvin Toffler skrev redan 1970 att all undervisning måste utgå från en strukturerad bild av framtiden. Det är vår förhoppning att varje anställd kan bidra till ett gott känsloklimat och arbetsglädje genom att ha en konkret föreställning om fakultetens framtid. Utan en framtidsbild förlorar medarbetarna känslan av mening med fakultetens verksamhet. Ingvar (2001, 42) skriver att framtidsminnena, visionerna är av stor betydelse för skolan och dess pedagogik: Våra skolsystem är i princip inriktade på att fylla elevernas hjärnor med bilder av en lycklig framtid, normer för adekvat socialt beteende, strukturer för fortsatt utbildning och livsmål. Innehållet i årsberättelsen bygger i huvudsak på de ämnesvisa rapporteringarna. I tillägg har centrala dokument och nyttig statistik sammanställts. Speciella satsningar under året har gjorts genom extra utbildningar i Nyland. En arbetskrävande procedur var också flyttningen till Kvarnen i december Den yttre reformeringen av verksamheten syns i nya undervisningsutrymmen och formande av en ny campuskultur. En nationell reform av utbildningar, den s.k. Bolognaprocessen har i ökande grad inverkat på planering av studieprogram. Maj 2004 Ledningsgruppen för grundutbildningarna Anna-Lena Østern Mariann Sjöholm Michaela Lithén Kaj Sjöholm Marita Lindahl Michael Uljens Ulrica Grankvist-Nybacka 3

4 Innehåll 1. Fakultetens självpresentation - ansökan om status som spetsenhet 4 2. Statistik angående studerande, resultat och personal 9 3. Verksamhetsberättelser för institutionerna Institutionen för lärarutbildning (LI) Institutionen för pedagogik (PI) och specialpedagogik (SPI) Institutionen för barnpedagogik (BI) Vasa Övningsskola Forskning och forskarutbildning vid pedagogiska fakulteten Forskarutbildning Forskarskoleplan: Lärande och bildning i det senmodärna samhället Center för barnpedagogisk forskning Specialpedagogiskt center Förteckning över licentiat- och doktorsexamina 73 (historisk) 5. Publikationer och sakkunniguppdrag Redaktionsrådet Internt utvecklingsarbete Personalutvecklande verksamhet Kvalitetssäkring genom utvärdering Internationell studerandemobilitet KAV och studiesocial verksamhet 109 4

5 Kap 1 Fakultetens självpresentation - Ansökan om status som spetsenhet Vi lämnade in en ansökan om status som spetsenhet för utbildning Undervisningsministeriet avslog ansökan, men vi bifogar ansökningstexten för i den finns ett material samlat där vi tydliggjort vad fakulteten vill och kan. Ansökan om status som enhet för högkvalitativ utbildning inom området pedagogik för avtalsperioden Ansökan har utarbetats av en arbetsgrupp med representanter från Institutionen för lärarutbildning, Institutionen för barnpedagogik och Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Vidare har representanter för de studerande samt för Vasa övningsskola deltagit i arbetet. Kärnargument i ansökan Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi har: på många innovativa sätt utnyttjat placeringen i ett kulturellt rum med specifika utmaningar, en språkkulturell situation med en mångfald gränsöverskridande möten långsiktigt och målmedvetet arbetat med praxis-teoridimensionen i utbildning och forskning analyserat såväl extern som intern utvärdering av verksamheten, samt vidtagit de åtgärder som motiverats av utvärderingarna. Mål, uppgift och innehåll i utbildningen Pedagogiska fakultetens (PF) mål är att nå högsta kvalitet på utbildning och forskning inom de pedagogiska vetenskaperna med speciellt beaktande av den finlandssvenska/tvåspråkiga befolkningsgruppens behov. Fakulteten strävar efter att - som en del av universitetet Åbo Akademi profilera sig vetenskapligt, kulturbärande och internationellt. Uppgiften är därmed att förse målgrupperna med kvalitativt god pedagogisk kompetens, att fungera kulturbärande, samt att bidra till att utveckla det internationella perspektivet. Vasa övningsskola verkar i anslutning till lärarutbildningsinstitutionen med mål att nå högsta kvalitet på undervisning och lärande, lärarutbildning och handledning, inlärningsmiljö och undervisningsmaterial. Fakultetens kompetensområden kan beskrivas genom de professurer fakulteten har, nämligen i pedagogik, tillämpad pedagogik (lärarutbildning), barnpedagogik, specialpedagogik, slöjdpedagogik, de matematiska ämnenas didaktik, finska språkets didaktik, modersmålets didaktik, de främmande språkens didaktik, samt yrkespedagogik och vuxenpedagogik. Ytterligare en professur i pedagogik, 5

6 företrädesvis didaktik (tidsbegränsad) med placering i Nyland håller på att besättas. Institutionen för lärarutbildning (LI) Fakultetens största institution De flesta blivande klasslärare har pedagogik som huvudämne i sin examen. Verksamhetsorter för klasslärarutbildningen är Vasa, Helsingfors och Morogoro (i Tanzania). TEPT-projektet är Åbo Akademi i Vasas, Pedagogiska fakultetens, utrikesministeriets och Vasa stads gemensamma projekt som inletts Projektets mål är att höja utbildningens nivå i Tanzania. Vid Åbo Akademi (ÅA) är pedagogisk kompetensutveckling bland universitetets lärare en angelägen satsning. År 2000 beslöt styrelsen vid Åbo Akademi att anordna högskole- och universitetspedagogisk utbildning för alla akademins lärare. Pedagogiska fakulteten har utarbetat planer för kursen Inlärning och undervisning för universitetslärare (6 sv). Ett nytt kursprogram i Pedagogik och didaktik för högskole- och universitetslärare om ECTS i enlighet med Bologna-avtalets riktlinjer har utvecklats vid fakulteten. Vid fakulteten startades år 2000 forskningsprogrammet WEPP (the Work Environment Pedagogy Project) som inkluderar åtta forskarstuderande och en universitetslektor. WEPP ingår dessutom i Unizon-projektet (ett samarbete mellan universitet och högskolor i Kvarkenregionen) LUIS genom samarbetet mellan Åbo Akademi och Umeå universitet. Sedan slutet av 1980-talet har olika modersmåls- och flerspråkighetsrelevanta aspekter av undervisning och lärande i vår kulturella gränszon beskrivits genom forskning vid PF. Initiativ har tagits för att utveckla nya biämneshelheter och valfria kurser. Exempel på valfria kurser är kurser i skrivpedagogik, i litteraturpedagogik samt i berättarkonst. Exempel på nya biämnesstudier som utvecklats under 1990-talet är dramapedagogik och flerspråkighetsdidaktik (förverkligas i samarbete med Vasa universitet). Vid enheten för språk sker ämnesdidaktiskt inriktad forskning i intensiv växelverkan med forskande lärare på fältet. Forskningsprojektet Språk och kommunikation i brytningstid är ett paraplyprojekt, som samlar forskare och forskarstuderande som anlägger ett framtidsperspektiv på undervisning och lärande. Vid enheten för matematik och naturvetenskap har ett nytt biämne utvecklats, nämligen integrerad naturvetenskap. 6

7 Kemididaktiskt Resurscentrum ( är unikt i vårt land, men har även i ett större perspektiv en unik koppling till lärarutbildning. Miljöpedagogik är sedan 1997 ett inriktningsalternativ inom pedagogik med syfte att utöka lärarstuderandes miljökunskaper, -attityder och handlingskompetens. Institutionen koordinerar även ett Nordiskt nätverk i miljöpedagogik, som är ett (ständigt växande) tvärvetenskapligt forskar- och lärarnätverk inom Miljö- och utomhuspedagogik vid lärarutbildningar i Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island. Slöjdpedagogik är ett nytt vetenskapsområde inom Pedagogiska fakulteten och huvudämne vid Enheten för slöjdpedagogik och huslig ekonomi. På nationell nivå sker samarbete med Åbo universitet, Helsingfors universitet och Joensuu universitet inom KVY s ram (Käsityöaineiden verkkoyliopisto). På internationell nivå har vetenskapsområdet under en längre tid varit en bärande kraft inom NordFo (Nordiskt Forum för forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd). Likaså sker samarbete inom UNIZON LUIS- projektet. Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Består av enheten för pedagogik och vuxenpedagogik och enheten för specialpedagogik. Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik har som uppgift att utbilda pedagogisk expertis för pedagogiska uppgifter inom administration, planering och forskning. Enheten ansvarar för utbildning för det fria bildningsväsendet. Huvudämnet är pedagogik. Vidare erbjuds fördjupade studier i vuxenpedagogik. Enheten för specialpedagogik erbjuder specialpedagogik som huvudämne. Programmet har dels en linje för lärarutbildning och dels en linje för administration och forskning. Vidare utbildas specialbarnträdgårdslärare, specialyrkeslärare samt andra kategorier av speciallärare med olika intervaller beroende på samhällets behov. Specialpedagogiskt center har utvecklats sedan början av 1990-talet. Här bedriver man forskning och utvecklande av metoder och test samt handledning av magisterstuderande inom området läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Institutionen för barnpedagogik Institutionen för barnpedagogik har som uppgift att utbilda barnträdgårdslärare med pedagogie kandidat- eller magisterexamen. Huvudämnet är pedagogik, inriktningsalternativet barnpedagogik. Sedan hösten 1999 pågår ett försök vid Institutionen för barnpedagogik att förändra undervisningen med hjälp av problembaserat lärande (PBL). 7

8 Vid institutionen finns Center för barnpedagogisk forskning som grundades Institutionens forsknings- och utvecklingsarbete kanaliseras genom centret. Utbildningens innehåll Sedan slutet av 1980-talet har fakulteten utbildat handledare för uppgifter som handledare vid fältpraktikskolor och under hela 1990-talet har fakultetens och övningsskolans lärare haft möjlighet att fortbilda sig inom pedagogisk handledning på fördjupad nivå (kurser om 5-20 sv). Praxis-teorisamtal med en didaktiklektor eller med en professor är en samlande fördjupande aktivitet som de studerande satt stort värde på. I ökande grad sker handledning av olika studerandegrupper virtuellt och också virtuella inlärningsplattformer som Blackboard utnyttjas för diskussion och kommunikation. Ett exempel på utvärderings och utvecklingsarbete i pedagogiken är PT-projektet som initierat nya samverkansformer mellan undervisningspraktik och teoretiska studier. Projektet önskar utveckla de studerandes praxis-teori genom ett intensifierat arbete med att konkretisera de begrepp som analyseras i fakultetens undervisning. I PT-projektet har systematiska åtgärder vidtagits för att utveckla kopplingen mellan s.k. teoretiskt och praktiskt orienterade element i utbildningen. Informations- och kommunikationsteknik har lyfts fram som ett utvecklingsområde vid Pedagogiska fakulteten. Lärocentret vid Tritonia är ett annat exempel på en verksamhet som på olika sätt skall stöda undervisning och inlärning. Läromedelscentret vid ÖH är ytterligare ett exempel. Fakultetens redaktionsråd arbetar målmedvetet med fakultetsseriens rapporter, dokumentation och publikationer för att nå ut med fakultetens forskningsresultat och dokumentation av utvecklingsarbete. Utvärdering av utbildningen Under 1990-talet har pedagogiska fakulteten utvärderats externt ett antal gånger. Internt har olika arbetsgrupper arbetat med utvärdering och strategisk planering. Vid PF pågår ständig utvärdering av kurser och studiehelheter. De studerande vid PF deltar aktivt i utformningen av studierna genom representation i fakultetsråd, institutionsråd samt olika arbetsgrupper vilka har till uppgift att utveckla studierna. För att kunna följa upp hur väl studierna motsvarar förväntningarna hos studerande, samt för att få en objektiv bild av hur studerande upplever studierna, har den lokala studentkårsavdelningen KAV under de senaste åren kontinuerligt utvärderat olika studieperioder genom enkäter. 8

9 Kap 2 Statistik angående studerande, resultat och personal Statistik om antagning och studerande år 2003 kan ge en bild av verksamhetens mångfald och bredd och komplexitet. Översikt ges också över prestationer i form av examina och studieveckor. Den anställda personalen är den arbetsstyrka som skapar pedagogiska fakultetens image i samarbete med de studerande. ANTAGNING AV STUDERANDE TILL ÅBO AKADEMI 2003 Enhet Sökande 2003 Nyinskrivna 2003 HF MNF ESF KTF TF PF SVF ÅA-tot SÖKANDE OCH ANTAGNA TILL PEDAGOGISKA FAKULTETEN 2003 Utbildning Antal Sökande 1:a Antagna Inledda sökande preferens studier Klasslärare Speciallärare Huslig ekonomi Slöjdpedagogik Barnträdgårdslärare Pedagogik Summa STUDENTANTALET VID ÅBO AKADEMI 2003 Enhet Närvarande stud. för grundexamen 2003 Forskarstuderande 2003 HF MNF ESF KTF TF PF SVF Totalt

10 GRUNDEXAMINA AVLAGDA VID ÅBO AKADEMI Område Examensmål Medeltal Teologiska Humanistiska Pedagogiska Samhällsvetenskapliga Psykologiska Hälsovetenskapliga Merkantila Naturvetenskapliga Tekniskvetenskapliga Summa GRUNDEXAMINAS OMFÅNG I STUDIEVECKOR PER UTBILDNINGSOMRÅDE VID ÅBO AKADEMI Utbildningsområde År 2003 Teologiska 170 Humanistiska 184 Pedagogiska 172 Samhällsvetenskapliga: - ESF SVF 173 Psykologiska 196 Hälsovetenskapliga 173 Merkantila 171 Naturvetenskapliga 179 Tekniskvetenskapliga 186 AVLAGDA EXAMINA INOM PF UNDER TIDEN Pedagogie licentiat examen 4 Pedagogie magister examen* 104 Speciallärare examen 13 Speciallärare vid yrkesläroanstalter examen 7 Pedagogie kandidat examen 58 Kompletterande studier, studerande utan högskoleexamen examen 58 Kompletterande studier, efter högre högskoleexamen examen 11 Ämneslärare efter avlagd högre högskoleexamen 5 Pedagogiska studier inom ämneslärarutb. vid någon annan högskola 6 examen Pedagogiska studier för lärare vid yrkesläroanstalter examen 10 Avlagda examina vid fakulteten

11 *Institutionsvis fördelning av antalet magisterexamina vid PF 2003 samt antalet studieveckor avlagda Antal examina Antal studiev. Antal fo stud.v. LI PI/SPI Spec.ped Ped BI BI PeK 61 PERSONAL VID PF Fördelningen av inrättade tjänster inom den ordinarie lönebudgeten samt med tillfälliga och externa medel: Institution/ enhet Antal professorer Antal lektorer Antal assistenter/ överassistenter Antal lärare/ timlärare Summa LI /3 48 1/3 PI SPI /3 7 1/3 BI Vakanta: Summa: /3 84 2/3 11

12 Kap 3 Verksamhetsberättelser för institutioner och ämnen Institutionen för lärarutbildning är fakultetens största institution med ansvar för klasslärarutbildning, barnträdgårdslärarutbildning, slöjdlära-rutbildning, studiehandledarutbildning, yrkeslärarutbildning och ämneslärarutbildning. 3.1 INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING (LI) ÄMNEN Kultur, språk och humaniora Modersmål och litteratur, dramapedagogik, flerspråkighetsdidaktik, finska, främmande språk (engelska), historia och samhällslära, religion, livsåskådning, psykologi, musik, bildkonst. Matematik och naturvetenskap Matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, miljöpedagogik, informationsbehandling, KasVi. Gymnastik och hälsofostran Enheten för slöjdpedagogik och huslig ekonomi Slöjdpedagogik, huslig ekonomi. Yrkespedagogik och universitetspedagogik Yrkespedagogik, universitetspedagogik. Tillämpad pedagogik Pedagogik, småskolepedagogik, mediepedagogik. PERSONAL Språk, kultur och humaniora Modersmål och litteratur, dramapedagogik, flerspråkighetsdidaktik Anna-Lena Østern Professor i modersmålets didaktik och dekanus Ria Heilä-Ylikallio Akademilektor i modersmålets didaktik (vik på överassistentur , akademilektor fr.o.m ) Monica von Bonsdorff 12

13 Lektor i modersmålets didaktik Annette Kronholm-Cederberg Assistent i modersmålets didaktik (moderskapsledig och forskarledig) Tove Valkama Vik. (för RHY) lärare. vt 2003 Anette Berglund Vik. ass. ht 2003 (50 %) Christian Ahlbom Vik. Ass. ht 2003 (50%) Jonas Sonntag Vik. lärare i drama o muntlig kommunikation vt och ht 2003 Finska Maija Grönholm Professor i finska språkts didaktik, FD Anita Åstrand Lektor i finska språkets didaktik, FL Michaela Pörn Assistent i finska språkets didaktik , FM Outi Toropainen Assistent i finska språkets didaktik , FM Främmande språk Kaj Sjöholm Professor i de främmande språkens didaktik, FD Marina Bendtsen Timlärare i engelska och tyska, FM Mikaela Björklund Assistent i de främmande språkens didaktik, PeM Liselott Forsman Timlärare i bisyssla, forskare, PeL Annika Lund Forskningsbiträde Rolf Palmberg Lektor i engelska språkets didaktik, FL Ulrica Taylor Timlärare (50 %) i engelska och franska (ansvarig för Helsingforsutbildningen), FM Historia och samhällslära Tom Gullberg Lektor i historiens och samhällskunskapens didaktik, FD 13

14 Religion Ingeborg Nyborg Lektor i religionsämnets didaktik, TD. Barbro Holmgren Lärare i religions- och psykologiämnets didaktik, FM. Anna Norrback Timlärare, TD. Livsåskådning Karl-Erik Borg Timlärare, TM. Psykologi Barbro Holmgren Lärare i religions- och psykologiämnets didaktik, FM Musik Marita Hammarström-Backman Timlärare i huvudsyssla i spelning Per-Håkan Jansson Lektor i musikens didaktik, KH Siv Ryde-Höckert Lektor i spelning Per Östern Lektor i spelning, FK Bildkonst Jannika Nylander Timlärare i huvudsyssla i bildkonstens didaktik, KoM Kristina Skog Lärare i bildkonstens didaktik, PeM Matematik och naturvetenskap Matematik, fysik, kemi Göran Bernas Lärare i fysikens didaktik, NaK Ole Björkqvist Professor i de matematiska ämnenas didaktik, EdD Lars Burman 14

15 Lektor i matematikens och datateknikens didaktik, FK Lisen Häggblom Lektor i matematikens didaktik, PeD Berit Kurtén-Finnäs Verksamhetsledare vid Kemididaktiskt Resurscentrum, FM Tom Lillas Doktorand, PeM Ann-Sofi Loo Vikarierande assistent i de matematiska ämnenas didaktik Ann-Sofi Röj-Lindberg Assistent i de matematiska ämnenas didaktik, tjänstledig, FM Fredrik Åman Timlärare i huvudsyssla i informationsteknik Biologi, geografi, miljöpedagogik Pia Sjöblom Lärare Teresa Turtonen Lärare Dagmar Illman Timlärare Irmeli Palmberg Akademielektor (FD, docent i miljöpedagogik) Därtill har FM Mats Borgmästars (våren) & FM Hans-Olof Lithén (hösten) fungerat som timlärare i vissa kurser inom biämnesstudierna i geografi. Gymnastik och hälsokunskap Jan-Erik Romar Lektor i gymnastikens didaktik Marita Eklund Lektor i gymnastikens och hälsofostrans didaktik TomasFriman Lärare i gymnastik Enheten för slöjdpedagogik och huslig ekonomi Slöjdpedagogik Juha Hartvik Lärare i teknisk slöjd, PeM Stefan Myrskog 15

16 Lektor i teknisk slöjd, PeL Christina Nygren-Landgärds Forskningsledare i slöjdpedagogik, PeD Mia Porko-Hudd Lärare i textilslöjdens didaktik, tjänstledig, PeM Barbro Sjöberg Lektor i textilslöjd, PeM Ann-Chatrin Snickars Lärare i textilslöjdens didaktik Huslig ekonomi Gun Åbacka Lärare i husliga ekonomins didaktik Yrkespedagogik och universitetspedagogik Eva Ahlskog-Björkman Amanuens (med undervisning), PM Viveca Bäck Lektor i yrkesundervisningens didaktik, PL Anne-Charlotte Kjerulf Lärare i universitetspedagogik, handledare, FM Arvid Treekrem Forskningsledare i pedagogik, FD Tillämpad pedagogik Sol-Britt Arnolds-Granlund Överassistent i mediepedagogik, PeL Pamela Backholm Assistent i pedagogik, PeM Therese Backlund-Smulter Lärare i pedagogik, företrädesvis nybörjarundervisning, PeM Bettina Backström-Widjeskog Forskningsassistent Anette Bengs Assistent i pedagogik Gunilla Eklund-Myrskog Lektor i pedagogik, PeD Sven-Erik Hansén Professor i pedagogik, företrädesvis tillämpad pedagogik, PeD, FD Rose Heir Timlärare i huvudsyssla i pedagogik, PeM Hans Kankkonen 16

17 Assistent i pedagogik,pem Camilla Klockars Forskningsassistent Jan Sjöberg Forskningsledare i pedagogik, PeD Ann-Louise Strengell Timlärare i huvudsyssla i pedagogik, PeM Tom Wikman Lektor i pedagogik, PeM Förvaltningsämbetet Jessica Aspfors Studiechef, vikarierande. Petra Autio Studiechef, tjänstledig Maj-Britt Back Byråsekreterare Nina Bäckman Byråsekreterare Ann-May Nordmyr Byråsekreterare Mariann Sjöholm Fakultetsdirektör Carina Strömfors-Iilahti Byråsekreterare Catharina Thors-Mäkinen Avdelningssekreterare Ola Österbacka IT-specialplanerare Övrig personal Pia Autio Amanuens, tjänstledig Agneta Eriksson Amanuens Tarja Grahn-Björkqvist Redaktionssekreterare Nina Roos Amanuens, tjänstledig Michaela Lithén Planerare Maria Neidhart Byråsekreterare (Nylandsutbildningen) 17

18 UNDERVISNING Kultur, språk och humaniora Modersmål och litteratur För varje kurshelhet finns informativa guider, som fungerar väl. Undervisningen är välplanerad och mycket komprimerad, i synnerhet kursen Modersmål och litteratur inom didaktisk ämnesteori som växlar mellan storföreläsningar, handledda grupptimmar och studerandestyrda kvalitetscirklar. De studerande utvecklar sin didaktiska reflektion genom samtal och genom skriftliga uppgifter med små forskningsuppgifter. Ämnet har haft stabilitet vad gäller undervisande personal, men flera moderskapsledigheter har medfört inskolning av ny personal. Genom att professor Østern varit dekanus under 2003 har ämnet haft en extra belastning. Ria Heilä-Ylikallio har under året vid fakulteten sökt en docentur i läs- och skrivpedagogik och blivit utnämnd till docent och akademilektor. Kursöversikt: Modersmål och litteratur 5 sv Handledning av undervisningsövningar inom klasslärarutbildningen Biämnespraktik Fördjupad praktik Grundpraktik 3 sv á Praktik för utlokaliserad klasslärarutbildning 3 sv Extra biämnespraktik 2 sv Biämnesstudier i Svenska språket och litteraturen (15 sv) Grammatik 2 sv (påbörjad 2002) Allmän språkvetenskap 1 sv (påbörjad 2002) Danska 2 sv Språk i skola och samhälle Didaktiska seminarier 1 sv Språkvård 1,5 sv Introd. till litt.vet. Valfria studier Litteraturpedagogik 5 sv Pedagogiska studier för ämneslärare 20 sv Under år 2003 slutförde sex studerande sina pedagogiska studier för ämneslärarbehörighet i modersmål och litteratur omfattande 20 sv. Termin 2 år 2003 påbörjade fem studerande sina pedagogiska studier för ämneslärarbehörighet. Ytterligare två studerande avlägger 3 sv inom utlokaliserad utbildning i Helsingfors (i samarbete med Helsingfors universitet). 18

19 8 sv ämnesdidaktik 2 sv fackpedagogiska seminarier 6 sv praktikhandledning, inklusive röstenkurs Dramapedagogik Undervisningen i dramapedagogik, danskonst och berättarkonst har skett i samarbete med öppna universitetet och examineras av Anna-Lena Østern. Dramaläraren undervisar i drama (10 h/grupp) och storyline (10h/grupp) inom kursen modersmål och litteratur för klasslärare och speciallärare (ca 100 timmar/ omgång) Dramaläraren undervisar drama för blivande ämneslärare 30 timmar/grupp. Dramaläraren handleder biämnespraktik inom dramapedagogik. Följande kurser har genomförts/ påbörjats under 2003: 2 sv playbackteater med Björn Rasmussen och Marta Kvalvik som ledare 9 deltagare 5 sv berättarkonst med Magdalena Strandberg som koordinator xx deltagare 5 sv berättarkonst i Vasa med Elizabet Knip-Häggqvist som koordinator 9 deltagare. 5 sv danskonst med Tone Østern som kursledare 9 deltagare. 15 sv dramapedagogik vid Hangö sommaruniversitet 10 deltagare 15 sv dramapedagogik i samarbete med ÖPU slutförda i maj 7 st 15 sv påbörjade med ny grupp (portföljseminarier i maj 2004 för båda grupperna) 7 st Gästlärare vid dessa kurser förutom kursledarna: Heidi Dahlsveen (Högskolen i Oslo), Neppe Pettersson, Arne Engelstad (Högskolen i Vestfold), Stig Eriksson och Kari Heggstad (Högskolen i Bergen), Anne Sandström, Harriet Sevelius (Teaterhögskolan), Maya Tångeberg (Svenska yrkeshögskolan), Adam Benjamin (London) och Milla Simons. År 2004 erbjuds ämnesstudier (20 sv) i dramapedagogik i samarbete med ÖPU. Dramapedagogiken har nu ordinarie tjänsteinnehavare av lektoratet tjänstledig det tredje året. Professor som examinerar har också tidigare varit tjänstledig, något som innebär att ämnet måste arbetas fram på nytt. Tillfälliga lösningar och inbjudna gästlärare har ändå genomfört undervisning medan vikarien varit mammaledig. Nya initiativ som berikat ämnesområdet är 5sv block i berättarkonst respektive danspedagogik. Flerspråkighetsdidaktik Under år 2003 har Anna-Lena Østern utarbetat kursplaner för ämnesstudier i flerspråkighetsdidaktik (20 sv). Kursplanerna har godkänts i fakultetsrådet. Inga kurser har anordnats, men studierna kan genomföras med individuell studieplan, t. ex. inom forskarstudier. Enstaka studerande som studerat 15 sv har slutfört sina studier

20 En skiss för ett magisterprogram i flerspråkighetsdidaktik har utformats. Ämnet har inte haft resurser att erbjuda studier i flerspråkighetsdidaktik. Finska Utbildningsansvaret inom ämnesområdet faller inom klasslärarutbildningen (biämnesstudier i finska,; approbatur samt cum laude-studier ), didaktisk ämnesteori, handledning, valfria studier projektstudier (pro gradu) samt ämneslärarutbildningen i finska jämte forskarstudier. Under läsåret ansvarar ämnet för en extra utlokaliserad ämneslärarutbildning i Helsingfors samt intagning av klasslärare till långt biämne (enligt den sk 3+2 modellen) Främmande språk Biämnesstudier för klasslärare (en grupp, bestående av K3-4, samt utbytesstuderande) Barn och ungdomslitteratur i främmande språkundervisningen Språk inlärning/didaktik Realia Introduktion till språkpraktik, samt genomförande av denna Grammatik Allmän språkvetenskap och allmän fonetik Language and linguistics, inklusive tutorials Didaktisk ämnesteori för klasslärare (K 1-3, utlok., samt S1) Främmande språk Valfria studier TCE Undervisningspraktik för klasslärare (handledning) Avslutande praktik Grundpraktik Biämnespraktik Fortsatt praktik Pedagogiska studier för ämneslärare (i Vasa och Nyland) Universitetsämne som skolämne Ämnesdidaktik Handledning av undervisningspraktik Pro gradu handledning Klasslärare Ämneslärare (bihandledning) Undervisningen har verkställts i enlighet med i kraft varande studiehandbok och undervisningsprogrammen för läsåren och Varje kurs utvärderas kontinuerligt (se utvecklingsarbete). 20

21 Historia och samhällslära Beträffande undervisningen övertog Gullberg den undervisning som vikarierande lektor hade ansvarat för under läsåret första hälft. Ämneslärarutbildningen (4 studerande) påverkades mest av detta, eftersom studierna då redan befann sig i slutskedet. Biämnesstudier (baskurs II i allmän historia under termin 2, introduktionskurs till historievetenskapen i termin 3) samt undervisningen inom ramen för klasslärarutbildningen (didaktisk ämnesteori) hade planerats så att den nya lektorn kunde inleda dessa kurser från början. Under våren 2003 hanterade lektorn 6 olika grupper i didaktisk ämnesteori inom ramen för klass- och speciallärarutbildningen, under hösten 2003 (termin 1) uppgick dessa grupper till 7, trots att hela 5 grupper inom den utvidgade klasslärarutbildningen inte rymdes in i lektorns schema under läsåret. Hösten 2004 inleder nya studerande utbildningen, och även en utlokaliserad utbildning har under våren 2004 inletts i Helsingfors, så en tydlig överbelastning torde kunna skönjas inom K-utbildningen. Hösten 2003 har lektorn även givit två kurser i nordisk historia inom biämnesstudierna, samt inlett ämneslärarutbildningen (3 studerande) i termin 2. En klart skönjbar trend är det ökade intresset för klasslärarstuderanden att läsa historia som långt biämne (cum laude). Tillsammans med ämnesinstitutionen i Åbo har det överenskommits att didaktiklektorn examinerar de återstående 5 studieveckor som efter biämnesstudierna (15 sv) krävs för fullgjorda grundstudier (20 sv) i historia. Under hösten 2003 utförde lektorn denna handledning och examination utan extra ersättning. Med beaktande av lektorns specialkompetens undervisade han även 3 timmar inom ramen för programmet för miljöpedagogik under hösten I normal ordning har lektorn i mån av möjlighet handlett studenter på övningsskolan både i samband med klasslärar- och ämneslärarutbildningens praktikperioder. Handledningsverksamheten har försvårats av tidsmässiga kollisioner mellan schemalagd undervisning vid PF inom ett utbildningsprogram, och handledning på övningsskolan inom ett annat program. Religion Didaktisk ämnesteori för klasslärare ( Att se och att se bort, 2 sv, samt projektstudier Barn och livsåskådning ) Didaktisk ämnesteori för ämneslärare Biämnesstudier för klasslärare (Allmän teologi: religionsvetenskap, gamla testamentets exegetik, nya testamentets exegetik) Handledning: praktik för klasslärare (grundpraktik, biämnespraktik 1, allmän praktikfördjupning, avslutande praktik), undervisningsövningar för ämneslärare samt ett fackpedagogiskt seminarium. Livsåskådning 21

22 Didaktisk ämnesteori för klasslärare. Psykologi Didaktisk ämnesteori för ämneslärare. Handledning: undervisningsövningar. Musik Undervisningen har skett enligt uppgjorda arbetsplaner. Bildkonst Kurser inom grundstudierna Biämnesstudier Utlokaliserad klasslärarutbildning/ K-Nyland Utlokaliserad ämnesdidaktik och praktik för Taik och studerande (ämneslärarstuderandes grundläggande övning III) Gymnastik och hälsokunskap Undervisningen har genomförts enligt godkända program och uppgjorda arbetsplaner för blivande klasslärare, speciallärare, ämneslärare och studerande i Vasa och även inom den utlokaliserade klasslärarutbildningen i Nyland. Matematik och naturvetenskap Matematik, fysik, kemi Undervisning i enlighet med arbetsplanen. Överskridningar förekommer beroende på att antalet studerande och antalet grupper överstiger det planerade och att någon måste göra det arbete som funnits på NN. Biologi, geografi, miljöpedagogik Undervisningen har omfattat grundläggande studier, biämnesstudier, valfria studier samt ämnes- och fördjupade studier i pedagogik och miljöpedagogik inom klasslärarutbildningen samt ämnesdidaktik, fackpedagogiska seminarier och handledning vid undervisningsövningar inom cum laude studier för ämneslärare. Även fortbildning för lärare har ingått i verksamheten. (Valfria studier; inkl miljöpedagogik, har finansierats med externa medel). Studerandes kursutvärderingar (både muntliga och skriftliga) har varit genomgående positiva, t.o.m. mycket positiva. Negativt har de upplevt i stort sett endast kursernas kortvarighet! 22

23 Kursöversikt: Didaktisk ämnesteori i biologi (för K & S) totalt 9 grupper (á 2 eller 1,5 sv) Didaktisk ämnesteori i geografi (för K & S) totalt 9 grupper (á 2 eller 1,5 sv) Didaktisk ämnesteori i integrerad naturvetenskap (för K & S) totalt 7 grupper (á 0,5 sv) Biämnesstudier i biologi (för K & extra stud): Botanikens grunder (2sv), Ekologi och miljöfostran (2 sv), Etologi (1 sv), Sommarfältkurs (2 sv), Cytologi-genetik, evolutik (2 sv) Biämnesstudier i geografi (för K & extra stud): Våra grannländer (2 sv), Världens regionalgeografi (2,5 sv), Kulturgeografi (3 sv), Finlands geografi (2 sv), Didaktiska fältövningar i geografi (2 sv) Biämnesstudier i integrerad naturvetenskap: Jorden människans hem (2 sv) Miljöpedagogik (för K & slöjdped. & spec.ped): Miljöfostrande och ämnesintegrerande uteskolverksamhet (5 sv), Miljöfostran - meningsfull miljöundervisning (del II; 2 sv); Nordisk miljöpedagogik (8 av 10 sv) Handledning vid undervisningsövningar (för K & utlokaliserade K): Grundpraktik i biologi och geografi, biämnespraktik i biologi och geografi, fördjupad praktik i biologi och geografi. Pro gradu handledning (8 stud) och seminarier samt bedömning av avhandlingar inom miljöpedagogik och biologins didaktik (6 stud inom K & utlokaliserade K) Postgradual handledning (4 inhemska forskarstuderande + en i Morogoro) IP Ämnesdidaktik i biologi och geografi, modul 5 (4 sv) samt modul 4 (4 sv) Handledning vid undervisningsövningar inom cum laude studier i pedagogik för ämneslärare (3 sv inom modul 5 & 3 sv inom modul 4) Fackpedagogiska seminarier inom ämneslärarutbildningen för biologi-geografimatematik-fysik-kemi (2 sv inom modul 5) Fortbildning för lärare inom Hållbar utveckling i skolan Informationsbehandling KasVi Undervisning i enlighet med arbetsplanen, med vissa överskridningar på grund av ökat antal studerande. KasVi inledde hösten 2002 den första riksomfattande kursen, som i år går andra året. Den går officiellt under namnet Informationsteknik i undervisningen 15 sv (Tieto- ja viestintätekniikan opetuskäytön opinnot 15 ov). Första året använde vi ännu benämningen Informations- och kommunikationsteknik, men sedan PF gått in för att använda IT har vi ändrat också här. Vi hade i första kursen 8 inskrivna, av vilka 5 avlade hela 15 sv-kursen. 3 av dem var externa studerande från södra Finland. 2 gjorde delar av kursen, och en hoppade av utan att avlägga sv. I hela landet deltog inemot 100 studerande 23

24 ÅA svarade för 1 sv: kursmodul 1b, Perspektiv på medie- och nätkultur. Lärare var Sol-Britt Arnolds-Granlund. Vi använde Blackboard som plattform. Andra plattformar som användes var WorkMates (finns vid TY) och Optima (vid JY). KasVi har fortsatt under treårsperioden Under den andra TVT15- kursen har vi fortsatt enligt samma mönster. Våra deltagare är i år 5, men en av dem har inte avlagt några kurser. De övriga fyra har avlagt 4 sv under höstterminen. Tre av deltagarna är inskrivna vid Vasa universitet. Vi har flitigt använt videokonferenser både för planerarnas månatliga möten och för inledning av de olika modulerna och avslutning av hela kursen. Normalt har Funets CSC-brygga använts. En del av planerarna har vid mötena använt ViaVideo från PC. Vi har använt DC:s Tandbergutrustning. Dessutom har vi också använt NetMeeting för visning av PowerPoint och ebeam i testsyfte vid ett planeringsmöte. Vissa möten har också hållits som telefonkonferens. Gymnastik och hälsokunskap Enheten för slöjdpedagogik och huslig ekonomi Slöjdpedagogik Under 2003 har undervisningen inom slöjdpedagogik fortsättningsvis inriktats på att ge de studerande möjligheter att fullfölja sina studier i enlighet med sina individuella studieprogram. Undervisningen inom slöjdpedagogik är indelad i kurser som främst kan grupperas enligt a) slöjdpedagogisk forskning och utvecklingsarbete, b) slöjdpedagogisk teori och c) didaktikbaserade slöjdteknologiska kurser och projekt. Varje kurs inom huvudämnet erbjuds i allmänhet vart annat år och studentgrupperna är därför heterogena, d.v.s. i varje studentgrupp ingår huvudämnesstuderande från olika antagningsår och biämnesstuderande (främst med utbildningsprogrammet klasslärare och ämneslärare i huslig ekonomi) med sv slöjdpedagogik. Förutom den personal som är heltidsanställd inom ämnet slöjdpedagogik har en del timlärare anlitats. Timlärare anlitas särskilt inom kurser med krav på särskilt slöjdteknologiskt kunnande Huslig ekonomi Under år 2003 har inom ämneslärarutbildningen i huslig ekonomi drygt 20 studerande erhållit undervisning inom olika kurser i ämnet huslig ekonomi. Höstterminen 2003 inledde 8 studerande sina studier för att bli ämneslärare i huslig ekonomi. Tredje årets studerande var höstterminen 2003 sammanlagt tre stycken och femte årets studerande 10 stycken. Två kompletterande studerande har aktivt deltagit i studierna. 24

25 Fyra studerande från andra lärarutbildningar vid Pedagogiska fakulteten har även studerat huslig ekonomi som biämne eller som ett undervisningsämne med omfattningen 35 sv. Under året har två ämneslärarstuderande i huslig ekonomi avlagt pedagogie magister examen. Yrkespedagogik och universitetspedagogik Yrkespedagogik Den utlokaliserade yrkespedagogiska lärarutbildningen (20 sv) vid Yrkeshögskolan Sydväst i Åbo, avslutades med dimission den 5 december Av 16 inskrivna studeranden slutförde 4 utbildningen i Åbo Åtminstone 4 studerande kommer att inom påbjuden utbildningstid slutföra sina studier under vårterminen I maj 2003 inleddes en ny yrkespedagogisk lärarutbildning (20 sv) med närstudieperioderna förlagda till Vasa. Utbildningen genomförs fr.o.m. maj 2003 till december Universitetspedagogik Kursen Inlärning och undervisning för universitetslärare (6 sv) /2003, gällande Åbo Akademis universitetspedagogiska satsning av 30 mars, 2000, avslutades våren 2003 i Åbo. Av 25 inskrivna studeranden slutförde 23 kursen. En ny kurs i universitetspedagogik (6 sv) planerades och startades våren Kursen genomfördes till största delen under verksamhetsåret 2003 och den kommer att avslutas ungefär samtidigt som en ny kurs påbörjas våren Pedagogik Volymen på undervisningen var under året större än någonsin tidigare, vilket dels berodde på den utlokaliserade lärarutbildningen, dels på att antagningen till klasslärarutbildningen ökade. Den utlokaliserade lärarutbildningen i Helsingfors utvecklades för att svara mot ett regionalt och lokalt behov. De första pedagogie magistrarna utexaminerades samtidigt som planeringen inför nästa läsårs utvidgade lärarutbildning slutfördes. I Helsingfors anordnades regelbundet avhandlingsseminarier och handledning. Såsom under tidigare år genomfördes grundstudier i pedagogik (approbatur) i Åbo Under året ordnades två virtuella approbaturkurser i pedagogik, en riktad till studerande i Åbo-trakten och en till studerande i Vasa-trakten. Sammanlagt anmälde sig 45 studerande (18 i Åbo och 27 i Vasa). Alla har dock inte slutfört kursen. Under året genomfördes en utvärdering av kursverksamheten. Verksamheten fortsätter och utvidgas under Lärarna har deltagit i projektet LUIS inom ramen för UNIZON. I maj ordnades ett seminarium med överassistent Jan Sjöberg som ledare för planeringsgruppen. Seminariet ingick som en integrerad del av vår forskarutbildning och lockade ca 140 doktorander och lärare från de nordiska länderna. 25

26 I biämnesstudier inom förskole- och nybörjarundervisning deltog ca 20 studerande och i grundkursen sammanlagt ungefär 80 studerande. Lärarna har också som föreläsare och seminariemedverkande och -ledare deltagit i olika slag av fortbildning, både intern och extern. Mediepedagogik Ämnet mediepedagogik med den externt finansierade överassistenturen är nu inne på sitt tredje år. Under dessa år har den mediepedagogiska verksamheten bestått i att etablera och konsolidera ämnet i olika miljöer: i närmiljön Åbo Akademi i Vasa och Åbo, i den nationella miljön bland övriga finländska lärarutbildningar och interregmiljön Kvarken. Under dessa tre år har det visat sig att mediepedagogiken har rotat sig i miljön i Vasa, och också funnit sin plats i ett nationellt samarbete och även interregionalt. Inom ämnet upplever vi nu att denna etablerings- och konsolideringsfas håller på att övergå i en annan fas, fördjupningsfasen. UTVECKLINGSARBETE Kultur, språk och humaniora Modersmål och litteratur, dramapedagogik, flerspråkighetsdidaktik Modersmål och litteratur består av två vetenskapsområden och ett långt biämne består inom vårt ämne av två långa biämnen. För att underlätta möjligheterna för de studerande att avlägga långt biämne har vi under 2003 planerat två block a 15 sv, ett i svenska språket och ett i litteraturvetenskap. Genom att erbjuda 15 sv som kort biämne och ge 15 sv som valfria kurser får de studerande möjlighet att avlägga en rätt stor del vid pedagogiska fakulteten. Denna planering sker i samförstånd med ämnesfakulteterna i Åbo. I och med Bolognaprocessen ges möjlighet att forma magisterstudier med olika betoning inom pedagogiken. Vid den planerade enheten för Kultur, språk och humaniora skissas på en betoning på språkdidaktik samt en betoning på kulturfostran. I tillägg planeras fristående magisterstudier i flerspråkighetsdidaktik samt i dramapedagogik. Bolognaprocessen: magisterstudier i flerspråkighetsdidaktik, dramapedagogik, pedagogik med inriktning på kulturfostran Poetens penna, den första texten i läromedelsserien omfattande litteratur i åk 1-6 Tredje boken i modersmål och litteratur för åk 7-9 Kulturen vi skapar under arbete Språkets magiska maskin, integrering av litteratur och drama i åk 7 Berättarkonst och playbackteater Drama och teater i identitetsfostran, åk 5 Dialogenprojektet fortsätter i Jakobstadsregionen Planerat nya kurshelheter: 15 sv svenska + 15 sv litteraturvetenskap 26

27 Ett magisterprogram i dramapedagogik finns planerat, liksom pedagogiska studier för lärarbehörighet. Här är samarbetet med Svenska yrkeshögskolans scenkonstlinje av betydelse. År 2004 planeras ämnesstudier i drama i samarbete med ÖPU. Vi hoppas under året kunna lediganslå en amanuenstjänst i drama Vi har planerat för en utveckling av flerspråkighetsdidaktiken genom ett magisterprogram. Tanken är att programmet kan attrahera blivande språkbadslärare, lärare som vill undervisa i språkligt heterogena klasser samt studerande som vill kvalificera sig för invandrarundervisning. Anna-Lena Østern har tagit kontakt med Vasa universitet (rektor Jakobsson) för att utreda möjligheterna att via PF erbjuda blivande språkbadslärare studier för lärarbehörighet. Processen pågår. Finska Ämnet har under året deltagit i följande fleråriga utvecklingsprojekt: utveckling pågår kontinuerligt i samband med alla kurser utveckling i samarbete med ÅA/Åbo approbatur + cum laude (3+2 stud.) ämnet utvecklas hela tiden som långt biämne metoder och material utvecklas utvärdering speciellt den muntliga utvärderingen utvecklas ytterligare praktisk kunskap inom traditionell och modersmålsinriktad finska har skaffats genom undervisning vid VÖS ytterligare samarbete med VÖS t.ex. läroplansarbete flerformsundervisning tillämpas i flera kurser IKT i finskundervisningen Främmande språk Ämnet har under året medverkat i följande fleråriga utvecklingsprojekt: TALE (samnordiskt projekt med 12 lärarutbildningsinstitutioner och 24 grundskolor) TCE i samarbete med Vasa övningsskola Flerspråkighetsdidaktik... Personalen har under året fortsatt att utveckla ändamålsenliga kursinnehåll, metoder och material med speciell inriktning på datorstödd språkundervisning, multipla intelligenser för språklärare, informell vs. formell språkinlärning, portfolio som redskap i språkundervisningen, användningen av litteratur i språkundervisningen. Historia och samhällslära På alla nivåer krävde året en hel del utvecklingsarbete. Kursplanerna hade inte setts över på några tiotals år, vilket medförde en intensiv kursplanering under våren

28 Skolornas nya timfördelningar och framväxande nya läroplaner erbjöd nya specifika utmaningar. Det faktum att samhällsläran uppgraderats till ett nytt självständigt läroämne har inneburit att även ämnet samhällslärans didaktik bör få en särskild roll i lärarutbildningen. Under året gjordes det närmast en kartläggning av det internationella läget inom forskningen i samhällslärans didaktik/civic education. Lektorn avgav även remissutlåtanden angående de nya läroplanerna både för grundläggande utbildning och för gymnasiet. Utöver detta har lektorn varit sysselsatt med att författa nya läroböcker i historia för gymnasiet (kurserna 1-3). Religion Att inom enheten Kultur, språk och humaniora utveckla större ämneshelheter. Förslag: drama och bibelns berättelser. Psalmerna som en kulturskatt i samarbete med musik och modersmål. Story-line i undervisningen. Fortsatt samarbete med Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi i Vasa vid planering av fortbildningskurser för religionslärare. Kurserna kan inordnas i didaktisk ämnesteori både för klasslärare och ämneslärare. Livsåskådning Personella resurser för ämnet saknas Psykologi FM Barbro Holmgren har deltagit i kursen Trender i modern psykologi (3 sv), som är en fortbildningskurs för gymnasielärare. Kursen arrangerades av Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi september 2003 samt 7-8 november 2003 och finansierades av Utbildningsstyrelsen. Kursen behandlade: neuropsykologi, kognitiv psykologi, motivations- och emotionspsykologi, test- och forskningsmetodik. Praktiskt arbete utfördes kring erfarenhetsutbyte och nätverksskapande svenska kolleger emellan. Musik Folk-/etnomusik, specialprojekt undervisning med externa medel (SFV). Bildkonst Nordiskt samarbete: EDDA: lärar- och studerandeutbyte ESJA: planering av gemensam kurs för studeranden samt studerandeutbyte 28

29 VOKKE Matematik och naturvetenskap Matematik, fysik, kemi Fortsatt utvecklings- och forskningarbete inom ramen för EMU-projektet (EMU = Effektiv MatematikUndervisning; samarbetsprojekt med Vasa övningsskola, ingår i KIMU-projektet). Främst arbete med utvärdering, problemlösning och modelleringsprojekt i gymnasiet. (Lars Burman) Produktion av nytt läromedel i kemi för grundskolan (åk 7, 8)(Berit Kurtén- Finnäs) Produktion av läromedel i matematik för Söderströms (Lisen Häggblom) Projekt: Läromedel i matematik för förskolan (Lisen Häggblom) ASTEL-projektet, finansierat av UBS (Ole Björkqvist och Nils Östman). Samarbete med Helsingfors universitet. Virtualisering av kursen didaktisk ämnesteori i matematik del 1, 2 sv (Tom Lillas) Biologi, geografi, miljöpedagogik Vi som en liten ämnesgrupp (4 personer) har varit/är involverade i många utvecklingsprojekt av olika omfattningar, trots att vi samtidigt haft en stor undervisningsvolym. Därtill har vi fått tacka nej för ytterligare externa projekt trots att vårt deltagande kunde ha varit både nyttigt och viktigt. Dessutom har vi inte haft möjlighet att prioritera planeringen angående Bologna-processen eller VOKKE, och saknar fortsättningsvis klara ramar för detta arbete. Översikt av olika utvecklingsprojekt och arbeten: A. Inom ämnesområdet och de övriga vid PF & ÅA i Vasa (I. Palmberg, P. Sjöblom, T. Turtonen, D. Illman) Kurs- och forskningsutveckling samt inledning till teambildning och virtualisering inom ämnesgruppen biologi-geografi-miljöpedagogik Ämnesintegrering & utvecklingsplaner inom matematisk-naturvetenskapliga gruppen Ämnesintegreringsplaner samt övriga samarbetsplaner i den nya sammansättningen på våning F5 i Kvarnen (integrering av biologi-kemi-slöjdhuslig ekonomi inom miljöfostran och hållbar utveckling) Virtualisering av olika kursdelar samt planering av optimal användning av IT i förhållande till resurserna (den osäkra tekniken och apparaturbristen tillåter tyvärr inte ens en grundläggande nivå på tillämpningen!) B. Inom regionen och närsamhället samt på nationell nivå: 29

30 Maretarium: Havets Hus-projekt: ett storprojekt om informations- och inlärningscenter om havsmiljön i Kvarken (samprojekt för kommunerna kring Vasa. Initiativtagare: Korsholms kommun). Fortsätter år (Irmeli Palmberg) Pomo+ -projekt. Tre modellområden för utomhusundervisning i Österbotten (Center för lokal utveckling vid FC, ÅA Vasa). Kulturen som utvecklingsresurs samt Kulturen som resurs för trivsel och turism. Slutrapport (Teresa Turtonen) Kontaktnät till a) lärarutbildare i biologi-geografi i Finland; b) biologigeografilärare på fältet i svensk-finland, c) skolor med uteskolverksamhet. Fortsätter och utvidgas (Irmeli Palmberg/Teresa Turtonen) Den finska eken kulturekologiskt projekt (samarbete mellan Museiverket, Utbildningsstyrelsen och Miljöministeriet). Fortsätter (Teresa Turtonen) Planering av Miljöpedagogik och hållbar utveckling som regionalt betonat utvecklingsprojekt med FC och olika näringsgrenar i Vasa-regionen. Fortsätter (Irmeli Palmberg) Påbörjat samarbete med Stundars beträffande museipedagogik. (Teresa Turtonen) C. Inom Norden: Nordiskt nätverk i miljöpedagogik: planering, upprätthållande, utveckling och koordinering av verksamheten och ekonomin (de flesta nordiska lärarutbildningsenheter är medlemmar i nätverket). Samarbete inom undervisning och forskning. Nätverket har en webbplats (på svenska): (och på engelska): använder därtill gruppmailadress för informationsspridning, har årliga planerings- och utvecklingsmöten (det senaste i Falun november 2003) samt ordnar nordiska kurser inom miljöpedagogik i mån av ekonomiska möjligheter. Bidrag från NordPlus och ÅA:s miljöprofilering. Grundat 1997, fortfarande aktivt och tillväxande. (I. Palmberg, P. Sjöblom, T. Turtonen, D. Illman) Planering av nordiska nätkurser inom miljöpedagogik. En arbetsgrupp blev tillsatt i november 2003.(Irmeli Palmberg) Kvarkens Natur nytt projekt inom Unizon och Interreg II. Samarbete inom undervisning och forskning med Umeå universitet (lärarutbildning), Sveriges lantbruksuniversitet och miljö- och naturskolor i Kvarkenregionen. (I. Palmberg, P. Sjöblom, T. Turtonen, D. Illman) D. Inom Europa och internationellt: Utbildning för hållbar utveckling Baltic 21E: Undervisningsministerier i Norden och runt Östersjön strävar till att få till stånd en gemensam grund för utbildning för hållbar utveckling i all utbildning. Funktioner i såväl Undervisningsministeriets finska delegation som ÅAs nationella planeringsgrupp för universitetsundervisning. Fortsätter (Irmeli Palmberg) Education for Sustainable Development Sokrates-projekt. Inledningsfas 2003; fortsätter (Irmeli Palmberg) Malta university: samplanering av Europeisk Masters-examen in Environmental Education. Fortsätter (Irmeli Palmberg) 30