Förskolechef Cecilia Andersson SO 3 VÄSTANVINDENS OCH ÖSTANVINDENS FÖRSKOLOR

Transkript

1 VÄSTANVINDENS OCH ÖSTANVINDENS FÖRSKOLOR 2014/2015 1

2 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid 3 1:1 Information om kvalitetsrapporten sid 3 1:2 Barn och utbildningsnämndens fokusområden sid 3 1:3 Prioriterade områden sid 3 1:4 Övergripande information sid 3 1:5 Organisationsschema sid 4 2. Nuläge sid 4 2:1 Förskolornas förutsättningar sid 4 2:2 Prioriterade grupper sid 5 2:3 Prioriterade områden och mål sid 6 2:4 Förvaltningens prioriterade områden sid 6 3. Verksamheten mål, åtgärder och arbetsmetoder sid 7 3:1 Pedagogiska tyngdpunkter under året sid 7 3:2 Åtgärder och uppföljning av åtgärder sid 8 3:3 Hjulet sid 9 4. Resultat sid 9 4:1 Värdegrund sid 9 4:2 Lärmiljöer och tema sid 10 4:3 Pedagogisk dokumentation, unikum och IKT sid10 5. Analys sid Åtgärder för framtiden sid Bilaga sid

3 1. Inledning 1:1 Information om kvalitetsrapporten Barn- och Utbildningsnämnden i Hörby kommun har beslutat (Plan för den pedagogiska verksamheten , s. 6) att alla skolenheter ska sammanställa en rapport där dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet går att följa. Det systematiska kvalitetsarbetet regleras i Skollagen (2010:800) där det i kap. 4 6 slås fast att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. I förskolans läroplan (Lpfö 98/2010) stadgas förskolechefers uppdrag att ansvara för och dokumentera kvalitetsarbetet i förskolan (kap 2.7). 1:2 Barn och utbildningsnämndens fokusområden: Trygghet och Kunskap 1:3 Prioriterade områden Fortsätta att arbeta med och diskutera förskolans värdegrund Skapa lärmiljöer och teman utifrån barnens intresse Arbeta vidare med pedagogisk dokumentation och vårt webbverktyg unikum. Denna rapport ska tillsammans med rapporter från övriga skolenheter sammanställas av förvaltningen och rapporteras till Barn- och Utbildningsnämnden. 1:4 Övergripande information Skolområde 3 består av 9 förskolor och pedagogisk omsorg bestående av en öppen förskola samt 3 familjedaghem. I området finns 0,5 tjänst administration och en central pool, bestående av ca 4 personer med olika tjänstgöringsgrad. Det finns 1, 75 tjänst specialpedagog och till området finns också 1, 90 tjänster psykolog, som även arbetar i övriga skolformer. Området leds av 4,5 tjänst förskolechef. 3

4 1:5 Organisationsschema skolområde 3 Förvaltningschef Förskolechef Förskolechef Förskolechef Förskolechef Förskolechef Västan vinden 3 avd Östanvinden 2 avd Loket 4 avd Skatt - kista n 6 avd specpe d 1,75 tj Ped oms org 0,5 tj Cent ral pool 3 avd Trollbäcken Skoladm Juniback en 4 avd Äng en 4 avd Psy kol og 2 tj Reg nbå gen 4 avd Skog sglä ntan 5 avd Öppen förskola 3 fam daghem 2. Nuläge 2:1Förutsättningar Enheten omfattar två förskolor med sammanlagt 5 avdelningar. Västanvindens förskola Personalkategori Årsarbetare Legitimerade Förskollärare 3,75 Grundskollärare/Fritidspedagog 0,75 Barnskötare 3,87 Östanvindens förskola Personalkategori Årsarbetare Legitimerade Förskollärare 2 Barnskötare 2,62 Förskolechef delat på Östanvinden o Västanvinden. Under VT-15 har förskolechefen även ansvarat 0,50 Förskolechef 0,25 Rektorsutbildning 4

5 för Skogsgläntans förskola i Ludvigsborg som innefattar 5 avdelningar. 0,25 Vikarie i barngruppen Den fanns det totalt på förskolorna Västanvinden och Östanvinden sammanlagt 78 inskrivna barn. Den fanns det totalt på förskolorna Västanvinden och Östanvinden sammanlagt 81 inskrivna barn. Omsorgstiden är mellan på Västanvindens förskola, där fritidshemmet Vindrosen stänger två dagar/vecka och Västanvinden tre dagar/vecka. På Östanvindens förskola är omsorgstiden Verksamhet Barn per årsarbetare Västanvindens förskola 5,9 Östanvindens förskola 6,4 Individärende hos förskolans resursteam Indvidärende som krävt extra resurs stöd i gruppen under kortare perioder. 4 barn 2 barn 2:2 Prioriterade grupper Särskilt stöd i förskolan innebär att barn ska ges särskilt stöd på det sätt och i den omfattning som behövs för att barnen ska ha möjlighet att utvecklas och lära i enlighet med läroplanen. En viktig princip är att barns behov av särskilt stöd ska tillgodoses i den ordinarie verksamheten samt att personal har tillräcklig kompetens för detta. Förskolans specialpedagoger och psykologer arbetar på uppdrag av förskolecheferna och är en resurs som med specialistkunskaper stödjer förskolepersonal i deras arbete med barnen. Insatserna syftar till att skapa goda utvecklingsmöjligheter och lärandemiljöer utifrån det enskilda barnets förutsättningar och behov. Förskolechefsgruppen, specialpedagoger och psykologer träffas regelbundet för att diskutera aktuella ärenden, behov av extra insatser, utfall av insatta resurser och kompetensutvecklings-behov för pedagogerna. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver. (Lpfö 98/10 sid 16) Förskolechef beslutar rörande tidsåtgång i timmar/vecka. Därefter sker insatsen i samråd med pedagoger och vårdnadshavare. Handledningstillfällen med special-pedagog bokas. Ansvarig pedagog följer barnet under denna tid och studerar hur miljö och den pedagogiska verksamheten gynnar/missgynnar barnet. Pedagogen är nära barnet och kan stimulera och stödja barnets strategier för aktiv delaktighet i verksamheten samt ett positivt samspel med andra barn. Arbetet synliggörs via 5

6 att upptäckterna dokumenteras reflekteras samtalas kring i arbetslaget och med specialpedagog samt att det sker en kontinuerlig uppföljning med förskolechef. Det har varit betydelsefullt med tydliga ramar för tidsåtgång och bokat utvärderingsdatum. Pedagogerna har fått ökad kunskap om barnet och möjlighet att prova nya metoder och förhållningssätt samt möjlighet att uppmuntra, utveckla och tydliggöra de strategier barnet själv visar på. Andra barn har fått ökad förståelse. De kontinuerliga samtal individuellt och i grupp med specialpedagog gav nya tankar att arbeta vidare med. Vidareutveckling: Att fortsätta använda denna modell är ett kostnadseffektivt sätt att ge pedagoger möjlighet att utveckla verksamheten för barn i behov av särskilt stöd. 2:3 Prioriterade områden och mål: Fortsätta att arbeta med och diskutera förskolans värdegrund. Värdegrundsarbetet sker överallt och hela tiden. Barn ska känna sig trygga och få vara som de vill vara. De ska kunna påverka sin egen situation i förskolan genom delaktighet och inflytande och samtidigt utveckla demokratiska kompetenser som kritiskt tänkande och reflektionsförmåga. Skapa lärmiljöer och teman utifrån barnens intresse. Pedagogerna vill utveckla sitt arbetssätt genom att verksamheten ska byggas efter barnens intressen och behov och att miljön inne och ute, ska erbjuda inspirerande och utmanande lärmiljöer för barnen. Arbeta vidare med pedagogisk dokumentation och vårt webbverktyg unikum. I de nya allmänna råden står det tydligt att dokumentationen ska ge en samlad bild av förskolan. Vi behöver utveckla arbetet tillsammans och lära oss mer om att man dokumenterar och synliggör barnens lärande och utveckling för både barnet, föräldrarna och pedagogerna. 6

7 I förskolans läroplan (Lpfö 98/10) är det framskrivet att arbetslaget kontinuerligt och systematiskt ska dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamhetens olika delar. Genom dokumentation synliggöra kommunikation och samspel, när barnen finner förskolan rolig, meningsfull och intressant. Arbetslaget ska i sin dokumentation få fatt i hur barns delaktighet och inflytande ser ut på förskolan och hur barnens frågor och idéer tas tillvara. Lpfö98/10 innehåller endast strävansmål som anger inriktningen för vad verksamheten ska göra och uppnå vad det gäller kvalitetsutveckling. Här finns inga mål för vad barnen ska prestera. Förskolans verksamhet ska utgå från strävansmålens olika innehåll, här ska värdegrundsmålen vävas samman med de mål som handlar om olika lärandeobjekt så barnen ges rika möjligheter till kunskapande. 2:4 Förvaltningens prioriterade områden: Kompetensutvecklingsplan IKT Miljöarbete Värdegrundsarbete 3. Verksamheten mål, åtgärder, arbetsmetoder 3:1 Pedagogiska tyngdpunkter under året Föreläsning av Bim Riddersporre för alla pedagoger om Kärnämne i förskolan Workshop/uppföljning med förskollärare i ämnet Kärnämne i förskolan Förskolechefer och en förskollärare/avdelning ingår i en föreläsningsserie, Förskolan på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Samarbete med kulturskolan/kulturresursen. Infört det webbaserade verktyget unikum på alla avdelningar Förskolechefen deltar i rektorsutbildning Utvecklat samarbetet med psykologer & specialpedagoger i det förebyggande arbetet. Projekt SPSM i IKT och AKK satsning på alla förskolor TAKK-utbildning för alla arbetslag Utbildning i HLR och barnolycksfall Ergonomiutbildning Miljötillsyn Brandtillsyn Arbetsgrupp som arbetat fram ett nytt utvecklingsdokument. Works-shops i Webb verktyget unikum. 7

8 3:2 Åtgärder och uppföljning av åtgärder Personalen på enhetens förskollor arbetar kontinuerligt i arbetslag, samt förskollärare även individuellt med att dokumentera och utvärdera vår verksamhet. Matrisen för detta arbete kallar vi hjul. Hjulet består av tre delar, de två första delarna består av didaktiska frågor: Detta vill vi utveckla Hur ska det gå till? När ska det göras? Av vem? osv Hur ska den förväntade utvecklingen synliggöras? Vilka handlingar ska begås? konkret Den sista delen består av en analysdel och vidare arbete. Hur blev det? Vad blev resultatet jämfört med vår plan? Vad vet vi nu som vi inte visste tidigare? Hur tänker vi om det? Varför tänker vi så? Hur går vi vidare? Hjulen är ett instrument som används under hela året, men kan sträcka sig över olika tidsperioder. Några hjul spänner över en hel termin medan andra kan vara korta och bara innehålla små händelser. Varje förskoleavdelning har sina egna små kvalitetshjul, dessa utgår utifrån barngruppernas intresse och behov. Dessa hjul används varje vecka när arbetslagen har reflektions/planeringstid tillsammans. Under hösten och våren har avdelningarnas hjul bl a handlat om: Skapa trygghet och gruppkänsla, Barns egna kompetenser, Jaget, kroppen och känslor, Arbetet på bondgården och bondgårdensdjur, språk och skapande. 8

9 3:3 Hjulet Vad ska utvecklas? Hur ska det gå till? När ska det göras? Av vem? osv Hur ska den förväntade utvecklingen synliggöras? Utveckla Planera Vad blev resultatet jämfört med din plan? Och vad vet vi nu som vi inte visste tidigare? Hur går vi vidare? Följ upp Halvhalt Vad vet vi nu? Analys Double-loop Göra genomföra och Dokumentera Vilka handlingar ska begås? konkret 4. Resultat 4:1 Värdegrund I förskolorna ska grunden för ett livslångt lärande läggas och barnen ska erbjudas en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Leken utgör grunden i barnens utveckling och lärande och i leken stärks barnens samtliga förmågor. Detta görs genom att pedagogerna arbetar för att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas optimalt. Vi arbetar för att verksamheten ska utgå från barnens behov, intresse och att förskolan har närvarande pedagoger som stöttar barnen vid konflikter och finns till hands som goda förebilder, samtidigt som de ska dokumentera varje enskilt barn och verksamheten. Förskolan vilar på demokratisk grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekten för vår miljö. (Lpfö 98/2010, sid 12). 9

10 Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förberda barnen för fortsatt utbildning. (Skollagen 2010:800, 8 kap 2 ) Värdegrundsarbetet har bedrivits utifrån tre delar; om, genom och för. Barnen ska få kunskaper om mänskliga rättigheter och demokrati. Dessa kunskaper får de genom demokratiskt arbetssätt och där barns inflytande och delaktighet är centrala. Deras demokratiska kompetens utvecklas då för vår gemensamma framtida demokrati. Demokratiska förmågor utvecklas i möten med andra, genom samtal och i relationer. Ett fungerande och tillitsfullt klimat är en förutsättning för en god miljö för lärande. Vi har påbörjat ett plattformsarbete på en av förskolorna. Föräldrars inflytande har stor betydelse för vårt arbete i förskola. Vi anser att bästa förutsättningar för föräldrars inflytande är i de dagliga mötena på förskolan. Vid våra forum för samråd har vi under läsåret försökt att hitta former för föräldrarnas ökade inflytande. Vi har prövat att dela förskola/skola. Föräldrarna har fått komma med egna förslag på hur vi ska använda tiden på föräldramöten och tiden på samråden. Förslag som kom fram var att arbeta mer med föräldrar enkäten och fördjupa oss i arbetet med giftfri förskola. Värdegrunden ska inte tas för given utan tolkas och erövras varje dag av oss alla. 4:2 Lärmiljöer och tema Pedagogernas arbete utgår ifrån att öka kunskapen om lärmiljöns betydelse för alla barns utveckling och lärande. De vill lära sig att skapa och utveckla inkluderande lärmiljöer. En inkluderande lärmiljö är en lärmiljö som möter alla barn på många olika sätt. En lärmiljö som skapar möten mellan barn, en lärmiljö där barn kan utmanas tillsammans med andra men också själv. Den ska innehålla material som lockar alla sinnen och utmanar barnen i sin lek och i sitt utforskande. Barnen själva är också involverade i processen med att skapa lärmiljöer. Det sker ständiga diskussioner om vad som tycks intressera barnen, hur barnen utmanas och hur erbjuds de på bästa sätt. Möblera om tillsammans med barnen och diskutera för att se hur de önskar möblera sin pedagogiska miljö. Med stora barngrupper är det viktigt att ha en välfungerande lärmiljö. En lärmiljö där barnen hittar enkelt och som lockar till lek och utforskande som gör det möjligt för oss att arbeta i mindre grupper och skapa en behaglig ljudnivå. Exempelvis under våren har barn varit ute eller inne i smågrupper, i skogen eller på gården med en pedagog. Här har barnens intresse styrt aktivitet, det har varit viktigt att inte bara lyfta fram det pojkarna är intresserade av. Att ha ett genusperspektiv. Därför har en avdelning erbjudit barnen att ha flick- och pojkgrupper. 4:3 Pedagogisk dokumentation, unikum och IKT Syftet med pedagogisk dokumentation på förskolorna är bland annat att använda det som ett verktyg för att följa upp, utvärdera och utveckla de pedagogiska processerna hos både barn och pedagoger. Eftersom alla avdelningar har tillgång till lärplattor blir det enklare att 10

11 synliggöra barnens och förskolans utveckling. Det underlättar även med arbetet kring barnens medverkan i sitt eget lärande. I Unikum kan allt dessutom kopplas till läroplanen Lpfö98. Det har gett nya möjligheter att jobba smidigt kring pedagogisk dokumentation och systematisk uppföljning av barnens och verksamhetens utveckling. I Unikum finns smidigt och säkert stöd för dialog mellan hem och förskola. Varje grupp har en egen blogg som används för veckobrev, information och gruppdokumentation. Dessutom har varje barn en egen lärlogg för dokumentation och reflektion kring barnets utveckling och lärande. Allt samlat och lätt tillgängligt för alla berörda. Smidigt arbete före, under och efter utvecklingssamtalet. Allt är samlat för barn och förälder på en enda översiktlig sida. Barnets utveckling är synlig i lärlogg och portfolios. Eftersom allt material som behövs för ett bra utvecklingssamtal finns samlat på samma sida är det också smidigt att t ex ha en lärplatta med på samtalet. 5. Analys Det mest komplicerade med arbetet i förskolan är att pedagogerna hela tiden måste jobba med sin egen värdegrund, sina värderingar, förhållningssätt, bemötande. Det kräver att vi har rätt människor i våra förskolor som orkar vara de goda förbilderna och omvärdera olika sätt att se på barns och föräldrars livssituationer. Det kräver ett visst mod att hela tiden jobba med sina egna värderingar och samtidigt lyssna på andras sätt att se på olika situationer. Vi vet också att det som sker i förskolan har stor betydelse för barnens lärande och syn på lärandet även senare i livet. För att göra barnen mer delaktiga i utformandet av våra lärmiljöer på förskolan behöver pedagogerna arbeta med att vara nyfikna och lyhörda för vad barnen uttrycker. Utifrån samtal och observationer i barngruppen bestämmer pedagoger och barn tillsammans hur möbleringen ska vara i våra inomhusmiljöer, vilket material vi vill använda oss av och hur dessa finns tillgängliga för barnen. Föränderliga lärmiljöer inkluderar också vår utomhusmiljö. Vi ser att lärmiljöerna fångar och behåller barnens intresse och inspirerar dem till att utveckla lekar och aktiviteter i större utsträckning än tidigare. Att miljöerna är mer föränderliga och anpassade efter barnens intressen och motivation ger ett socialt klimat som präglas av nyfikna samtal, samspel och glädje. Tillsammans utgör barn och pedagoger ett arbetslag som utvecklar och driver verksamheten framåt. När vi låter allas olika tankar och förståelser berika reflektionen blir analysen nästa steg då vi ska enas om vägar att ta men också om tillvägagångssätt och pedagogiska konsekvenser. Vilket blir vårt nästa steg i arbetet, vilka konsekvenser får det för hur vi iordningställer vår miljö, hur vi iscensätter fortsatta utmaningar till barnen eller hur vi ska bilda lärande grupper av barnen för att fortsätta vårt gemensamma undersökande. Dessa konsekvenser påverkar direkt hur vi utvecklar vår pedagogiska verksamhet och blir därför ett tydligt sätt att se 11

12 pedagogisk dokumentation som ett sätt att arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete. Pedagogisk dokumentation hjälper oss att få syn på gruppens lärande, på det individuella lärandet och hur det förändras över tid. Den hjälper oss att få syn på hur pedagogens agerande påverkar och berikar lärandeprocessen, den hjälper oss att förändra och utveckla den pedagogiska miljön och vår organisation så den ännu bättre kan bidra till att utveckla en reflekterande kultur där alla får möjlighet att bidra. Våra observationer och reflektioner stödjer oss i vårt sätt att se på varje barn och hur sammanhanget gör det möjligt för barnet att bli olika i olika situationer och kontexter. Det viktiga är att vara lyhörd för vad barngruppen visar intresse för och försöka komma underfund med hur vi kan hjälpa och stötta dem vidare till nya insikter, kunskap eller intresse. Tidigare var det vi som planerade upp veckans aktiviteter utifrån det vi ansåg att barnen behövde, nu är det istället barnens intresse som styr vår vidare planering. Detta är ett svårare arbete men känns som att det ger ett mycket mer lustfyllt lärande och meningsfulla aktiviteter. Barnens nyfikenhet och vilja att lära har väckts också genom att vi använder IKT på förskolan. De har använt datorn och lärplattan till att hitta bokstäverna, gjort sagor, sökt information och tittat på bilder. Barnen erbjuds att själva skriva in sökord med stöttning av pedagogerna. Skriftspråket blir inte enbart något som skrivs för hand utan vi förmedlar även andra alternativ. Genom samtal och intervjuer, genom att titta på bloggen och annan dokumentation kan vi se ett lärande och intresse hos barnen. 6. Åtgärder för framtiden Läsåret 2015/2016 Fortsätta att arbeta och diskutera vår värdegrund, förhållningssätt, barnsyn och samsyn. Fortsätta plattformsarbetet på Östanvinden. Fortsätta vårt arbete med att utforma våra lärmiljöer och sociala klimat efter barnens intressen och behov. Genom kontinuerlig dokumentation som pedagogerna kommunicerar med barn och vårdnadshavare ska vi säkerställa att detta sker. Fortsätta utveckla arbetet med unikum och användandet av våra lärplattor. Fortsätta arbetet med pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete Fortsätta med arbetet med alternativ kommunikation IKT, TAKK och AKK. 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19