Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Transkript

1 Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 31 Psykosvård och rättspsykiatrisk vård, Akademiska sjukhuset Uppsala Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Team medlemmar Titel, namn, e-post Avdelningschef, Ann-Sofi Stadell, annesofie.stadell@akademiska.se Titel, namn Biträdande avdelningschef, Madelaine Laxgård Titel, namn Avdelningschef, Maria Bruhn Lundblad Titel, namn Överläkare, Christer Carlenius Titel, namn Sjuksköterska Ida Augustin Titel, namn Sjuksköterska Jonas Eriksson Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Sammanfattning Inom psykos- och rättspsykiatrisk vård i Uppsala är ett generationsskifte på gång, vilket ställer stora krav på utbildning och kunskapsöverföring för att tvångsvården ska förbättras. Förebyggande åtgärder i olika former har under åren prövats för att om möjligt undvika specifika tvångsåtgärder inom vården, men det har funnits ett behov av att utveckla dessa metoder med hjälp av både forskning och förbättringsprojekt. Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har nu dragit igång ett genombrottsprogram för att förbättra kvaliteten på tvångsvård och tvångsåtgärder. I programmet ingår ett antal åtgärder, sk testcyklar enligt Nolans modell till exempel etikcafé, lagstiftningsföreläsning och uppföljande samtal med patienter efter tvångsåtgärder. Genombrottsprogrammet är en möjlighet att förbättra och följa upp tvångsvården i Uppsala. Det finns ett stort intresse inom den psykos- och rättspsykiatriska enheten att utveckla arbetet med dessa frågor och arbetet med Genombrottsprogrammet har nu pågått sedan oktober Resultatet har varit framgångsrikt. Till exempel har det visat sig att nyinsatta uppföljande samtal lett till att patienten oftast har uppfattat tvångsåtgärden som acceptabel just på grund av samtalet. Det har också blivit lättare att värdera patienternas upplevelse av tvångsvården genom en ny utskrivningsenkät. 1

2 Bakgrund Nästan hälften av alla vårddagar i svensk psykiatrisk heldygnsvård upptas av patienter som tvångsvårdas enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Oftast sker vården på så kallade låsta avdelningar, dvs avdelningar där patrienterna inte själva kan gå ut eller in. Att vistas eller arbeta på en låst avdelning kan uppfattas som positivt ur exempelvis säkerhetssynpunkt, men det kan även upplevas som frustrerande och att miljön ter sig fängelselik. Förutom att psykiatrisk vårdmiljö innebär påfrestningar för alla som vistas där, har den psykiatriska tvångsvården kritiserats för att vara alltför innehållslös för patienterna. Landstinget i Uppsala län har invånare varav ca är under 18 år. Länet är uppdelat i 8 kommuner. Uppsala är den största kommunen med invånare. Psykiatrisk heldygnsvård för vuxna bedrivs i Uppsala på Akademiska sjukhuset. Sammanlagt finns 137 heldygnsplatser. Allmänpsykiatri (30), äldrepsykiatri (20), psykosvård (45) och rättspsykiatrisk vård (22), beroendevård (14) och barn- och ungdomar (6). Verksamhetsområdet Psykosvård och rättspsykiatrisk vård vid psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset i Uppsala består av två psykosavdelningar med låst dörr, en mellanvårdsavdelning som är en avdelning med öppen dörr, och två rättspsykiatriska avdelningar med låst dörr. De båda akuta psykosavdelningarna, 109 och 121, är länsövergripande vårdavdelningar för utredning, behandling och specifik omvårdnad av personer som insjuknat i psykos. Avdelning 121 vårdar och utreder också ungdomar med psykos i samarbete med ungdomsteamet samt patienter med psykos och försämring i somatisk hälsa. Den största delen av patienterna vårdas enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Nära samarbete sker med samtliga öppenvårdsmottagningar och rehabiliteringsteam i länet samt med övriga enheter inom divisionen. Den rättspsykiatriska vården bedrivs på den rättspsykiatriska enheten som består av två låsta avdelningar, avdelning 110 och Tallåsens behandlingsenhet, samt den rättspsykiatriska öppenvården. Enhetens uppdrag är att vårda patienter som är överlämnade till vård enligt Lagen om rättpsykiatrisk vård med eller utan SUP (särskild utskrivningsprövning). Vården innehåller bland annat psykosbehandling, psykiatrisk omvårdnad, samt insatser som förebygger återfall i brott. Flera studier visar dessutom på vikten av en respektfull god allians mellan personal och patient. Mängden konflikter, och därmed tvångsåtgärder, på psykiatriska vårdavdelningar kan bero på personalens människosyn, syn på psykisk sjukdom, vården, den egna yrkesrollen och brister i stöd från arbetsorganisationen. Kommunikation mellan patienter och personal, både den verbala och icke verbala, är central för att skapa en god allians. Sveriges Kommuner och Landstings Genombrottsprojekt är en möjlighet att förbättra och följa upp tvångsvården och tvångsåtgärderna. Vissa åtgärder som ingår i projektet har enheten arbetat med tidigare. Nu arbetar enheten med att genomföra samtliga åtgärder och att utvärdera insatserna. 2

3 Mål % av patienterna ska få uppföljande samtal efter tvångsåtgärd inom 7 dagar. 2. Kunskaper om lagar och etik ska förbättras. 100% av personalen ska erbjudas lagföreläsning, kunskapstest och etikföreläsning senast juni Brukarinflytandet (dvs patienternas möjligheter att påverka vården under och efter behandlingen) ska öka. 100% av personalen ska erbjudas etikcafé senast juni Ett pilotprojekt med utskrivningsenkät genomförs på avdelning 121 och målsättningen är att 100% av patienterna som skrivs ut därifrån ska erbjudas att svara på enkäten. 4. Personalens färdigheter vid tvångsåtgärder ska förbättras. 100% av personalen ska delta i verksamhetsområdets självskyddsutbildning senast december % av personalen ska delta i samling efter tvångsåtgärd innan arbetspassets slut. Antalet avvikelser vad gäller dokumentation och andra administrativa åtgärder ska minska med 90%. Förändringar som testats Testcykel 1 (mål 1, begreppet hämtat från Nolans modell). Uppföljande samtal med patient efter tvångsåtgärd med hjälp av ett semistrukturerat intervjuformulär. Samtalen har genomförts med hjälp av frågemall (se bilaga 1). Omvårdnadsansvariga har ansvarat för att samtalet genomförts. Närvarande har oftast varit någon av de personer som varit med vid tvångsåtgärden. Testcykel 2 (mål 2). Personalens kunskaper om tvångsvårdslagstiftning. Kunskapstest har utformats på enheten (se bilaga 2). 20 frågor besvarades före och samma frågor besvarades efter föreläsning om tvångsvårdlagstiftning. Testcykel 3 (mål 2). Undervisning om etik och tvång. Föreläsning om detta ämne har hållits av Herman Holm för all personal. Den har utvärderats muntligt på arbetsplatsträff. Testcykel 4 (mål 2). Spegling för dagpersonal vid arbetspassets slut. Dagpersonal har under vardagar i slutet på arbetspasset samlats för att reflektera över dagens problem och händelser i syfte att öka trivseln och den gemensamma förståelsen mellan medarbetare och patienter. Speglingarna har utvärderats muntligt på arbetsplatsträffar som en stående punkt. Testcykel 5 (mål 3). Etikcafé med brukare för all personal. Två brukare har bjudits in till enheten vid två tillfällen för att ge underlag för reflektioner om tvångsvården. Diskussioner har genomförts i samband med detta. Mötena har utvärderats muntligt på arbetsplatsträffar. Testcykel 6 (mål 3). Utskrivningsenkät med hjälp av strukturerade enkätfrågor. Alla patienter på avd 121 har erbjudits en utskrivningsenkät med 13 frågor om upplevelse av tvång, känsla av kränkthet, information, stöd och bemötande (se bilaga 3). Första testen genomfördes under perioden 1 mars till 4 april

4 Testcykel 7 (mål 4). Personalens färdigheter vid tvångsåtgärder. All personal har genomgått verksamhetsområdets självskyddsutbildning. Dessutom har två handledare utbildats på varje avdelning. Utvärdering av denna utbildning har skett genom diskussion under punkten arbetsmiljö på arbetsplatsmöten. Dessutom har resultatet kunnat avläsas i statistiken över avvikande händelser och arbetsskadestatistik. Testcykel 8 (mål 4). Samling för personal efter tvångsåtgärd. Personalen som varit med vid tvångsåtgärd har samlats för utvärdering efter händelsen innan arbetspassets slut. Arbetsledaren har ansvarat för detta och tagit hjälp av avdelningschef när det behövts. En särskild frågemall har använts (se bilaga 4) med frågor om färdigheter, utförande, etik och om vilka förebyggande åtgärder som vidtagits. Testcykel 9 (mål 4). Checklista: Vem gör vad när det gäller administration? En checklista framtagen av överläkare, sekreterare och avdelningschef (se bilaga 5) har använts för att förbättra samordningen mellan olika personer och yrkesgrupper vid administration av ärenden inom tvångsvården. Med hjälp av listan har det gått att undersöka om antalet avvikelser minskat eller inte. Resultat % av patienterna ska få uppföljande samtal efter tvångsåtgärd inom 7 dagar. Tvångsåtgärder Under testperioden november mars 2011 utfördes 22 tvångsåtgärder där den största delen var tvångsinjektioner. Uppföljande samtal efter tvångsåtgärd Uppföljande samtal hölls vid 18 tillfällen, dock endast i 60% av fallen inom 7 dagar. Kontinuiteten i att göra uppföljandesamtal förbättrades sedan kontroller gjorts i samband med omvårdnadsrond och riktad information till nattpersonalen. Flertalet uppföljande samtal visar att patienten skattar tvångsåtgärden som kränkande men acceptabel efter uppföljningen. 4

5 2. Kunskaper om lagar och etik ska förbättras. Personalens kunskaper om tvångsvårdslagstiftning Enkät före kunskapstest: 77% svarsfrekvens, medelvärde för antal rätt: 12 av maximalt 20, spridning av antal rätta svar mellan 7 och 19 rätt. Enkät efter kunskapstest: 78% svarsfrekvens, medelvärde 15, spridning mellan 11 och 19 rätt. 75% av personalen deltog i lagföreläsningen som gavs vid fyra tillfällen. 100% av personalen erbjöds att gå på lagföreläsningen. Föreläsning Etik och tvång av Herman Holm 50 personer av 80 möjliga deltog på föreläsningarna. Personalen uppskattade föreläsningen. Spegling för dagpersonal vid arbetspassets slut Har hållits regelbundet på rättspsykiatrin och avd 109. Ibland har det dock uppkommit förhinder till att speglingen kunnat genomföras. Utvärderingar på arbetsplatsträffar har visat att personalen tyckt att det ger möjlighet till reflektion, fördjupning och avlastning i arbetet. 3. Brukarinflytandet ska öka. Etikcafé All personal har erbjudits att delta i etikcafé. Två brukare har hållit i diskussionen där det framkommit att en låst dörr väcker olika känslor, att det kan vara bra att erbjuda varm mjölk istället för extrainsatta läkemedel på natten och att gott bemötande och uppföljande samtal är viktigt för att minska tvånget i psykiatrin. Uppföljningar på arbetsplatsträffar har visat att etikcaféet varit uppskattat då det getts möjlighet att prata med personer som själva varit utsatta för tvångsåtgärder. Önskemål har framkommit om regelbundna inplanerade etikcaféer under hösten. Utskrivningsenkät Alla patienter på en pilotavdelning har under mars och de första dagarna i april 2011 erbjudits att fylla i utskrivningsenkäten, endast en patient har avböjt och det har varit pga språksvårigheter. Vid analys av svaren har framkommit att de flesta varit nöjda med bemötande och stöd men att områdena information om behandling och läkemedel samt samtalstider behöver förbättras. Ingen större skillnad har framkommit mellan patienter som vårdats enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård och de som vårdats enligt Hälso- och sjukvårdslagen. 5

6 4. Personalens färdigheter vid tvångsåtgärder ska förbättras. Självskydd All personal har påbörjat självskyddsutbildning, varav två från varje enhet ansvarar för fortlöpande träning i självskydd, fasthållning och förflyttningsteknik. Ansvariga har gått utbildning och påbörjat fortlöpande träning. Samling efter tvångsåtgärd för personal Fyra samlingar har hållits med hjälp av den framtagna checklistan. Två önskvärda förbättringsområden: bättre samarbete med läkaren och riktlinjer vid fastspänning framkom vid två av samlingarna. Nattpersonalen tyckte att det var svårt att hålla samlingarna men gör nu detta på morgonen tillsammans med avdelningschefen. Förbättra säkerhet och samarbete vid administration av Lagen om psykiatrisk tvångsvård och tvångsåtgärder Den framtagna checklistan på avdelning 121 har i början av perioden använts sporadiskt men har senare kommit att pågå mer regelbundet. Samtliga i personalgruppen har svarat att checklistan är svår att komma ihåg, men att det är bra att den finns. Antalet avvikelser när det gällde administrativa åtgärder var 3 under november 2010, men under de följande månaderna under mätperioden, dvs. fram till mars 2011, har det inte varit några fler avvikelser relaterat till administrativa rutiner. 6

7 Diskussion Metoddiskussion De uppföljande samtalen med patienter efter tvångsåtgärder startade gradvis inom verksamhetsområdet. Kontinuiteten var dålig pga. bristfällig information till arbetsgruppen. Samtalen registrerades inte i början pga. otydlighet i registreringsförfarandet. Detta har åtgärdats under projektets gång bland annat genom att det blivit en stående punkt på omvårdnadsronden. Det dagliga arbetet på avdelningen har periodvis förhindrat planerade interventioner från att genomföras. Resultatdiskussion Uppföljande samtal visar dock att patienten skattar tvångsåtgärden som kränkande men acceptabel efter det uppföljande samtalet. Patienternas nöjdhet trots tvångsåtgärd var överraskande. Informellt tvång har hittills inte definierats och därmed inte kunnat mätas vilket skulle vara intressant. På enheterna pågår diskussion i olika forum om hur området ska definieras och mätas i kommande genombrottsprojekt. Personalens kunskaper efter föreläsningen visar på ett stort intresse av att lära sig mer. Personalen önskar föreläsningar angående lagstiftning en gång i kvartalet framöver för att kunna bevara den nyinhämtade kunskapen. På arbetsplatsträff framkommer det att personal är nöjd med speglingen och vill att den ska fortsätta. Verksamhetsområdet har i dagsläget haft två etikcaféer och fler planeras i höst. Vi vill få ett ökat brukarinflytande och där tror vi att utskrivningsenkäten kan ge information om områden som vi kan förbättra. Träning av förflyttning i samband med tvångsåtgärd leder till en ökad säkerhet, personal känner sig trygg vilket leder till en bättre vårdmiljö. Samling efter tvångsåtgärd ger ett bättre omhändertagande och möjlighet att diskutera etik kring tvångsåtgärder samt diskutera om man hade kunnat genomföra några förebyggande åtgärder. En checklista kring den administrativa hanteringen av tvångsvårdsärenden för att säkerställa samordningen mellan olika yrkesgrupper är av största vikt för att förebygga fel. Slutligen ska det betonas att projektet pågått för kort tid för att alla de slutsatser som kan bli aktuella ska kunna dras redan nu. Så här involverade vi patienter och deras närstående Vi informerade patienter genom samtal om syftet med de tester som de skulle besvara. Brukare höll i etikcaféerna för all personal. Närstående har under denna period inte varit involverade vilket ska åtgärdas under höstens kommande genombrottsprojekt. 7

8 Sammanfattning av projektet tiden så här långt Att slutföra ovanstående mål och vidmakthålla kunskapen från genombrottsprojektet är en viktig del i den kommande processen. Föreläsningsserier kring stigmatisering, fördomar och utanförskap är angeläget i kommande projekt. Ökad medvetenhet om informellt tvång som kan förekomma utan att det är önskvärt samt bättre information till patienter och närstående är ytterligare nya mål att arbeta med i framtida genombrottsprojekt. Generationsskiftet ställer stora krav på att den erfarenhetsbaserade kunskapen överförs till all nyanställd personal. Under lärandeseminariet i höst kommer resultatet av arbetet med genombrottsprojektet att presenteras på verksamhetsområdet och all personal kommer att utbildas i genombrottsmetodiken. För att ytterligare nå ut till människor och visa våra ambitioner kommer vi att kontakta lokala media. Övriga kommentarer Vi skulle gärna ha haft mera tid avsatt till projektet vilket kan vara viktigt att tänka på inför kommande genombrottsprojekt. 8

9 Manual för uppföljande samtal efter tvångsåtgärder inom Psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala: - Två personal skall vara med på samtalet och det bör vara den omvårdnadsansvarige samt en personal som var med vid händelsen. - Patienten informeras om anledningen med samtalet. - Samtalet hålls snarast efter tvångsepisoden beroende på patientens tillstånd. - Syftet med samtalet: - Att patienten får möjlighet att sätta ord på de upplevelser han/hon har haft i den aktuella tvångsepisoden. - Att förbättra kvalitén vid tvångsåtgärder. - Att minimera behovet av att använda tvång. - Ge patienten tid att formulera sig. - Samtalet genomförs i första hand av någon som var med när tvångsåtgärden utfördes. - Frågorna ställs som de står skrivna. Är du osäker på om patienten förstått frågan kan den förklaras vidare. - Stöd patienten i att hålla sig till att besvara frågorna. - Skriv några stödanteckningar om det viktigaste som framkommer vid samtalet. - Om patienten känner en uttalad oro efter samtalet så bör en personal stanna kvar en stund efter, gärna den omvårdnadsansvarige för ev. stödsamtal. För anteckningar på baksidan av intervjudokumentet! bilaga 1 9

10 bilaga 2 Enkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV? Den här enkäten genomförs som ett led i Genombrottsprojekt, Sveriges Kommuner och Landsting och vänder sig till personalen inom den psykiatriska slutenvården vid Akademiska sjukhuset. Syftet är att utveckla och förbättra kvalitén vid användandet av tvångsåtgärder. Vi vill att alla ska svara på de här frågorna för att vi ska kunna få en bild av hur kunskaperna är i dag. Medverkan är anonym. När vi fått in svaren kommer vi att hålla en föreläsning som behandlar nedanstående frågor. Rita en ring runt den bokstav som du anser representerar det rätta svaret. FRÅGORNA 1. En patient som vårdas enligt HSL förklarar att hon vill ta sitt liv. Efter samtal med OAS kvarstår dessa planer. Vilken åtgärd blir i första hand aktuell? a) Kontakt med överläkare för konvertering. b) Kontakt med underläkare för avskiljning. c) Kontakt med läkare för extravak. d) Avdela en personal för omvårdnadstillsyn. Kontakta läkare för s-bedömning. 2. Det står en patient med ett vårdintyg framför dig på akutmottagningen. Patienten har kommit i taxi i sällskap med en personal från ett stödboende. Vilken åtgärd blir i första hand aktuell? a) Kontakta bakjouren. b) Kontakta primärjouren för ett kvarhållningsbeslut. c) Kontakta läkaren som skrev vårdintyget. d) Kontakta arbetsledaren för att rummet med bältessängen ska vara klart att använda. 3. En patient som erhåller sluten rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning vill få frigång. Vilken är första beslutsinstansen i frågan? a) Förvaltningsrätten. b) AC. c) Överläkaren. d) OAS. bilaga 2 10

11 4. En patient som erhåller sluten rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning vill få frigång. Vilken är första beslutsinstansen i frågan? a) Förvaltningsrätten. b) AC. c) Överläkaren. d) OAS. 5. En patient som erhåller sluten psykiatrisk tvångsvård vill få frigång. Vilken är första beslutsinstansen i frågan? a) Förvaltningsrätten. b) AC. c) Överläkaren. d) OAS. 6. En patient som erhåller sluten rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning blir hastigt mycket aktiv, går oroligt av och an, ser sig misstänksamt omkring, verkar inte notera tilltal och börjar famla och söka efter något längs en fönsternisch. Där får patienten tag i ett föremål som han försöker skada sig med genom att dra det över ena handleden omväxlande över halsen. Vilket förhållningssätt är det mest lämpliga? a) Du tillkallar arbetsledaren för att denna ska ta beslut om fastspänning. b) Du som står närmast och ser detta går resolut fram och tar tag om armen med föremålet samtidigt som du säger till annan personal att komma och ta tag i den andra armen. c) Du larmar och all personal försöker att föra patienten till bältessängen. d) Du som står närmast talar om för annan närvarande personal att ni måste stoppa självskadebeteendet och att det kan ni göra tillsammans genom att hålla i patientens armar. Du talar direkt till patienten och beskriver vad ni kommer att göra innan ni går fram och tar tag i patientens armar. 7. Kalle, 35 år, med en kronisk psykossjukdom kommer kl snabbt utspringande från sitt rum, söker upp kaffetermosen och finner att den är tom. Han tar termosen och kastar den i golvet, vrålar några svordomar och försvinner sedan snabbt in på rummet igen. Vilket förhållningssätt är det mest lämpliga? a) Personal larmar och förberedelser för fastspänning görs. När tillräckligt med personal kommit finns även underläkaren där. Denne informeras och fattar beslut om fastspänning. b) Personal uppmärksammar händelsen och samlas utanför Kalles rum. Det är tyst där inifrån. Arbetsledaren tillkallas och försöker få kontakt med Kalle. Knackningar på dörren ger några grymtningar till svar. Efter litet väntan utspelas en kort dialog där Kalle går med på samtal med arbetsledaren och läkare om en kvart. c) Personal uppmärksammar händelsen och samlas utanför Kalles rum. Det är tyst där inifrån. En personal tar en sopborste och skyffel och ber Kalle komma ut och städa upp det han ställt till. d) Personal larmar och läkare tillkallas för att ordinera tvångsinjektion. 11

12 8. Peter, 22 år, äter lunch i matsalen. Plötsligt reser han sig upp, skriker högt, vänder sig mot en medpatient på andra sidan bordet och ropar: Jag orkar inte mer, nu får du sluta psyka mig på nätterna. Han tar en tallrik och kastar den i väggen, tar en till och ska kasta den på medpatienten men missar då en personal tagit honom i armen. Personal larmar och fler personal och arbetsledaren kommer. Peter blir övermannad, fasthållen och då han fortsätter att försöka skada personer kring sig beslutar arbetsledaren att han ska spännas fast i bältessängen. Inom två minuter är han fastspänd och efter ytterligare 10 minuter finns underläkaren på plats. Från det att han blev fastspänd med en personal hos sig har Peter varit lugn. Peter vårdas enligt HSL. Vilket handlingssätt har stöd i lagen? a) Arbetsledaren beslutade om fastspänning och underläkaren kontaktar överläkare för konvertering. b) Arbetsledaren beslutade om fastspänning, underläkaren har kommit, Peter är lugn. arbetsledaren och underläkare överlägger och bestämmer sig för att fortsätta fastspänning. Överläkaren informeras. c) Arbetsledaren beslutade om fastspänning, underläkaren har kommit, Peter är lugn. Arbetsledaren beslutar att nödvärnsåtgärden kan avbrytas. Peter släpps och går lugnt till sitt rum. d) Arbetsledaren beslutade om fastspänning, underläkaren har kommit, Peter är lugn. Underläkaren beslutar om att Peter kan släppas. 9. En leg läkare har utfärdat ett vårdintyg på en patient som vistas i hemmet. Hur länge är intyget giltigt? a) 24 timmar. b) 48 timmar c) 4 dygn d) 14 dagar 10. Polisen har via handräckningsbegäran kommit till akutmottagningen med en patient och ett vårdintyg. Polisen vill lämna mottagningen för andra uppdrag. Patienten är mycket orolig och vill inte vara kvar. Hur ser beslutsgången ut för att sjukvården ska ha rätt att hålla kvar patienten på ett för situationen säkert sätt? a) Primärjouren tar kvarhållningsbeslut. Polisen kan åka. b) Mottagningssköterskan tar emot vårdintyget, sätter extravak på patienten och låter polisen åka. c) Primärjouren tar vårdintyget och kontaktar bakjouren. Vårdintyget är formellt riktigt, primärjouren fattar kvarhållningsbeslut och ber polisen biträda vid fastspänningen innan de åker. Bakjouren infinner sig för att fatta intagningsbeslut. d) Primärjouren tar kvarhållningsbeslut, låter polisen åka och ordinerar injektion med Haldol. Mottagningssköterskan ger injektionen medan fyra personal håller patienten liggande på en brits. 12

13 11. Nisse, 43 år, är lätt utvecklingsstörd och lider av intermittent explosiv personlighetsstörning. Han är dömd till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning p g a mordbrand. Sedan tidig morgon har han visat en irritabilitet som inte minskat trots att han fått vid behovsmedicinering. Plötsligt tar han en stol och rusar emot en medpatient i uppenbart syfte att skada denne. Stolen träffar i bröstet. Personal larmar, fler personal kommer. Man tar ifrån Nisse stolen. Han övermannas. Arbetsledaren infinner sig och beslutar om fastspänning samtidigt som personal avdelas till den skadade medpatienten. Arbetsledaren talar om för Nisse vad som kommer att hända steg för steg tills han är fastspänd. Vilket lagstöd har denna åtgärd? a) LRV b) LPT c) Nödvärnsreglerna (BrB 24 Kap) d) Nödrättsreglerna (BrB 24 Kap) 12. Omhändertagandebeslut får fattas av a) sjukvårdspersonal på psykiatrisk akutmottagning b) polis c) underläkare d) leg läkare 13. Kvarhållningsbeslut får fattas av a) sjuksköterska på psykiatrisk akutmottagning b) kirurgprimärjouren c) psykprimärjouren d) medicinprimärjouren 14. Omhändertagandebeslut verkställs av a) leg läkare b) primärjour c) polis d) narkosläkare 15. Åtgärden fastspänning får tillgripas i ett av följande fall a) mot högljutt skrikande patient b) om patienten har mörk svart blick c) om patient riktar ilska mot en person och tar upp föremål för att kasta d) mot patient som upplyser dig om att han vet var du bor och hur många barn du har 16. Innan en patient får tas in för tvångsvård krävs att en leg läkare utfärdar ett vårdintyg. Specialist i psykiatri måste fatta ett intagningsbeslut inom 24 timmar räknat från vilken tidpunkt? a) När vårdintyget blev utfärdat i hemmet. b) Då patienten kom till mottagningen men då vårdintyget ännu inte var utfärdat. c) Då patient och vårdintyg kom till mottagningen. d) Då polis ankom med patienten. 13

14 17. Målsäganden ska ges möjlighet att begära att bli underrättad när patienten avvikit eller rymt men även vid följande situationer utom en. Vilken? a) Patienten erhållit beslut om frigång b) Patienten erhållit beslut om permission c) Patienten inte återkommit från permission d) Beslut fattats om öppen rättspsykiatrisk vård eller om att vården ska upphöra 18. Kent, 36 år, lider av paranoid psykos och får efter morgonsamlingen för sig att någon varit i hans rum. Högljutt klagar han över att ha blivit bestulen och börjar gå från den ena medpatienten till den andra. Han stirrar dem stint i ögonen och uttrycker sig aggressivt i tilltagande grad. Han visar inte tecken till handgripligt våld men är störande och mycket obehaglig. Avskiljning bedöms vara en lämplig åtgärd. Vem fattar det beslutet? a) Omvårdnadsansvariga b) Sjuksköterska c) ST-läkare d) Överläkare 19. Kent som vårdas enligt LPT blev avskiljd. Hur länge får beslutet om avskiljning som längst gälla innan överläkare måste göra en personlig bedömning av Kent inför en eventuell förlängning? a) 2 timmar b) 4 timmar c) 6 timmar d) 8 timmar 20. En patient som hålls avskild ska a) ha en personal med sig i rummet b) ha två personal med sig i rummet c) ha en personal sittande utanför dörren d) stå under fortlöpande uppsikt Tack för din medverkan! Uppsala i maj 2011 Christer Carlenius, öl avd 110 Ulf Wademar, skötare avd 109 och jurist Maria Lundblad, ac avd

15 bilaga 3 Patientenkät avdelning 121 Vi vill gärna veta vad du tycker om den tid du vårdats här på avdelning 121. Dina svar hjälper oss att förbättra vården. Frågorna besvaras anonymt och det är frivilligt att delta. 1. Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt av personalen? 2. Kände du dig trygg och säker under din tid på avdelningen? 3. Fick du tydlig information om avdelningens rutiner? 4. Har du fått begriplig information om din diagnos och behandling? 5. Blev planerade samtal, behandlingar eller undersökningar genomförda på utsatt tid? 6. Hade du möjlighet att vara delaktig i planeringen av din vård och behandling? bilaga 3 15

16 7. Om du kände oro över ditt tillstånd eller din behandling, hade du möjlighet att prata med någon ur personalen om det? 8. Vårdades du enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT? JA NEJ Om du svarade ja på fråga 8, var god besvara även frågorna Om du togs in enligt LPT, fick du information om dina rättigheter, ex överklagande, rätt till ombud etc. 10. Blev du någon gång under vårdtiden utsatt för tvångsåtgärder (bältesläggning, medicinering, förmånsindragningar mm)? JA NEJ 11. Förstår du orsaken till tvångsåtgärden? 12. Om du fick vård enligt LPT, anser du nu i efterhand att det var ett riktigt beslut? 13. Skatta din upplevelse av kränkning under vårdtiden: Inte alls Mycket kränkt kränkt Tack för din medverkan! 16

17 bilaga 4 Mall för diskussion efter tvångsåtgärd Vilka, förutom patienten, var med vid tvångsåtgärden? - Läkare - Sjuksköterska - Skötare - Timmis - Övrig personal Beskrivning av situationen: - Orsak till att tvångsåtgärd blev nödvändig? - Vad hände under tvångsåtgärden? - Vad hände efter att tvångsåtgärden utförts? - Hade tvångsåtgärden kunnat förebyggas? Bemötande, information, teknik, samarbete, planering mm: - Vad var bra? - Vad var dåligt? Skada och psykosocial påfrestning: - Uppstod någon fysisk skada på personal? Fanns det risk för fysisk skada? - Upplevdes någon psykosocial påfrestning? Fanns risk för psykosocial påfrestning? Etik och moral: - Hur känner ni som var med? - Var det någonting i situationen som kändes etiskt fel? - Var det någonting i situationen som kändes etiskt rätt? Finns några förändringsförslag som kan vara bra att tänka på till nästa gång? bilaga 4 17

18 Checklista LPT-processen avd 121 Ansvarig arbetsledare: Ska veta var i LPT-processen patienten befinner sig och hålla ordning på pappren i pärmarna. Formellt har ÖL ansvaret, men delar det administrativa med sekreterare. Sekreteraren ber om hjälp med att faxa handlingar vid behov, men har själv ansvaret och överblicken. Vid LPT-ärenden hjälper vi till med att faxa begärda handlingar till sekreteraren, som faxar dem vidare till förvaltningsrätten. (Vid sekreterares planerade ledighet sätts tillgänglig sekreterares namn och telefonnummer på sekr lådan på exp). Ny LPT-patient som kommit torsdag torsdag? Kopia av vårdintyget faxas till sekreteraren. Skriv alltid in i Cosmic (adm övrig info) vad som faxats, räkna upp underrubriker på de handlingar som skickats. Undantag: Överklaganden fredag efter kl och hela helgen faxas patientens överklagan direkt till förvaltningsrätten enligt anvisningar i LPTpärm/kvalitetshandbok. Konverteringar Arbetsledaren mailar pats initialer alltid till sekreteraren (Ann-Louise) för att informera om en konvertering (undantag kan göras om arbetsledaren vet säkert att ÖL har gjort detta). Fax nr: Sekr Ann-Louise förvaltningsrätten Signatur bilaga 5 18