IT I lärandet. för att nå målen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IT I lärandet. för att nå målen"

Transkript

1 IT I lärandet för att nå målen

2

3 IT I lärandet för att nå målen

4 It i lärandet för att nå målen Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och kan hämtas som pdf-dokument på myndighetens webbplats eller beställas från: Det är också tillåtet att kopiera och citera ur skriften. Ange gärna källan. Ansvarig på SPSM: Berit Engberg Manus: Mats Östling, Elsy-May Gisterå, Margareta Lavsund med flera. Referensgrupp i denna revidering: Curt Ekstedt, John Hanson, Morgan Henricson, Charlotte Ottoson med flera. Foto: Peo Sjöberg, Johan Eklund Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita, 2011 ISBN: (tryckt), (pdf) Best.nr: It i lärandet för att nå målen

5 Förord Med it i lärandet avses här undervisning som har stöd av it både i form av verktyg och i form av pedagogik. Att använda it som verktyg i lärandet i såväl förskola, skola som vuxenutbildning ger stora möjligheter till variation och individualisering vilket ger goda förutsättningar för måluppfyllelse. It i lärandet är så mycket mer än inköp och hantering av utrustning och program. Skolans attityd till allas olikhet och syn på hur elever vill och kan lära är ofta avgörande för om it får vara den möjliggörare som det har potential för. En öppenhet för olika inlärningsstilar och inlärningshastigheter underlättar för alla elever. En medveten satsning på kompetens kring it, en undervisning som använder it i lärandet samt en miljö som stödjer pedagogiken främjar elevens lärande och ökar möjligheten att nå skolans mål. It i lärandet är inte längre möjligt att välja bort, it har en given plats i en tillgänglig undervisning som måste hanteras på ett bra sätt för att rusta alla elever för framtidens utmaningar. Denna publikation är en omarbetning av den tidigare skriften IT och lärande för att nå målen som togs fram 2008 i samverkan med flera myndigheter och organisationer. Den skriften har använts i många sammanhang där man vill lyfta skolutveckling genom it. Vår förhoppning är att även denna omarbetade version ska vara ett stöd när man vill utveckla skolan med hjälp av it. September 2011 Greger Bååth Generaldirektör, Specialpedagogiska skolmyndigheten Berit Engberg Samordnare, Specialpedagogiska skolmyndigheten It i lärandet för att nå målen 5

6 Läs mer om it i lärandet på webben: 6 It i lärandet för att nå målen

7 Innehåll Förord...3 Tillgänglighet avgörande för måluppfyllelse...9 It gör skillnad...10 Digital kompetens för alla...12 Gällande styrdokument Möjligheter med it för elever med funktionsnedsättning...16 Alternativa verktyg i lärandet Dator som personligt hjälpmedel It-miljö för alla Roller och ansvar...20 Skolledaren Pedagogen Specialpedagogen och specialläraren Teknikern Samverkan och kommunikation Skoldatatek Helhetssyn Förhållningssätt, samverkan och kompetensutveckling...28 It i lärandet för att nå målen 7

8 8 It i lärandet för att nå målen

9 Tillgänglighet avgörande för måluppfyllelse Idag är it en självklar del av vår vardag och spelar ofta en avgörande roll inom såväl arbetsliv som privatliv. Vi möter ständigt it i olika former; när vi handlar mat, kör bil, betalar räkningar, lyssnar på musik eller när vi ska boka biljetter. Funktioner i datorer, surfplattor, TV och avancerade telefoner, kombineras på olika sätt till nya kraftfulla verktyg. Det digitala informationssamhället gör avtryck i allas liv. Internet är något som berör och påverkar hela samhället. Detta gäller i högsta grad för barn och ungdomar. De som växer upp idag gör ingen skillnad på den digitala världen och den faktiska världen, de inser att dessa bara utgör olika arenor för arbete, umgänge och socialt kontaktskapande. De av oss som har vuxit upp innan internet kommer alltid att förbli immigranter i den digitala världen, men det får inte hindra oss från att försöka förstå och lära oss utnyttja de nya möjligheter som erbjuds. Barn och ungdomar använder dagligen it i olika former, framförallt utanför skolan, men det finns fortfarande grupper som står utanför. Även om tillgången till it i hemmen är mycket stor används det inte av alla och användandet kan ibland vara mycket ensidigt. Olika former av kommunikation och underhållning är ofta det främsta användningsområdet, men moderna it-verktyg kan också fungera som ett naturligt och flexibelt verktyg i skolarbetet. Ett medvetet it-arbete i skolan innebär att den teknik som barn och ungdomar använder privat också stödjer lärandet och förbättrar skolresultatet. Det förutsätter både kompetens hos skolledning, pedagoger och elever och en undervisning som bygger på it i lärandet. Textbehandling och ett kritiskt förhållningssätt i vårt digitala samhälle, är inte något som är självklart för alla elever, utan blir aktuellt först när skolan presenterar uppgifter som kräver denna kompetens. Digital kompetens är ett kunskapsområde som lyfts i olika ämnens kursplaner. Allt fler studier pekar på att en hög tillgänglighet och en aktiv it-användning påverkar elevers skolresultat på ett positivt sätt. Om skillnaden i it-kompetens mellan kommuner och mellan skolor blir alltför stor riskeras likvärdigheten och den digitala kompetensen kommer då att variera beroende på vilken skola eleven går i och vilka pedagoger eleven möter. Tidsenliga och tillgängliga it-verktyg är nödvändiga för alla elever, men för elever med funktionsnedsättning och elever i behov av särskilt stöd är det extra värdefullt, eftersom lärmiljön kan anpassas efter varje elevs behov. Genom att skolan erbjuder olika verktyg i lärandet görs undervisningen och den pedagogiska situationen tillgänglig för alla. It kan vara helt avgörande för om en elev ska kunna nå kunskapskraven och it kan vara en förutsättning för att kunna ta del av och vara delaktig i skolarbetet. Skolans ansvar att se till att varje elev har tidsenliga lärverktyg poängteras i skolans styrdokument. It i lärandet för att nå målen 9

10 It gör skillnad De senaste årens rapporter från Medierådet Unga svenskar och internet visar att datoranvändningen kryper nedåt i åldrarna. År 2009 använde mer än hälften av fyraåringarna dator för att nå internetapplikationer. Detta kan jämföras med en rapport från år 2000 där motsvarande ålder var 14 år. Läromedelsbegreppet har förändrats och utökats från att bara vara en bok till att också omfatta datorburen media av olika slag, bland annat digitala, interaktiva böcker. Interaktiva skrivtavlor är vanligt förekommande i skolan vilket tillgängliggör digitalt innehåll för alla elever i klassrummet samtidigt. I många kommuner används dator i den grundläggande läs- och skrivundervisningen. Denna undervisning bygger bland annat på forskning som genomförts i Norge och Sverige. Forskningen visar att elevers förmåga att läsa och skriva påtagligt förbättras genom att barn lär sig skriva med hjälp av datorns tangentbord, och först senare under skoltiden skriver för hand. Arbetssättet är en tillämpning av traditionella metoder för läs- och skrivinlärningen, men verktyget är en dator och tangentbordet ersätter pennan. Pedagoger som arbetar med dator i tidig läs- och skrivundervisning får stöd av samlad erfarenhet som visar att barn lär sig skriva och läsa snabbare om de börjar med korta arbetspass vid datorn. Texterna blir längre och mer avancerade, innehållet fylligare och handstilen förbättras genom att läsinlärningen startar med tangentbordet. Det finns idag forskning som på olika sätt belyser hur it kan vara en viktig del i skolans arbete för en ökad måluppfyllelse. Undersökningar i Sverige och Storbritannien visar att skolledare, lärare, elever och föräldrar upplever att datorer tydligt bidrar till förbättrade resultat. I den nordiska undersökningen elearning Nordic, tillfrågades 8000 skolledare, lärare, elever och föräldrar i de nordiska länderna om de upplevda effekterna av att använda datorer i skolan. Där framkommer att: Elever, lärare och föräldrar upplever att it har en positiv effekt på skolans övergripande mål att utveckla och förbättra elevers lärande. Effekten i mycket hög grad är beroende av hur man arbetar med it. Ju mer man använder it desto större är upplevd nytta. Grundläggande inlärningsförutsättningar såsom läsoch skrivkunskaper är områden där man har upplevt en positiv effekt av it. Lärare ser it som ett värdefullt verktyg för att erbjuda undervisning för alla elever. Studien visar att flickor och elever med andra modersmål än svenska, i högre grad är beroende av att lära sig att använda it i skolan i jämförelse med andra grupper. Enligt elevernas egna utsagor använder de sig av datorer i större utsträckning utanför skolan än i skolan. Det är dock i skolan som de lär sig vanliga kontorsprogram som är bra att använda i studier och arbete. 10 It i lärandet för att nå målen

11 Studien visar på behov av en del åtgärder för att ytterligare effektivisera arbetet: Skolan behöver dokumentera och sprida former av it-användning som förbättrar elevernas inlärning, tillsammans med exempel på it-användning som är kopplade till skolans kunskapskrav. Samhället behöver stötta utvecklingen av bra digitala inlärningsresurser eftersom dessa gör det möjligt att i skolan variera och organisera olika samarbetsformer. Det behövs tydliga mål för användningen av it för undervisnings- och inlärningssyften i alla ämnen. Obligatorisk användning av it bör ingå i alla ämnen i lärarutbildningen med tydliga mål och uppföljningsplaner. Källor Medierådet har under 2000-talet kartlagt internetanvändningen inom olika åldersgrupper. Detta presenteras i rapportserien Unga svenskar och internet. Utredningen elearning Nordic: Data- och kommunikationsteknikens bruk i skolor och läroanstalter förbättrar undervisning och inlärning. Undersökningen gjordes i Finland, Sverige, Danmark och Norge och genomfördes hösten 2005 med en förfrågan till grundskolornas och gymnasieskolornas rektorer, lärare, elever och föräldrar. Om effekten av it-användning i skolan ska synliggöras och bli mer allmänt förekommande i enlighet med läroplan och skollag behöver skolornas huvudmän och ledning bli mer professionella på att implementera it i skolans organisation. Tydliga och väl förankrade handlingsplaner bör utgöra grunden för det pedagogiska arbetet med it-inriktning. Handlingsplaner ska också utgöra grunden för uppföljning och utvärdering av arbetets resultat. Detta för att bättre kunna synliggöra framgångsfaktorer vid it-användning. I skolor där det finns gott om datorer upplevs en större pedagogisk effekt av it. I de skolor där skolledaren använder it för att understödja skolans utveckling får it-användningen större genomslag på alla områden. Den faktor som merparten av både rektorer och lärare i samtliga nordiska länder menar är avgörande för en framgångsrik it-satsning i skolan är att it-utrustningen på ett enkelt sätt är tillgänglig i skolans vardagsarbete. Becta 1 har i sina Impact-studier 2 kunnat visa att det finns ett tydligt positivt samband mellan hur mycket eleverna använder it i skolan och elevernas resultat. Resultatet visar att de elever som går i skolor där it-resurserna ansågs vara goda uppnår bättre provresultat än de elever som tillhör skolor med knappa it-resurser. Slutsatser från studier av skolor där alla elever utrustats med bärbara datorer indikerar väsentligt förbättrade resultat under förutsättning att datorerna integrerats som ett naturligt redskap för elevernas lärande. 1 Becta var en statlig verksamhet i Storbritannien som arbetade med undervisningsfrågor. Becta lades ner våren Impact-studierna var en av de mest omfattande utredningar av effekterna av it i utbildningen som genomförts i Storbritannien. It i lärandet för att nå målen 11

12 Digital kompetens för alla Digital kompetens kan för många elever vara nyckeln till ett framgångsrikt lärande. Kunskaper och färdigheter överlappar och kompletterar varandra, och aspekter som är väsentliga på ett område stöder kompetensen på ett annat. Grundläggande kunskaper i språk, läs- och skrivkunnighet, matematiska färdigheter och kunskaper i informations- och kommunikationsteknik är en viktig grund för lärande, och att lära att lära stödjer allt lärande. Digital kompetens förutsätter, förutom kunskap om informationssamhällets teknik, ett antal färdigheter och attityder: insikter om möjligheter och risker med användningen av internet och elektronisk kommunikation för arbete, rekreation, informationsdelning och samarbetsnätverk, lärande och forskning kunskaper om centrala datortillämpningar, som ordbehandling, lagring och hantering av information kännedom om hur it kan stödja kreativitet och innovation medvetenhet om frågor som rör informationens tillförlitlighet och de juridiska och etiska principer som delar av datorbaserade tillämpningar kan innebära färdigheter i att söka, samla in, värdera och bearbeta information på ett kritiskt och systematiskt sätt att kunna skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten men samtidigt vara medveten om de samband som finns mellan dem. Användningen av informationssamhällets teknik kräver en kritisk och reflekterande attityd. Det ställs krav på en ansvarsfull användning av interaktiva medier. För att uppnå dessa färdigheter och denna kompetens behövs många olika metoder och verktyg. För elever i behov av särskilt stöd kan möjligheten att i skolan få lära sig att lära genom att till exempel använda talsyntesprogram för att lyssna på text vara en grund för ett livslångt lärande. För alla elever handlar det också om att få hjälp med att organisera arbetet eller fördjupa sina kunskaper genom att använda program inom olika områden som bild, ljud, film eller träningsprogram av olika slag. I andra sammanhang kan ritplattor, avancerade telefoner, läs- och surfplattor, datorer eller papper och penna fylla en funktion för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sitt lärande. Gällande styrdokument I skolans styrdokument lyfts vikten av it i lärandet på flera sätt. Digital kompetens ses som ett centralt kunskapsområde och it som ett betydelsefullt lärverktyg. Skolverket har i LGR11 lyft fram it som en viktig komponent i att lära för framtiden. I det tidiga förarbetet till LGR11 har man utgått från Europaparlamentets och Europarådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Rekommendationerna är riktade till alla medlemsländer. 12 It i lärandet för att nå målen

13 It i lärandet för att nå målen 13

14 14 It i lärandet för att nå målen

15 Det är skolans ansvar att elever har tillgång till tidsenliga lärverktyg i sitt lärande. Digital kompetens är en färdighet som beskrivs i flera ämnens kursplaner. Eleverna behöver utbildning i att använda it i sin vardag för att läsa, skriva, presentera och söka information men också att hantera, välja ut och värdera information. Det är därför viktigt att göra it-verktygen tillgängliga för alla elever. Bland annat genom tillgång till talsyntes för den som behöver det för sin läsning. Läroplanens centrala innehåll i ämnet svenska år 4 6 Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Informationssökning i några olika medier och källor, t ex i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. (Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet 2011) Användning av talsyntes eller talbok i läsandet, bilder som stöd i skrivandet, böcker samlade på ett ställe i en läsplatta eller surfplatta är exempel på stödjande it-tillämpningar för att nå en god lärsituation. Det är skolans ansvar att elever har tillgång till tidsenliga lärverktyg i sitt lärande. För barn och ungdomar i behov av stöd utgör it i form av tidsenliga verktyg ofta en förutsättning för god inlärning. Övergripande mål och riktlinjer i Läroplanen skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t ex bibliotek, datorer och andra hjälpmedel Undervisningens och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver (Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet 2011) Redan i Skolverkets rapport Likvärdig bedömning och betygsättning från 2004, finns en skrivning kring användning av it-verktyg: Det är skolans skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja elevens lärande än genom läsning och skrivning och att utnyttja möjligheterna att använda hjälpmedel som t.ex. ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital talbok. Dessa hjälpmedel måste också kunna användas i situationer där elevens kunskaper bedöms. Styrdokumentens tydliga skrivningar om tidsenliga lärverktyg och digital kompetens ställer också stora krav på skolans kompetens. Varje pedagog i dagens och morgondagens skola måste veta hur undervisningen påverkas av it och olika tidsenliga lärverktyg. Varje skolledare och it-avdelning måste kunna ge förutsättningar i form av tid, organisation, kompetensutveckling och teknik. It i lärandet för att nå målen 15

16 Möjligheter med it för elever med funktionsnedsättning För elever med funktionsnedsättning och elever i behov av särskilt stöd, kan it ge eleven möjlighet att utveckla sitt lärande och i högre grad nå målen för sina studier. It-baserade verktyg ger möjlighet till ett lärande utifrån vars och ens behov. It i många olika former stödjer läsning, skrivning, finmotorik och motivation. Undervisningen och it-användningen i skolan ska vara tillgänglig för alla. Anpassade och fungerande verktyg måste finnas tillgängliga där de behövs, i alla lärmiljöer. För att det ska bli verklighet måste pedagogerna få återkommande fortbildning för att kunna hantera elevernas alternativa verktyg, både tekniskt och pedagogiskt. Tillgänglighet är en grund för delaktighet. FAKTA För elever i behov av särskilt stöd och elever med funktionsnedsättning är it nödvändigt eftersom: It är ett lärverktyg som kan tillgängliggöra undervisningen. Simuleringar, interaktiva program och andra interaktiva lösningar kan förtydliga komplicerade förlopp på ett varierat sätt. Eleverna ges större möjlighet att nå kunskapskraven i skolan. It kan bidra till att öka motivationen, i skolarbetet. It kan möjliggöra större självständighet i skolarbetet. It kan möjliggöra större delaktighet i skolarbetet. Alternativa verktyg i lärandet Med alternativa verktyg kan skolan erbjuda elever olika vägar och möjligheter, beroende på behov och situation. Skolan behöver ha många olika verktyg för att kunna göra ett gott arbete med alla elever. Användning av alternativa verktyg i lärandet gör att samhällsmålet om tillgänglig information blir lättare att uppfylla. Talsyntesprogram och e-böcker gör att eleven kan läsa med öronen och på så sätt ta del av innehållet i en text. Talsyntesprogram kan läsa upp all information på datorskärmen, oavsett om den kommer från internet eller ett dokument. Genom att kunna läsa med öronen blir texten tillgänglig för fler. Kraven på att kunna ta till sig information, att läsa och skriva, blir allt större, både i skolan och i samhället i övrigt. I genomsnitt behöver några elever i varje klass använda alternativa verktyg för att lära sig att läsa och skriva, men också för att fortsättningsvis kunna inhämta kunskap. Att dessutom göra verktygen tillgängliga för alla elever gör att alla kan få möjlighet att utnyttja fler inlärningskanaler. I skrivstarten kan en programvara som gör att bokstavens ljud hörs när en tangent trycks ned vara till stor nytta för alla. I kombination med en talsyntes kan eleven få både ljud, ord och mening upplästa vartefter de skrivs. 16 It i lärandet för att nå målen

17 It i lärandet för att nå målen 17

18 FAKTA Exempel på alternativa verktyg: E-böcker och inlästa läromedel så att elever kan välja att läsa med öronen och/eller med ögonen. Talsyntes och skanner för att få sidor ur läroböcker upplästa. Specifika rättstavningsprogram vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Programvara som gör att bokstavens ljud hörs när en tangent trycks ned. Tangentbord med möjlighet att lagra text som sedan kan föras över till datorn. Fickminne eller motsvarande för att läsa in påminnelser om sådant som inte får glömmas bort. Pedagogiskt stödjande applikationer till avancerade telefoner och surfplattor. För elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller elever med läs- och skrivsvårigheter måste skolan och kommunen ta ett särskilt ansvar när det gäller tillgång till alternativa verktyg i lärandet. Dessa stora grupper av elever får sällan personligt anpassade datorer från landstingets hjälpmedelsverksamhet. Då är det skolans ansvar att erbjuda eleverna de verktyg de behöver i skolan. I kommunens organisation och it-strategi för skolan bör detta uppmärksammas. Dator som personligt hjälpmedel Datorn kan vara ett personligt hjälpmedel för att en funktionsnedsättning inte ska utgöra ett hinder i skolarbetet. En individuell utprovning kan göras för att anpassa hjälpmedlen till elevens behov. Landstingens lokala hjälpmedelsverksamhet, ett regionalt dataresurscentra eller andra kan prova ut personliga hjälpmedel. Utprovningen sker utifrån elevens behov, vilket ställer krav på skolan och kommunen att utrustningen fungerar i skolmiljön och att eleven har tillgång till internet, e-post och andra funktioner i skolans nät. Skillnaden i rutiner för personliga hjälpmedel hos olika landsting är stor, därför bör skolan tillsammans med berörd landstingsverksamhet reda ut sina respektive åtaganden kring personliga hjälpmedel till elever. 18 It i lärandet för att nå målen

19 It-miljö för alla Oavsett hur skolan väljer att hantera sin it-miljö så kommer det alltid att finnas delar i verksamheten därdär man behöver ta speciell hänsyn. För elever i behov av särskilt stöd kan datorns möjligheter vara avgörande för om eleven ska lyckas med studierna eller inte. Elever med läs- och skrivsvårigheter behöver ha tillgång till alternativa verktyg, träningsprogramvara eller kringutrustningar i sin undervisning oavsett vilken dator de arbetar vid. Det är viktigt att ta hänsyn till detta när skolan planerar sin it-miljö. Hur integreras den specialanpassade it-miljön i skolans it-miljö? Har skolan en nätverkskopplad it-miljö med avancerade funktioner som programdistribution, möjlighet att spara individuella inställningar centralt så kan den i vissa fall lösa problemet med specialanpassade itmiljöer. Kanske kan eleven, om han/hon alltid har tillgång till sina egna inställningar och program, använda de flesta datorerna i skolan. Denna grupp av användare är många gånger de som har det allra största behovet av it i skolan. Ibland kanske till och med it är det som möjliggör deltagandet i undervisningen. Dessa användares behov bör därför prioriteras i diskussionerna kring skolans it-miljö och om kommunen planerar för eller väljer att ha en dator per elev. Detta för att undvika särlösningar för dessa elevgrupper. Det är en fråga om delaktighet för alla elever. Låt alternativa verktyg vara naturligt förekommande i skolan. Målet måste vara att alternativa verktyg finns på så många datorer som möjligt, helst alla. Om endast ett fåtal datorer utrustas med alternativa verktyg kommer den bristande tillgängligheten att fungera exkluderande. För ett fåtal av eleverna behöver skolan, ofta tillsammans med landstinget, erbjuda personligt anpassade datorarbetsplatser som måste kunna fungera i skolans nätverk. En del programvaror ska användas med individuella inställningar efter elevens specifika behov. Det kan kräva lite mer arbete från teknikerns sida. Här bör fokus vara på användarvänlighet och förenkling. Ofta finns det lösningar i den specialanpassade it-miljön som alla elever kan ha stor nytta av. It i lärandet för att nå målen 19

20 Roller och ansvar Skolledaren Skolledarens ansvar är att initiera och leda it-utvecklingen i skolan. En betydande del i detta arbete är att se till att tekniken stödjer pedagogiken och användarna, så att it blir ett fungerande verktyg både för elever och för pedagoger. Att skolledaren själv använder it för att underlätta och förbättra sitt eget arbete är en viktig faktor, men än mer grundläggande är att fokusera på it som ett sätt att stödja skolans utveckling, nå skolans kunskapskrav och därmed bidra till högre måluppfyllelse. It spelar roll för alla elever inom alla ämnen om det ingår som en naturlig del i skolans vardag, vilket också förutsätter hög tillgänglighet och användning. Inte minst undersökningen elearning Nordic visar på detta samband. En mer grundförutsättning för att it i lärandet ska fungera är att supporten för it fungerar, både den tekniska och den pedagogiska supporten. Det kan handla om att anställa it-pedagoger men också att ha en bra dialog med de tekniskt ansvariga. Antalet datorer i skolan ökar inte minst genom att allt fler kommuner satsar på en dator till varje elev. Detta ökar behovet av att det finns tydliga avtal kring hur drift och service ska fungera. Det gäller att skapa goda förutsättningar för att hela personalen ska få möjlighet till lärande och erfarenhetsutbyte kring it, för sin egen administration, i det dagliga arbetet med eleverna och som ett stöd i planering och dokumentation. Inte minst gäller det att skapa förutsättningar i form av tid till kompetensutveckling. Ett effektivt användande kräver kunskap och träning. Med it i lärandet finns det bättre förutsättningar än någonsin att erbjuda arbetssätt och teknik som kan möta elevernas behov. Skolan bör därför i planering, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram formulera vad skolan tänker göra för att anpassa undervisning, arbetssätt och teknik för att stödja eleven. Det finns många frågor att ta ställning till vid beställning av it-stöd. Det kan handla om ämnesområden, arbetssätt, prioriteringar av tillgång för olika elevgrupper, skolans profil, elevunderlag, personalens kompetens samt lokalmässiga och tekniska förutsättningar. 20 It i lärandet för att nå målen

21 Med it i lärandet finns det bättre förutsättningar än någonsin att erbjuda arbetssätt och teknik som kan möta elevernas behov. Checklista Läroplanen. Vad säger den om it i lärandet? Vad blir nästa steg? Vem genomför? Tillgång till alternativa verktyg. Hur ser vi till att alla elever, oavsett behov, kan ha tillgång till de verktyg de behöver? Finns det ett skoldatatek i kommunen? Kan vi få stöd därifrån? Teknisk utrustning inklusive alternativa verktyg. Vilken utrustning finns och vad behövs ytterligare? Vem beställer? Kompetensutveckling. Vilken kompetens har vi själva på skolan? Hur kan vi utnyttja de resurser och den kunskap vi redan har på ett mer effektivt sätt? Hur kan vi lära av varandra? Hur kan vi använda internet och sociala medier i det pedagogiska arbetet? Behövs en policy för användningen? Datorprogram. Vilka program och funktioner finns, vilka behövs och vem beställer? Support. Hur får pedagoger och elever hjälp när någonting inte fungerar? Hur sker felanmälan? Hur lång tid får det ta innan fel blir åtgärdade? Samverkan teknisk support och pedagoger. Hur är den organiserad? Förutsättningar att mötas? Ansvarsfördelning? Säkerhet. Vad är en rimlig säkerhetsnivå, vem ser till att den upprätthålls, hur hanteras brister? Samverkan mellan olika system. Hur fungerar den och hur kan informationsöverföringen underlättas? Användbarhet. Både när det gäller teknisk utrustning, program och webbsidor behöver användbarheten gås igenom. Förstår användarna vad de ska göra, hur svårt är det att använda en funktion, hur kan olika grupper få anpassade utseenden och funktioner? Individuell kompetensutveckling om it kan ingå som en del av utvecklingssamtalet. Arbetsmiljö. Stol, bord, tangentbord, mus och belysning behöver anpassas till it-arbete. Vilket stöd får jag som skolledare av min huvudman? It i lärandet för att nå målen 21

22 Pedagogen Pedagogens roll i arbetet med it är mångsidig, samtidigt som kraven inte är så tydligt formulerade. Många pedagoger uppger i undersökningar att de tror att it kan vara till stor hjälp och kan utveckla skolarbetet, men att de själva känner sig osäkra och saknar kompetens. Att eleverna de möter har ett naturligt förhållningssätt och kunskaper om itanvändning kan upplevas som hotfullt. Varken lärarutbildning eller tidigare skolerfarenheter har gett förförståelse eller praktik inom området. Resultaten från olika studier visar att fortbildning och it-strategier inte spelar någon roll om de inte kombineras med en frekvent och aktiv it-användning. 22 It i lärandet för att nå målen

23 När it ingår som en naturlig del i skolans arbete med att nå kunskapskraven så ger det resultat. En enkel handlingsplan Jag bestämmer mig för att använda it i mitt eget arbete och planering. Jag hittar några enkla användningsområden och breddar användandet efter hand. Jag lär mig använda internet och sociala medier med mera. När jag har etablerat min egen användning, lägger jag in ett arbetspass i veckan som innehåller ett tydligt it-inslag. Mina elever har olika förutsättningar och inlärningssätt. I mitt arbete behöver jag därför andra verktyg än de traditionella. Jag lär mig använda alternativa verktyg och digitala läromedel. Mina elever använder datorer i sitt arbete, inte som en bonus. Elever som bara vill spela spel kanske behöver hjälp och stöd, de kanske inte klarar annan användning som till exempel ordbehandling. För att dra nytta av flexibiliteten som it erbjuder behöver jag organisera arbetet på ett flexibelt sätt. It passar bra till arbetsområden som inte bygger på att alla elever gör samma sak vid samma tillfälle. Som pedagog tar jag ställning till på vilket sätt jag själv ska använda it för att underlätta mitt eget arbete till exempel vid planering, föräldrakontakt, bokningar, dokumentation, bakgrundsinformation och kontakt med andra pedagoger. Jag lär mig använda e-post på ett effektivt sätt. Det är inte den enda elektroniska kommunikationskanalen, men den mest etablerade bland vuxna. Jag samlar in e-postadresser till målsmän och skickar information den vägen. De som vill kan fortfarande få det på papper. Eftersom jag har skrivit in informationen på en dator skapar detta inget merarbete utan sparar tid och resurser. Jag kommunicerar med mina elever med e-post. Jag underlättar mitt eget arbete genom att låta eleverna genomföra en del tester, diagnoser och prov på nätet. Dessa görs antingen hemifrån eller löpande under skoldagen. När it ingår som en naturlig del i skolans arbete med att nå kunskapskraven så ger det resultat. Det handlar inte i första hand om kurser utan om eget arbete och utforskande, kompletterat med handledning vid behov. Förutsättningen är att det finns datorer och annan utrustning som fungerar och att det finns någon form av handledningsresurs att tillgå. En resurs är PIM, Praktisk it- och mediekompetens, en webbplats som skapats utifrån ett regeringsuppdrag som Skolverket har för att främja utveckling och användning av informationsteknik i skolan. Det är en kombination av handledning på internet, studiecirkel och hjälp i vardagen. I många kommuner är PIM ett självklart inslag i fortbildningen. It i lärandet för att nå målen 23

24 Specialpedagogen och specialläraren Specialpedagoger och speciallärare finns båda till för elever i behov av särskilt stöd. Ibland som ett stöd för skolledning och arbetslag i specialpedagogiska frågor men även mer inriktat på det direkta arbetet med eleverna. I planeringsarbetet, utvärderingar och liknande bör frågor om tillgänglighet, likvärdighet, delaktighet och jämlikhet lyfts upp. Specialpedagogen och specialläraren är de som i vardagen kan koppla verksamheten till kunskapskraven och hjälpa annan personal att fokusera på dessa aspekter. Specialpedagogen och specialläraren kan ses som ambassadörer för elever med funktionsnedsättning, utbildare av personal och elever, kvalificerade samtalspartners för skolledning och kollegor samt nyckelpersoner i arbetet med it och specialpedagogik. Det förebyggande arbetet är prioriterat, liksom att bevaka att frågorna finns på dagordningen och att fånga upp och utbilda nyanställd personal. I uppgifterna bör ingå att se över och kvalitetssäkra skolans åtgärdsprogram även ur ett itperspektiv. Vilka mål sätts upp och hur kopplas åtgärder till dessa mål? Genom att återkoppla till lärare utifrån åtgärdsprogram och lektionsbesök, informera om alternativa metoder och verktyg, kan man successivt förbättra det målstyrda arbetet på skolan. På samma sätt som rullstolar och glasögon är självklara hjälpmedel måste också it-verktyg i lärandet vara det. Det är viktigt att se till elevens hela skoldag, att lärmiljön är utformad så att de som behöver, kan använda alternativa verktyg i det vardagliga arbetet. Att känna delaktighet och kunna arbeta utifrån sina egna förutsättningar är avgörande inslag i allt lärande. 24 It i lärandet för att nå målen

25 Teknikern Utöver tekniska kunskaper av olika slag behöver it-tekniker och andra it-ansvariga (chefer, strateger, samordnare med flera) som arbetar med skolans datorer, känna till hur skolan fungerar men framför allt kunna samverka med skolans personal på ett jämställt sätt. Vår erfarenhet från samtal, möten, besök och konferenser visar entydigt att det nästan aldrig är tekniken i sig som är problemet. Bristande samarbete och dialog mellan människor är den absolut vanligaste orsaken till att varken tekniken eller verksamheten fungerar. It i lärandet för att nå målen 25

26 Samverkan och kommunikation För att utveckla it-användningen i skolan är det absolut nödvändigt med en bra dialog mellan olika aktörer. I de kommuner där man lyckats bra med att införa it i skolan finns det personer och grupper som utgör en brygga och länk mellan teknik och skolverksamhet, en form av it-tolk. För att kunna vara denna länk krävs såväl pedagogiska insikter, verksamhetskännedom som tekniska kunskaper. Dessa personer och grupper är betydelsefulla att behålla och utveckla vilket medför att skolan på sikt får ett effektivare och mer kostnadseffektivt it-stöd. It-tolken ska också vara medveten om de behov elever med funktionsnedsättning och elever i behov av särskilt stöd kan ha och bör därför knyta till sig en specialpedagog eller speciallärare som kan fungera som elevernas talesperson. 26 It i lärandet för att nå målen

27 Skoldatatek Skoldatatek eller annan övergripande verksamhet finns i allt fler kommuner i landet för att ge skolornas personal stöd i val av alternativa verktyg i lärandet och digitala läromedel. Vid skoldatateken kan pedagoger se och prova digitala läromedel och alternativa verktyg. Skoldatatek kan låna ut utrustning och programvara, de kan utbilda pedagoger i tankarna kring alternativa verktyg, det vill säga, kopplingen till styrdokument om lika värde, tillgänglighet med mera liksom i själva hanterandet av verktygen. Pedagoger kan också få teknisk support på den det som lånas. Det är naturligt att det kan uppstå oenigheter mellan olika grupper med olika önskemål och arbetsuppgifter. Dessa kan kanaliseras i någon form av samarbetsorgan, till exempel ett it-råd. Om det finns en naturlig länk mellan verksamhet och teknik, kanske i form av en it-pedagog, finns förutsättningar för ömsesidig förståelse. Helhetssyn För att skolan ska lyckas med it-utvecklingen är det nödvändigt med en helhetssyn på den samlade it-verksamheten. Helhetssyn och verksamhetsnytta bygger på samverkan, samarbete och ömsesidig förståelse. Helhetssynen måste omfatta den pedagogiska verksamheten, det administrativa arbetet för skolans personal och den tekniska driften och strukturen. Fokus måste ligga på hur den nya tekniken kan skapa nytta för alla användare till en rimlig kostnad. Utbildning, samverkan, öppenhet för nya tankar och arbetssätt och en kontinuerlig dialog är några förutsättningar för framgång. Om man tvingas avstå från vissa av de möjligheter som tekniken erbjuder måste man känna till och ta ansvar för de konsekvenser det får för användarna. I helhetssynen ingår också att tydliggöra vad som är kommunens ansvar centralt och vad som är skolans ansvar lokalt. It i lärandet för att nå målen 27

28 Förhållningssätt, samverkan och kompetensutveckling Tillgång till goda it-lösningar och tillgänglighet i den vanliga it-miljön på skolan är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att elever skall kunna utvecklas med it i lärandet. Lika viktigt är vad elevens omgivning har för kompetens, attityd, förhållningssätt och andra förutsättningar i arbetet med it i lärandet. Tekniken och dess möjligheter påverkar skolan och skolarbetet och färdigheten att använda it blir allt mer avgörande. It kan vara det mest mångfacetterade och flexibla verktyg vi har att tillgå för att nå kunskapskraven i skolan. Inom samhällets övriga sektorer är it en självklar del i allt utvecklingsarbete, vid varje förändring och problem-lösning försöker man ta tillvara möjligheterna it erbjuder. På motsvarande sätt gäller det för skolan att hantera it som en naturlig del i all verksamhet och all skolutveckling. Alla, alltifrån politiker, förvaltningschefer och skolledning till it-chefer, it-pedagoger, it-tekniker, specialpedagoger, pedagoger och assistenter behöver ha god kompetens om it i lärandet. Det är framförallt tre sorters kompetens på lite olika nivåer som behövs: kompetens om vad, hur, när och varför it i lärandet skall användas kompetens att omsätta kunskapen i praktisk handling, i olika pedagogiska situationer och i val av teknik kompetens hos ledningsfunktioner att organisera den kompetens som finns både personellt, i arbetssätt och i tid. Mycket av den kompetens som behövs finns redan i många kommuner, men är utspridd på många olika funktioner. Genom samverkan, samarbete och ömsesidig förståelse finns goda möjligheter att lyckas med it-användningen i skolan. En helhetssyn på den samlade it-verksamheten som omfattar den pedagogiska verksamheten, det administrativa arbetet och den tekniska driften är nödvändig. Målet är ju att den nya tekniken ska skapa nytta för alla användare. För att it ska kunna bidra till måluppfyllelse i skolan är det absolut nödvändigt att de som använder tekniken kan lita på den. Förutom att program och utrustning ska fungera i det pedagogiska arbetet måste datorer, surfplattor och annan hårdvara också fungera rent tekniskt. Avgörande för det är driften och skötseln av de olika it-systemen. Några patentlösningar eller enkla vägval finns inte. Här krävs lyhördhet och ibland nytänkande hos alla berörda med verksamhetens behov i fokus. Med samarbete, fantasi och med de resurser som finns i form av engagerade och kunniga människor så går det att komma framåt. Det kostar en del med utbildning, investering och driftinsatser, men med ett långsiktigt och uthålligt arbete är vinsterna betydande. 28 It i lärandet för att nå målen

29 It i lärandet för att nå målen 29

30 Genom samverkan, samarbete och ömsesidig förståelse finns goda möjligheter att lyckas med it-användningen i skolan.

31

32 Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Den kompetens vi erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser. ISBN: (tryckt) (pdf) Best.nr:

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Det var en gång en villrådig student

Det var en gång en villrådig student Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor IT-strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att......barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till modern, pålitlig och säker IT varje dag....alla barn

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Från Inte aktiv till INTERAKTIV! En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Det här är handledningen till Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Tips och idéer för Windows 8

Tips och idéer för Windows 8 Tips och idéer för Windows 8 Läs mer om it i lärandet på webben: www.spsm.se/itochlarande Tips och idéer för Windows 8 Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Skriften kan hämtas

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom.

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom. Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010 Välkomna! Skoldatatek: En resurs i kommunens skolutveckling En naturlig del i kommunens elevstöd: - Verkar för inkluderande lösningar. I samverkan med

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Appar. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Johnny Andersson

Appar. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten Appar SPSM ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgångtill en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen. IKT-plan 2015. Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30

Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen. IKT-plan 2015. Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30 Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen 2015 IKT-plan 2015 Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30 Innehåll IKT-plan Abrahamsbergsskolan 2015... 2 Vad är IKT och digital kompetens?...

Läs mer

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner. DIN IT VISION MED ELEVPC OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.se/elevpc Varför ElevPC? En omfattande undersökning av europeiska studier kring

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter

IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter Innehåll IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter 1. Om IT-planen... 2 Inledning... 2 Syfte... 2 Vision... 2 2. Verksamhet och arbetsformer... 2 Pedagogik... 2... 2 Elevernas IT-kompetens

Läs mer

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Läs- och skrivutvecklarnas uppdrag syftar till att främja tidig läs- och skrivutveckling inom Kunskapsstaden Helsingborg. Margaret Berglund Lågstadielärare, Specialpedagog/Talpedagog

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

Bosgårdens pedagogiska enhet. Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2012

Bosgårdens pedagogiska enhet. Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2012 Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2012 Bakgrund Det digitala informationssamhället gör avtryck i allas liv. Internet är något som berör och påverkar hela samhället. Detta gäller i

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 )

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 ) Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 ) Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet,

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

IT-STRATEGIPLAN. för förskola och skola. Fastställd av bildningsnämnden 2011-08-30 74

IT-STRATEGIPLAN. för förskola och skola. Fastställd av bildningsnämnden 2011-08-30 74 IT-STRATEGIPLAN för förskola och skola Fastställd av bildningsnämnden 2011-08-30 74 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Nuläge... 2 Mål och riktlinjer... 3 Rekommendationer... 8 1 Inledning

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Tips och idéer för Ipad

Tips och idéer för Ipad Tips och idéer för Ipad Läs mer om it i lärandet på webben: www.spsm.se/itilarandet Tips och idéer för Ipad Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Skriften kan hämtas som pdf-dokument

Läs mer

april 2012 Kompetenscentrum för digitalt lärande Verksamhetsplan för 2012

april 2012 Kompetenscentrum för digitalt lärande Verksamhetsplan för 2012 Kompetenscentrum för digitalt lärande Verksamhetsplan för 2012 Bakgrund I dagens samhälle krävs det att alla har en hög kompetens när det gäller kommunikation och informationshantering. Enligt IT-strategin

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

IT-handlingsplan för Årsunda Skola

IT-handlingsplan för Årsunda Skola IT-handlingsplan för Årsunda Skola November 2013 IT-handlingsplan för Årsunda Skola Innehållsförteckning: s.3 Ur LGR 11 Övergripande information Prioriterade arbetsområden läsåret 13-14 s.4 Frågeställning

Läs mer

Göteborgsskolor ITiden

Göteborgsskolor ITiden Göteborgsskolor ITiden IKT-strategi Göteborgs Stad En skola som ger alla barn möjlighet att forma och verka i morgondagens samhälle Målbild för skola och förskola Göteborg, Sektorscheferna februari 2012

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

IKT-plan för Bildningsnämndens verksamhetsområde

IKT-plan för Bildningsnämndens verksamhetsområde IKT-plan för Bildningsnämndens verksamhetsområde 1 1. Bakgrund 3 2. Vision och mål 4 Vision 4 Övergripande mål 4 Delmål 2012-2015 4 Hela förvaltningen 4 Bibliotek 5 Kulturverksamhet, museer och kulturskola

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning?

Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning? Uppsala 2011-01-18 Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning? Greger Bååth Gd Specialpedagogiska skolmyndigheten. Vårt uppdrag: (från vår instruktion ) Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT-Handlingsplan för grundskolan Jag använder internet till att chatta med vänner kolla instagram, youtube och ibland kanske jag gör läxor på datorn, ipad,mobil

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet

Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet Regeringsbeslut I:2 2015-09-24 U2015/04666/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet Regeringens beslut Statens skolverk

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

GR Utbildning Mötesplats för specialpedagogik & IKT

GR Utbildning Mötesplats för specialpedagogik & IKT GR Utbildning Mötesplats för specialpedagogik & IKT Nätverk Gymnasieantagning Pedagogiskt Centrum Skola Arbetsliv Läromedel & AV Media Utställning med inspirationsmöten Gunilla Almgren Bäck Specialpedagog

Läs mer

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 - 1 - Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 Inledning Skolan skall möta de förändringar som sker i samhället när det gäller nya strukturer för information och kommunikation. En viktig uppgift

Läs mer

Att utveckla läromedel i digital form

Att utveckla läromedel i digital form Att utveckla läromedel i digital form för elever med funktionsnedsättning Att utveckla läromedel i digital form för elever med funktionsnedsättning Det digitala läromedlet Ett digitalt läromedel kan finnas

Läs mer

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs har bedrivits i sex år, varav fem (2008-2012) med statliga bidrag för Basfärdigheter Läsa Skriva Räkna. Arbetet har

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL

Barn- och utbildningsförvaltningen. Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL Barn- och utbildningsförvaltningen Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL DATORNI SKOLAN "EN-TILL-EN" OCHGAFE Simrishamns kommun erbjuder alla elever från årskurs

Läs mer