Kvalitetsrapport för Regnbågens och (till viss del) Skogsgläntans förskolor, So 3

Transkript

1 Hörby Kommun Kvalitetsrapport för Regnbågens och (till viss del) Skogsgläntans förskolor, So 3 Charlotte Zätterström, förskolechef Hörby kommun Hörby Tel: Besöksadress: Ringsjövägen 4 Fax: bun@horby.se

2 2 Innehållsförteckning 1 Inledning Övergripande information och organisation Styrning och ledning Regnbågens förskolas organisation Barn och utbildningsnämndens fokusområden Regnbågens prioriterade kunskaps- och arbetsområden 4 2 Nuläge Proiriterade kunskaps- och arbetsområden Utveckla kvalitetsarbetet Förädla dokumentationen Utveckla samarbetet av Unikum Arbetsformer Kompetensbehov Kompetensutvecklingsplan Förvaltningens prioriterade områden IKT Miljöarbete Värdegrundsarbete.9 3 Verksamheten Verksamhetens temaarbete Teater Skapande Prioriterade kunskaps- och arbetsområden Fortsätta utveckla kvalitetsarbetet Förädla dokumentationen Utveckla samarbetet av Unikum Resultat Verksamhetens temaarbete Teater Skapande Prioriterade kunskaps- och arbetsområden Fortsätta utveckla kvalitetsarbetet Förädla dokumentationen Utveckla samarbetet av Unikum Analys Verksamhetens temaarbete Teater Skapande Prioriterade kunskaps- och arbetsområden Fortsätta utveckla kvalitetsarbetet Förädla dokumentationen Utveckla samarbetet av Unikum Åtgärder för framtiden 15

3 3 1. Inledning Barn- och Utbildningsnämnden i Hörby kommun har beslutat (Plan för den pedagogiska verksamheten , s. 6) att alla skolenheter ska sammanställa en rapport där dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet går att följa. I Skollagen (2010:800) regleras det systematiska kvalitetsarbetet i) där det i kap. 4 6 slås fast att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. I Läroplanen för förskolan (Lfpö98, rev. 2010) stadgas förskolechefers uppdrag att ansvara för och dokumentera kvalitetsarbetet i förskolan (kap 2.7). Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt lag och läroplan. Denna rapport ska tillsammans med rapporter från övriga skolenheter sammanställas till förvaltningen och rapporteras till Barn- och Utbildningsnämnden. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt Skollagens (2010:800) 4 kap. 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev.2010) uppfylls samt enligt 6 att kvalitetsarbetet ska dokumenteras. 1.1 Övergripande information och organisation Enheten är en del av skolområde 3 som sedan hösten 2012 består av nio förskolor och leds av fem förskolechefer. I SO 3 ingår även ett förskoleteam som omfattar special pedagog (1,75%) samt sedan vårterminen 2013 arbetsledningen för skolpsykologerna (2,0%). Det finns även en skolassistent (0,5%), en vikarieanskaffare (0,2%) och en central pool (3,0%). Förskolechef för enheten Regnbågens förskola och Skogsgläntans förskola, är Charlotte Zätterström sedan 1 juni Denna rapport redovisar mestadels Regnbågens förskolas arbete, men även en del gemensamma punkter finns som berör både Regnbågen och Skogsgläntan. Från den förste mars 2015 till den siste maj 2015 har Skogsgläntan och Regnbågens förskolor haft tillförordnade förskolechefer. Charlotte Zätterström skriver Regnbågens förskolas kvalitetsrapport. Skogsgläntans tillförordnade förskolechef, (från mars till maj månad 2015) skriver rapporten för Skogsgläntans förskola. Nedan presenteras Regnbågens förskola och sen presenteras Hörby kommun, Barn- och utbildningsnämndens fokusområde. Slutligen presenteras Regnbågens förskolas prioriterade kunskaps- och arbetsområden under läsår 2014/ Styrning och ledning Förskolecheferna är del av förvaltningens ledningsgrupp. Varannan vecka under terminerna träffas förvaltningschef, utvecklingsledare samt förskolechefer för utbyte av information, kommunikation och för att driva utvecklingsfrågor. Man träffar även rektorer/förskolechefer/chefer från andra områden i kultur- fritid och utbildningsförvaltningen för att gemensamt kunna driva frågor och ha utbyte kring det som rör barn och unga i Hörby kommun.

4 4 Förskolecheferna i So 3 har löpande kommunikation för att utveckla verksamheten och driva gemensamma frågor i skolområdet Regnbågens förskolas organisation Regnbågens förskola består av fyra avdelningar med cirka 2,75 % personaltäthet per avdelning. Regnbågens förskola är en utvidgad syskongruppsverksamhet. Varje avdelning har 17 stycken barn mellan cirka 1 och 6 år under ett läsår Barn- och utbildningsnämndens fokus område Barn- och utbildningsnämndens fokus område för läsår 2014/2015 är trygghet och kunskap. Enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev. 2010) ska förskolan lägga grunden för ett livslångt lärande där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Kunskap består inte bara av att kunna läsa, skriva och räkna. Det handlar också om att klara sig i vardagen, att kunna kommunicera, sortera, värdera, kritiskt granska fakta, ha en utvecklad kompetens och förmåga till empati. Som ett led mot att arbeta mot Hörby kommuns prioriterade mål: trygghet och kunskap, arbetar vi med att vårt systematiska kvalitetsarbetes process genom pedagogisk dokumentation där trygghet och kunskap kan synliggöras i verksamheten Regnbågens förskolas prioriterade kunskaps- och arbetsområden Regnbågens förskolas valda prioritets område är att fortsätta utveckla kvalitetsarbetet så att all personal är trygga med arbetsgången kring att planera, utvärdera, analysera och utveckla verksamheten enligt läroplanens mål och med hjälp av bland annat pedagogisk dokumentation. Att förädla dokumentationen kring barns utveckling genom webbverktyget Unikum och barnens lärloggar. Att med hjälp av webbverktyget Unikum utveckla samarbetet och kommunikationen med föräldrarna.

5 5 2. Nuläge Här presenterar vi vår nulägesbeskrivning som omfattar en övergripande information om Regnbågens och Skogsgläntans förskolas organisation, prioriterade grupper, prioriterade kunskaps- och arbetsområden, arbetsformer, kompetensbehov och förvaltningens prioriterade områden. Antal personal på förskolorna. (Vid mätdatum ges ungefärliga siffror rörande årsarbetare, då exakt siffra inte gått att finna.) Avdelningspersonal vid Regnbågens förskola Personalkategori Årsarbetare Årsarbetare förskollärare Ca 7,5 5,7 Barnskötare Ca 3,5 5,375 Summa: Ca 11 11,075 Avdelningspersonal vid Skogsgläntans förskola Personalkategori Årsarbetare Årsarbetare Förskollärare ca 7,5 7,45 Barnskötare ca 6 6,04 Summa: ca 13,5 13,5 Antal barn på förskolorna Verksamhet omsorgstid Omsorgstid Regnbågens förskola Skogsgläntans förskola

6 6 Vid mätdatum hade de båda förskolorna sammanlagt 147 barn inskrivna. Under läsåret har antalet inskrivna barn ökat så att det fanns sammanlagt 156 barn. Antal barn/årsarbetare Verksamhet Barn/årsarbetare Barn/årsarbetare Regnbågens förskola ca 5,72 6,14 Skogsgläntans förskola ca 6,2 6,5 Genomsnittlig tid/barn och dag Verksamhet Snitt tid/barn och dag Snitt tid/barn och dag Regnbågens förskola 32,6 timmar 36,5 timmar Skogsgläntans förskola 32,8 timmar 33 timmar Förskolan Regnbågen är uppdelad på fyra avdelningar medan det finns fem avdelningar på Skogsgläntan. På Regnbågen har varje arbetslag en representant i en utvecklingsgrupp som arbetar med att tillsammans med förskolechefen fungera som länk till arbetslagen för att driva den pedagogiska utvecklingen. På Skogsgläntan diskuteras i stället utvecklingsfrågor vid arbetslagsplaneringen och personalkonferenser. Barn i behov av särskilt stöd och barn med funktionsnedsättning Individärende hos förskoleteamet 13/14 Skogsgläntan 3 Regnbågen 3

7 7 Särskilt stöd i förskolan innebär att barn ska ges särskilt stöd på det sätt och i den omfattning som behövs för att barnen ska ha möjlighet att utvecklas och lära i enlighet med läroplanen. En viktig princip är att barns behov av särskilt stöd ska tillgodoses i den ordinarie verksamheten samt att personal har tillräcklig kompetens för detta. Förskolans resursteams arbete syftar till att via handledning/konsultation och fortbildning utveckla personals pedagogiska skicklighet och i mindre utsträckning arbeta med utgångspunkt från enskilda barn. Barn med annat modersmål än svenska Antal barn Läsåret 12/13 Läsåret 13/14 Läsåret 14/15 Skogsgläntan Regnbågen Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt skollagens (2010:800) 4 kap. 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (läroplan) uppfylls samt enligt 6 att kvalitetsarbetet ska dokumenteras. 2.1 Prioriterade kunskaps- och arbetsområden Vi vill utveckla kvalitetsarbetet så att alla pedagoger är trygga med arbetsgången kring att planera, utvärdera, analysera och utveckla verksamheten enligt läroplanens mål och med hjälp av bland annat pedagogisk dokumentation. Det systematiska kvalitetsarbetet har en avgörande betydelse för att verksamheten ska utvecklas framåt och ge barnen bästa förutsättningar att lära och utvecklas. Alla pedagoger ska känna sig delaktiga i kvalitetsarbetet tillsammans med barn och föräldrar. Att ta del av andras beprövade erfarenheter och resultat från forskning är en viktig faktor i utvecklingsarbetet. Föräldrasamarbetet regleras dels genom Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev. 2010) och dels i skollagen Vi vill förädla dokumentationen kring barns utveckling genom lärlogg i Unikum. I och med webbverktyg Unikums tjänster kan föräldrarna ta del av en lärlogg som rör det egna barnets utvecklingsprocesser. Lärloggen kan också synliggöra utvecklingsprocessen för barnet självt genom att barnet kan vara med och välja bilder och text till lärloggen Att med hjälp av webbverktyget Unikum utveckla samarbetet och kommunikationen med föräldrarna.

8 8 Webbverktyget Unikum tillhandahåller en informationsblogg som pedagogerna kan använda för att synliggöra verksamheten och även lägga ut aktuell information till föräldrarna på. Hörby kommuns utvecklingsdokument för samtal med föräldrar kring deras barns utvecklingsprocesser och inflytande i verksamheten finns också tillgängligt på Unikum. I och med utvecklingsdokumentet kan föräldrarna få möjlighet att vara förberedda och insatta inför samtalet med pedagogerna. Föräldrarna har även en möjlighet att uttrycka sina egna åsikter och tankar om barnet i skrift som pedagogerna kan ta del av före samtalet med föräldrarna. På detta vis är båda parter förberedda inför mötet och alla vet vad samtalet ska handla om vilket kan generera en trygghet för båda parter. 2.2 Arbetsformer I förskolan ska grunden läggas för ett livslångt lärande och barnen ska erbjudas en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet (Lpfö98, rev 2010). Vi arbetar med pedagogisk dokumentation där barns nyfikenhet och intressen tas tillvara. Leken utgör grunden för barns utveckling och lärande, i leken stärks barnens förmågor och utvecklas. Den pedagogiska dokumentationen synliggör det egna arbetet i förskolan och är ett kollektivt arbetsredskap och ett gemensamt reflektionsdokument pedagoger emellan, mellan pedagoger och barn, samt mellan familj och förskola. Den största delen av personalens gemensamma planering (1,5 timme/vecka) används för reflektion och dokumentation av verksamheten och barnens lärande samt kommunikationen med föräldrar. Även pedagogernas enskilda planeringar läggs mycket tid till utveckling, dokumentation och kommunikation med barn och föräldrar. 2.3 Kompetensbehov Kompetensutvecklingsplan Under hösten 2014 har vi haft en gemensam kvällsföreläsning kring Litteracy med Jan Nilsson Malmö högskola. Under våren 2015 har en förskollärare per avdelning deltagit i föreläsningsserien Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Under hösten 2015 kommer föreläsningsserien att fortsätta. Under våren har vi även haft en gemensam föreläsning kring Kärnämnen i förskolan författad av Bim Riddarsporre och Barbro Bruce. Under en halv kompetensutvecklingsdag i januari 2015 hade vi utbildning i hjärt- och lungräddning (HLR). 2.4 Förvaltningens prioriterade områden Trygghet och kunskap IKT Under läsåret 2014/2015 har vi kommit igång med webbverktyget Unikum med delar som informations/verksamhetsblogg, lärlogg för att synliggöra barns utvecklingsprocesser och utvecklingsdokument mall inför samtal med föräldrar Miljöarbete Under läsåret 2014/2015 har vi införskaffat nya sophanteringskärl för källsortering. Detta för att arbeta medvetet med hållbar utveckling med miljöaspekter med barngrupperna.

9 Värdegrundsarbete Vi har vår Likabehandlingsplan som förskolans tidigare förskolechef har sett över under läsåret 2014/2015. Pedagoger och barn har tidigare varit delaktiga i likabehandlingsplanensutförande för verksamheten. Pedagogerna har under våren arbetat med kompetensutvecklingen Kärnämnen i förskolan som tar upp tio viktiga utgångspunkter för värdegrunden, socialt samspel, trygghet och lärande. Kommunens värdegrund innehåller sju värdeord, som tagits upp på intranätet, som vart och ett beskriver ett förhållningssätt som gäller alla som representerar Hörby kommun. Den nya förskolechefen vill utveckla och erbjuda ett helhetsperspektiv för pedagogerna genom att, som en åtgärd inför läsår 2015/2016, arbeta konkret med likabehandlingsplanen, kärnämnena och kommunens värdegrundsord genom ett sytematiskt kvalitetsarbete, där både verksamheten ur barnperspektiv utvecklas liksom verksamheten ur ett pedagogperspektiv. Syftet är att binda ihop de tre delarna till en enhet som kan sammansbindas med pedagogisk dokumentation där inte bara lärandet och den förändrade kunskapen synliggörs, utan också normer och värderingar, samt på det viset fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och värdegrundsarbetet. 3 Verksamheten mål, åtgärder, arbetsmetoder Här presenterar vi ett par av förskolans verksamhets temaarbeten utifrån arbetsmetoden med pedagogisk dokumentation som ska ge barn inflytande och delaktighet i verksamheten där det är deras nyfikenhet och intressen som styr. Vi presenterar även ett par av de strävandes mål från Läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev. 2010) som pedagogerna arbetar mot. Till sist finns verksamhetens prioriterade kunskaps- och arbetsområden. Mål från Läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev. 2010) som pedagogerna utgår från är bland annat att sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Varje barn ska få utveckla sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. 3.1 Verksamhetens temaarbete Teater Några av barnen på en avdelning hade önskat göra en teater. I slutet av oktober månad, när vi hade gjort våra observationer över vad barnen lekte, samlade vi dem i en ring på golvet. Vi frågade barnen om det var något speciellt som de ville göra på förskolan. Vi ville se om barnens svar skulle ge samma bild som vi hade fått genom våra observationer av deras lek. Barnen kom med olika förslag på vad de ville göra: måla på staffli, spela teater, använda våra musikinstrument, göra egna sånger, göra egna sagor. Det visade sig att det barnen ville göra, stämde bra överens med vad vi hade sett i våra observationer av deras lek Skapande pedagogerna märkte tydligt att barnen visade stort intresse för saxar. De yngre barnen hade börjat knäcka koden på hur saxarna fungerade medan de äldre visade stort intresse att klippa ut små lappar. Även målarhörnan var välbesökt och barnen vill skapa på olika sätt. Tillsammans med barnen planerade och skapade pedagogerna utrymme för skapande aktivitet. Material köptes in och organiserades på lämpligt sätt på avdelningen.

10 Prioriterade kunskaps- och arbetsområden Regnbågens förskola har valt att prioritera att fortsatta utveckla kvalitetsarbetet, arbetet med Unikum och barnens lärloggar och arbetet med Unikum för att utveckla samarbete och kommunikationen med föräldrarna Fortsätta utveckla kvalitetsarbetet så att all personal är trygga med arbetsgången kring att planera, utvärdera, analysera och utveckla verksamheten enligt läroplanens mål och med hjälp av bland annat pedagogisk dokumentation. Under våren har en förskollärare per avdelning deltagit i föreläsningsserien Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet De olika föreläsningarna redovisas under personalkonferenser där övriga medarbetare kan ställa frågor och tillsammans kan vi reflektera kring frågorna för att väcka nya tankar och nya sätt att lösa problem i verksamheten. Varje medarbetare som deltar i föreläsningsserien får två timmar till förberedelse med att läsa litteratur och artiklar inför varje föreläsning. Arbetssättet kring pedagogisk dokumentation, som används för att ta till vara på barnens nyfikenhet och lust att lära samt för att synliggöra det förändrade kunnandet hos barnen ska vara på agendan vid alla tillfällen av gemensam planering för avdelningen Förädla dokumentationen kring barns utveckling genom lärlogg i unikum. All personal ska få möjlighet att arbeta med Unikum under början av höstterminen 2014 och få förbereda lärlogg till alla barn inför höstens föräldramöte då Unikum ska presenteras för föräldrarna. Vi har diskuterat och reflekterat över att lärloggen ska visa på barns förändrade kunskap och utvecklingsprocesser Att med hjälp av webbverktyget Unikum utveckla samarbetet och kommunikationen med föräldrarna. Personalen ska få använda sig av bloggen på Unikum och på det viset informera föräldrarna om verksamhetens innehåll och mål. Personalen ska även få använda sig av Unikums samtal där utvecklingsdokumentet ska finnas och kunna nås av föräldrarna.

11 11 4. Resultat Här presenterar vi resultatet av verksamhetens arbete med temaarbete utifrån pedagogisk dokumentation, verksamhetens prioriterade kunskaps- och arbetsområden samt Barn- och utbildningsnämndens fokusområde. 4.1 Verksamhetens temaarbete Teater Några av barnen på en avdelning hade önskat göra en teater. Pedagoger bestämde att en dag i veckan skulle vi fokusera extra mycket på skapande verksamhet, givetvis har vi någon form av skapande varje dag tillsammans med barnen. De äldsta barnen fick fundera ut en berättelse som pedagogerna skrev ner. Barnen bestämde själva karaktärer, de var med om att bestämma att sånger skulle finnas med och ett barn ritade ett scenförslag. Dräkter tillverkades och teatern tränades flitigt. Barnen gick hem och berättade om teatern och tycktes se fram emot föreställningen. Föräldrarna kommunicerade till pedagogerna om att deras barn upplevde teaterarbetet som positivt och att de tyckte att deras barn lärt sig mycket. Det bjöds på fika efteråt som barnen själva hade bakat Skapande pedagogerna märkte tydligt att barnen visade stort intresse för saxar. En dag i veckan avsattes för skapande verksamhet där barnen kom med förslag på aktivitet. Att skapa med hela kroppen blev inriktningen under hösten där pedagogerna på olika sätt erbjöd barnen skapande. Det var inte alltid färg utan även besök av polisen där de fick göra avtryck av sina fingrar på ett spårkort med mera. Under senare delen av hösten föddes idén med ett skapandeprojekt som skulle mynna ut i en vernissage i slutet av vårterminen. Barnen fick prova på att måla på canvasduk med riktig oljefärg efter att dockan Doris varit på konstrunda på Österlen. Barnen fick även uppgifter som att rita sitt självporträtt. Detta blev en positiv utmaning framförallt för de äldre barnen. 4.2 Prioriterade kunskaps- och arbetsområden Fortsätta utveckla kvalitetsarbetet så att all personal är trygga med arbetsgången kring att planera, utvärdera, analysera och utveckla verksamheten enligt läroplanens mål och med hjälp av bland annat pedagogisk dokumentation. Några avdelningar har delat föreläsningsserien på sina förskollärare och på någon annan avdelning har samma förskollärare gått. På en personalkonferens efteråt samlades Regnbågens och Skogsgläntans personal för att redovisa och diskutera föreläsningens innehåll och mening vilket tycktes givande. Arbetslagen har arbetet med pedagogisk dokumentation i arbetet med barnen där olika teman varit i fokus. Temaarbetena har diskuterats, reflekterats och utvecklats under personalens arbetslagsplanering, där personalen har utgått från barnens visade intressen och nyfikenhet samt skrivit hjul över arbetet Förädla dokumentationen kring barns utveckling genom lärlogg i unikum. Större delen av personalen har tillgodogjort sig användandet av Unikum och barnens lärloggar. Då varje avdelning har två lärplattor till förfogande på varje avdelning har någon avdelning valt att låta förskolärarna arbeta med Unikum. Personalen har diskuterat och

12 12 reflekterat kring innehållet i barnens lärloggar. Det var stor uppslutning på föräldramötet där Unikum redovisades och föräldrarna fick en möjlighet till introduktion av Unikum. Personalen samtalar även med föräldrar och barn kring lärloggarna vid tillfällen under den dagliga kontakten Att med hjälp av webbverktyget Unikum utveckla samarbetet och kommunikationen med föräldrarna. Personalen har lagt in information om utflykter, vernissage, grupper, allmän information om kläder för väder med mera på Unikum bloggen. Personalen använder både arbetstid i barngrupp och planeringstid för att lägga in information på Unikum till föräldrarna. Större delen av föräldrarna på förskolan har tagit till sig Unikum och är inne och läser information. Några föräldrar har inte tagit till sig denna möjlighet. Personalen har börjat använda sig av Unikum samtalet där utvecklingsdokumentet är inlagt. Det finns möjlighet för föräldrarna att uttrycka sina kunskaper och tankar om sina barn i dokumentet, vilket några föräldrar har använt sig av. 5. Analys 5.1 Verksamhetens temaarbete Teater Några av barnen på en avdelning hade önskat göra en teater. Föreställningen blev en succé. Pedagogerna valde att bara bjuda in föräldrarna för att det inte skulle bli för stort för barnen, för att trygga deras känsla av att våga uppträda. Enligt Lpfö98 (rev.10) ska barn få utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Det anser pedagogerna att barnen har fått göra då att skapandet av en teater innebär många olika moment. Barnen har varit med och skapat sagan, byggt upp scenen, valt figurer och hjälpt till med att förbereda kläderna samt samarbetat. Barnen visar även på trygghet genom att de vågar uppträda inför, inte bara barnets egna föräldrar, utan också kamraternas. Det var stor uppslutning på föreställningen och alla föräldrar gav ett positivt bemötande till barn och pedagoger. Efter föreställningen väntade fikat som barnen själva gjort och detta genererade också en positiv respons från alla parter. Pedagogerna upplever att arbetet var värt all möda som är nerlagt på teatern och känner sig nöjda. Två av pedagogerna upplevde det som att det var svårt att hinna dokumentera samtidigt som barnen behövde hjälp. Diskussioner och reflektioner fördes genom hur de skulle kunna genomföra dokumentation utan att tappa fokus på barnen. Pedagogerna visar på att de är medvetna om vikten av att dokumentera teatertemat. Inte bara för det systematiska kvalitetsarbetet eller pedagogernas egna förhållningssätt och val, utan också utifrån barnens egna lärloggar. Även området kunskap kommer in i temaarbetet där barnen lär sig hur en föreställning fungerar med allt från skapandet av historien till rekvisita och genomförande Skapande pedagogerna märkte tydligt att barnen visade stort intresse för saxar. För att tillgodose allas behov satte pedagogerna sig ner och funderade på vad som behövde tillföras i miljön tillsammans med barnen. Det köptes in lite olika papper att klippa i och nya saxar som är anpassade till de yngre barnen som visar intresse för att lära sig klippa. Dessa har varit bra och barnen som tidigare inte varit intresserade av att klippa fick upp ett intresse när man kände att det funkade med dessa saxar. Enligt Lpfö98 (rev. 10) ska barn få uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Det anser

13 13 pedagogerna att de arbetar mot. Genom att barnen är med och diskusterar vad som behöver köpas in för att deras behov av att klippa och skapa ska utvecklas, finns det också en möjlighet för barnen att bli medvetna om vad som behövs för att en aktivitet ska kunna igångsättas och utvecklas. Pedagogerna försökte möblera så att allt material var mer tillgängligt samtidigt som vissa saker fick hamna högre upp i hyllan på grund av säkerhetsskäl. Pedagogerna vill erbjuda en levande miljö som förändras efter barngruppens behov och intressen. Tanken var att alla skulle få bli erbjudna samma saker att göra. Deras upplevelser blev olika beroende på vilket/vilka barn det var som var med. De yngre visade på att få sitta och rita i lugn och ro med något barn och en pedagog där de i lugn och ro fick sitta och undersöka materialen vilket tycktes upplevas som spännande. Många av de äldre barnen gav sig tid att vara noggranna och fundera innan de började skapa. Pedagogerna gav barnen tid att få utforska sitt eget behov av skapandeprocessen vilket också genererar trygghet för barnen att få lov att gå sin egen väg. Barnen fick prova på att måla på canvasduk med riktig oljefärg, vilket utvecklar deras kunskapande kring att måla, tekniker och dukar samt reflektioner kring vad en konstrund är. Tanken med att försöka dela barnen i smågrupper finner pedagogerna positivt, vilket bör tas tillvara på vid andra tillfällen också. Stundom kändes det som att det var viktigt pedagogerna att barnen gjorde samma saker för att det vid Vernissagen skulle finnas ungefär lika mycket för barnen att visa upp. Antalet timmar som barnen är på avdelningen skiljer sig en del och innebär också att det måste få skilja sig en del gällande de tillverkade sakerna. Barn som är här mer hinner i regel mer än de barnen som är här kortare tid. Dock känner pedagogerna att det är viktigt att det finns en viss balans i vad barnen gjort så alla har ungefär lika mycket att visa upp vid Vernissagen. Pedagogerna har märkt att skapandeprojektet betytt mycket för barnen och kommer fortsätta att erbjuda mer avancerat skapande. 5.2 Prioriterade kunskaps- och arbetsområden Fortsätta utveckla kvalitetsarbetet så att all personal är trygga med arbetsgången kring att planera, utvärdera, analysera och utveckla verksamheten enligt läroplanens mål och med hjälp av bland annat pedagogisk dokumentation. Under den första personalkonferensen efter den första föreläsningen fick Regnbågens och Skogsgläntans personal redovisa, diskutera och reflektera i smågrupper kring föreläsningen. Några av grupperna uttryckte att det varit givande att få sitta och reflektera tillsammans där en av grupperna bland annat diskuterat vad som räknas som beprövad erfarenhet utifrån föreläsningens innehåll. Efter den andra föreläsningen gavs det ingen tid för redovisning och efterreflektion då personalkonferensen istället ägnades åt varje enskild förskola och deras eget systematiska kvalitetsarbete. Det som framkom under personalkonferensen var att personalen har kunskap och förståelse kring varför de valt att arbeta med de teman och arbetssätt de valt samt att arbetet med pedagogisk dokumentation fortgår som en process i det vardagliga arbetet med barnen. De hjul som lämnats in kring avdelningarnas arbeten inför personalkonferensen tycktes vara ofullständiga utifrån personalens redovisningar. De fortsatta diskussionerna hos arbetslagen utifrån föreläsningsserien Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet tycks ha avstannat och försvunnit helt, fokus har istället lagts på det egna systematiska kvalitetsarbetet utifrån avdelningarnas temaarbete. När den nya förskolechefen tillträdde var alla hjul klara och förskolechefen fick en möjlighet att sätta sig in i arbetet.

14 Förädla dokumentationen kring barns utveckling genom lärlogg i unikum. Personalen som arbetar med lärloggarna i Unikum har kommit bra in i arbetsprocessen och varje barn hade någon lärlogg inlagd inför föräldramötet. Föräldrarna tycktes uppskatta att se bilder och läsa om sina barns utvecklingsprocesser, upptäckanden, utforskande och lärande i verksamheten. Några avdelningar har diskuterat och reflekterat på sina arbetslagsplaneringar kring lärloggarna de lägger in på Unikum och vad de vill visa föräldrarna samt vilka mål från läroplanen som kan synliggöras. Barnen har också haft inflytande och fått tycka till om bilder och text på sina egna lärloggar. Ett flertal föräldrar har kommunicerat sina tankar och även barnets reflektioner genom möjligheten att kommunicera tillbaka till lärloggen. Detta möjliggör en samtalsprocess kring barnens utveckling och lärande med föräldrarna, där barnen är med på ett konkret sätt och även har inflytande. Lärloggarna samtalas och reflekteras kring även vid daglig kontakt med föräldrar och barn när tillfälle ges. Det är också ett sätt att synliggöra verksamhetens innehåll och mål för föräldrarna Utveckla samarbetet och kommunikationen med föräldrarna utifrån Unikum. Personalen har tagit till sig Unikum och möjligheten att blogga information till föräldrarna. Diskussioner har uppstått på förskolan kring vilket innehåll bloggarna ska ha och hur mycket av verksamhetens inre arbete som ska synliggöras. Det är inte bara positiva effekter av att använda bloggarna och lärloggarna. Det kräver tid och arbete att upptäcka situationer som ska visas och synliggöras samt finna tid för att lägga ut materialet. Det händer många olika saker under dagen i verksamheten och under det tematiska arbetets gång. Det behöver lyftas och synliggöras i personalgruppen vad som tycks vara relevant att lägga ut och hur mycket information som behöver delges. När material läggs ut under arbetstiden i barngrupp kan det vara så att tid tas från arbetet med barnen. Ska allt göras på planeringstid försvinner tid som behöver läggas på det systematiska kvalitetsarbetet och andra saker som behöver göras i verksamheten. Allt eftersom arbetet med information på bloggen och arbetet med barnens lärloggar utvecklas vidare kommer även dessa nya små problem förhoppningsvis att finna sin lösning. Unikum och lärloggarna har gett föräldrarna möjlighet till insyn i verksamheten och det enskilda barnets utveckling och intressen, där föräldrarna har ett eget ansvar genom att gå in och titta på Unikum och på det viset göra sig delaktiga. Tyvärr har alla föräldrar inte tagit denna möjlighet till sig och vi har diskuterat hur vi ska kunna nå dem. Ett är att förskolechefen har lämnat ut information till varje förälder som inte varit inne på Unikum och erbjudit sig att hjälpa dem att komma igång eller ordna nytt lösenord om det är problemet. Personalen har också skrivit på whiteboardtavlorna i hallen att ny information finns på bloggen samt delgett informationen på tavlan under en övergångsperiod. Personalen har kommit igång med samtalet på Unikum och använder sig av utvecklingsdokumentet inför utvecklingssamtalen. Det har fungerat bra och några av personalen har fått indikationer från föräldrarna att det är bra att få läsa innehållet av samtalet före mötet för att på det viset vara förberedd. Några föräldrar har även använt sig av möjligheten att ge sin bild av sitt barn och det har personalen upplevt som både positivt och roligt att få tal del av. I utvecklingsdokumentet får även barnen vara delaktiga genom att besvara några frågor. Det tycks som barnen, från de yngre till de äldre, har tagit till sig detta på ett positivt sätt.

15 15 6. Åtgärder för framtiden Kortsiktiga mål inför läsåret 2014/2015 Fortsätta utveckla kvalitetsarbetet så att all personal är trygga med arbetsgången kring att planera, utvärdera, analysera och utveckla verksamheten enligt läroplanens mål och med hjälp av bl a pedagogisk dokumentation. Fortsätta utveckla arbetet med dokumentation kring barns utveckling genom lärlogg i unikum. Att med hjälp av webbverktyget unikum fortsätta utveckla samarbetet och kommunikationen med föräldrarna. Att göra Likabehandlingsplanen levande i verksamheten genom kontinuerlig diskussion på arbetslagsplaneringen. Även förskolans kärnämnen och kommunens värdegrundsord ska bli mer synliga i det systematiska kvalitetsarbetet.