Kvalitetsredovisning Norrbacka rektorsområde 1 läsåret 2005/2006

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Norrbacka rektorsområde 1 läsåret 2005/2006 Beskrivning av verksamheten Allmänt Rektorsområdet omfattar Förskoleklass År 6 samt Skolbarnsomsorg. Klasserna i år F-1 är åldersintegrerade. Upptagningsområde är norra Visby och ett antal elever har så långa avstånd till skolan att de åker skolskjuts. Till rektorsområdet hör också en språkskola med tre klasser för elever med grav språkstörning. Upptagningsområdet är hela Gotland. Verksamheten bedrivs vid Norrbackaskolan. Språkskolan har en del, F-3, lokalintegrerad vid Förskolan Storken och en del, 6-9, lokalintegrerad på Solbergaskolan. Personal och elever Inom rektorsområdet arbetar ca 40 personer. All personal är behörig till den tjänst man innehar. De flesta medarbetare har heltidstjänster, i något fall finns deltidstjänst inom Skolbarnsomsorgen/Fritids. Medelåldern är ca 45 år. Rörligheten är relativt låg och könsfördelningen är 32 kvinnor och 8 män. Rektorsområdet omfattar 162 elever exklusive Språkskolan. 125 elever är inskrivna i skolbarnsomsorg, därav 42 på fritidshem för år 4-6. Språkskolan har under läsåret haft 21 elever. Nyckeltal Antal elever per heltidstjänst lärare är 162/11 = 14,7 Antal barn/personal i skolbarnsomsorg 125/9 = 13.9 Händelser under året Skolans rektor, Laila Modin, gick i pension efter 16 år på Norrbackaskolan. Byggnationen på Norrbackaplan/Brömsebrolunden startade under våren vilket påverkat trafiksituationen runt skolan och begränsat möjligheterna och variationen i ämnet idrott. En föräldracirkel, Cope, har genomförts med flera Norrbackaföräldrar som deltagare. Eftersom 2005 var vikingaår så var Norrbackaskolans tema detta år Vikingar. Vårterminen 2006 var det OS-tema på hela Norrbacka. Vår verksamhetsidé Norrbackaskolan vill ge alla elever en ryggsäck med sig där innehållet består av uppnådda mål enligt läroplanen och ett gott självförtroende. Att skapa förutsättningar för det livslånga lärandet är vårt mål. Våra prioriterade områden är rörelse, etik- och moral samt språklig utveckling. Vi samlar detta under vårt paraply Hälsa må bra VISBY Besöksadress: Söderväg 2A, Visby Telefon: Telefax:

2 Mål uppföljning och resultat. 1. Normer och värden 1.1. Mål i skolplanen Trygghet och hälsa det innebär att: - Det råder trivsel, trygghet och goda relationer mellan barn, elever och vuxna. - Barn och elever utvecklar sin sociala förmåga och lär sig möta andra med respekt och empati. - Förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen och skolan stimulerar barn och unga till rörelse och utevistelse. - Det bedrivs fortlöpande verksamhets- och ämnesövergripande arbete med kunskap om hälsa, existentiella frågor, ANT(alkohol-narkotika-tobak), sexualitet och samlevnad, fysisk aktivitet och mat Mål i arbetsplan Vi vuxna tar barnen på allvar Stå för sin åsikt! Våga säga nej Våga vara sig själv Självkänsla Jag duger som jag är Trygghet Jag klarar ett misslyckande Vi försöker förstå varandra Vi talar till Värderingsfrågor ett trevligt varandra på Respekt sätt Etik och Hur skall man moral uppföra sig? Förståelse och kunskap om andra kulturer Vara en god förebild Vi visar respekt och medkänsla Ta ansvar för sina handlingar Vi talar om hur vi känner oss Ordningsregler Alla är olika men lika viktiga Det är skönt att ha en fadder Empati Det är roligt att gå till skolan 1.3. Uppföljning, resultat och bedömning av måluppfyllelse Skolan. A.Elevernas omdöme om verksamheten skolår 3 och 5. Andelen elever i skolår 5 som ger verksamheten ett sammanfattande omdöme som uppgår till minst 3 på en 4-gradig skala skall uppgå till minst föregående års nivå. Ingen skall avge omdömet 1. Område År 3 År 5 Medel GK år 5 Trygghet/hälsa 99 % 98 % 96 % Resultaten från enkäterna ligger på ungefär samma nivå som tidigare år och att frågor kopplade till trygghet och hälsa ligger så här högt är naturligtvis mycket glädjande.

3 Egna uppföljningar i form av s.k. munnar (glad, neutrala eller ledsna) till de yngsta eleverna ger samma bild. Detta stärker oss i att vårt arbete med värdegrundsfrågor i vardagen ger effekt. B. Beskrivning av arbetet med att stimulera barn och unga till rörelse och utevistelse. Vi har utökad timplan i idrott. Vi har minst fyra friluftsdagar/år. Sportboden på skolgården är ett sätt att stimulera till lek och rörelse på raster. I boden finns utemtrl. och det är de äldre eleverna på skolan som ansvarar för utlämning och ordning. Vi har köpt in nya cyklar, mycket uppskattat och bra för träning av motoriken. Skolan har en egen Skolskog. Här finns vindskydd och grillplats och i vårt uteförråd på skolan finns mtrl. färdigt att ta med ut. Vi har tillgång till gymnastiksalen på fritids vilket ger möjligheter. Vi har organiserad rörelselek på fritids en gång/vecka. Under året har vi haft flera samarbetsprojekt med idrottsföreningar, s.k. Handslag. Tjejhandboll, varpa, orientering och hopprep på rasten har verkligen stimulerat till rörelse och utevistelse. Barnen i år två och fem besöker badhuset några gånger/termin. Aktiviteter i ishallen sker 1-2 ggr/läsår. Barnen promenerar på utflykt en gång per vecka. När vädret ger möjlighet åker vi ofta pulka. Alla på lågstadiet har Röris varje vecka Åtgärder för ökad måluppfyllelse. Norrbackaskolan har som mål att utveckla arbetet med SET, socio- emotionell träning, ytterligare genom att utveckla samarbetsformerna mellan personalen. Det finns ett fungerande system idag där all personal är delaktiga och tar ansvar för mindre grupper, men det kan utvecklas. Under arbetet med IUP, individuella utvecklingsplaner, har Norrbackaskolan utarbetat s.k. sociala mål. Tillsammans har vi försökt bena ut vad vi menar med att ta ansvar, vara en god kamrat o.s.v. Arbetet är förankrat hos elever och föräldrar och under hösten 2006 provar vi för första gången att ta med sociala mål på ett strukturerat vis vid utvecklingssamtalen. Diskussion kring och beslut om ordningsregler och utarbetande av en Likabehandlingsplan är också arbeten som genomförts men som är ständigt pågående. 2. Kunskaper och färdigheter 2.1 Mål i skolplanen Lust att lära det innebär att Barn, elever och vuxenstuderande får goda kunskaper och färdigheter utifrån sina egna förutsättningar. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma och bistå barn och elever i behov av särskilt stöd. Språket, den språkliga medvetenheten och god läsförmåga utgör prioriterade utvecklingsområden Barn, elever och vuxenstuderande utvecklar sin fantasi, nyfikenhet och lust att skapa och engagemang i kulturella aktiviteter. Barn, elever och vuxenstuderande engagerar sig i närsamhället och internationellt i omvärlden. Förskolans pedagogik, med leken som grund för barnens lärande, ska påverka skolans arbete med eleverna i de lägre åldrarna.

4 Entreprenörskap och företagsamhet stimuleras för samverkan mellan skola och arbetsliv och samhälle 2.2 Mål i arbetsplan Elever som har behov av särskilt stöd är hela skolans ansvar. Våra resurser skall riktas mot de tidigaste åldrarna. Vi arbetar aktivt med den språkliga utvecklingen genom t.ex. Kiwi-modellen. Utgå från varje individ Barn vill röra på sig Kunskaper Utveckling och välbefinnande Det skall vara roligt att lära 2.3 Uppföljning, resultat och bedömning av måluppfyllelse A. Kartläggning av barnets utveckling i förskoleklass. Alla barn i förskoleklass har genomfört screening. B. LUS Förskoleklass, skolår 3, skolår 6. Förskoleklass: (Nivå 3) Alla elever når önskvärd nivå och många når längre. År 3: (Nivå 15) Fem elever av 25 når inte riktigt önskvärd nivå. År 6: (Nivå 18) Sju elever av 22 når inte önskvärd nivå. LUS är bra som mätinstrument men risken är stor att man endast mäter den tekniska läsningen och tappar läsförståelsen. Vi använder flera andra instrument för att ringa in elevernas läsförmåga. C.. Elevenkäten i år 3 och 5 Område År 3 År 5 GK Lärande 93 % 87 % 92 % Resultatet är något sämre i år fem än föregående år. Bristande arbetsro drar ned betyget. D. Skolverkets ämnesprov skolår 5 i svenska, engelska och matematik Klass/grupp: ANTAL ÅR 5-ELEVER: 25 SVENSKA Uppnår målen Inte uppnår målen Antal elever som 21 (84 %) 4 (16 %) ENGELSKA Uppnår målen Inte uppnår målen Antal elever som 23 (92 %) 2 (8 %) MATEMATIK Uppnår målen Inte uppnår målen Antal elever som 23 (92%) 2 (8 %) Totalt antal elever i klassen/gruppen som inte uppnått 4 (16 %) målen i ett, två eller alla tre ämnena

5 E.. Simkunnigheten för eleverna skolår 5. En elev av 25 når inte målen. Extra simundervisning har genomförts. F. Alla elever som behöver särskilda stödåtgärder i sin utveckling skall ha ett individuellt utformat åtgärdsprogram inom två månader efter att behovet konstaterats. Rapport om verksamheten kring barn och elever i behov av särskilt stöd lämnas direkt till resursavdelningen. De elever där behov av särskilt stöd föreligger har identifierats och åtgärdsprogram är upprättade. 2.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse. En siffra vi diskuterat extra är att endast 60 % av flickorna i år 3 anser sig ha tid att arbeta färdigt. Motsvarande siffra för pojkarna är 92 %. I år 5 tycker bara 64 % av eleverna att de får arbetsro. Det här är inte bra och vi har lagt mycket energi på detta under läsåret. De flesta åtgärderna finns beskrivna i delen om normer och värderingar. Ordet arbetsmiljö är närmast ett mantra i just den här gruppen elever och under år 6 kommer eleverna utbildas av vår nye närpolis och vår kurator till rastvärdar, kompisstödjare som på Norrbacka kommer att heta Aimare. Vi är övertygade om att det är en grundtrygghet i gruppen som behövs för att resultaten skall förbättras framöver. Alla medarbetare har under läsåret fortbildats kring IUP, individuella utvecklingsplaner. Vad innebär IUP? Vad måste föregå IUP? Vilka verktyg använder vi för att bedöma elever? Hur ser det goda samtalet ut där alla parter, lärare förälder elev, kommer till tals och tar gemensamt ansvar för utveckling? Det här är ett ämne som växt under året och det rör själva kärnan i vår verksamhet. Vilka är målen, hur tolkar vi dem och hur konkretiserar vi så att alla är med? När det gäller läsning och resultatet på LUS så har Norrbackaskolan som mål att bryta ner stegen i LUS-trappan ytterligare och tydliggöra dem för elever och föräldrar. Nästa läsår inför vi intensivläsningsperioder för elever som är i farozonen för att hamna i ickeläsarnas förening. 3. Elevernas ansvar och inflytande 3.1 Mål i skolplanen Inflytande och ansvar det innebär att barn, elever, vuxenstuderande och föräldrar skall ha god kännedom om förskolans och skolans uppdrag och värdegrund samt läroplanens mål. barn, elever och vuxenstuderande skall successivt utöva ett allt större inflytande och ansvar för sin utbildning och sin dagliga miljö det finns elevråd, skolråd och andra formella samverkansformer aktivt arbeta för jämställdhet. 3.2 Mål i arbetsplan Vi vill att eleverna med stigande ålder skall ta alltmer aktivt ansvar för sitt lärande. 3.3 Uppföljning, resultat och bedömning av måluppfyllelse Elevenkäten i år 3 och 5 Område År 3 År 5 GK Inflytande/ansvar 95 % 89 % 89 %

6 Resultatet är marginellt sämre än fjolårets i år 5, men något bättre i år 3. Vi arbetar traditionellt med klassråd och elevråd vilket fungerar väl. Vi har infört IUP och arbetat med former för hur elevers och föräldrars ansvar och inflytande över utvecklingssamtalet skall utvecklas. Skolråd genomförs två gånger per termin. Två elevrepresentanter, en från år fem och en från år sex deltar. Fritidspersonalen termins- och veckoplanerar tillsammans med barnen. Vi har arbetat medvetet med att barnen tar ett större ansvar för mtrl, Sport- och spelhålan är ett exempel. 3.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse. - Vi vill aktivt arbeta vidare med IUP som förhoppningsvis leder till ett ännu större elevinflytande. - Vi kommer att starta ett matråd till hösten. - Vi har konkretiserat målen i Lpo 94 i vår egen arbetsplan. Först när målet är klart så vet man hur man kan påverka arbetssättet för att nå dit. - Vi vill fortsätta med att hitta nya aktiviteter på fritids där framför allt de äldre barnen får möjlighet att själva påverka omfattning och innehåll. 4. Skola och hem 4.1 Mål i skolplanen Se pkt Mål i arbetsplanen Vi vill bli bättre på att nå ut med vår verksamhetsidé och våra mål. Vi vill prova nya former för kontakt skola-hem, t.ex öppna skolråd, Norrbackadagen skola på en lördag, besök på föräldrars arbetsplats m.m. Öppen och ärlig kommunikation Föräldrarna är viktigast för barnen Välkomna till Norrbacka Föräldrar är en resurs Aktiv föräldramedverkan Vi vill stödja och stimulera barns utveckling Gemensamt ansvar för barnen 4.3 Uppföljning, resultat och bedömning av måluppfyllelse Rutiner för inskolning och överflyttning av elever till och från skolan är noga strukturerade och utvärderas varje år. Ett föräldrasamtal äger rum i början av terminen. Här lägger vi grunden för en positiv bild av skolan och förmedlar hur viktig kommunikationen mellan hem och skola är.

7 Veckobrev (Storbarnsfritids skriver månadsbrev) sänds hem till föräldrarna där man summerar arbetet i gruppen under veckan. Det ges också möjlighet för hemmet att kommentera och föra fram information genom s.k. kontaktbok, framförallt används denna av elever med behov av särskilt stöd. Föräldramöten anordnas av skolan en gång per termin men det händer att föräldrarna själva anordnar möten på skolan däremellan. Fritidshemmen. A. Vårdnadshavarnas omdöme om verksamheten. Andelen vårdnadshavare som ger verksamheten ett sammanfattande omdöme som uppgår till minst 3 på en 4-gradig skala skall överstiga föregående års nivå. Ingen skall avge omdömet 1. Instämme r helt Instämme r inte alls Norrbackas Skolbarnsomsorg VERKSAMHETEN Antal %3,4 1 mitt barn trivs % 2 känner mig trygg % 3 fritids mål och arbetssätt % 4 aktiviteter som ordnas % 5 möjlighet att påverka % 6 prata i förtroende % 7 personalens bemötande % 8 vad som planeras/hänt % Summa % LOKALER, ÖPPETTIDER 1 öppettiderna % 2 utemiljö % 3 fritids lokaler % Summa % Resultatet från enkäten ligger i nivå med föregående år. Ett område som får relativt lågt resultat är möjligheten att påverka. Vi har under året fört en diskussion i skolråd och på föräldramöten kring Vad är det du skulle vilja påverka som du saknar möjlighet till idag? Vi har inget entydigt svar på konkreta åtgärder utifrån den diskussionen men kan konstatera att demokrati och inflytande är frågor att ständigt bevaka och hitta nya former för. Vi har dropp in fika där föräldrarna får en möjlighet att ställa frågor och komma med idéer samtidigt som vi kan informera om vår verksamhet. Barn och föräldrar har möjlighet att nå varandra under dagen. Alla fyra fritidshem har mobiltelefoner för att underlätta kontakten barn och föräldrar. Vi har informationsmöte i början på terminen. De yngre barnens föräldrar har daglig kontakt med fritidspersonalen när dom hämtar och lämnar barnen. När det gäller dom äldre barnen så sker kontakten med föräldrarna oftast via telefon.

8 4.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse - Vi tror att IUP kommer att på ett naturligt sätt öka föräldrarnas engagemang i sina barns utveckling, såväl socialt som kunskapsmässigt. - Vi har diskuterat vikten av att synas och profilera oss. En idé är att utveckla hemsidan. 5. Övrigt Enkäten i år 3 och 5 Område År 3 År 5 GK Skolmat/miljö 76 % 79 % 81 % Det som ger lägst betyg på Norrbacka är miljön i matsalen. Det är ett stort tryck på matsalen som innebär stress för både elever och personal. Trycket har inte minskat i och med att Christoffer Polhem Gymnasiet numer äter lunch på Norrbacka. Underhållet är också eftersatt i matsalsbyggnaden. Detsamma gäller idrottssalen där vår 50-talstoalett, som eleverna är tvungna att backa in i, ger ett betyg på 15 %. Såna siffror drar onekligen ner snittet Kvalitetsredovisningen har varit ett bra verktyg för att tänka tillbaka på året som gått och ett hjälpmedel för alla medarbetare att reflektera över om vi gjort det vi hade tänkt oss. Förhoppningsvis ger det en tydlig bild för alla våra brukare var Norrbackaskolan står idag. Torsten Flemming, rektor