Rapport. Systematiskt kvalitetsarbetet Skolområde 3 Förskolan Skattkistan. Kerstin Ahlberg Förskolechef

Transkript

1 Rapport Systematiskt kvalitetsarbetet Skolområde 3 Förskolan Skattkistan Kerstin Ahlberg 1

2 Innehåll 1. Inledning Systematiskt kvalitetsarbete Organisation, skolområde Nuläge Personal Inskrivna barn Antal barn och omsorgstimmar/årsarbetare Prioriterade grupper Nämndens prioriterade områden: trygghet och kunskap Barns inflytande Likabehandlingsplan Miljöarbete IKT Värdegrundsarbete Kompetensutvecklingsplan Verksamheten mål, åtgärder, arbetsmetoder Mål Åtgärder Arbetsmetoder Resultat Analys Åtgärder för framtiden...8 2

3 1. Inledning 1.1 Systematiskt kvalitetsarbete Verksamheten i förskolan ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska stimulera och utmana barnens utveckling och lärande enl de strävansmål som anges i läroplan för förskolan, lpfö 98, reviderad För att leva upp till detta krävs en kunskap om var verksamheten befinner sig samt vilket lärande barnen är inne i. Redskapet vi använder för att utifrån observationer, dokumentationer e t c vidareutveckla detta är vårt kvalitetshjul. Vad ska utvecklas? Hur ska det gå till? När ska det göras? Av vem? osv Hur ska den förväntade utvecklingen synliggöras? Vad blev resultatet jämfört med din plan? Och vad vet vi nu som vi inte visste tidigare? Hur går vi vidare? Utveckla Följ upp Halvhalt Vad vet vi nu? Analys Doubleloop Planera Göra genomföra och Dokumentera Vilka handlingar ska begås? konkret Hjulen används under hela läsåret och kan ha olika lång livslängd utifrån vad de fokuserar på. Utöver arbete i barngrupp har varje arbetslag 1,5 tim/vecka gemensam reflektionstid. Heltidsanställd förskollärare har 3,5 tim/vecka avsatt för reflektion, dokumentation och övriga arbetsuppgifter som krävs utanför barngruppsarbetet. Motsvarande tid för barnskötare är ca 1 tim. 3

4 1.2 Organisation, skolområde 3 Förvaltningschef Trollbäcken 4 avd Loket 3 avd Skattkistan 6 avd Ped omsorg Specialpedagoger Central pool 0,5 Skoladministratör Psykologer Junibacken 4 avd Ängen 4 avd Regnbågen 4 avd Skogsgläntan 4 avd Västanvinden 3 avd Östanvinden 2 avd 2. Nuläge På förskolan finns sex avdelningar, tre yngre- och tre äldrebarnsavdelningar. Förskolan deltar i försöksverksamheten med övningsförskolor kopplade till Malmö högskola. I snitt under läsåret har det varit 98,3 inskrivna barn/mån med en genomsnittlig närvarotid på 33,5 tim/vecka. Grundbemanningen har varit 2,73 tjänst/avd fördelat på två förskollärare och en barnskötare. Prioriterade områden utöver nämndens fokusområden trygghet och kunskap har varit barns inflytande samt kamratrelationer. Förskolans val av områden utgår från observationer i barngrupperna kring vad som händer i barnens lekar vem leder/vem följer och vilka barn bjuds in/bjuds inte in i leken. 2.1 Personal Mätdatum Personalkategori Årsarbetare Förskollärare 11,1 Barnskötare 5,2 2.2 Inskrivna barn Mätdatum Födda 09 Födda 10 Födda 11 Födda 12 Födda

5 2.3 Antal barn och omsorgstimmar/årsarbetare Mätdatum Barn/årsarbetare Omsorgstimmar/årsarbetare 5,95 195,2 2.4 Prioriterade grupper Barn i behov av särskilt stöd Individärende 6 Ärende på gruppnivå 5 Resurs i arbetslag ,61 tjänst Skolområdets psykologer och specialpedagoger arbetar på uppdrag av förskolecheferna och är en resurs som stödjer förskolans pedagoger i deras arbete. Utöver denna specialistkompetens har det i vissa fall behövas personalförstärkning, resurs i arbetslag, under längre eller kortare tid. Barn med annat modersmål än svenska Antal barn med annat modersmål 30 Antal modersmål 12 Förskolan arbetar i det dagliga arbetet med att barnen ska utveckla sin kulturella identitet och kunna kommunicera både på svenska och på sitt modersmål. Inom förskoleverksamheten finns ett mångkulturellt nätverk med en repr från varje förskola. Arbetet i nätverket leds av specialpedagog. Deltagarna i nätverket håller sig uppdaterade kring ny forskning och delger varandra goda exempel på hur man kan arbeta för att stärka barnens identitet och språkutveckling. 2.6 Nämndens prioriterade områden: Trygghet och kunskap Förskolans utvecklingsarbete kring trygghet och kunskap har utgått från observationer, reflektioner och samtal med barnen. Barns lärande ska ske genom lek och för att våga ge sig in i leken behöver barnen känna sig trygga och veta sina egen kompetenser. En annan viktig fråga under läsåret har varit vilka lärmiljöer som erbjuds. Förskolans kärnämnen definierade av universitetslektorerna Barbro Bruce och Bim Riddersporre har varit utgångspunkter för pedagogerna att arbeta vidare med barnens trygghet och kunskapsinhämtande. 5

6 2.7 Barns inflytande Hur ger vi barnen inflytande över sin dag på förskolan en frågeställning med många svar. Under läsåret har pedagogerna dokumenterat/reflekterat kring vilka lärmiljö vi erbjuder barnen samt hur ser kamratrelationerna ut? Erbjuder vi barnen miljöer som skapar intresse och utmanar dem? Vad/hur kan vi ta bort/lägga till/förändra inredning för att ge barnen möjlighet till vidare utveckling har varit frågor som skapat många nya frågeställningar. Vem får vara med i leken och vem bjuds inte in? Många reflektioner har gjorts kring hur vi kan stärka de barn som oftast blir ledda till att ta egna initiativ. 2.8 Likabehandlingsplan Förskolans likabehandlingsplan är framtagen utifrån DO:s husmodell och Skolverkets Plan. I september ska planen utvärderas och ny kartläggning göras. 2.9 Miljöarbete Pedagogerna arbetar för att ge barnen insikt och förståelse för hur var och en kan bidra till att värna om vår natur och miljö IKT Förskolans digitala verktyg, Unikum, är ett redskap för dokumentation av barnens lärprocesser och ett sätt för vårdnadshavare att få inblick i förskolans verksamhet. Varje avdelning har två ipad som används av barn och pedagoger Värdegrundsarbete Värdegrundsarbetet genomsyrar hela verksamheten. Inte minst viktigt är hur pedagogerna lever sin värdegrund värderingar, förhållningssätt, bemötande etc. Genom att vara närvarande i barnens lekar stöttar pedagogerna barnen och kan hjälpa dem i att sätta ord på vad som skett Kompetensutvecklingsplan Kompetensutvecklingen ska utgå frånvetenskaplig grund och tillgodose de behov som visar sig i den dagliga verksamheten samt präglas av kollegiala lärprocesser. Kompetensutveckling utöver fastställda utbildningsinsatser enl övergripande kompetensutvecklingsplan: En pedagog/avd har deltagit i föreläsningsserien Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vid högskolan i Kristianstad. 6

7 Specialpedagogerna inom förskoleverksamhet har fått medel från specialpedagogiska myndigheten för att driva ett projekt Kommunikation - En förutsättning för delaktighet i lek och lärande. Fyra pedagoger deltar handledarutbildning inom projekt övningsförskola. 3. Verksamheten mål, åtgärder, arbetsmetoder 3.1 Mål Under läsåret har många hjul varit i rullning dels över hela läsåret, dels under kortare utvecklingsinsatser. 3.2 Åtgärder Utbildningsinsatser: Literacy, Jan Nilsson Kärnämnen i förskolan, Bim Riddersporre, Malmö högskola Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, föreläsningsserie högskolan Kristianstad TAKK-utbildning internutbildning som leds av specialpedagog Identitet, kyskhet och rätt till eget liv ett samarbete med socialförvaltningen (tidigare SKRUV-projektet) Samarbete med kulturskolan kring musik- och dramaföreställningar för barnen Vidareutveckling av vårt webbverktyg Unikum 3.3 Arbetsmetoder Utvecklingsarbetet sker i det egna arbetslaget, i större eller mindre grupper vid personalkonferens samt i reflektionsgrupper. Reflektionsgrupperna är sammansatta av en pedagog från varje avdelning och varje grupp träffas var tredje vecka ca 1,5 tim. Under hösten reflekterade gruppen kring observationer/dokumentationer7frågeställningar som pedagogerna ville ha ytterligare infallsvinklar på. Vårens reflektioner har varit kopplade till kärnämnen. 4. Resultat Satsningen på utbildning i pedagogisk dokumentation som gjorts inom skolområdet bidrar till det utvecklingsarbetet som pågår vid förskolan. Pedagogerna känner sig trygga i att prova nya vägar och att invänta nästa steg utifrån barnens intressen och funderingar. 7

8 Förskolans ledord Varje möte är unikt vad signalerar vi till barnen i vårt relationsskapande. Relationer kontra pedagogiska relationer var temat för en personalkonferens. Hjulet är ett naturligt sätt att använda för dokumentation och härigenom få syn på vad/hur verksamheten kan vidareutvecklas. Genom att reflektera med kollegor som inte ingår i det egna arbetslaget har nya infallsvinklar/arbetsmetoder uppstått. Långsiktiga utvecklingsarbeten har gjorts kring lärmiljöer, skapande verksamhet, kamratrelationer, språk, sinnesupplevelser och rörelse. Webb-verktyget Unikum har underlättat pedagogernas dokumentation och ökat vårdnadshavarnas insyn i verksamheten. Ett bra stöd för pedagogerna har varit möjligheten till snabb handledning av psykolog eller specialpedagog när de känner oro för ett barn. Tidiga insatser har skapat bättre förutsättningar för de barn som har behov av extra stöd. 5. Analys Skolverket lyfter fram kollegialt lärande som en framgångsfaktor för utveckling av pedagoger och den verksamhet de verkar i. Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Tanken med våra reflektionsgrupper, där pedagoger från olika avdelningar regelbundet träffats för att gemensamt reflektera kring gjorda dokumentationer/observationer/problemställningar är att ta tillvara och vidareutveckla den samlade kompetens som finns hos förskolans 18 pedagoger. Vårens reflektionsgrupper har varit kopplade till kärnämnen vi har förstått hur viktig denna grund är för att barnen ska kunna tillgodogöra sig andra kompetenser, färdigheter och kunskaper. Reflektionsgrupperna har upplevts positivt stöd vid problemställningar, nya infallsvinklar och tankar har generats som har ökat kompetensen hos pedagogerna. 6. Åtgärder för framtiden De utbildningsinsatser som är i gång ska vi arbeta vidare med och vidareutveckla. 8

9 Vi har påbörjat en kartläggning utifrån läroplansmålen och detta arbete ska återupptas. För att ta tillvara pedagogernas samlade kompetens kommer vi att fortsätta med reflektionsgrupper. Utifrån våra insikter kring kärnämnenas betydelse ska vi fortsätta med fokus på dessa färdigheter. 9