Helhetsanalys läsåret 2014/2015

Transkript

1 Helhetsanalys läsåret 2014/2015 Vågens Natur- och Teknikförskola Resultat a) Normer och värden Utdrag ur Lpfö 98 (reviderad 2010, s. 8-9): Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Utdrag ur Lpfö 98 (reviderad 2010, s. 5) under rubriken förskolans värdegrund och uppdrag; Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Målbild Att barnen respekterar varandra och samspelar med sin omgivning Att barnen visar hänsyn och empati Att barnen uppfattar att de behandlas lika i vår verksamhet oavsett kön Det är leken som styr barnens deltagande och inte tvärtom. Om barnen t.ex. leker Hela Vågen bakar är det både flickor och pojkar som deltar i den aktiviteten. Då ser vi tydligt att det är inte är viktigast för barnen vilka som är med i leken utan de som ansluter i leken samspelar man med. Barnen är också duktiga på att vara inspiratörer till varandra och i barngruppen finns förmågan att ta hand om varandra. Som exempel blir de barn som har haft svårt att ansluta i lek och aktiviteter av olika anledningar, inbjudna att delta av övriga barn. Barnen ger inte upp utan är måna om att alla ska vara delaktiga och ha någon kompis. Frågan vill du vara med? har behövts frågas många gånger innan det har kommit ett ja och det visar på en ihärdighet och empati i barngruppen att ingen skall stå utanför no child left behind. Det finns en förståelse i barngruppen för de barn som inte har det svenska språket. En del regler som är självklara för alla barn har vi vid vissa tillfällen fått se förbi men det är inget som stört. Eftersom vi har förklarat omständigheterna kring barnen med annat modersmål så har övriga barngruppen visat full förståelse och accepterat situationen. Det finns en öppenhet mellan oss pedagoger och barn.

2 b) Utveckling och lärande Utdrag ur Lpfö98 (reviderad 2010, s. 9) Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Målbild Att barnen med stöd av oss vuxna själva ansvarar för konflikthantering Att barnen är vetgiriga och nyfikna och visar en vilja i att införskaffa kunskaper och använda de. Att barnen förstår och ser sambandet mellan dem och deras omvärld Att barnen ges utrymme att vara delaktiga i sin egen dokumentation kring deras lärande Under läsåret har vi arbetat med Stegvis i hela barngruppen och barnen har tagit lärdom och nytta av dessa lektioner. I denna undervisning har barnen getts verktyg i att lösa konflikter och andra problem som kan dyka upp i deras vardag. Ofta återkopplar vi till de kunskaper de fått genom Stegvis. Barnen vet att vi finns där för de som stöd men att vi låter de själva finna lösningar. Barnen tar nytta av varandras lärande och inspirerar varandra till att lära mer. T.ex. drar de barn som är intresserade av insekter med sig andra barn i att hämta luppar och leta i buskar och snår efter småkryp. Vi konstaterar att alla barn inte är intresserade av allt men många gånger tar nyfikenheten över och även de som var ointresserade från början går också och letar. Värdet av att måna om djur och natur blir ett självklart inslag i vår verksamhet genom vår profil. Barnen reagerar starkt när de ser skräp i naturen och tar på eget initiativ hand om det. Barnen känner också empati för döda djur och insekter och ser gärna att vi begraver de vi hittar. T.ex. har vi gräsänder som husdjur och barnen är väl medvetna om hur man ska bete sig mot dessa. Många barn tar med sig bröd hemifrån att mata änderna med och det är en självklarhet att man inte kastar sten och sparkar på änderna. Barnen har varit delaktiga i dokumentationen kring deras lärande genom att själva vara med i vad som skrivs i deras lärandeböcker. De har använt sig av sammanfattningar, så kallade mind-maps och dokumenterat med både bild och text och då är det deras egna ord som skrivits ner. Alla är positivt delaktiga i detta.

3 c) Barns inflytande Utdrag ur Lpfö 98 (reviderad 2010, s.12) Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Målbild Barnen är medvetna om att de blir lyssnade på och att vi pedagoger tar tillvara deras intressen och använder dessa som utgångspunkt för verksamheten Att barnen vågar ge uttryck för önskemål och tankar om vad verksamheten ska innehålla Inflytande och delaktighet är högprioriterat i vår verksamhet. Genom att barnen ges möjlighet till detta och om de sedan väljer att missbruka ett förtroende/ansvar, så vet de att de får vara beredda att ta konsekvenserna av sitt handlande. Vi låter barnen vara delaktiga kring dokumentation om deras lärande i böcker som vi kallar Min lärandebok. Det är deras ord och formuleringar som skrivs ned. Detta för att synliggöra deras lärande för de själva och få de att reflektera över vad de lärt sig. Barnen har förstått att de kan vara delaktiga i besluten om vad verksamheten ska innehålla. T.ex. vid idrottslektionerna får de komma med förslag om aktiviteter och att de får turas om att välja. Vi ger de också möjlighet att leda aktiviteten om de så vill. För att tydliggöra demokrati för barnen hade vi t.ex. en omröstning om vilka två sorters fröer vi skulle så i vår pallkrage. Rädisor och morötter fick flest röster och hamnade i jorden. d) Förskola och hem Utdrag ur Lpfö 98 (reviderad 2010, s. 13) Förskolan ska sträva efter att varje barn: Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Målbild Synliggöra vår dokumentation och bli tydligare i varför vi gör som vi gör i verksamheten.

4 På Vågens föräldraenkät blev det 100 % svarsfrekvens och i sammanställningen får vi en relevant information om hur vårdnadshavarna uppfattar sin delaktighet och inflytandet i vår verksamhet. De är nöjda och skriver bl. a. i kommentarer: mycket lyhörd personal, det har inte funnits behov att påverka och personalen är väldigt snabba på att lyssna på förslag och tyck o tänk. Utvärderingsmetod (a-d) Dokumentationen i barnens lärandeböcker Utvecklingssamtal med vårdnadshavare och barn Observationer Undervisningstillfällen föräldraenkäten Analys och bedömning av måluppfyllelse Eftersom vi låter barnen själva hitta lösningar på uppkomna problem och konflikter/situationer når vi en framgång. Barnen blir stärkta som individer, får självförtroende och tar ansvar för sina handlingar. Genom att vi pedagoger använder oss av rollspel för att spegla situationer som inträffar i vardagen ges barnen möjlighet att själva tänka till i hur de ska agera. Vi använder oss av det som är aktuellt i barngruppen t.ex. i hur man är en bra vän, att dela med sig, rättvisa och orättvisa. Stegvis är ett arbetsmaterial som vi använt flitigt och barnen har anammat detta. Stabiliteten i arbetslaget är en framgångsfaktor precis som hög närvaro i barngruppen. Vi är tydliga gentemot barnen att man inte kan älska alla men att måste respektera varandra. I föräldraenkäten under frågan; Hur upplever (tror) du att personalen på ditt barns förskola ingriper vid tecken på kränkningar? står det kommentarer att pedagogerna ingriper snabbt, diskuterar och förklarar oftast efteråt. Framgången ligger i att vi tar tag i aktuella situationer direkt och har en dialog med både barn och vårdnadshavare. Upplevelsebaserat lärande har varit ett gynnsamt sätt för barnen att utveckla kunskap. Då har vi märkt att vi har fått med oss alla barnen i temat och även deras inflytande har blivit synliggjort. T.ex. hade vi ett tema om solrosor. I vintras gjorde vi fågelmatare som vi fyllde med solrosfrön och barnen blev nyfikna på dessa frön och vi berättade var de kom ifrån. Då anammade vi deras intresse i detta och barnen fick plantera solrosfrön. Vi pratade med de om vad man kunde använda fröna till, hur det blir en blomma och hur det kommer nya frön. Vi har som avslutning på varje tema kring t.ex. insekter, vad djuren gör på vintern och plantering, valt att göra sammanfattningar tillsammans med barnen, så kallade mindmaps. Arbetet med att göra mind-maps med barnen är för oss ett positivt arbetssätt och vi synliggör på så vis barnens individuella lärande.

5 Genom att vi medvetandegjort barnen om innebörden av ordet inflytande sätter de själva ord på vad de vill att verksamheten ska innehålla och kan efteråt uttrycka sig i att nu har vi haft inflytande. De vet att de blir lyssnade på och att vi tar vara på deras intressen. T.ex. kom ett barn och ville veta vad det fanns för djur i Amazonas och naturligtvis blev det att vi forskade om detta. En annan del i arbetet med barns inflytande är att vi låter barnen, om de vill, vara delaktiga i utvecklingssamtalen med vårdnadshavarna. Detta för att barnen själva ska våga uttrycka sig och berätta om sitt lärande men också ge barnen förutsättningar att i senare skolstadier kunna känna sig säkra att berätta om sitt lärande. Till sin hjälp att berätta har barnen sina lärandeböcker och då blir det med deras egna ord som de berättar. Föräldraenkäten var en framgång med 100 % svarsfrekvens och det fick vi genom att lägga enkäten på edwise samtidigt som vi hade en muntlig dialog med föräldrarna. Där betonade vi hur betydelsefullt det var att de svarade för vårt fortsatta arbete och för att det ska ske en utveckling av verksamheten. Identifierade utvecklingsbehov utifrån analysen eller eventuellt annan uppföljning. Vi har under det gångna läsåret haft tre barn med annat modersmål än svenska och vi har fått arbeta med individuell språkträning. Vi kommer också ta emot ett par stycken barn med språkstörningar så under läsåret kommer vi behöva göra ytterligare insatser tillsammans med special/talpedagog. Under läsåret 2015/2016 kommer vi att delta i Språkprojektet 14/16 med förskolorna i Tollarp/Linderöd. Utifrån analysen så konstaterar vi att Stegvis varit ett bra arbetsmaterial och det kommer att integreras i det vardagliga arbetet under kommande läsår.

6 3. Strategi för förskolan (exempel på arbetsgång för hur resultat kan förbättras) 3.1 Struktur för strategi Bakgrund/Syfte/Nulägesbeskrivning (kopplas till resultat- och analysdelen i helhetsanalysen) Mål (utgångspunkten är de nationella målen) Innehåll - process Organisation Tidsplan Uppföljning/utvärdering Framgångsfaktorer

7 Hinder och utmaningar Bakgrund/Syfte/Nulägesanalys varför ska vi arbeta med just detta? Bakgrund och syfte svarar på frågan varför? Varför ska ni arbeta med det här området just nu? Vad finns det för bakgrundsfaktorer? Ny läroplan Ny skollag Förvaltningschefens beslut Annat Tidigare analys Mål - Målen utgår från Lpfö, och anger inriktningen på förskolans arbete med den förväntade kvalitetsutvecklingen - Målen konkretiseras- ju tydligare och konkretare målen är desto lättare blir de att följa upp. Vilka effekter/resultat förväntar ni er? Ett antal kriterier eller påstående som underlättar när ni sedan ska uppskatta måluppfyllelsen dvs. vad är det ni vill se ska ha hänt på de olika nivåerna? Verksamheten Barn och elever Pedagoger Förskolechefer Innehåll processen Hur ska ni göra för att nå målen? Hur ska processen rulla på i olika steg? Finn delmål?

8 Vem ansvarar för vad? Hur vill ni arbeta för att skapa en varaktig förändring? Organisation Organisatoriskt: Samtalsgrupper Samtalsledare Vad krävs på olika nivåer: Förskolechef Samtalsledare Pedagoger Tidsplan Läsårstider Förändring i konferenstider Annat En tidsplan för arbetet med utvecklingsområdet: Hur ser er tidsplan ut? På kort sikt På lång sikt När ska ni börja? När ska det vara klart? Vilken tid ska användas? Tid för förankring av processen? Avstämningsdatum för uppföljning utvärdering

9 Uppföljning sker löpande Utvärdering - sker i efterhand Uppföljning/utvärdering Hur vet vi att det vi gör leder till utveckling? Hur kan ni följa processen? Vilka olika uppföljningar vill ni göra; dokumentation, intervjuer, observationer, enkät? Etc. När ni har samlat in de olika uppföljningarna (olika bilderna) - Hur vill ni utvärdera processen? Sätt upp avstämningsdatum när ni tittar närmare på processen allt eftersom. Vem som ansvarar för vad? Framgångsfaktorer Vilka starka sidor i verksamheten/organisationen kan strategin byggas kring? Hinder och utmaningar Vilka är de största hindren och utmaningarna för det här utvecklingsområdet?