Brukarundersökning 2010 Handikappomsorgen

Transkript

1 Datum: rev Sidan 1 av 50 Brukarundersökning 2010 Handikappomsorgen - Henrik Ahlgren, KUS, VOO

2 Datum: rev Sidan 2 av 50 Sammanfattning Under hösten 2010 genomfördes en brukarundersökning mot handikappomsorgen. Syftet med enkätundersökningen är att få en bild av hur vår verksamhet fungerar idag och hur den ska fungera imorgon. Svarsfrekvens var mycket god med cirka 73 % återsända enkäter. Nedan presenteras en kort sammanfattning av de centrala delarna i problemformuleringen och resultat. o Vad behöver vi utveckla? Boende Storgatan o Brukaren har en meningsfull sysselsättning (1) o Personalens tid för brukaren (5) o Personal bemöter brukaren med respekt (7) Lundmarksgatan o Personalens tid för brukaren (5) o Personal bryr sig om brukaren (8) o Personlig Assistans Brukaren har en meningsfull sysselsättning (1) Personalens tid för brukaren (5) Personal tar hänsyn till brukarens behov (11) Boendestödet Brukaren har en meningsfull sysselsättning/arbete (1) Korttids och fritidsverksamheten Personalen bryr sig om brukaren (8) - Vad ger brukaren vår verksamhet för NKI (Nöjd-Kund-Index) värde? (inom parantes visas 2009 års resultat) o Storgatan o Lundmarksgatan o Personlig Assistans o Boendetstödet o Korttids och fritidsverksamheten o Totalt Handikappomsorgen 68,9 (74,1) poäng 60,2 (57) poäng 87,4 (90,7) poäng 72,2 (80,4) poäng 87 (75,9) poäng 74,2 (76,0) poäng I resultatet finns en del samband mellan aspekter som fått ett lägre medelvärde gällande Hur fungerar det idag samt en högre viktning. Vidare finns det omvända samband mellan ett högre medelvärde och en lägre viktning. NKI värdet för de olika verksamheterna har förändrats i olika omfattning och i olika riktning.

3 Datum: rev Sidan 3 av 50 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund 5 2. Begreppsförklaring 5 3. Disposition 5 4. Syfte och problemformulering 6 5. Metod Datainsamlingsinstrument Urval Genomförande Bortfallsanalys Bearbetning och analys av data Synpunkter på enkätundersökning som mätinstrument 7 5. Resultatredovisning Storgatan Bakgrundsfrågor Hur tycker du det fungerar idag? Vad tycker du är viktgast? Prioriteringar NKI värde Personal och brukarnas svar Kommentarer på enkäter Lundmarksgatan Bakgrundsfrågor Hur tycker du det fungerar idag? Vad tycker du är viktgast? Prioriteringar NKI värde Personal och brukarnas svar Kommentarer på enkäter Personlig assistans Bakgrundsfrågor Hur tycker du det fungerar idag? Vad tycker du är viktgast? Prioriteringar NKI värde Personal och brukarnas svar Kommentarer på enkäter Boendestöd Bakgrundsfrågor Hur tycker du det fungerar idag? 28

4 Datum: rev Sidan 4 av Vad tycker du är viktgast? Prioriteringar NKI värde Personal och brukarnas svar Kommentarer på enkäter Korttids och fritidsverksamheten Bakgrundsfrågor Hur tycker du det fungerar idag? Vad tycker du är viktgast? Prioriteringar NKI värde Kommentarer på enkäter Kommentarer kring Korttids och fritids Övergripande aspekter Slutsats Diskussion 43 Bilagor

5 Datum: rev Sidan 5 av Inledning och bakgrund Detta är andra året som Sociala avdelningen genomför en brukarundersökning mot brukare inom handikappomsorgen. Att mäta handikappomsorgen är mer komplext än äldreomsorgen beroende på att verksamheten är förhållandevis spretig vilket gör att underlagen blir färre för varje enhet. Det blir därför särskilt viktigt att beakta att mätningens resultat ska analyseras men samtidigt också med viss försiktighet beroende på hur stort bortfallet är. Dock är det min förhoppning att denna rapport öppnar upp för en dialog mellan enhetschefer och personal kring olika tänkbara åtgärder. Nytt för i år är att varje enhets personal har fått svara på samma frågor kring kvalitetsindikatorer som brukarna. Syftet med detta är att se om det finns en samstämmighet mellan vad brukarna anser vara viktiga kvalitetsindikatorer och personalens åsikt. Exempelvis om brukarna anser att det är viktigt att man kan påverka sin omsorg men detta synsätt inte finns hos personalen kan detta leda till sämre nöjdhet hos brukarna. Det är dock viktigt att redan i inledningen poängtera att detta är en brukarundersökning och det är där huvudfokus ligger. Ungefärlig svarsfrekvens är 73 % från brukarna samt 77 % från personalen. I likhet med föregående år skall resultaten presenteras i en enkel folder som delas ut till samtliga brukare inom verksamheten. Ett stort tack ska givetvis tilldelas brukarena själva samt deras anhöriga, vänner eller personal som alla hjälpt till att fylla i enkäten! Henrik Ahlgren, kvalitetssamordnare, Aneby den 22 december Henrik.ahlgren@aneby.se 2. Begreppsförklaring Respondent: Respondent innebär den person som svarat på enkäten. I texten används respondent genomgående när det skrivs om enkätsvar. Brukare används när det beskrivs mer generellt om omvårdnaden och servicen. NKI: Står för Nöjd Kund Index och är en analysmodell framtagen av Statistiska Central Byrån. De sista tre frågorna i enkäten kopplas till en ekvation som räknar fram ett medelvärde, ett så kallat NKI-värde. Förenklat uttryckt tas medelvärdet från de tre frågorna (frågorna redovisas nedan) och räknas in i ekvationen. De tre frågorna har syftet att få en sammanfattning på hur nöjd brukaren är idag med det som kommunen utför för henne/honom. Frågorna som är till grund för NKI är: - Hur nöjd är du med insatsen i sin helhet? - Hur väl uppfyller insatsen dina förväntningar? - Hur när eller långt ifrån en perfekt insatsen är den omvårdnad/service du får? Ordet insats ovan har inte använts utan modifierats utifrån vilken grupp det är som har besvarat frågorna. Har exempelvis brukare som har boendestöd fått frågan har det istället stått boendestödet istället för insats.

6 Datum: rev Sidan 6 av Syfte och problemformulering Syftet med enkätundersökningen är att få en bild av hur vår verksamhet fungerar idag och hur den ska fungera imorgon. Därför har följande problemformulering formulerats: - Hur upplever brukaren och personalen att verksamheten fungerar idag inom de olika områdena gällande handikappomsorgen? - Vad är viktiga kvalitetsaspekter för brukare och personal inom handikappomsorgen? - Utifrån ovanstående två frågor, dock endast med brukarfokus: o Vad är vi bra på? o Vad behöver vi utveckla? - Vad ger brukaren vår verksamhet för NKI värde? 4. Metod 4.1 Datainsamlingsinstrument För samla in data från en grupp respondenter anses som regel kvantitativa verktyg vara att föredra såsom enkätinsamling. Undersökningen är en så kallad totalundersökning då alla som berörs i respektive målgrupp har fått en enkät. Vidare har också ett antal kvalitetsaspekter formulerats om för att passa den specifika målgruppen, exempelvis boendestöd eller personlig assistans. Cirka hälften av kvalitetsaspekterna är samma oavsett målgrupp, dessa sammanställs också i en egen redovisning för att få helhetsbild av handikappomsorgen. Det är viktigt att poängtera att en kvalitetsaspekt har bytts ut från föregående år. Det har ansetts vara av vikt att veta om kommunens brukare känner till möjligheten att lämna synpunkter och klagomål på verksamheten. Därför har denna aspekt lyfts in i frågorna. Följande ersättningar har gjorts i samråd med ansvariga enhetschefer. Boendestödet 2009 Jag får göra det jag klarar själv för personalen 2010 Jag vet vart jag kan vända mig med mina klagomål och synpunkter Boenden 2009 Jag får hjälp att hålla mig ren och fräsch Jag vet vart jag kan vända mig med mina klagomål och synpunkter Personlig Assistans 2009 Jag får stöd och hjälp vid de tidpunkter jag önskar 2010 Jag vet vart jag kan vända mig med mina klagomål och synpunkter Korttids/fritidsverksamhet 2009 Jag får tillräckligt mkt ute när jag är på korttids och/eller 1 Det visade i samtal med personalen vid redovisningar av 2009 års brukarundersökning att denna fråga lätt blir feltolkad. Ett negativt svar kan innebära att man inte behöver få hjälp med att vara ren och fräsch och behöver således inte innebära en brist, därför valdes denna bort. Liknande resonemang har förts vid övriga ersättningar.

7 Datum: rev Sidan 7 av 50 fritids 2010 Jag vet vart jag kan vända mig med mina klagomål och synpunkter I enkäterna har inte kön behövt anges. Anledningen till detta är bland annat att det på grund av det låga antalet personer i vissa målgrupper skulle kunna innebära att trots anonymitet skulle det ändå bli tydligt vem som svarat på enkäten utifrån kön. Angående åldersintervallen är tanken att se om det finns någon skillnad mellan yngre respektive äldre brukares uppfattning kring verksamheten. 4.2 Urval 49 enkäter sändes ut till brukare inom handikappomsorgen. Fördelningen var enligt följande och omfattade samtliga brukare inom varje målgrupp: Brukare som bor på boenden (Lundmarksgatan/ Storgatan) Brukare som har boendestöd Målsman för brukare eller brukare själv som går på Korttids och Fritids Brukare som har personlig assistans Totalt 12 stycken enkäter 23 stycken enkäter 9 stycken enkäter 5 stycken enkäter 49 stycken enkäter 4.3 Genomförande Efter att enkätens utformning var färdig distribuerades den ut med hjälp av personal och via vanlig postgång till respondenterna. Utskicket skedde i september Tillsammans med enkäten fanns ett följebrev som beskrev vikten av att återsända svaret senast innan den 22 oktober I följebrevet garanterades också deltagarnas anonymitet. Enkäterna var möjliga att dela upp utifrån de olika målgrupperna (se ovan), men det var inte möjligt och inte heller av intresse att se vilken enskild brukare som svarat på vilken enkät. 4.4 Bortfallsanalys Vi återkommer till totalt återsända/inlämnande enkäter längre fram i rapporten men bortfallet bör kommenteras kort i en bortfallsanalys. Statistiklitteratur nämner ofta att det får anses vara godkänt med en svarsfrekvens mellan 50-75%. Dock ska det inte stirras blint på procentsatser utan svarsunderlaget måste också analyseras utifrån antal svar. Handikappomsorgen i Aneby kommun är liten och komplex. Detta gör att det finns svårigheter att använda en generell enkät till alla målgrupperna. I dialog mellan utredaren och enhetschefer för aktuell verksamhet gjordes just valet att anpassa vissa frågor efter målgruppen som svarade. Det ger vad gäller vissa av målgrupperna ett väldigt litet antal. Icke att förglömma är dock att samtidigt handlar om hela målgrupper, underlaget är helt enkelt inte större i kommunen. Lundmarksgatan Storgatan Boendestöd Personlig Assistans Korttids/ Fritids Utsända Inlämnade/återsända % 100% 63% 78% 100% 44% Tabell: Antal utsända och inlämnade/återsända enkäter.

8 Datum: rev Sidan 8 av 50 Av naturliga skäl, beroende på det lilla antalet respondenter blir procentsatser känsliga för enstaka bortfall. Det är vidare viktigt att i sammanhanget tala i termer som att antaga vissa slutsatser och vara försiktig med att dra allt för generella slutsatser. Även i år har det varit komplicerat att få en hög svarsfrekvens från brukaren inom Korttids och fritidsverksamheten. Här bör som sagt lyftas om det går att nå gruppen på ett annat sätt än den distribution som gjorts i år. Enhetschef och personal har lagt ned ett stort jobb på att få in enkäter inom samtliga verksamheter (och framförallt inom Korttids och fritids och Lundmarksgatan) men ändock har svarsfrekvens blivit något låg gällande Korttids och fritidsverksamheten. 4.5 Bearbetning och analys av data Alla enkätsvar matades in i en Excel databas. Databasen ger möjligheten att enkelt göra urval och analysera data. Datan kommer att analyseras gällande fem olika målgrupperna var för sig. Som tidigare nämnt finns det fem stycken kvalitetsaspekter som kommer att analyseras gemensamt utifrån hela handikappomsorgen. Gällande frågan Hur tycker du det fungerar idag? har fyra alternativ varit möjliga att använda. Intervallen var Håller inte med håller med till viss del håller med till stor del håller med helt. Dessa har kodats om till siffror där håller inte med är lägst och ger 0 poäng och håller med helt ger 100 poäng. Betygsskalan sträcker sig således mellan där 100 är högsta möjliga betyg på en kvalitetsaspekt. Skalan ska utläsas som uppdelning där 0-50 får anses som ej nöjd/ej godkänt, som neutral, som godkänt till väl godkänt eller nöjd till mer än nöjd och slutligen som mycket väl godkänt eller mycket nöjd. Frågan Vad tycker du är viktigt? har antalet viktningar sammanställts och åskådliggörs i tabellform. Sist i enkäten var de så kallade NKI frågorna 2. Intervallen i dessa var mellan 1 10 där 1 står för inte alls nöjd och 10 är mycket nöjd. Totalt NKI redovisas i tabellform. I de fall där bedömning gjorts att underlaget är tillräckligt stort har en prioriteringsmatris använts som innebär att data från vad brukaren tycker är viktigt ställs mot hur brukaren upplever kvaliteten på verksamheten idag. Detta mynnar ut i ett fyrfältsdiagram som ger en bild av kombinationen av värdena. Kvalitetsaspekterna ordnas efter värdena i vikt och betyg i matrisen. Fyrfältsdiagrammet ordnar in värdena i någon av kvadranterna Bevara, Förbättra om möjligt, Sekundär prioritet och Primär Prioritet. Fokus bör givetvis i första skede hållas på Primär prioritet även om alla fälten ska beaktas. Ett liknande tänk har använts i mindre underlag men inte lika fokuserat mot matrisen. Intervallen på den vertikala linjen på prioriteringsmatrisen är i Att skalan har ett låst värde på är för att diagrammet mellan verksamhetsområdena skall jämföras rättvist. Över 70 sätter gränsen mellan högt och lågt i matrisen. Den horisontella linjen visar antalet viktningar där skalan lägst och högst antal viktningar som förekommit i urvalet. Prioriteringsmatrisens olika områden ska ses som en fingervisning kring vad fokus primärt bör sättas men det är givetvis alltid en avvägning enhetschefen och personalen måste göra. 4.6 Synpunkter på enkätundersökning som mätinstrument Enkätundersökningar är ett bra instrument att använda när man vill samla in mycket information från en stor mängd människor på förhållandevis kort tid. Att välja ett annat alternativ som exempelvis intervjuer hade varit ett alternativ då antal brukare inom handikappomsorgen är betydligt färre till antalet än 2 Se Begreppsförklaring för tydligare förklaring vad NKI är.

9 Datum: rev Sidan 9 av 50 exempelvis äldreomsorgen. Det här även i årets undersökning varit komplicerat att få in enkäterna (främst Korttids och fritids samt Lundmarksgatan) och som tidigare sagt har enhetschefer och personal lagt ned ett gediget arbete på att få in enkäterna. Frågan bör lyftas om alternativ insamlingsmetod eller undersökningsmetod ska prövas. Det är därför än viktigare att understryka att enkätundersökningar skall ses som ett hjälpmedel bland andra för att nå kunskap om i det här fallet respondentens upplevelser av omvårdnaden/servicen. Metoden i sig får inte uppfattas och behandlas som ett exakt mätinstrument utan snarare ses som ett verktyg som ger indikationer i viss riktning. Ett helt exakt och objektivt material är svårt att uppnå när det kommer till enskilda individers uppfattning i olika frågor, oavsett insamlingsmetod. Det finns också risker med att genomföra en undersökning av detta slag bland personer som har olika funktionshinder som kan påverka reliabiliteten i negativ riktning. Många enkäter fylls i av andra personer än respondenten själv (förhoppningsvis i samvaro med respondenten) vilket givetvis kan påverka resultatet. Är det sonen/vänner/gode mannen/personalen som tycker så här eller respondenten själv bör man fråga sig under analysarbetet. En fråga kan också, trots att den är formulerad på exakt samma sätt, uppfattas olika av två respondenter. Med detta sagt så är det givetvis så att en hög svarsfrekvens är viktig i sig och avgörande när det kommer till att våga göra generaliseringar som innefattar de brukare som inte har besvarat frågorna. Vid lägre svarsfrekvens blir som tidigare nämnts generaliserbarheten lägre och mer återhållsam. Som tidigare påpekats bör prioriteringsmatrisen tolkas försiktigt i de mindre grupperna och då framförallt gällande Korttids/Fritids. Avslutningsvis ska det alltid, oavsett vad diagrammen visar, att det säkerligen kan/har skett förändring i vilka brukare som är aktuella i undersökningen. Detta kan vara en förklaring till kraftigt förändrade resultat mellan mätningarna. Vidare blir detta av särskild vikt när underlaget består av få respondenter. Samtidigt är detta ingen ursäkt till 2010 års resultat utan är endast applicerbart i jämförelse mellan 2009 och

10 Datum: rev Sidan 10 av Resultatredovisning Nedan kommer samtliga fem målgrupper redovisas var för sig. 5.1 Storgatan Totalt 8 brukare i Aneby kommun bodde vid undersökningstillfället på Storgatan. Sammanlagt återkom 5 enkäter vilket en svarsfrekvens på 63 %. Svarsfrekvensen är godkänd. Svarsfrekvensen har sjunkit mellan 2009 och 2010 (cirka 80 % 2009, 4 av 5 svar). Dock bör det påpekas att ett litet underlag som detta påverkas av starkt avvikande svar (både positiva och negativa) och därför bör det nämnas att en enkät har lämnats in med lägst betyg i samtliga svar, inkluderat NKI värde. Detta är inte på något sätt ett försvar mot det lägre betyget (och effekten på totalbetyget redovisas heller inte) men det bör tas med i diskussionen på Storgatan Bakgrundsfrågor Hur gammal är du? Totalt år år 5 Ej ifylld/felaktig 0 Tabell: Antal återsända enkäter fördelat på ålder. Får du hjälp med att fylla i denna enkät? Nej Ja, av Ja, av Ja, av Summa närstående annan personal Storgatan Tabell: Svaren fördelat på ålder gällande frågan: Får du hjälp med att fylla i denna enkät? Hur tycker du det fungerar idag? Först presenteras ett diagram som åskådliggör hur nöjda respondenterna är med omvårdnaden och servicen idag. Som tidigare nämnts fanns fyra alternativ som kodats om till siffror 0 för lägsta betyg och 100 för högsta betyg. Undantaget är aspekt 3 (Jag får hjälp att hålla mig ren och fräsch) från 2009 års mätning då denna ersatts av Klagomål och synpunkter 2010, därför finns ingen stapel för detta gällande Det har inte gjorts någon analys utifrån vem som har fyllt i enkäten eller ålder då den absolut betydande majoriteten har fyllt i enkäten själv samt är mellan år. 3 En respondent har inte svarat på denna fråga.

11 Datum: rev Sidan 11 av Meningsfull sysselsättning 2. Meningsfull fritid 3. Klagomål och synpunkt Hur tycker du det fungerar idag? Vill äta i gemenskap med andra 5. Personal har tid för mig 6. Personal lyssnar på mig 7. Personal bemöter mig med respekt 8. Personal bryr sig om mig 9. Får göra det jag klarar själv 10. Har någon att tala med om viktiga saker 11. Litar på att få hjälp 12. Känner när jag mig trygg behöver det Diagram: Diagrammet visar snitt betyg på varje fråga gällande Hur fungerar det idag gällande Storgatan. Överlag är betygen mellan godkänd och svagt godkända för Storgatan dock med sänkningar i de flesta aspekterna. Aspekt 3 har fått 80 i medelvärde och därefter aspekt 2 som har nästan 70 i medelvärde. Aspekt 4 har givit ett betydligt lägre medelvärde mellan 2009 och Aspekten att vilja äta i gemenskap med andra har sänkts från 75 till 33. Detta kan indikera ett minskat intresse hos respondenterna att äta tillsammans med andra. Det är intressant att notera skiftningen i utveckling vad gäller aspekt 1 och 2. I 2009 års mätning var medelvärdet 50 på båda aspekterna men i 2010 års mätning har sysselsättning fått ett lägre betyg (33) och fritid ökat till 67. En del i detta kan vara det aktiva arbete som skett inom verksamheten att skapa fler fritidsaktiviteter för aktuell målgrupp. De personalrelaterade aspekterna (5-9) har överlag genomgått sänkningar med störst minskning i 7 och 8. Även trygghetsaspekten (12) har fått ett lägre betyg från 75 till 60. Slutligen visar aspekt 11 upp ett lågt värde i årets mätning. Medelbetyget för Storgatan (exkluderat den ej jämförbara aspekten Klagomål och synpunkt) blir 55, vilket får anses svagt godkänt, sänkning har skett från 2009 års 69 i medelbetyg Vad tycker du är viktigast? Respondenterna ombads vid denna fråga att markera de fyra viktigaste påståendena av totalt tolv stycken påståenden. Ingen rangordning ombads göras av de fyra påståenden man valt. Som framgår av tabellen har aspekt 7 fått flest viktningar följt av aspekt 5, 9 och 10. Här bör noteras de sänkningar och/eller låga medelvärden som finns i framförallt aspekt i 5, 7 och 9. Aspekterna har också ett visst mönster av att höra ihop då de berör tid, respekt och självständighet. Dock är det likt föregående år förhållandevis spretigt överlag vad gäller viktningarna vilket givetvis måste beaktas.

12 Datum: rev Sidan 12 av 50 Vad tycker du är viktigast? 2009 % fördeln % fördeln. 1. Meningsfull sysselsättning 1 25% 0 0% 2. Meningsfull fritid 1 25% 1 20% 3. Klagomål och synpunkt % 4. Vill äta i gemenskap med andra 2 50% 1 20% 5. Personal har tid för mig 2 50% 2 40% 6. Personal lyssnar på mig 1 25% 1 20% 7. Personal bemöter mig med respekt 0 0% 3 60% 8. Personal bryr sig om mig 2 50% 1 20% 9. Får göra det jag klarar själv 0 0% 2 40% 10. Har någon att tala med om viktiga saker 0 0% 2 40% 11. Litar på att få hjälp när jag behöver det 0 0% 1 20% 12. Känner mig trygg 2 50% 1 20% Tabell: Antalet viktningar som gjorts gällande Storgatan Prioriteringar I prioriteringsmatrisen framgår att aspekt 7 bör fokus ligga på. Aspekter som är av primär prioritet kännetecknas av ett lägre betyg men hög frekvens av viktning. I och för sig har aspekt 7 ett godkänt medelbetyg men kombinationen av att medelbetyget sjunkit samt att flera brukare tycker aspekten är viktig gör att den får anses som primär. Ett stort antal aspekter är av sekundär prioritet och kännetecknas av ett lägre antal viktningar än primär prioritet ett lågt medelbetyg. Här ska beaktas det låga antalet svarande vilket gör att antalet viktningar (förutom aspekt 7) i sig bör tolkas med försiktighet. Således får det låga medelbetyget vara styrande. Ur denna synvinkel bör fokus också rikas mot aspekt 5. Utöver detta bör dialog föras kring aspekt 1 och 4 men ur olika förhållningssätt. Det låga värdet på sysselsättning bör diskuteras med ansvariga för sysselsättning samt det låga värdet vad gäller vill att äta i gemenskap bör diskuteras varför brukarna i större utsträckning nu än tidigare vill äta för sig själva. Primär prioritet - Meningsfull sysselsättning (1) - Personalens tid för brukaren (5) - Personal bemöter brukaren med respekt (7) Sekundär prioritet - Vill äta i gemenskap med varandra (4) - Personal lyssnar på brukaren (6) - Personal bryr sig om brukaren (8) - Brukaren har någon att tala med om viktiga saker (10) - Brukar litar på att få hjälp när brukaren behöver det (11) - Brukaren känner sig trygg (12) - Tre aspekter återfinns i bevara kvadranten (låg viktning och högt medelbetyg) dock ingen i förbättra om möjligt (hög viktning och högt medelbetyg). På grund av tidigare nämnd spretighet är det svårt att nämna någon särskilt utmärkande aspekt. Aspekt 2, meningsfull fritid, har fått ett högre medelvärde än föregående år och hur numera ett nästan väl godkänt värde. Detta är något som respondenterna på Storgatan tycker fungerar väl. En del av detta kan som sagt förklaras i de ökade aktiviteterna som erbjuds i

13 Datum: rev Sidan 13 av 50 kommunen Aspekt 9 bör dock bevakas då den har tappat mkt i medelvärde (dock fortfarande med ett nästan väl godkänt värde) mellan mätningarna samt ökat i viktningar. Bevara - Meningsfull fritid (2) - Vetskap/kunskap om hur man lämnar klagomål och synpunkter (3) - Brukaren får göra det brukaren klarar själv för personalen (9) NKI värde NKI värdet för Storgatan 2010 är 68,9 vilket är ett godkänt betyg. Dock har en sänkning skett från 2009 års resultat som var 74,1 (motsvarande -7 %). Två frågor i NKI värdet har fått ett lägre betyg: Nöjdheten med boendet i sin helhet samt hur nära/långt ifrån ett perfekt boende är Storgatan idag. Det finns inga samband att notera vad gäller ålder eller hjälp vid ifyllning av enkät beroende på att i princip samtliga enkäter har fyllts av homogen åldersgrupp utan stöd att fylla i enkäten. NKI ,1 NKI ,9 (-7 %) Personal och brukares svar Hur tycker du det fungerar idag? I årets brukarundersökning har även personalen fått svara på samma kvalitetsaspekter för att se hur personalens syn liknar/skiljer sig från brukarens. Viktigt att notera är att när personalen har svarat har frågorna omformulerats exempelvis såsom Det är viktigt att personalen lyssnar på bruken etcetera. Totalt delades 5 enkäter ut till personal på Storgatan varav 5 stycken återsändes. Detta ger en svarsfrekvens på 100%.

14 Datum: rev Sidan 14 av Hur tycker du det fungerar idag? Jmf personal och brukare Storgatan 1. Meningsfull sysselsättning 2. Meningsfull fritid 3. Klagomål och synpunkt 4. Vill äta i gemenskap med andra 5. Personal har tid för mig 6. Personal lyssnar på mig 7. Personal bemöter mig med respekt 8. Personal bryr sig om mig 9. Får göra det jag klarar själv 10. Har ngn att tala med om viktiga saker 11. Litar på att få hjälp när jag behöver det Personal Brukare Känner mig trygg Diagram: Diagrammet visar medelvärdet på de olika kvalitetsaspekterna (0-100) från brukargruppen och personalgruppen. Som framgår av diagrammet ovan skiljer det sig framförallt i aspekterna 6,7,8 och 9 där personal har satt ett högre betyg än brukarna. Här viktigt att fånga upp tillsammans med personalgruppen vad detta kan bero på, att personalen upplever en högre kvalitet än brukarna i dessa mer personalrelaterade aspekterna 4. Personalen har satt ett lågt värde på aspekt 5 (20) medan brukarna har angivet medelvärde på cirka 45, även detta lågt. Det råder en samstämmighet i aspekt 1 och 10 där man båda satt ett lågt betyg vad gäller sysselsättningen men ett högre vad gäller att ha någon att tala med om viktiga saker. Aspekt 2, 3 och 11 har lägre betyg från personal än från brukarna. Det bör vara intressant att fråga personal gruppen kring varför man tror att brukarna har låg kvalitet/nöjdhet vad gäller fritidssysselsättning. Medelvärdet är lika mellan grupperna med 58 för personalen och 57 för brukarna. Vilket indikerar att det finns en generell samstämmighet i syn på hur det fungerar idag mellan personal och brukare. 4 Jämför gärna denna liknelse med boendestödets personal och brukares svar.

15 Datum: rev Sidan 15 av 50 Vad tycker du är viktigast? Vad tycker du är viktigast? - Storgatan Personal % fördeln. % Brukare fördeln. 1. Meningsfull sysselsättning 1 20% 0 0% 2. Meningsfull fritid 1 20% 1 20% 3. Klagomål och synpunkt 1 20% 1 20% 4. Vill äta i gemenskap med andra 0 0% 1 20% 5. Personal har tid för mig 3 60% 2 40% 6. Personal lyssnar på mig 2 40% 1 20% 7. Personal bemöter mig med respekt 4 80% 3 60% 8. Personal bryr sig om mig 1 20% 1 20% 9. Får göra det jag klarar själv 0 0% 2 40% 10. Har någon att tala med om viktiga saker 0 0% 2 40% 11. Litar på att få hjälp när jag behöver det 2 40% 1 20% 12. Känner mig trygg 5 100% 1 20% Tabell: Ovanstående tabell visar fördelningen av viktningar som skett på av respondenter från Storgatan. I ovanstående tabell finns en spretighet bland brukarna som tidigare nämnts där främst aspekt 7 har viktats (även framträdande viktning av personal). Här har personalen också ett högre medelvärde än vad brukarna angett (86 från personal och 66 från brukare). Aspekt 12 har samtliga respondenter från personalgruppen viktat jämfört med endast 1 från brukargruppen. När man ställer denna viktning mot medelvärdet är personal och brukare förhållandevis överens, värdet är cirka 55-60, svagt godkänt men det skiljer sig således i viktning. Även aspekt 5 har fått viss betydande viktning av personal och brukare. Här skiljer sig som tidigare påvisat också mellan grupperna, dock har båda grupperna satt ett lågt medelvärde (20 från personal och 43 från brukare). Dock kan man se en samstämmighet (se bilaga) där båda grupperna satt ett lågt betyg men givit en hög viktning. Även aspekt 1 har en samstämmighet av låg viktning och lågt betyg. NKI värdena avviker tydligt mellan grupperna. Personalen har givit ett betydligt lägre NKI än vad brukarna satt, 48,5 för personal och 68,9 för brukarna. Av naturliga skäl avviker man i samtliga tre NKI frågor men främst i förväntningar på verksamheten samt hur nära/långt ifrån verksamheten som bedrivs idag är en perfekt verksamhet. Av NKI värdet går att utläsa att personalen är missnöjda med den kvalitet som bedrivs på Storgatan vilket inte i samma utsträckning bekräftas av brukarna. Även detta bör diskuteras i personalgruppen vad den stora avvikelsen beror på. Till saken hör att samtlig personal på Storgatan har svarat på enkäten vilket ger en tyngd i betyget. För att förtydliga, NKI för personalen gäller hur man upplever/ förväntningar kvalitén på den verksamhet man jobbar i. NKI Personal ,5 NKI Brukare , Kommentarer på enkäter Ett antal kommentarer har inkommit på enkäterna från både personal och brukare. Vad gäller kommentarer från personal så har det inkommit två kommentarer där båda belyser vikten av mer personal så brukarna blir sedda. Mer personal, så alla brukare blir sedda.

16 Datum: rev Sidan 16 av 50 Vad gäller brukarna har det kommit in kommentarer på 4 av enkäterna. Två av kommentarerna tar upp lägenheterna där en brukare tycker hyran är för hög Hyran på lägenheten är på tok för hög. Sänk hyran till en normalnivå, öka personalstyrkan för att hinna med mer aktiviteter och en annan önskar byta lägenhet För liten lägenhet. Vill bo i egen lägenhet på samhället utan massa grannar och personal. Vill bo i större lägenhet. För lite personal. En brukare är dock mer nöjd med sin lägenhet och skriver: Jag trivs bra i min lägenhet på Storgatan. Den bästa jag haft. Tycker om när det är fler ungdomar som jobbar och även unga grannar är kul. En brukare uttrycker det som: Jag är nöjd med personalen här och trivs här i alla fall nu. Önskan om fler aktiviteter nämns också i några kommentarer.

17 Datum: rev Sidan 17 av Lundmarksgatan Totalt 4 brukare i Aneby kommun bodde vid undersökningstillfället på Lundmarksgatan. Sammanlagt återkom 4 enkäter vilket en svarsfrekvens på 100 %. Svarsfrekvensen är mycket väl godkänd och mycket goda förutsättningar för tolkning av resultatet. Svarsfrekvensen har stärkts mellan 2009 och 2010 (cirka 80 % 2009, 4 av 5 svar). Läsaren ska komma ihåg att kraftigt låga och höga värden lätt uppstår när respondentgruppen är fåtalig Bakgrundsfrågor Hur gammal är du? Totalt år år 1 Ej ifylld/felaktig 0 Tabell: Antal återsända enkäter fördelat på ålder. Får du hjälp med att fylla i denna enkät? Nej Ja, av Ja, av Ja, av Summa närstående annan personal Lundmarksgatan Tabell: Svaren fördelat på ålder gällande frågan: Får du hjälp med att fylla i denna enkät? Hur tycker du det fungerar idag? Först presenteras ett diagram som åskådliggör hur nöjda respondenterna är med omvårdnaden och servicen idag. Som tidigare nämnts fanns fyra alternativ som kodats om till siffror 0 för lägsta betyg och 100 för högsta betyg. Undantaget är aspekt 3 (Jag får hjälp att hålla mig ren och fräsch) från 2009 års mätning då denna ersatts av Klagomål och synpunkter 2010, därför finns ingen stapel för detta gällande Det har inte gjorts någon analys utifrån vem som har fyllt i enkäten eller ålder då svarsunderlaget är få för att kunna göra detta samt att anonymiteten då riskeras. 5 En respondent har inte svarat på denna fråga.

18 Datum: rev Sidan 18 av Meningsfull sysselsättning 2. Meningsfull fritid 3. Klagomål och synpunkt Hur tycker du det fungerar idag? Vill äta i gemenskap med andra 5. Personal har tid för mig 6. Personal lyssnar på mig 7. Personal bemöter mig med respekt 8. Personal bryr sig om mig 9. Får göra det jag klarar själv 10. Har någon att tala med om viktiga saker 11. Litar på att få hjälp 12. Känner när jag mig trygg behöver det Diagram: Diagrammet visar snitt betyg på varje fråga gällande Hur fungerar det idag gällande Lundmarksgatan. Överlag är betygen godkända till väl godkända för Lundmarksgatan dock med sänkningar i 8 och 9. Ett flertal aspekter har fått ett medelvärde över 80 i årets mätning, 3,10 och 11 (de två sistnämnde har också ökat mellan mätningarna). Lägre betyg har aspekterna 2 och 5 fått, dock ska ökningen noteras mellan mätningarna. Även om försiktighet ska iakttas mellan mätningarna så är det positivt att se det ökade medelvärdet i flera av aspekterna. Framförallt positivt är det att aspekter som i 2009 års mätning fick ett lågt medelvärde har höjts, aspekt 2 och 5. Vad gäller aspekt 2 kan en del i detta vara det aktiva arbete som skett inom verksamheten att skapa fler fritidsaktiviteter för aktuell målgrupp. Medelbetyget för Lundmarksgatan (exkluderat den ej jämförbara aspekten Klagomål och synpunkt) blir 73, vilket får anses väl godkänt, en ökning har skett från 2009 års 68 i medelbetyg Vad tycker du är viktigast? Respondenterna ombads vid denna fråga att markera de fyra viktigaste påståendena av totalt tolv stycken påståenden. Ingen rangordning ombads göras av de fyra påståenden man valt. Det som bör noteras är att aspekt 3 av respondenterna viktat aspekt 8 som viktig, detta bör jämföras med det lägre värdet som respondenterna givit, jämför gärna med 2009 års viktning när denna aspekt inte fick någon viktning. I övrigt är fördelningen förhållandevis jämn och ingen annan aspekt får mer än 50 % i viktning. Noteras kan att aspekt 11 fått mindre viktningar mellan mätningarna samtidigt som den fått ett högre medelvärde (92 i årets mätning). Detta kan indikera att då aspekten fungerar så väl är det inte riktigt lika angeläget att vikta den.

19 Datum: rev Sidan 19 av 50 Vad tycker du är viktigast? 2009 % fördeln % fördeln. 1. Meningsfull sysselsättning 3 60% 2 50% 2. Meningsfull fritid 2 40% 2 50% 3. Klagomål och synpunkt % 4. Vill äta i gemenskap med andra 2 40% 1 25% 5. Personal har tid för mig 3 60% 2 50% 6. Personal lyssnar på mig 1 20% 2 50% 7. Personal bemöter mig med respekt 2 40% 1 25% 8. Personal bryr sig om mig 0 0% 3 75% 9. Får göra det jag klarar själv 0 0% 1 25% 10. Har någon att tala med om viktiga saker 1 20% 0 0% 11. Litar på att få hjälp när jag behöver det 3 60% 1 25% 12. Känner mig trygg 2 40% 2 50% Tabell: Ovanstående tabell visar fördelningen av viktningar som skett på av respondenter från Lundmarksgatan Prioriteringar Utifrån det låga antalet i respondentgruppen används inte prioriteringsmatrisen för Lundmarksgatan för Dock kan man utifrån tänket med prioriteringsmatris lägga fokus på aspekt 8 som har primär prioritet. Aspekter som är av primär prioritet kännetecknas av ett lägre betyg men hög frekvens av viktning. Kombinationen av det förändringen av medelvärdet och hög viktning jämfört med 2009 års högre värde och ingen viktning gör att det finns fog för att diskutera vad sänkningen kan bero på. Även att aspekt 5 bör fokus fästas på men då ska man också notera den positiva ökningen i värdet som skett mellan mätningarna. Primär prioritet - Personalen har tid för brukaren (5) - Personal bryr sig om brukaren (8) Trygghetsaspekten är har fått ett undersökningens högsta värden på 92 av 100. Det som respondenterna på Lundmarksgatan är nöjda med om man ser till medelvärdena är främst.: Förbättra om möjligt - Vetskap/kunskap om hur man lämnar klagomål/synpunkter (3) - Har någon att tala med om viktiga saker (10) - Litar på att få hjälp vid behov (11) - Brukaren känner sig trygg (12) NKI värde NKI värdet för Lundmarksgatan 2010 är 60,2 vilket är godkänt betyg. En ökning har skett från 2009 års resultat som var 57 (motsvarande +15,6 %). Det som främst skiljer i NKI frågorna mellan mätningarna är hur nära eller långt ifrån är Lundmarksgatan ett perfekt boende idag (6, , ). Dock har nöjdheten med hur boendet fungerar idag fått ett högre betyg (6, , ). Ingen analys har gjorts utifrån ålder eller vem som har fyllt i enkäten.

20 Datum: rev Sidan 20 av 50 NKI NKI ,2 (+ 5,6 %) Personal och brukares svar Hur tycker du det fungerar idag? I årets brukarundersökning har även personalen fått svara på samma kvalitetsaspekter för att se hur personalens syn liknar/skiljer sig från brukarens. Viktigt att notera är att när personalen har svarat har frågorna omformulerats exempelvis såsom Det är viktigt att personalen lyssnar på bruken etcetera. Totalt delades 9 enkäter ut till personal på Lundmarksgatan varav 7 stycken återsändes. Detta ger en svarsfrekvens på 78 % Meningsfull sysselsättning Hur tycker du det fungerar idag? Jmf personal och brukare 2. Meningsfull fritid 3. Klagomål och synpunkt 4. Vill äta i gemenskap med andra 5. Personal har tid för mig 6. Personal lyssnar på mig 7. Personal bemöter mig med respekt 8. Personal bryr sig om mig 9. Får göra det jag klarar själv 10. Har ngn att tala med om viktiga saker 11. Litar på att få hjälp när jag behöver det Personal Brukare Känner mig trygg Diagram: Diagrammet visar medelvärdet på de olika kvalitetsaspekterna (0-100) från brukargruppen och personalgruppen. Som framgår av diagrammet ovan skiljer det sig framförallt i aspekterna 4, 6,7,8 och 9 där personal har satt ett högre värde än brukarna. Här viktigt att fånga upp tillsammans med personalgruppen vad detta kan bero på, att personalen upplever en högre kvalitet än brukarna i dessa mer personalrelaterade (med undantag för aspekt 4) aspekterna 6. Vad gäller aspekt 3 och 10 är samstämmigheten också stor fast då med högt värde. Personal och brukare har också förhållandevis lika medelvärde på aspekt 1 och 2 men där brukarna generellt är lite nöjda. Aspekt 5 har fått ett högre värde (ändock lågt) än personalen. Störst avvikelse finns i aspekt 11 är brukarna betydligt mer nöjda än vad personalen är. 6 Jämför gärna denna liknelse med boendestödets personal och brukares svar.

21 Datum: rev Sidan 21 av 50 Medelvärdet är lika mellan grupperna med 77 för personalen och 74 för brukarna. Vilket indikerar att det finns en viss generell samstämmighet i syn på hur det fungerar idag mellan personal och brukare. Vad tycker du är viktigast? Vad tycker du är viktigast? - Lundmarksgatan Personal % fördeln. % Brukare fördeln. 1. Meningsfull sysselsättning 4 57% 2 50% 2. Meningsfull fritid 3 43% 2 50% 3. Klagomål och synpunkt 0 0% 0 0% 4. Vill äta i gemenskap med andra 0 0% 1 25% 5. Personal har tid för mig 6 86% 2 50% 6. Personal lyssnar på mig 0 0% 2 50% 7. Personal bemöter mig med respekt 4 57% 1 25% 8. Personal bryr sig om mig 0 0% 3 75% 9. Får göra det jag klarar själv 0 0% 1 25% 10. Har någon att tala med om viktiga saker 0 0% 0 0% 11. Litar på att få hjälp när jag behöver det 4 57% 1 25% 12. Känner mig trygg 7 100% 2 50% Tabell: Ovanstående tabell visar fördelningen av viktningar som skett på av respondenter från Lundmarksgatan. I ovanstående tabell är det främst intressant att se hur personalens viktningar placerat sig. Det finns en samstämmighet i personalgruppen där främst aspekt 5 och 12 har fått höga viktningar. Ska men se det ur en prioritering så anser personal att aspekt 7 är något som fungerar mycket väl medan tiden för brukaren (5) bör prioriteras. Aspekt 12 har samtliga respondenter från personalgruppen viktat jämfört med 2 från brukargruppen. När man ställer denna viktning mot medelvärdet från personal och brukare ger personalen ett högre medelvärde (95) mot brukarnas (83). Från brukargruppen är det intressant att notera aspekt 8 som inte viktades förra året alls och nu har fått samtliga viktningar. Aspekten har dock inte fått någon viktning av personalen och det skiljer sig också mellan medelvärdet i aspekten där personalen enhetligt satt högsta betyg och respondenterna från brukargruppen har ett medelvärde på 67. NKI värdena avviker mellan grupperna. Personalen har givit ett högre NKI än vad respondenterna från brukargruppen satt. Av naturliga skäl avviker man således i samtliga tre NKI frågor men främst i förväntningar på verksamheten samt hur nära/långt ifrån verksamheten som bedrivs idag är en perfekt verksamhet (6,6, för personal och 5,8 för brukare). För att förtydliga, NKI för personalen gäller hur man upplever/ förväntningar kvalitén på den verksamhet man jobbar i. NKI Personal ,3 NKI Brukare , Kommentarer på enkäter Samtliga enkäter från personal har innehållit kommentar. En återkommande tydlig önskan är mer saker (exempelvis Singstar, pyssel, fler kanaler till tv) till gemensamhetsutrymmet. Bristen på tid för brukaren återkommer också i ett antal kommentarer:

22 Datum: rev Sidan 22 av 50 Mer personal ger mer tid till brukarna. Mindre vikarier vore bättre för brukarna. Vill kunna göra saker mer spontant. Mer samarbete med sysselsättningen. Mer aktiviteter och pyssel till gemensamhetsutrymmet. Svårt med egen tid då tid och personal inte finns. Bristen på tid för brukaren ger konsekvensen att mindre aktiviteter genomförs med brukarna anser personalen. Vad finns det för arbetsuppgifter idag för personalen som stjäl tid från brukarna? Avslutningsvis så lyfter ett antal personal fram vikten av att samarbete med sysselsättningen: Bättre kommunikation mellan boende och sysselsättning.

23 Datum: rev Sidan 23 av Personlig Assistans I Aneby kommun finns 5 brukare som får personlig assistans genom kommunen. Sammanlagt återkom fem enkäter vilket en svarsfrekvens på 100 % Bakgrundsfrågor Hur gammal är du? Personlig assistans Totalt år år 4 4 Felaktigt ifylld 0 0 Tabell: Antal återsända enkäter fördelat på insats och ålder. Får du hjälp med att fylla i denna enkät? Nej Ja, av Ja, av Ja, av Summa närstående annan personal år år Tabell: Svaren fördelat på boende respektive ålder gällande frågan: Får du hjälp med att fylla i denna enkät? Hyr tycker du det fungerar idag? Först presenteras ett diagram som åskådliggör hur nöjda respondenterna är med omvårdnaden och servicen idag. I samma diagram visas också resultat från 2009 års undersökning. Undantaget är aspekt 4 (stöd och hjälp vid önskade tidpunkter) från 2009 års mätning då denna ersatts av Klagomål och synpunkter 2010, därför finns ingen stapel för detta gällande Meningsfull sysselsätt ning 2. Meningsfull fritid Hur tycker du det fungerar idag Pers Ass 3. Delaktig i planer. av stöd och hjälp från pers. 4. Klagomål och synpunkt 5. Personal har tid för mig 6. Personal lyssnar på mig 7. Personal bemöter mig med respekt 8. Personal bryr sig om mig 9. Får gör det jag klarar själv 10. Har någon att tala med om viktiga saker 11. Personal tar hänsyn till mina behov 12. Jag känner mig trygg Diagram: Diagrammet visar medelvärde på varje fråga gällande Hur fungerar det idag inom Personlig Assistans. Överlag är betygen godkända för personlig assistans. De tre aspekter med högst resultat är:

24 Datum: rev Sidan 24 av 50 - Jag känner att personalen bryr sig om mig (8) - Jag känner att jag får göra det jag klarar själv (9) - Jag känner mig trygg att få hjälp när jag behöver det (12) En aspekt som höjts från 2009 till 2010 är Meningsfull sysselsättning (från 32 till 52). Även om fritiden består av mer än kommunens fritidsaktiviteter är det samtidigt något förvånande att aspekt 2 har fått lägre medelbetyg med tanke på den satsning som skett inom området. De flesta aspekterna har fått ett lägre betyg 2010 jämfört med Medelbetyget för aspekterna med undantaget för aspekt 4 (Klagomål och synpunkt) är 82 för 2009 och 67 för Brukarna har främst satt ett lägre betyg på aspekt 5,6,7, 10 och 11. Det är av vikt vid uppföljningen av brukarundersökningen med personalen att diskutera aspekt 5 och 7 och 11, vad man tror ligger bakom denna sänkning. Brist på tid kan ge kedjereaktioner som lägre respekt och hänsyn. Samtidigt ska det noteras att trygghetsaspekten (12) fortfarande ligger högt. Kunskapen om hur man lämnar synpunkter och klagomål är ett område som också bör beaktas Vad tycker du är viktigast? Respondenterna ombads vid denna fråga att markera de fyra viktigaste påståendena av totalt tolv stycken påståenden. Ingen rangordning ombads göras av de fyra påståenden man valt. Tre aspekter viktas med viss majoritet nämligen aspekt 1, 8 och % % Vad tycker du är viktigast? - Pers Ass fördeln fördeln. 1. Meningsfull sysselsättning 3 75% 3 60% 2. Meningsfull fritid 1 25% 1 20% 3. Delaktig i planerandet av stöd och hjälp från personal 0 0% 1 20% 4. Kunskap om vart hur man lämnar klagomål och synpunkter % 5. Personal har tid för mig 3 75% 2 40% 6. Personal lyssnar på mig 1 25% 1 20% 7. Personal bemöter mig med respekt 1 25% 2 40% 8. Personal bryr sig om mig 1 25% 3 60% 9. Får gör det jag klarar själv 1 25% 2 40% 10. Har någon att tala med om viktiga saker 0 0% 1 20% 11. Personal tar hänsyn till mina behov 0 0% 3 60% 12. Jag känner mig trygg 2 50% 0 0% Tabell: Antalet viktningar som gjordes gällande Personlig Assistans Prioriteringar Utifrån prioriteringsmatrisen kan följande kommentarer göras utifrån de placeringar som framkommit. Aspekter som är av primär prioritet kännetecknas av ett lägre betyg men hög frekvens av viktning. Kombinationen av detta är att här bör fokus primärt fästas. Dock ska här nämnas att aspekt 1 har fått ökat medelvärde från cirka 30 till 50. Här bör vara intressant att inhämta personalens kommentarer kring sysselsättningen och hur de upplevt brukarnas kommentarer kring den. Det är samtidigt av vikt att aspekt 11 uppmärksammas. Denna aspekt har tappat från 100 i medelvärde till cirka 70 och samtidigt har

25 Datum: rev Sidan 25 av 50 viktningen ökat från 0 till 3 brukare mellan mätningarna. Även aspekt 5 har tappat i medelvärde men behållit viss viktning. Primär prioritet: - Meningsfull sysselsättning (1) - Personalen har tid för mig (5) - Personal tar hänsyn till brukarens behov (11) Ett flertal aspekter har från förra årets mätning till årets mätning hamnat i kvadranten sekundär prioritet som kännetecknas av ett lägre antal viktningar än primär prioritet men ett lågt medelbetyg. Aspekter som främst bör sättas fokus på är 2,3,4,6,7 och 10. Samtliga aspekterna har dock inte fått något högre andel viktningar. Som tidigare påpekats är det förvånande att aspekt 2 gått tillbaka med tanke på det arbete som lagts ned på att skapa fler fritidsaktiviteter, dock har inte denna aspekt givits någon betydande del viktning 7. Sekundär prioritet: - Jag har en meningsfull fritid (2) - Jag är delaktig i planerandet av stöd och hjälp från personalen (3) - Jag vet vart jag vänder mig med mina klagomål och synpunkter (4) - Personalen lyssnar på mig (6) - Personal bemöter mig med respekt (7) - Jag har någon att tala med om viktiga saker (10) Övriga aspekter återfinns i kvadranterna bevara (låg viktning och högt medelbetyg) samt ett par i förbättra om möjligt (hög viktning och högt medelbetyg). På grund av tidigare nämnd spretighet är det svårt att nämna någon särskilt utmärkande aspekt. Kort kan nämnas att aspekt 8 fått förhållandevis hög viktning samt ett väl godkänt medelbetyg. Aspekt 8 har tappat i medelbetyg men ligger fortfarande högt, även denna aspekt har fått en högre viktning mellan mätningarna. Aspekt 12 har ett fortsatt högt medelbetyg och där har viktningarna försvunnit mellan 2009 och Detta kan betyda att då brukaren är nöjd med denna aspekt behöver man inte heller lägga någon viktning på aspekten. Den aspekt utifrån prioriteringsmatrisen som fungerar bäst hos personlig assistans i 2010 års mätning är: Förbättra om möjligt: Bevara: - Personalen bryr sig om mig (8) - Jag känner mig trygg (12) NKI värde NKI värdet för personlig assistans 2010 är 87,4 vilket är ett mycket väl godkänt betyg. Dock har en sänkning skett från 2009 års resultat som var 90,7 (motsvarande -3,6%). Den aspekt i NKI värdet som 7 Flertalet av brukarna inom personlig assistans närvarar regelbundet på fritidsaktivitetsträffarna och dialog finns upprättad mellan assistenter och fritidssamordnare uppger Annica Friman vid samtal den 29 november Aspekterna som bör ges sekundär prioritet är:

26 Datum: rev Sidan 26 av 50 främst sänkts gäller Hur nära eller långt ifrån dagens assistans är en perfekt assistans (9,5 till 8,8). Det finns ett samband mellan när brukaren själv fyllt i sin enkät har det givits ett högre NKI värde än när anhörig eller personal hjälpt till. NKI ,7 NKI ,4 (-3,6 %) Personal och brukares svar Hur tycker du det fungerar idag? I årets brukarundersökning har även personalen fått svara på samma kvalitetsaspekter för att se hur personalens syn liknar/skiljer sig från brukarens. Viktigt att notera är att när personalen har svarat har frågorna omformulerats exempelvis såsom Det är viktigt att personalen lyssnar på bruken etcetera. Totalt delades 11 enkäter ut till personal inom personlig assistans varav 6 stycken återsändes. Detta ger en svarsfrekvens på 55 % som är något lågt om än godkänd. Viss försiktighet bör därför iakttas vad gäller personalens svar vad gäller uttalande om hela personalgruppen Hur tycker du det fungerar idag? jmf personal och brukare Pers Ass Meningsfull sysselsätt ning 2. Meningsfull fritid 3. Delaktig i planer. av stöd och hjälp från pers. 4. Klagomål och synpunkt 5. Personal har tid för mig 6. Personal lyssnar på mig 7. Personal bemöter mig med respekt 8. Personal bryr sig om mig 9. Får gör det jag klarar själv 10. Har någon att tala med om viktiga saker 11. Personal tar hänsyn till mina behov Personal Brukare Diagram: Diagrammet visar medelvärdet på de olika kvalitetsaspekterna (0-100) från brukargruppen och personalgruppen. Som tydligt framgår av diagrammet ovan skiljer det sig framförallt i de aspekter som mellan brukarmätningarna fått ett lägre medelbetyg (se aspekt 6,7,10 och 11). Här är viktigt att fånga upp tillsammans med personalgruppen vad detta kan bero på, att personalen upplever en högre kvalitet än brukarna. Aspekt 3 och 10 bör diskuteras där personalen upplever att brukaren är delaktig samt att har någon att tala med om viktiga saker men där brukaren själv har satt ett lägre betyg. Medelvärdet för personal är sammanlagt 79 mot brukarnas 68. Det finns således en generell skillnad i syn på hur det fungerar idag mellan personal och brukare. Vad gäller trygghetsaspekten (12) finns där en tydlig samstämmighet mellan grupperna samt inom aspekt 1 och 2. Det är vidare intressant att notera att aspekt 8,11 och 12 hos både brukare och personal har fått bland de fyra högsta medelvärdena av båda grupperna. Vad gäller motsatsen finns en samstämmighet att aspekt 1,2 och 4 ligger bland de lägsta. 12. Jag känner mig trygg