Kvalitetsrapport. Skärsätra förskola

Transkript

1 Kvalitetsrapport Skärsätra förskola Hélène Holm Tappert

2 Inledning Arbetsklimatet upplevs som mycket trivsamt, trevligt och stimulerande. Pedagogerna har visat ett stort engagemang, vilja och flexibilitet att samarbeta och utveckla verksamheten utifrån läroplansmålen och våra utvecklingsområden trots en ökad arbetsbelastning pga sjukfrånvaro och brist på pengar för att täcka upp vid frånvaro. Pedagogerna kompletterar varandra genom sina olika kompetenser och roller. Organisationen, kommunikationen och verksamhetsinnehållet på förskolan utvecklas och förbättras ständigt och jag hoppas att pedagogerna kommer att orka fortsätta att utveckla en lärorik verksamhet trots minskade resurser. På grund av sämre ekonomiska förutsättningar har vi under tidigare år ersatt förskollärartjänster med outbildade barnskötare samt skrivit in fler barn på förskolan. Men pga. det ökade kravet på förskolan med att förskollärarna har det pedagogiska huvudansvaret så har vi under läsåret anställt en pedagog med fritidspedagogutbildning vilket medfört ökade kostnader. From ht 2011 har vi även anställt en pedagogista som arbetar var femte vecka på förskolan med bl.a. enhetens utvecklingsfrågor, vilket är oerhört värdefullt för verksamheten. På förskolan arbetar 17,5 pedagoger och 2 resursanställda varav 9 pedagoger har förskollärare/lärar- och fritidspedagogutbildning. En pedagog har påbörjat en uppdragsutbildning till förskollärare via L-ö stad. Pga av något färre barn i verksamheten minskades en tjänst från heltid till halvtid. Båda småbarnsavdelningen har haft inskolningar under både höstterminen och vårterminen vilket medfört en ökad arbetsbelastning pga att verksamheten måste anpassas till de nya barnens behov eftersom inskolningstiden är en viktig grund för att skapa trygghet och trivsel. Vi har tagit emot flera praoelever under läsåret samt en lärarstudent som gör sin VFU på förskolan. Under läsåret har vi haft en hel del sjukfrånvaro vilket medfört ökad arbetsbelastning på kvarvarande pedagoger eftersom det inte finns resurser till vikarier samt att det finns svårigheter med att rekrytera vikarier. Att få tiden att räcka till är ett bekymmer på förskolan, viljan att t.ex. dokumentera barnens lärande finns men personalen räcker inte till, de hinner inte med pga att det är ont om personal. Föräldrarna är mycket nöjda och trygga. Detta kan vi utläsa av brukarundersökningen samt av den dagliga kontakten med föräldrarna och via utvecklingssamtal med alla föräldrar. Efterfrågan på platser inför hösten 2012 minskade något p.g.a. minskat barnafödande. Vi har inte haft råd med några större investeringar. Ekonomin är inte i balans och för att kunna behålla den goda kvaliteten och för att kunna leva upp till läroplansmålen är det nödvändigt att utöka resurserna för att kunna täcka upp vid sjukfrånvaro och kompetensutveckling. Det är viktigt med kontinuitet för små barn med personal som de känner och som kan verksamheten. Det går inte att spara mer på förskolan, personalen orkar inte mer, barnens välbefinnande och säkerhet måste fortsätta att tryggas. 2

3 Skärsätra förskola består av sex avdelningar med öppettiden Avdelning Barn ht Barn vt Personal Övrigt Biet 1-3 år fsk 1 bsk 0,125 (outbild) Snigeln 1-3 år Sländan 2-3 år Gräshoppan 2-4 år Fjärilen 3-5 år Humlan 4-5 år 2,125 totalt fsk 1 bsk 1 bsk (outbild) 3 totalt fsk 1 fsk 0,5 bsk 2,5 totalt fsk 0,83 fsk 1 bsk 2,83 totalt fsk 1 bsk/1fritped vt 1 bsk (outbild) 3 totalt fsk 0,91 bsk 1 bsk (outbild) 2,91 totalt 0,5 resurs 0,625 resurs 0,875 resurs Kök 1 kokerska Städ 0,875 lokalvård Ledning 0,6 förskolechef Samt 0,4 Stockby förskola Pool 0,875 Verksamhetsidé / Värdegrund Förskolans verksamhet bygger på en tro på det kompetenta barnet. Vi vill inspirera barnen, ta tillvara deras spontana nyfikenhet och stimulera deras lust att leka, utforska och lära. Målet är att skapa en trygg, glädjefylld och trivsam atmosfär där alla respekteras och utmanas i sitt lärande. Tillvägagångssätt Avdelningarna försöker hinna med att utvärdera och följa upp verksamheten kontinuerligt. Vi utvärderar och följer upp de uppsatta målen i läroplanen, enhetens arbetsplan och enhetetens utvecklingsområdena en gång per år. Avdelningarna redovisar tillsammans sina utvärderingar i en kvalitetsrapport. Förskolechefen sammanställer sedan en kvalitetsrapport från hela enheten. Kvalitetsrapporten, resultat från brukarundersökningen och från medarbetarenkäten och den dagliga dialogen med föräldrarna ligger som grund för nya utvecklingsmål på förskolan. Vi har tack vare pedagogernas engagemang och flexibilitet samt att vi fokuserat på våra mål och utvecklingsområden kunnat fortsätta att förbättra verksamheten på förskolan. 3

4 Utvecklingsarbetet på förskolan planeras och diskuteras på arbetsplatsmötena med all personal samt en gång i veckan där en representant per avdelning träffas för information, reflektion och diskussion. Enligt ett rullande schema har vi haft pedagogiskt forum där en förskollärare per avdelning träffas för att planera, reflektera och utvärdera utvecklingsarbetet. Utöver miljön som ger möjligheter till egna val för barnen är barnen med och planerar olika aktiviteter och teman. Föräldrarna har via föräldrarådet haft möjlighet att påverka innehållet i verksamheten, planerandet av den gemensamma gårdsfesten och fixardagen. Vi har haft 80 timmar extra resurs per vecka för sju barn på förskolan. Arbetet har fungerat tack vare ett stort engagemang från personalen på avdelningarna. Tre avdelningar har haft konsultation med förskolepsykolog kring flera barn. Arbetslagen har tillsammans med förskolepsykologen reflekterat och diskuterat arbetet i barngruppen. Två avdelningar har konsuletet talpedagogen för flera barn vilket varit mycket givande. En avdelning har konsulerat en specialpedagog för att får stöd i arbetet. En avdelning fick under del av hösterminen modersmålstimmar för ett barn samt att vi köpte in tolktimmar för att kunna genomföra en tillfredsställande inskolning och föräldramöte. Vi har arbetat mot läroplansmålen, med våra förbättringsområden utifrån brukarundersökningen och medarbetarenkäten. Implementering av läroplanen pågår ständigt. Alla pedagoger har visat ett stort engagemang och vilja att utveckla verksamheten. Det är oerhört värdefullt med tillgång till en pedagogista som är med och driver på vårt utvecklingsarbete. Året som gått Resultat och måluppfyllelse Normer och värden Trygghet och trivsel - Likabehandling Avdelningarna har på olika sätt arbetat med det sociala samspelet barnen emellan; exempelvis genom att träna dem i att vänta på sin tur, inte tala i munnen på varandra, öva upp förmågan att lyssna, att ta hänsyn, att kompromissa och kunna diskutera. Vi har lärt barnen att visa respekt för att vi alla är olika, med olika viljor, önskemål och behov. Vi har påvisat sambandet handling/konsekvens, samt hur man ber om ursäkt och hjälper, stöttar och tröstar varandra. Avdelningarna har också arbetat mycket med konfliktlösning och uppmuntrat barnen att lära sig att man inte behöver tycka och/eller göra som de andra barnen gör och säger, utan att lita mer till sig själva. Vi har tränat barnen att hämta hjälp av vuxen för att lösa konflikter. Vi har uppmuntrat barnen att ta hänsyn till varandras lek men även ibland hjälpt dem att utveckla och öppna sin lek för varandra. Vi har även uppmuntrat barnen att visa respekt för varandra och varandras integritet. Varje barn ska känna sig trygg i sig själv och i samvaron med andra. Det grundläggande arbetet för barnets trygghet sker i den lilla gruppen som också är basen för allt arbete med barnen. Vi arbetar aktivt mot all form av diskriminering och kränkande behandling. Den nya planen mot diskriminering och kränkande behandling är förankrad hos personalen. Vi som arbetar i förskolan är förebilder för barnen, i ord och handling. Barnens lyhördhet för varandra ökar genom att vi uppmuntrar dem att lyssna samt att hjälpa och trösta varandra. Barnen har också möjlighet att uttrycka sina tankar och funderingar kring livsfrågor och moral i vardagen genom att vi samtalar med barnen i mindre grupper. 4

5 Att börja förskolan är ett viktigt skede i barnets liv och därför har inskolningen en avgörande betydelse för hela familjen. En positiv start underlättar barnets vistelse på förskolan. Genom att lyssna på barnen, fråga efter deras åsikt, be dem tänka efter och komma med förslag hjälper vi dem att reflektera, lösa problem och påverka. Genom observationer av barnen och med hjälp av intervjuer med barnen har vi fått förståelse för barnens behov och har därefter gjort förändringar i miljön. Genom diskussion och en dialog med barnen har pedagogerna och barnen tillsammans utformat regler och normer som ska gälla på avdelningen. Barnen har stärkts i sin självkänsla, fått mer självförtroende och vuxit som individer och grupp. De vågar ta för sig som individer och hävda sin rätt i det sociala samspelet. De är glada, nyfikna och intresserade. De tar ansvar och hjälper och stöttar varandra. Barnen har visat empati genom att bry sig om och ställa upp för varandra. Barnen har tagit egna initiativ till aktiviteter och till att själva plocka fram och ställa undan material. Utveckling och lärande Kreativt lärande Vårt gemensamma tema teknik har bjudit in till mycket utforskande och lärande. Vi har under hösten samverkat med Teknisk museet och de har under ett Ap-möte inspirerat oss med olika tips och idéer om ämnet teknik samt att vi hade möjlighet att besöka museet på en guidad rundvandring i teknikens värld, vilket var mycket inspirerande och roligt. Avdelningarna har på olika sätt arbetat med tema teknik i vardagen både inne och ute och med hjälp av olika experiment, olika typer av material, olika tekniska hjälpmedel, gått på teknikpromenader samt tillverkat egna tekniklådor som alla avdelningar haft möjlighet att använda. En pedagog har även varit på workshops i ämnet luft. Avdelningarna har, naturligt i de dagliga aktiviteterna och rutinerna arbetat med matematik, naturvetenskap och språk. De har arbetat med ämnen som lång/kort, större/mindre, äldre/yngre, lätt/tung, mjukt/hårt, flyter/sjunker, räknat antal barn på avdelningen, hur många ben och armar vi har etc. Tillverkat eget papper, experimenterat med magneter, kolsyrat vatten, luft, snö, is mm. Barnen har också fått möjlighet att jämföra, utforska och själva fundera ut hur man t.ex. kan klassificera och kategorisera saker. Barnen har utvecklat sitt språk och sin sociala samvaro. Vi har pratat om bokstäver former, mönster, färger, siffror och uppmuntrat barnens ritande och berättande. Vi har pratat om olika ord och att de betyder olika saker. Barnen har också lärt sig många nya sånger som de gärna sjunger spontant under dagen. Under samlingarna har barnen bl.a. arbetat mycket med rim och ramsor och språklekar. Språk och matematik har en central plats i verksamheten, både individuellt och i grupp och finns dokumenterat inne på avdelningarna. Gården inbjuder till lek och utforskning, barnen får även träna sin kroppsuppfattning och motorik med hjälp av olika typer av material, de har t.ex. fått krypa, klättra, hänga, balansera, rulla, måla, snickra, spela olika bollspel. I år har vi fokuserat på att utveckla verksamheten ute, vi har startat en gårdsgrupp som planerat, tagit fram material och genomfört de gemensamma aktivitetsdagarna för hela förskolan, vilket varit både utmanade och inspirerande dagar för både barn och personal. Materialet används även övriga dagar. I anslutning till Lidingöloppet anordnar vi varje höst Pyrolaloppet för alla barn och all personal. De äldsta barnen deltar även i Högsätra loppet som anordnas av 6-9 eleverna i Högsätra skola. Alla avdelningar använder rörelserummet nere på fritidsgården till gymnastik och rörelse en gång i veckan. Flera odlingslådor 5

6 finns ute på gården där barnen har möjlighet att följa växternas förändring och stimulera barnens olika sinnen som lukt, smak och känsel. Vi utnyttjar även naturområdena runtomkring oss genom att gå på promenader och utflykter. Barnen har varit intresserade, kreativa och tyckt det varit roligt med naturvetenskap och matematik, de har fått en ökad kunskap om naturvetenskap och olika tekniker. Vi ser också att barnen har utvecklat sitt forskande och att de är stolta när de upptäcker vad de kan och har lärt sig. De vill gärna berätta och delge andra sin kunskap. De större barnen har visat stort intresse för siffror och bokstäver; och har börjat läsa och skriva. De adderar, subtraherar och har nosat på multiplikation, samt decimalsystemet. Genom att erbjuda olika typer av material både inne och ute har lusten att skapa bygga och utforska utvecklats hos barnen. Genom observationer av barnen och med hjälp av intervjuer med barnen har vi fått förståelse för barnens behov och intressen och har därefter gjort förändringar i miljön som inspirerar barnen till nya aktiviteter. Vi möblerar om; skapar nya aktivitetsområden, som i sin tur skapar nyväckta intressen och nyfikenhet. Vi försöker även använda väggarna med impulsgivande, stimulerande och intresseväckande material. Via dokumentation synliggör vi barnens arbeten och vad de lärt sig, barnen har då känt sig bekräftade. Barns inflytande Vi har arbetat med att barnen ska lyssna på varandra och att alla ska vara med och bestämma. Vi har förändrat miljön efter barnens behov. Barnen får själva välja vad de vill leka med och vad de vill använda för material, vilket har stärkt deras delaktighet. Leksaker och material har flyttats runt på avdelningarna vilket har förnyat barnens intresse för lek och skapande. Genom att materialet är synligt och tillgängligt har barnen möjlighet att själva bestämma vad de vill arbeta med. Genom att barnen själva får vara med och tycka och tänka om hur man ska lösa problem har vi försökt få dem mer öppna till att hjälpa varandra. För att det enskilda barnet ska kunna komma till uttryck och ges utrymme har en del aktiviteter bedrivits i mindre grupper. Vid samlingar har barnen fått möjlighet att göra sig hörda genom att få tala utan att bli avbrutna samt, därigenom lärt sig lyssna på varandra. Storleken på grupperna har dock ibland gjort det svårt att ge varje barn tid att synas och komma till tals. Vi har också lagt stor vikt vid att hjälpa barnen växa till självmedvetande och självständighet. Vi har försökt ge dem ett gott självförtroende och en känsla av egenvärde, vi har uppmuntrat barnen till att våga prova och att hitta egna lösningar Vi har hjälpt dem till självständighet t.ex. vid de dagliga rutinerna, så som påklädning, fram- och undanplockning av material, toalettbesök och måltider samt också i konfliktsituationer. Vi dokumenterar med bilder, foton och text i barnens höjd så att barnen tillsammans med pedagoger kan reflektera över vad de gjort. Barnen har stärkts i sin självkänsla, fått mer självförtroende och vuxit som individer. De har också visat stort intresse för sin omvärld och ställt många frågor, diskuterat, reflekterat och funderat. Många barn och få vuxna i gruppen gör det svårare att ta hänsyn till barnens individuella behov. Förskola och hem - Föräldrasamverkan Genom en öppen dialog, daglig kontakt och utvecklingssamtal/uppföljningssamtal två gånger per år får föräldrarna information om det enskilda barnets utveckling samt insyn i den dagliga verksamheten. De får därigenom möjlighet att vara delaktiga och 6

7 att påverka verksamheten. Föräldrarna har även möjlighet att påverka och få information om verksamheten via arbetsplan, hemsidan, dokumentation på respektive avdelning, föräldraråd och föräldramöten på respektive avdelning samt under inskolningen i förskolan. T.ex. får föräldrarna information om förskolans mål och utvecklingsområden under föräldramötet. Under föräldramötena har föräldrarna också haft möjlighet att i smågrupper diskutera olika frågor som rör verksamheten. Frågorna skickades ut i förväg i anslutning till föräldramötet. Föräldrarna har via föräldrarådet haft möjlighet att påverka innehållet i verksamheten, planerandet av den gemensamma gårdsfesten och fixardagen. Varje år genomförs en brukarundersökning där vi i förskolan sedan tar del av resultaten och genomför förändringar utifrån resultatet. Alla avdelningar skriver informationsbrev regelbundet med information om verksamhetens innehåll och vad som händer på avdelningen. Dessa skickas via e-post till alla föräldrar. Föräldrarna får även informationsbrev från förskolechefen. Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Samverkan fungerar mycket bra. För att underlätta övergången mellan förskola och skola har barnen besökt Skärsätra skola tre gånger detta läsår, två gånger med pedagoger från förskolan och en gång med föräldrarna. De barn som inte ska börja i skolorna i Högsätra skolområde har besökt sina skolor i större utsträckning med sina föräldrar. Barnen har upplevt besöken som mycket positiva. De har varit med på samlingen i skolan och tagit del av förskoleklassens/skolans verksamhet. De planerade samverkansträffarna med skolan har genomförts och fungerat bra. Vi har diskuterat skolstart och informerat varandra om det utvecklingsarbete som pågår i de olika enheterna. Överlämningssamtalen har genomförts och varit mycket viktiga för mottagande pedagoger. Vi lägger stor vikt vid att förbereda barnen inför skolan och vi upplever också att det arbetet sedan får stor uppskattning från skolans personal. Året som kommer Mål för kommande läsår Normer och värden Vi ska fortsätta förankra arbetet med den nya planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vi ska fortsätta arbeta mot målet att alla ska trivas och att få utvecklas i sin takt. Att lyssna på varandra, visa varandra hänsyn och respekt för att vi alla är olika med olika viljor, önskemål och behov. Utveckling och lärande Vi ska fortsätta utmana barnens kreativitet och lärande med hjälp av miljö och material genom utbyte av material och skapa rum i rummen. Utomhus ska vi fortsätta utveckla miljön med hjälp av olika typer av material och aktiviteter för att stimulera och utmana barnen med nya upplevelser. Vi ska förändra i miljön ute så att det finns mer utrymme för kreativt arbete på gården. Vi ska fortsätta arbeta med vårt gemensamma tema teknik i vardagen. Barns inflytande Vi ska fortsätta förändra i miljön efter barnens behov och intressen. Att materialet är synligt och tillgängligt så att barnen har möjlighet att själva bestämma vad de vill arbeta med och själva kan göra sina egna aktivitetsval. Att barnen i de dagliga rutinerna ges möjlighet till delaktighet och inflytande för att träna och upptäcka sin egen självständighet. 7

8 Förskola och hem Vi ska fortsätta informera föräldrarna om barns lärande och om verksamhetens innehåll genom en bra daglig kontakt, informationsbrev via e-post och utvecklingssamtal en till två gånger per år. Vi vill även uppmuntra föräldrarna att vara mer delaktiga i verksamheten t.ex. genom att vi ordnar fixardagar på gården tillsammans med föräldrarådsrepresentanterna och att de är välkomna att vara med på förskolan. Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshem Vi ska fortsätta samverka med skolan via gemensamma samverkansträffar, överlämningssamtal och att barnen besöker skolan några gånger under våren för att underlätta övergången mellan förskola och skola. Förskolechefens ansvar Systematiskt kvalitetsarbete Avdelningarna utvärderar och följer upp verksamheten kontinuerligt samt utvärderar och följer upp de uppsatta målen ur läroplanen och arbetsplanen en gång per år. Avdelningarna redovisar sina utvärderingar i en kvalitetsraport. Förskolechefen sammanställer sedan en kvalitetsrapport från hela enheten. Kvalitetsrapporten, resultat från brukarundersökningen och från medarbetarenkäten ligger som grund för nya utvecklingsmål på förskolan. Utvecklingsarbetet på förskolan planeras och diskuteras på arbetsplatsmötena med all personal samt en gång i veckan där en representant per avdelning träffas för information, reflektion och diskussion. Enligt ett rullande schema har vi haft pedagogiskt forum där en förskollärare per avdelning träffas för att planera, diskutera och utvärdera utvecklingsarbetet. Under utvecklingsdagarna har vi arbetat med att förankra barnkonventionen samt uppföljning/utvärdering och planering av våra mål och utvecklingsområden. Avdelningarna har i stort sett kunnat schemalägga en timmes enskild reflektionstid en gång per vecka. Det upplevs som mycket värdefullt för personalen att regelbundet kunna följa upp verksamheten och det fungerar bra så länge ordinarie personal är närvarande. På grund av sjukfrånvaro har det ibland varit svårt att genomföra enskild reflektionstid. Vi har arbetat med att förankra den nya planen mot diskriminering och kränkande behandling. Pedagogerna arbetar för att utveckla samverkan mellan avdelningarna. Medarbetarsamtal och lönesamtal med personalen genomförs en gång per år. Varje medarbetare får under medarbetarsamtalet sätta upp mål för sin egen kompetensutveckling. Arbetet med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet har påbörjats tillsammans med vår pedagogista för att utveckla organisationen och underlätta dokumentationen av uppföljningsarbetet. En årsplan av det pedagogiska året är framtagen av vår pedagogista inför nästa läsår. 8

9 Pedagogiskt ledarskap Pedagogerna på förskolan reviderar varje läsårsstart enhetens arbetsplan för att konkretisera läroplansmålen och de gemensamma utvecklingsområdena. Arbetsplanen för enheten utvärderas och redovisas i en kvalitetsrapport varje läsår. Informations- och reflektionsmöten genomförs regelbundet en timme varje vecka då en pedagog per avdelning är representerad. Ett informationsblad delas ut vid varje informationsmöte. Utvecklingsarbetet och beslut på förskolan planeras och diskuteras på arbetsplatsmötena med all personal samt under reflektions/ diskussionsmötena varje vecka och under pedagogisk forum mötet där en förskollärare per avdelning träffas regelbundet i en och halv timme. I år har vi även startat upp en gårdsgrupp som träffas var tredje vecka för att genomföra aktiviteter på gården var tredje fredag för hela förskolan. På förskolan finns en fritidspedagog som är platsansvarig när förskolechefen inte är på plats. Tre pedagoger är inköpsansvarig för olika typer av material. Förskollärarna på avdelningarna är huvudansvariga för det pedagogiska utvecklingsarbetet. All administration förutom inköp sköts av förskolechefen, det finns viss avlastning av intendenten i skolområdet vad gäller anställningar. Varje höst får all personal svara på en arbetsmiljöenkät om den fysiska och psykosociala arbetsmiljön som sedan redovisas i en handlingsplan. Kommunen genomför också en medarbetarenkät vart annat år. Resultatet från medarbetarenkäten redovisas och ligger som grund för nya förbättringsområden. Kompetensutveckling för Skärsätra förskola hösten 2012 våren 2013 Implementering, föreläsning och diskussion angående barnkonventionen - All personal i Högsätra och Käppala skolområde Föreläsning av DO angående barnkonventionen Pedagogiska ombuden Matematik vandring Två pedagoger Bildkurs - En pedagog Textilkurs En pedagog Workshops i luft En pedagog Layout kurs - En pedagog Fonomix kurs språk och ljud (externt) Fyra pedagoger Kurs Olika lika - Lika unika En pedagog Seminarieserie förskollärarens uppdrag En pedagog VFU-bedömarkurs introduktion för handledare En pedagog Föreläsning Våga & Vilja Alla Föreläsning Transkulitaritet Fyra pedagoger Föreläsning Skriv och läs Fem pedagoger Föreläsning Språkutveckling Tre pedagoger Föreläsning uteverksamhet Två pedagoger Studiebesök på Tekniska museet Alla Konsultation av talpedagog Tre avdelningar Konsultation med förskolepsykolog En avdelning Konsultation av specialpedagog En avdelning 9

10 Framåtblick Vi ska fortsätta med implementering av läroplanen som är ett ständigt pågående arbete. Vi ska fortsätta förankra arbetet med vår plan mot diskriminering och kränkande behandling där likabehandlingsplanen ingår. Vi ska utvärdera planen och göra en ny kartläggning av verksamheten. Vi ska ha fortsatt fokus på samverkan på förskolan med tema teknik som gemensamt tema samt fortsätta utveckla uteverksamheten. Vi ska fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet för att utveckla organisationen och underlätta dokumentationen av uppföljningsarbetet. Ekonomin är inte i balans och jag är orolig över hur vi ska kunna behålla den goda kvaliteten och hur vi ska kunna leva upp till läroplansmålen om inte resurserna utökas. Resurser behöver också tillföras för att kunna minska den stress och otillräcklighet som personalen upplever samt för att kunna behålla personal. Vilket tydligt går att utläsa i de senaste årens medarbetarenkäter samt genom personalens egna upplevelser av att inte räcka till. Vi behöver även resurser för att kunna täcka upp vid sjukfrånvaro och kompetensutveckling. Det är viktigt med kontinuitet för små barn med personal som de känner och som kan verksamheten. Barngrupperna kan inte vara hur stora som helst inte om arbetssituationen ska vara rimlig och förskolans kvalitet hög. Det går inte att spara mer på förskolan, personalen orkar inte mer, barnens välbefinnande och säkerhet måste fortsätta att tryggas. Utvecklingsdagarna är mycket viktiga och givande för att kunna planera och utveckla verksamheten. Det finns ett stort behov av att utöka antal utvecklingsdagar för att bättre kunna utveckla och planera verksamheten och för att kunna uppnå de ökade läroplanskraven. Förskolan är fortfarande i behov av bättre ljusflöde på småbarnsgården för att kunna nyttja gården den mörka tiden på året. Vi har fortfarande behov av att det fylls på med jord eller liknande i slänten på gården. Vi har stort behov av snabbare åtgärder av felanmälan och en tydligare återkoppling från Fastighetskontoret angående vad och när felanmälan och underhål ska åtgärdas. 10