miljöcertifierad akademi för teknik och miljö studentinflytande op samverkan examina hälsofrämjande arbetsliv byggd miljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "miljöcertifierad akademi för teknik och miljö studentinflytande op 2016 2018 samverkan examina hälsofrämjande arbetsliv byggd miljö"

Transkript

1 jämställdhet studenter samverkan examina hälsofrämjande arbetsliv byggd miljö forskning uppdragsutbildning distansutbildning program Budgetunderlag kurser studiemiljö co- op stipendier kvalitet Högskolan i Gävle internationalisering högskolebiblioteket vfu akademin för utbildning akademi för teknik och miljö och ekonomi akademin för hälsa och arbetsliv hållbar utveckling studentinflytande högskolestyrelse lektorer adjunkter professorer ekonomer doktorander tekniker administratörer miljöcertifierad Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. ingenjörer hälsopedagoger lärare sjuksköterskor ekonomer fastighetsmäklare idrottsvetare kriminologer industri- Vad framtiden behöver

2 Dnr: HIG/STYR 2015/22

3 Innehåll Budgetunderlag Sammanfattning 5 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 5 Förutsättningar för verksamheten 5 Strategiska prioriteringar 7 Styrfaktorer 7 Forskning och forskarutbildning 8 Förutsättningar för verksamheten 9 Strategiska prioriteringar 9 Ekonomisk bedömning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 11 Forskning och forskarutbildning 11 Investeringar i anläggningstillgångar 11 Lokaler 11 Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret 11 Avgiftsbelagd verksamhet 11 Tabeller 12

4 4 I budgetunderlag

5 Budgetunderlag Sammanfattning År Tabell 1 Antal helårsstudenter, Antal helårsstudenter Högskolan i Gävle har under det senaste decenniet utvecklats till en av landets mest attraktiva högskolor och varje år ökar söktrycket till utbildningarna. Höstterminen 2014 hade flera av Högskolans utbildningsprogram bland det högsta söktrycket i landet och flera program återfanns på listan över de 100 mest eftersökta programmen. En viktig förklaring till det ökade regionala intresset för att studera vid Högskolan i Gävle är den strukturomvandling som pågår i Gävleborg och som resulterat i att var tredje industrianställning försvunnit sedan Tonvikten i näringslivet växlas nu över från tillverkningsindustri till ett mer kunskapsintensivt näringsliv som kräver utbildad arbetskraft. Sedan 2008 har var tredje industriutställning försvunnit från länet. Mot detta ställs att Gävleborg idag har den lägsta utbildningsnivån i landet. Regionen befinner sig därmed i en övergångsperiod som kännetecknas av hög arbetslöshet och att befolkningens utbildningsnivå inte matchar arbetsmarknadens behov. Speciellt problematisk är den höga ungdomsarbetslösheten. Högskolan spelar en viktig roll för kompetensförsörjningen i länet. Av Högskolans samtliga programnybörjare kommer cirka hälften från Gävleborgs län. Huvuddelen av dessa (cirka 85 procent)* bor kvar i länet tre år efter examen och bidrar till att tillgodose delar av regionens kompetensbehov av yrkesutbildad personal. En ännu större andel av utbildade lärare och ingenjörer stannar kvar (tabell 2). Utöver detta kan tilläggas att en icke försumbar andel studenter som rekryteras utanför Gävleborg och som avlägger examen vid Högskolan i Gävle bosätter sig i länet och därmed bidrar till regionens kompetensförsörjning (tabell 3). Det budgetunderlag som Högskolan nu lämnar följer de prognoser som givits från regeringen, vilket innebär en kraftigt minskad anslagstilldelning. Den regionala och nationella efter frågan på utbildningsplatser vid Högskolan i Gävle är dock avsevärt större än vad som är möjligt att möta inom ramen för ett redan otillräckligt och dessutom minskande utbildningsuppdrag. Den minskning av utbildningsanslaget som skett under senare år har resulterat i att Högskolan idag har cirka 1000 färre helårsstudenter jämfört med 2011 (tabell 1). Anslagsutvecklingen har också i sin tur resulterat i betydande förluster av kompetens genom avveckling av personal på lärarsidan. Vi bedömer att en ytterligare minskning av bredden i utbildnings utbudet kan få allvarliga konsekvenser för kompetensutvecklingen och kompetensförsörjningen i Gävleborgs län. Högskolan förväntar sig med anledning av detta en diskussion kring uppdragets långsiktiga utveckling inte minst mot bakgrund av den viktiga roll lärosätet har i arbetet med breddad rekrytering. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Den största delen av Högskolan i Gävles verksamhet bedrivs inom grundutbildningsområdet, omkring 80 procent av den totala omsättningen finns inom denna verksamhetsgren. Utbildningen ges i form av utbildningsprogram och fristående kurser som bedrivs i campus- och distansform. Nedan redovisas de förutsättningar och strategiska utmaningar som Högskolan ser under de kommande tre åren. Därefter redovisas de prioriteringar som Högskolan avser arbeta utifrån Förutsättningar för verksamheten Högskolan uppnådde under 2014 en total utbildningsvolym på helårsstudenter, varav inom anslagsfinansierad utbildning, 81 inom uppdragsutbildning, 52 avgiftskyldiga och resterande inom beställd utbildning. I jämförelse med 2013 har den totala utbildningsvolymen minskat med 399 helårsstudenter. Det samlade anslaget för reguljär grundutbildning 2014 uppgick till närmare 418 mnkr, vilket innebar en höjning med strax över sju mnkr i förhållande till föregående budgetår. Högskolan avräknade dock inte hela beloppet utan 407 mnkr. Det hänger samman med den sänkning av anslaget som prognosticerats till 2018 och som lett till att Högskolan tvingats vidta omedelbara och kraftfulla åtgärder för att anpassa utbildningsvolymen till ett minskande utbildningsanslag. Dessa åtgärder resulterade i en alltför kraftig inbromsning av utbildningsvolymen sett till anslaget under 2014 men ses som ett nödvändigt steg för att möta den prognosticerade sänkningen av anslaget under kommande år. Under 2014 har fristående kurser reducerats kraftigt och från och med 2015 får fattade beslut i fråga om reducering av programutbudet genomslag, vilket leder till en reducering även inom programutbildningen. Det samlade anslaget för reguljär grundutbildning 2015 uppgår enligt regleringsbrevet till 420 mnkr. Regeringen har i budgetpropositionen därefter aviserat sänkningar av anslaget till en nivå av 400 mnkr år Samtidigt som utbildningsuppdraget aviseras minska, ökar antalet studenter som söker till Högskolan i Gävle varje år. En viktig förklaring till det ökade intresset för att studera vid Högskolan är den strukturomvandling som pågår i Gävleborg där tonvikten i näringslivet växlas över från tillverkningsindustri till ett mer kunskapsintensivt näringsliv. Sedan 2008 har var tredje industrianställning försvunnit från länet. Förändringen innebär att de arbetstillfällen som inte kräver högre utbildning minskar kraftigt. Mot detta ställs att Gävleborg idag har den lägsta utbildningsnivån i landet. Endast 25,74 procent av länets befolkning mellan 16 och 74 år hade 2013 en efter gymnasial utbildning, samtidigt som antalet förstahandssökande till program vid Högskolan i Gävle fördubblats bara under de senaste fem åren. * Rapport, Studenter vid Högskolan i Gävle, Rekrytering framtid och yrkesval, Dnr HIG-STYR 2014/138. budgetunderlag I 5

6 figur 1* Rekryteringslän programnybörjare Genomsnitt för åren Andelar i procent. 2 % 3 % 2 % 12 % 15 % 15 % 7 % 45 % Gävleborgs län Dalarnas län Stockholms län Uppsala län Skåne län Västra Götalands län Östergötlands län Övriga Tabell 2 Boende tre år efter examen. Rekryterade från Gävleborgs län (examensår 2008) Examen gävleborgs län Övriga Sverige Sjuksköterska Lärare 92 8 Högskoleingenjör 91 9 Tabell 3 Boende tre år efter examen. Rekryterade utanför Gävleborgs län (examensår 2008) Examen gävleborgs län Övriga Sverige Sjuksköterska Lärare Högskoleingenjör Figur 2* Examinerade med kvalificerat jobb ett år efter examen Avser de individer där uppgift om yrke finns, % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 84% 85% 88% 89% Av universitetskanslersämbetets statistik framgår att Högskolan i Gävle fyller en viktig funktion för lika tillgång till högre utbildning: Minst andel med högutbildade föräldrar, runt 30 procent hade nybörjarna vid högskolan Väst, Mälardalens högskola samt högskolorna i Borås, Gävle och Halmstad (Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå, UF 20 SM 1403, s. 15). Regionen befinner sig i en övergångsperiod som kännetecknas av en hög arbetslöshet och att befolkningens utbildningsnivå inte matchar arbetsmarknadens behov. Sammantaget leder detta till att det både finns ett stort behov av och en stor efterfrågan på högre utbildning i Gävleborg. Ungefär hälften av alla programnybörjare vid Högskolan i Gävle kommer från länet (figur 1). Huvuddelen av dessa (cirka 85 procent)* bor kvar i länet tre år efter examen och bidrar till att tillgodose det regionala kompetensbehovet av yrkesutbildad personal. En ännu större andel av utbildade lärare och ingenjörer stannar kvar (tabell 2). Utöver detta kan tilläggas att en icke försumbar andel studenter som rekryteras utanför Gävleborg och som avlägger examen vid Högskolan i Gävle bosätter sig i länet och därmed bidrar till regionens kompetensförsörjning (tabell 3). Enligt Universitets- och högskolerådets databas hade Högskolan i Gävle vårterminen förstahandssökande till 443 programutbildningsplatser och inför höstterminen var motsvarande siffra förstahandsökande till programutbildningsplatser. Det innebär att presumtiva studenter som under 2014 sökte ett utbildningsprogram vid Högskolan i Gävle som sitt förstahandsval, inte kunde beredas plats. För vissa har det inneburit att det viktiga steget till högre utbildning aldrig kommer att tas. För andra har det inneburit att tillgången till högre utbildning villkorats med utflyttning från länet. Båda dessa scenarier innebär en stor förlust för kompetens utvecklingen och kompetensförsörjningen i Gävleborgs län. Att högre utbildning i hög utsträckning leder till ett kvalificerat arbete framgår av figur 2. Hela 89 procent av studenterna som examinerades vid Högskolan i Gävle 2011 hade ett år efter examen ett kvalificerat arbete. Högskolan spelar en viktig roll för det regionala utbildningsbehovet, men är samtidigt ett attraktivt lärosäte även i det nationella perspektivet. Höstterminen 2014 noterade Förskollärarprogrammet 6,26 förstahandssökande per plats, vilket med god marginal är den högsta siffran i landet, bland de 20 lärosäten som erbjuder utbildningen. Även socionomutbildningen attraherar fler än 6 förstahandssökande per plats och båda utbildningarna har i absoluta tal bland de högsta antalen förstahandsökade i landet. Ett tredje exempel är Ekonomprogrammet som bland de program som erbjöds i riket höstterminen 2014 placerade sig på plats 44, sett till antal förstahandssökande. Bland de 100 mest eftersökta programmen återfinns även Fastighetsmäklarprogrammet och det tidigare nämnda Förskollärarprogrammet. Den regionala och nationella efterfrågan på utbildningsplatser vid Högskolan i Gävle är således avsevärt större än vad som är möjligt att möta inom ramen för ett redan otillräckligt och dessutom minskande utbildningsuppdrag. 0% Kvalificerat jobb Okvalificerat * Rapport, Studenter vid Högskolan i Gävle, Rekrytering framtid och yrkesval, Dnr HIG-STYR 2014/ I budgetunderlag

7 Strategiska prioriteringar Utgångspunkter Högskolans process för utformning av och prioritering i utbildningsutbudet har under 2014 lyfts till den högskoleövergripande nivån, i syfte att möjliggöra en ökad komprimering och effektivisering av utbildningsutbudet, samt för att på ett ännu tydligare sätt än tidigare styra mot högskolans vision, verksamhetsmål och utbildningsstrategi. En viktig utgångspunkt för de prioriteringar i utbudet som Högskolan gjort är visionen om att ha en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan. Alla utbildningsprogram och flertalet fristående kurser som erbjuds är relaterade till något av de tre hållbarhetsperspektiven, samtidigt som de uppfyller högt ställda krav på forskningsanknytning och där så är relevant professionsanknytning. Samhällets behov och studenternas efterfrågan har i de flesta fall avgörande betydelse i prioriteringsarbetet. Utbildningar, för vilka kapaciteten överskrider efterfrågan, kan i undantagsfall erbjudas under förutsättning att de är tydligt kopplade till Högskolans starka forskningsprofiler och har sitt sikte på framtida samhällsbehov. De styrfaktorer som anges i utbildningsstrategin (se vidare Styrfaktorer nedan) anger i övrigt ramarna för Högskolans utbildningsutbud fram till och med Omvärldsanalys och strategiskt arbete med utbud och samverkan utgör viktiga komponenter i beredningen av de beslut som fattas avseende Högskolans utbildningsutbud. Vilket återspeglas i de organisationsförändringar och förändringar i Högskolans process för utformning av och prioritering i utbildningsutbudet som genomförts under Information om samhällets behov hämtas med avseende på avnämarperspektivet från SACO:s arbetsmarknadsprognoser, Arbetsförmedlingens Yrkeskompassen, SCB:s Trender och Prognoser samt genom direktkontakter med lokalt och regionalt näringsliv och offentlig sektor (se vidare Samverkan och samhällets behov nedan). Därutöver får historiska och nationella uppgifter från UHR, avseende söktryck, ge en bild av studenternas efterfrågan. Anpassning av utbildningsvolymen till prognosticerat anslag Utifrån rådande planeringsförutsättningar, med en prognosticerad minskning av utbildningsuppdraget, måste Högskolan koncentrera utbildningsutbudet ytterligare. Med anledning av detta inleddes under 2013 ett omfattande arbete med att se över dimensioneringen av Högskolans utbildnings- och forskningsverksamhet samt omfattning av stödverksamheten och dess kostnader. Arbetet har lett till förändringar av såväl utbildningsutbud som organisation och kommer fortsatt att vara prioriterat under planeringsperioden. Styrfaktorer Vägledande för arbetet med att koncentrera utbildningsutbudet är de styrfaktorer som fastslås i utbildnings- och forskningsstrategin. Vision, verksamhetsidé och utbildningens koppling till forskningsprofiler Kurser och utbildningsprogram ska sträva efter en för utbildningsområdet naturlig och relevant men tydlig koppling till Högskolans verksamhetsidé och vision. Det ska vara lätt att svara på frågan på vilket sätt de olika utbildningsprogrammen står i samklang med Högskolans vision och verksamhetsidé. Kurser och utbildningsprogram får därutöver gärna knyta an till Högskolans forskningsprofiler. Forskningsanknytning All utbildning vid Högskolan ska vara forskningsanknuten vilket innebär att program och kurser endast får erbjudas under förutsättning att en god forskningsanknytning av utbildningen kan garanteras. Utbildningens distributionsformer Kurser ska företrädesvis ges inom ramen för program eller i nära anslutning till program. I nära anslutning innebär i första hand kompetensutvecklingskurser efter examen från utbildningsprogram, eller om studentunderlaget så medger fristående kurser inom ett ämne som utgör huvudområde i utbildningsprogram. Distansformer för utbildning ska vidareutvecklas och kvalitetsstärkas under perioden. Professionsanknytning Utbildningsprogram på grundnivå ska företrädesvis leda till en akademisk yrkesexamen eller kandidatexamen i professionsanknutna program, utformade i dialog med branschföreträdare i syfte att tillmötesgå såväl krav på relevanta yrkeskunskaper som krav på generella akademiska kunskaper och färdigheter. Studentrekrytering Utbildningsprogram ska erbjudas inom områden där rekryteringsbasen är dokumenterat god, eller med starka skäl kan förmodas bli god. Utbildningsprogram på grundnivå bör ha minst en förstahandssökande per plats. Den längsta tid ett utbildningsprogram bör erbjudas utan att platserna fylls är tre år. Samverkan och samhällets behov Högskolan känner ett stort ansvar för att andelen invånare i regionen med eftergymnasial utbildning ska öka under perioden, vilket är den målsättning som regionen fastställt i den Regionala Utvecklingsstrategin för Gävleborg Högskolans utbildnings- och forskningsstrategi slår dessutom fast att all utbildning vid Högskolan i Gävle ska ta samhällets behov i beaktande och, i den mån det är förenligt med styrfaktorerna, sträva efter att tillmötesgå de behov som formuleras av det regionala, nationella och internationella närings- och kulturlivet, samt den offentliga sektorn. Detta konkretiseras bland annat genom att Högskolan inom olika nätverk och samverkansorgan inhämtar det regionala näringslivets och den offentliga sektorns behovsbeskrivningar. Som regional högskola har Högskolan i Gävle lång erfarenhet av samverkan med det regionala närings- och kulturlivet, samt den offentliga sektorn. Exempel på samverkansorgan är Regionalt utvecklingscentrum i Gävleborg (samverkan med kommuner och fristående skolor kring lärarutbildning), Gävleborg Plus (skogsindustriellt kluster), CLIP (Centrum för Logistik och Innovativ Produktion) och Humanparken (samverkan inom områdena vård, omsorg, socialt arbete, folkhälsa, idrott och personaladministration). Aktuella exempel på utbildningar som kommit till för att möta ett regionalt behov är automationsingenjörsutbildningen, Co-op-utbildningarna och grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem. budgetunderlag I 7

8 Fördelning mellan campus- och distansutbildning Högskolans utbildnings- och forskningsstrategi uttrycker ingen ambition att öka eller minska andelen distansutbildning. Under 2014 har 57 procent av utbildningsvolymen givits i campusutförande medan drygt 43 procent har givits i distansutförande. Den relativt höga andelen distansutbildning motiveras bland annat av det stora behov som föreligger i regionen av att kunna tillgodogöra sig en utbildning utan att lämna familjens boendeort. Detta sammanhänger med den höga medelåldern på Högskolans studenter som innebär att många redan bildat familj och av den anledningen är mindre mobila. Högskolan bedömer det som angeläget att på ett förutsättningslöst sätt fortsätta att granska och säkra kvaliteten i den utbildning som bedrivs på distans. Som ett led i detta arbete har under 2014 riktlinjer för distansutbildning antagits av Högskolans Utbildnings- och forskningsnämnd och från och med 2015 inleder högskolebiblioteket, i samverkan med Learning Center och Akademin för utbildning och ekonomi, projektet Flipped Classroom, som syftar till att utveckla nya undervisningsmetoder genom förnyade lokaler och teknik. Fördelning mellan program och fristående kurser Andelen av Högskolans utbildningsvolym som ges i programform har ökat under de senaste åren. Detta är en följd av tillämpningen av styrfaktorerna angivna i Högskolans utbildnings- och forskningsstrategi, som anger att programutbildning ska prioriteras framför fristående kurser. Under 2014 gavs 76 procent av utbildningsvolymen inom ramen för utbildningsprogrammen. Högskolan anser dock att de fristående kurserna är en viktig del i utbildningsutbudet, bland annat eftersom de tillgängliggör utbildningsplatser för kompetensutveckling av yrkesverksamma, samtidigt som de optimerar resursutnyttjandet i undervisningen. Högskolestyrelsen har under 2014 fattat beslut om att ca 20 procent av utbildningsanslaget ska nyttjas till fristående kurser. Mot bakgrund av tillgängliga ekonomiska prognoser kräver detta en märkbar reducering av programutbudet, vilket föranlett beslut om neddragningar, som får genomslag från och med Ytterligare neddragningar inom programutbudet kan dock inte uteslutas om aviserade minskningar av utbildningsanslaget genomförs. Utbildningens kvalitet Utbildningens kvalitet är ett högt prioriterat område, både sett till Högskolans interna kvalitetsarbete och de granskningar som Universitetskanslersämbetet genomför. Under 2014 har utvärderingsresultat meddelats för tolv huvudområden, varav nio gavs omdömet hög kvalitet. För huvudområden som erhåller omdömet bristande kvalitet finns, genom Högskolans kvalitetsprogram, rutiner och strukturer som säkerställer att de brister som påtalats åtgärdas på ett adekvat och effektivt sätt. Inget av de huvudområden som givits omdömet bristande kvalitet har vid uppföljningstillfället bedömts som fortsatt bristande, vilket visar att kvalitetsprogrammet, i kombination med Högskolans akademiska och organisatoriska resurser, förmår säkra kvaliteten i utbildningen. En annan viktigt del av kvalitetsarbetet är det mål i utbildnings- och forskningsstrategin som anger att Högskolan ska arbeta för att öka andelen disputerade lärare. Nivån 2014 är dock densamma som Totalt har lärarstyrkan minskat med tio årsarbetskrafter i förhållande till föregående år. Strategiska rekryteringar och kompetensväxling utgör därför fortsatt viktiga delar i det strategiska kvalitetsarbetet; ett arbete som försvåras avsevärt av minskade anslag. Ökad examinationsgrad Den undervisande personalens högskolepedagogiska kompetens bedöms vara en viktig faktor för prestationsgraden. Därför avsätter Högskolan under 2015 två mnkr till kompetensförstärkande satsningar inom det högskolepedagogiska området. På akademinivå prioriteras kompetensutveckling, men också samarbete med de stödresurser som finns inom Högskolans organisation, såsom skrivarverkstaden, studenthälsan och biblioteket. Därutöver planeras åtgärder som ska leda till att studenterna, framför allt i kurser som anses särskilt svåra, ska kunna erbjudas utökad undervisningstid. Konkreta åtgärder planeras också i form av exempelvis inspelade föreläsningar och ämnesguider, nya lärandeformer så som exempelvis Flipped Classroom och studentaktiva lärandeformer för att stärka studenternas delaktighet och engagemang i utbildningen, samt Early Warning System i studieplattformen Blackboard. Biblioteket och den högskolegemensamma administrationen har inför 2015 särskilt uppdrag att samordna, stödja och utveckla, respektive att utveckla förutsättningarna för, det nätbaserade lärandet. Åt biblioteket uppdras därutöver att utreda förutsättningarna för att utbildning i kritisk informationssökning ska kunna integreras i alla utbildningar. Avgiftsskyldiga studenter Under 2014 har ett arbete inletts i syfte att stärka kvaliteten inom utbildningar med hög grad av internationell rekrytering. På kort sikt har detta inneburit att utbildningar på grundnivå med internationell rekrytering i princip inte erbjudits, medan utbildningar på avancerad nivå fortsatt anta studenter. För att stärka förutsättningarna för hög kvalitet i undervisningen, samt för att öka genomströmningen, genomförs under perioden försök med preparandår för internationella utbildningar på grundnivå, med studier i engelska. Högskolans totala volym inom den avgiftsfinansierade verksamheten omfattade 52 helårsstudenter 2014, vilket är en väntad minskning jämfört med föregående år. Utöver vad som redan beskrivits, kan minskningen delvis förklaras av att Högskolan infört höjda språkkrav i samband med en generell systematisering av verksamheten i Kina. Högskolan har som tydlig ambition att under perioden utveckla den internationella arbets- och studiemiljön, i vilken såväl inresande internationella studenter som utresande utgör en viktig del. Forskning och forskarutbildning Vid Högskolan i Gävle sker en systematisk satsning på att utveckla och kvalitetssäkra forskningen och forskarutbildningen så att den ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. Den övergripande visionen vid Högskolan i Gävle är att ha en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan. Inom forskningsområdet ska Högskolan bedriva verksamhet av hög kvalitet och erbjuda en attraktiv forskningsmiljö och goda förutsättningar för att bedriva studier på forskarnivå. Forskningen vid Högskolan ska vara tillgänglig och Högskolan ska ses som en attraktiv samarbetspartner för forskning både i ett nationellt och internationellt perspektiv. 8 I budgetunderlag

9 Förutsättningar för verksamheten För 2014 uppgick Högskolans statliga anslag för forskning och forskarutbildning till omkring 85 mnkr. Det utgjorde 68 procent av de totala forskningsintäkterna på 124 mnkr. För 2015 disponerar Högskolan statliga anslag på omkring 84 mnkr till forskning och forskarutbildning. Enligt budgetpropositionen kommer Högskolans anslag för forskning och forskarutbildning att vara relativt oförändrat, exklusive pris- och löneomräkning, under perioden fram till Den prestationsbaserade tilldelning som tillämpas av regeringen har inneburit att medel omfördelats från Högskolan till andra lärosäten. Att förbättra utfallet i det prestationsbaserade tilldelningssystemet är en viktig forskningsstrategisk utmaning för Högskolan. Strategiska prioriteringar Utgångspunkter fokus på Högskolans två forskningsprofiler Forskningsplaneringen utgår från Högskolans verksamhetsidé och vision. Ett centralt styrdokument som påverkar forskningen och forskningsplaneringen vid Högskolan är utbildnings- och forskningsstrategin , som är en strategi för excellens och hållbar utveckling och som har fastställts av Högskolestyrelsen. Detta dokument beskriver både styrfaktorer för utbildningsutbudet och innehåller viktiga strategier för forskningsverksamheten. Strategin för forskningsverksamheten innebär exempelvis att särskild prioritet läggs vid Högskolans två profilområden Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv, som båda innehar rätten att examinera på forskarnivå. En viktig utgångspunkt är, som antytts, att forskning och forskarutbildning inom profilområdena ska vara av hög internationell klass. I forskningsstrategin beskrivs olika centrala mål som bland annat hänför sig till följande dimensioner: (1) att Högskolan i ökad grad ska utveckla mångvetenskaplig forskning av högsta kvalitet, som i sin tillämpning har samhällelig relevans både på regional, nationell och internationell nivå, (2) att skapa förutsättningar för att utveckla en tredje forskningsprofil med grund i utbildningsvetenskap och (3) att öka forskningens omfattning både vad gäller erhållna externa anslag och vetenskapliga publikationer. Kärnan ska utgöras av de två existerande forskarexamensrätterna eller forskningsprofilerna, Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv, som fortsatt ska stärkas och utvecklas. Förutom dessa tre centrala mål för forskningen formulerar också utbildnings- och forskningsstrategin ett antal processmål som fokuserar på hur en realisering av forskningsaktiviteten inklusive hur uppnåendet av de centrala målen för forskningen ska kunna nås. Några exempel på sådana processmål är att vidareutveckla forskarutbildningsmiljön och att utveckla forskningens kvalitet. I utbildnings- och forskningsstrategin framhålls även att den ämnesspecifika forskningen inom profilerna också ska utvecklas så att fler ämnen får rätt att examinera på forskarnivå inom ramen för någon av de två nämnda forskarexamensrätterna. Den mångvetenskapliga forskningsmiljön ska stärkas genom att ämnen utanför forskningsprofilerna ges förbättrade möjligheter att söka sig till någon av dessa två profiler. Fortsatt satsning på Högskolans forskningsprofiler Högskolans två profilområden eller forskarexamensrätter Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv är således av särskild betydelse för att realisera den höga ambition som uttrycks i visionen och ska därför fortsättningsvis stärkas och utvecklas. Båda profilområdena har varit framgångsrika i att bidra till vetenskapliga publikationer i ledande internationella forskningstidskrifter och vad gäller beviljande av externa forskningsanslag. Vid Högskolan finns sedan 2009 ett excellenscentrum, Fortecentret Kroppen i arbete från problem till potential. Centret tillhör profilen Hälsofrämjande arbetsliv och innebär forskning om arbetsrelaterade belastningsskador och lämnar ett viktigt bidrag till visionens realiserande. Under 2014 utvärderades forskningen vid centret av en grupp internationella experter på uppdrag av Forte. Verksamheten fick ett mycket bra betyg. Mot bakgrund av utvärderingen beslöt Forte att finansiera centret i ytterligare 4 år med 20 mnkr. Profilområdet Hälsofrämjande arbetsliv bedriver forskning inom ämnena arbetshälsovetenskap, vårdvetenskap, socialt arbete och psykologi. Högskolan har således forskarexamensrätt inom profilområdet och har i dagsläget forskarutbildning inom ämnena arbetshälsovetenskap och socialt arbete. Profilen Byggd miljö har i stark konkurrens beviljats medel från KK-stiftelsen för en företagsforskarskola (Reesbe) som bedrivs i samarbete med Mälardalens högskola och Högskolan Dalarna. Profilområdet Byggd miljö representerar en unik internationell forskningsmiljö som framgångsrikt fokuserat på det aktuella området. Forskningen är i huvudsak inriktad mot byggnader med fokus på energisystem, inomhusmiljö, miljöpsykologi och miljöteknik. Inom profilområdet finns också kompletterande forskningsspecialiteter inom ämnen som geospatial informationsvetenskap, besluts-, risk- och policyanalys, industriell ekonomi samt företagsekonomi och fastighetsekonomi. Högskolan har i dagsläget forskarutbildning inom ämnena energisystem, inomhusmiljö, miljöpsykologi och geospatial informationsvetenskap. Vid Högskolan bedrivs inte bara forskning inom ramen för de två etablerade forskningsprofilerna Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv utan viktig forskning sker inom ytterligare tre områden: Utbildningsvetenskap, humaniora samt elektronikmatematik-biologi. Dessa sistnämnda områden ger viktiga bidrag till att stärka Högskolans vision om att ha en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan. Utveckling av en tredje forskningsprofil I Högskolans utbildnings- och forskningsstrategi ingår att skapa förutsättningar för att en tredje forskningsprofil kan realiseras inom delar av utbildningsvetenskap. Den tredje forskningsprofilen planeras att åtminstone inledningsvis fokusera på villkor och relationer i utbildning. Ambitionen är att bygga på befintlig utbildningsvetenskaplig forskning vid Högskolan. Villkor och relationer i utbildning utgör en relevant fokusering då inriktningen harmonierar med Högskolans vision om att utveckla en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan. Den tredje profilen utgör således en viktig strategisk prioritering för Högskolan under perioden. Externa forskningsmedel och publiceringar En strategiskt viktig prioritering under perioden är att Högskolan ska arbeta för att öka mängden externa forskningsmedel och budgetunderlag I 9

10 antalet publiceringar. Utbildnings- och forskningsstrategin anger målsättningen att externa medel för forskning, vid utgången av 2016, ska utgöra en högre andel av Högskolans totala forskningsmedel än det statliga forskningsanslaget. I strategin är också målsättningen att antalet vetenskapliga publikationer ska ligga på minst svenskt genomsnitt. I början av 2014 tillträdde en ny samverkanschef med uppdrag att öka andelen externfinansierad forskning bland annat genom förbättrad samverkan med det omgivande samhället och dess forskningsaktörer. Den interna styrmodellen för forskningen inom Högskolan betonar betydelsen av vetenskapliga publiceringar och förmågan att erhålla externa forskningsanslag. Högskolestyrelsen har fattat beslut om att 20 procent av den interna anslagsfördelningen ska baseras på Högskolans kvalitetsindikatorer, vilka bland annat inkluderar forskargruppernas förmåga att erhålla externa medel och publicera forskning i väl ansedda vetenskapliga tidskrifter. Fördelningsprinciperna för Högskolans interna forskningsanslag beaktar särskilt att Högskolan kraftigt måste öka såväl forskningsprestationer som externa anslag för att uppnå målen i utbildnings- och forskningsstrategin. Strukturella insatser för ökad forskningskapacitet och kvalitet Till stöd för forskningen och forskarutbildningen tillsatte rektor från och med januari 2015 en vicerektor för forskning samt en forskningsstrateg. Därutöver inrättades också två profilspecifika forskarstudierektorer för forskarutbildningen i stället för som tidigare en högskoleövergripande studierektor. Dessa åtgärder syftar sammantaget till att stödja och stärka expansionen av forskningen och forskarutbildningen, att ta fram styrdokument för kvalitetssäkring av alla moment i forskarutbildningen, att bidra med analysarbete av hur vetenskapliga publiceringar och externa forskningsanslag kan öka, att utvärdera forskningsprofilerna, samt att stödja möjligheterna till ökad externfinansiering av forskningsprojekt och av Högskolans doktorander. Högskolan ska, bland annat genom den nya forskningsorganisationen, således arbeta för att öka antalet vetenskapliga publikationer. Underlag för uppföljning av detta uppdrag ska hämtas från databasen Thomson Reuters Web of Science. Vid mättillfället 2014, redovisade Högskolan 80 vetenskapliga publikationer, med reservation för viss eftersläpning av inrapportering. Målsättningen är att Högskolan för år 2015 redovisar 125 vetenskapliga publikationer. Högskolan ska även arbeta för att antalet ansökningar om externa forskningsmedel ökar. Vid mättillfället år 2014, hade 56 externa forskningsansökningar från Högskolan diarieförts. Forskningens kvalitet Högskolans Utbildnings- och Forskningsnämnd (UFN) har ett kvalitetsansvar för Högskolans utbildnings- och forskningsverksamhet. Under 2012 inrättades en Forskarutbildningsnämnd (FUN) med uppgift att ansvara för centrala rutiner kring forskarutbildning inom forskarexamensrätterna eller profilområdena Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv. Forskarutbildningsnämnden (FUN) har en betydande roll eftersom den ansvarar för kvalitetssäkringen av forskarutbildningen vid Högskolan. I dagsläget är 26 av de totalt 104 personer, som är inskrivna i forskarutbildning inom ramen för Högskolans forskningsverksamhet, antagna som doktorander vid Högskolan i Gävle. Målsättningen är att antalet doktorander inskrivna inom ramen för Högskolans egna forskarexamensrätter ska öka väsentligt under perioden. Under andra halvan av 2014 inrättade Högskolestyrelsen de två nya forskarutbildningsämnena geospatial informationsvetenskap (inom Byggd miljö) och socialt arbete (inom Hälsofrämjande arbetsliv). Tillskottet av de två nya forskarutbildningsämnena ger en bredare rekryteringsbas till Högskolans forskarutbildning och förväntas öka antalet sökande och antagna till forskarutbildningen. Inom ramen för profilområdet Byggd miljö finns, som nämnts, forskarskolan Reesbe, som under 2015 avser att anta ett antal nya doktorander. Forskarutbildningens kvantitet och kvalitet Högskolan ska således arbeta för att öka antalet doktorander antagna inom ramen för forskarexamensrätterna. Antalet doktorander har ökat kraftigt under perioden Budgetåret 2012 redovisade Högskolan 10 doktorander antagna inom ramen för Högskolans forskarexamensrätter. Antalet antagna för 2014 var 26 doktorander. Det representerar mer än en fördubbling på bara några få år. Om man adderar antalet doktorander antagna inom ramen för Högskolans egna forskarexamensrätter med doktorander vid Högskolan som är antagna vid andra lärosäten kan man se en liknande trend: Budgetåret 2012 fanns det totalt 62 doktorander medan det år 2014 totalt sett var 104 doktorander. Målsättningen för 2015 är att 30 doktorander ska vara antagna inom ramen för Högskolans två forskarexamensrätter. Högskolan ska verka för en god genomströmning inom forskarutbildningen. Målsättningen för de doktorander som är antagna inom ramen för Högskolans egna forskarexamensrätter är att motsvarande fyra års heltidsstudier leder fram till disputation. Under året har arbete bedrivits med att förbättra studiemiljön och kvaliteten för forskarutbildningarna vid Högskolan i Gävle. Arbetet har bland annat omfattat en ny administrativ ordning för disputationer, en återkommande doktoranddag, utveckling av ett gemensamt forum för doktorander och handledare i läroplattformen Blackboard, förbättrade rutiner för rapportering och revidering av doktorandernas individuella studieplaner (RISP) samt en löpande uppdatering av kurskatalogen för forskarkurser vid Högskolan. Genom dessa åtgärder verkar Högskolan för att upprätthålla en god kvalité och hög genomströmning inom forskarutbildningen. Nationella och internationella forskningssamarbeten Nationella och internationella forskningssamarbeten utgör en viktig del i forskningsverksamheten. Högskolan i Gävle har sedan länge haft som strategi att i samverkan med andra lärosäten bygga kompletterande forskningsmiljöer. Forskningssamarbetet har inkluderat bland annat Högskolan Dalarna, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Linköpings Universitet, Mittuniversitetet, Mälardalens Högskola, Stockholms universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet bara för att nämna några sådana samarbeten. Forskningssamverkan har också resulterat i många gemensamt publicerade artiklar där forskare vid Högskolan i Gävle publicerat vetenskapliga arbeten i samarbete med forskare vid andra Högskolor och universitet både på en nationell och internationell nivå. Högskolan har också en omfattande forskarutbildningsverksamhet i samarbete med andra lärosäten, exempelvis med Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Linköpings 10 I budgetunderlag

11 universitet, Mittuniversitetet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. Högskolan i Gävle har som målsättning att utveckla och stärka redan etablerade samarbeten. När det gäller nya samarbeten prioriterar Högskolan de samarbetsförslag som är väl förenliga med Högskolans vision och verksamhetsidé och de mål som anges i utbildnings- och forskningsstrategin Ekonomisk bedömning Verksamhetens beräknade intäkter, kostnader och resultat för budgetåren redovisas i bifogade tabeller. Förslaget har beräknats i 2015 års prisnivå. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Planeringen för utbildningen utgår från de förutsättningar som ges i budgetpropositionen. I budgeten för 2015 beräknas hela takbeloppet tas i anspråk för utbildningen. Högskolan har nått upp till maximalt anslagssparande. Under 2014 har Högskolan en underproduktion omfattande 11 miljoner kronor. Detta beror främst på att Högskolan försökt anpassa utbildningsvolymen till kommande neddragningar och då processen är långsiktig blir utbildningsproduktionen ryckig mellan enskilda år. Personalkostnaderna är Högskolans största kostnadspost. Personalkostnaderna beräknas öka de närmaste åren på grund av ökade kostnader i samband med det omställningsarbete som krävs för att klara en långsiktig ekonomi i balans. Hur stora dessa tillfälliga kostnadsökningar kommer att bli och när de syns i resultaträkningen är i dag svårt att förutsäga. I budgetprognosen beräknas dessa bli som högst under 2016 då också minskningen av anslagsintäkter börjar synas varför detta år visar det största underskottet. Forskning och forskarutbildning Planeringen för forskningen utgår från de förutsättningar som ges i budgetpropositionen. Högskolan eftersträvar en högre volym forskning och har målsättningen att de externa intäkterna ska öka. Bidragsintäkterna beräknas öka något under senare delen av perioden. En översyn av de interna fördelningsprinciperna för det statliga forskningsanslaget har genomförts under 2014 och målsättningen är att detta ska leda till ökade externa medel på sikt men det är en lång startsträcka. Investeringar i anläggningstillgångar Högskolans låneram hos Riksgäldskontoret är 40 tkr. För budgetåret 2015 planeras en investeringsvolym på 10 tkr. Större investeringar i infrastrukturen såsom till exempel byte av skyltar planeras. För åren beräknas investeringarna till 40 tkr. Detta innebär att Högskolan till övervägande del kommer att utnyttja sin låneram. Lokaler Högskolan bedriver sin verksamhet på Kungsbäcksområdet i Gävle. Huvuddelen av lokalerna hyrs av Akademiska Hus. Högskolan hyr även lokaler av Norrporten och Gavlefastigheter. För verksamheten i Umeå hyrs lokaler av Akademiska Hus. Vid utgången av 2014 uppgick lokalytan till LOA. Högskolan arbetar tillsammans med Akademiska Hus med att utarbeta en så kallad. Campusplan för Högskolans lokaler på Kungsbäcksområdet i Gävle. Detta för att få ett bättre verktyg för den långsiktiga planeringen av Högskolans lokaler. Flera kontrakt med Akademiska Hus löper på ett år. Detta för att möjliggöra en flexibel lösning för framtida förändringar av Högskolans lokalbehov. Under perioden beräknas lokalytan minska i takt med lägre personalkostnader. Detta beräknas främst ske genom en centrering inom Campusområdet. Lokalkostnadernas andel av verksamhetens totala kostnader ligger under planeringsperioden på runt 13 procent. Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Högskolan i Gävle har inte utnyttjat kreditutrymmet på räntekontot under de gångna åren. Under förutsättning att Högskolan kan disponera myndighetskapitalet och anslagssparandet under planeringsperioden bedöms behovet av kreditutrymme vara mycket begränsat under de närmaste åren. Om dessa förutsättningar inte kommer att vara gällande föreslås att oförändrade principer gäller vid fastställande av kreditutrymmet för Högskolan i Gävle under planeringsperioden. Avgiftsbelagd verksamhet Den avgiftsbelagda verksamheten vid Högskolan i Gävle är av mindre omfattning. De närmaste åren förväntas uppdragsutbildningen öka då samarbeten med landstinget avseende uppdragsutbildning av sjuksköterskor och biomedicinska analytiker förväntas inledas. budgetunderlag I 11

12 Tabell 1 Totalt Total budget ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 (tkr) utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3. 2 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat. Större förändringar mellan åren vad gäller budgeterade intäkter för avgifter respektive bidrag ska alltid kommenteras. 12 I budgetunderlag

13 Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 avancerad nivå (tkr) utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp Beräknad avräkning 2 (A) Särskilda åtaganden (B) Anslag (A+B) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2015 i 2015 års prisnivå. 2 Beräknad avräkning av anslag för grundutbildning bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. budgetunderlag I 13

14 Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 på forskarnivå (tkr) utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2015 i 2015 års prisnivå. 14 I budgetunderlag

15 Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar Investeringar i ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 anläggningstillgångar 1 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldkontoret Föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Summa räntor och amorteringar Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 2 Större förändringar ska kommenteras. budgetunderlag I 15

16 Tabell 5 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mnkr) ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Area, kvm LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen föregående års utgång ökning under året minskning under året vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet 1 nyinvesteringar avskrivningar Total årshyra enligt hyresavtal, utifrån lokalförsörjningsplan (B) 2 70,1 68,0 68,0 65,0 65,0 Genomsnittlig hyra (kr/m2 LOA) Lokalkostnader (C) 78,2 75,0 75,0 72,0 72,0 Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 12,6 12,6 12,5 12,4 12,8 1 En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställning - kostnader vid avflyttning. 3 Beräknas som B/A. 4 Beräknas som C/A. 16 I budgetunderlag

17 Tabell 6 Avgifter ÅR -1 År 0 År 1 År 2 Avgifter (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Uppdragsverksamhet varav tjänsteexport Offentligrättslig verksamhet budgetunderlag I 17

18 Gävle Besöksadress Kungsbäcksvägen 47 Telefon E-post Högskolan i Gävle är miljöcertiferad enligt ISO

miljöcertifierad akademi för teknik och miljö studentinflytande op 2015 2017 samverkan examina hälsofrämjande arbetsliv byggd miljö

miljöcertifierad akademi för teknik och miljö studentinflytande op 2015 2017 samverkan examina hälsofrämjande arbetsliv byggd miljö jämställdhet studenter samverkan examina hälsofrämjande arbetsliv byggd miljö forskning uppdragsutbildning distansutbildning program Budgetunderlag kurser studiemiljö co- op 2015 2017 stipendier kvalitet

Läs mer

Årsredovisning Innehålls PM

Årsredovisning Innehålls PM Fastställt av Årsredovisning Innehålls PM 1. Syfte Enligt förordningen (SFS 2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten årligen upprätta och till regeringen lämna årsredovisning senast

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97 STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 1999-2001 1 Intäkter

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd:

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd: för utbildning och forskning vid Inledning :s vision, mål och strategi för utbildning och forskning (hädanefter benämnd VMS-A3 ) beskriver vision och mål för akademins kärnverksamhet utbildning och forskning

Läs mer

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH 2014-06-11 Dnr V-2014-0449 KS-kod 1.2 Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH Statens årliga styrning propositioner och regleringsbrev Budgetpropositionen (BP) för 2015

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET

GÖTEBORGS UNIVERSITET Rektor FÖRSLAG l / l 2011-02-07 Dnr B l 5600/1 Universitetsstyre Isen Fastställande av budgetunderlag för Göteborgs universitet 2012-2014 Universitet och högskolor uppdras årligen att avge budgetunderlag

Läs mer

Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET

Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2014-08-11 BESLUT Dnr LiU-2014-01028 1(5) Delårsrapport för räkenskapsåret 2014 per den 30 juni 2014 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner Bilaga 2: Lunds universitet Riksdagen har beslutat om Lunds universitets verksamhet för budgetåret 2006. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2006 för Lunds universitet och nedan

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning :23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning

:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning :23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning PROP. 0/: UTGIFTSOMRÅDE 6 Tabell 8.: Härledning av anslagsnivån 0 05 0 0 0 05 Anvisat 0 59 9 59 9 59 9 59 9 5 8 805 77 7 6 Beslut -5 5-6 78-8 0-9 66 anslag 559-5 -70-8 58 Övrigt -80-80 anslag 56 76 565

Läs mer

Dnr MIUN 2014/1972. Mittuniversitets budgetunderlag 2015-2017

Dnr MIUN 2014/1972. Mittuniversitets budgetunderlag 2015-2017 Dnr MIUN 2014/1972 Mittuniversitets budgetunderlag 2015-2017 Fastställt av universitetsstyrelsen den 17 februari 2014 Kontaktpersoner Tf universitetsdirektör Håkan Stenström, avdelningschef Kristina Albertsson

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Budgetunderlag perioden 2014-2016 för Stockholms universitet

Budgetunderlag perioden 2014-2016 för Stockholms universitet 1 (6) BESLUT 2013-02-19 Dnr SU 10-3221-12 Ulf Nyman Utredare Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) Budgetunderlag perioden 2014-2016 för Stockholms universitet Sammanfattning Stockholms universitet

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(8) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 Marie.kahlroth@uka.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består numera av sex blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

HÖGSKOLAN I GÄVLE Bilaga 71:1 Högskolestyrelsen 2015-12-10 Avdelningen för personal, ekonomi och planering HIG-STYR 2015/31 Leif Sjöberg

HÖGSKOLAN I GÄVLE Bilaga 71:1 Högskolestyrelsen 2015-12-10 Avdelningen för personal, ekonomi och planering HIG-STYR 2015/31 Leif Sjöberg Fastställt av Budget för 2016 Sammanfattning Det här dokumentet redovisar Högskolan i Gävles budget för år 2016. Det finns också tabeller som visar anslagstilldelningen för de kommande tre åren. De tabellerna

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Budgetunderlag för Högskolan i Borås avseende perioden 2013 2015

Budgetunderlag för Högskolan i Borås avseende perioden 2013 2015 Budgetunderlag Högskolan i Borås 2013 2015 DNR 894-11-70 Budgetunderlag för Högskolan i Borås avseende perioden 2013 2015 1. Verksamhetsidé och strategi... 5 2. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå...

Läs mer

Delårsrapport 2015. Linköpings universitet

Delårsrapport 2015. Linköpings universitet Delårsrapport 2015 Linköpings universitet 2015-08-10 DNR LIU-2015-00873 BESLUT 1(7) Delårsrapport för räkenskapsåret 2015 per den 30 juni 2015 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt Förordning (2000:605)

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

VISION & LÅNGSIKTIG PLAN

VISION & LÅNGSIKTIG PLAN VISION & LÅNGSIKTIG PLAN 2011-2014 Innehåll 1. Vision 3 2. Strategi 3 3. Strategiska mål 3 4. Den långsiktiga planens målstruktur 4 5. Mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4 5.1 EXAMINA 4

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007 1(7) 2006-02-28 Dnr 2006-428 Till Regeringen Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007 Revisorsnämnden (RN) överlämnar härmed budgetunderlag för räkenskapsåret

Läs mer

Mot kompletta akademiska miljöer

Mot kompletta akademiska miljöer Budgetunderlag 2016 2018 Mot kompletta akademiska miljöer Inledning I följande underlag till regeringen sammanfattas Högskolan i Halmstads ambition inför kommande budgetperiod, 2016 2018. Denna är tydlig:

Läs mer

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPRT DNR: 3.1.1-215-786 Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten RiR 216:15 Det livslånga lärandet inom högre utbildning RIKSREVISINEN Sida 2 av 8 3. Bedriver ert lärosätet,

Läs mer

Hur många platser finns det i högskolan?

Hur många platser finns det i högskolan? STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2013-12-10 / 13 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 Marie.kahlroth@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

UFV 2012/318. Nyckeltal och jämförelser

UFV 2012/318. Nyckeltal och jämförelser UFV 212/318 Nyckeltal och jämförelser Underlag inför beslut om s verksamhetsplan 213 UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Innehåll Inledning...3 Ekonomi...3 Totala intäkter, flera lärosäten,

Läs mer

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER LINNÉUNIVERSITETET Nämnden för utbildningsvetenskap BESLUT 2010-12- 02 KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER Inledning Linnéuniversitetet etablerades 2010-01- 01, och under våren 2010 har bl.a. Linnéuniver-

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Kungl. Konsthögskolans budgetunderlag för åren 2015 2017

Kungl. Konsthögskolans budgetunderlag för åren 2015 2017 2014 02 19 Vårt diarienr.: 202.222/13 Ert diarienr.: U2013/6567/UH Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Kungl. Konsthögskolans budgetunderlag för åren 2015 2017 Bedömning av arbetsmarknadens

Läs mer

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2014/2098/10 Rektor 2014-12-19 Rev. 2015-02-09 Rev. 2015-03-09 Rev. 2015-08-24 Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 Ärendet Rektor beslutade 2014-12-19 om verksamhetsuppdrag

Läs mer

Utbildnings- och forskningsstrategi

Utbildnings- och forskningsstrategi Utbildnings- och forskningsstrategi 2013-2016 En strategi för excellens och hållbar utveckling Beslutat av Högskolestyrelsen 2013-02-15 Dnr: HIG 2011/380 0 Innehåll Sammanfattning... 1 Utbildning och forskning

Läs mer

Totalbudget för Lunds universitet 2015

Totalbudget för Lunds universitet 2015 BESLUT 1(6) 2015-02-13 Dnr V 2014/1698 Styrelsen Totalbudget för Lunds universitet 2015 Budgeterat resultat för 2015 är ett underskott på 336 mnkr fördelat på ett underskott inom utbildningen på 77 miljoner

Läs mer

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan Väst Kort om högskolan Högskolan Väst, som hette Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fram till 2006, tillhör landets yngsta högskolor. Den finns idag i tre städer: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg,

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid Sam Larsson

Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid Sam Larsson Högskolan i Gävle Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid 2016-11-22 Sam Larsson Verksamhetsidé: Högskolan i Gävle sätter människan i centrum

Läs mer

Budgetunderlag. Högskolan i Borås DNR HÖGSKOLAN I BORÅS vetenskap för profession

Budgetunderlag. Högskolan i Borås DNR HÖGSKOLAN I BORÅS vetenskap för profession Budgetunderlag Högskolan i Borås 2014 2016 DNR 699-12-21 HÖGSKOLAN I BORÅS vetenskap för profession Budgetunderlag för Högskolan i Borås avseende perioden 2014 2016 1. Verksamhetsidé och strategi... 5

Läs mer

Ett minskande utbildningsuppdrag REKTOR I ORKANEN 29 NOV vad betyder det för Malmö högskola?

Ett minskande utbildningsuppdrag REKTOR I ORKANEN 29 NOV vad betyder det för Malmö högskola? REKTOR I ORKANEN 29 NOV 2012 Ett minskande utbildningsuppdrag vad betyder det för Malmö högskola? BAKGRUND UTVECKLING PÅ LÅNG OCH KORT SIKT Kort sikt (1-3 år): Utbildningsuppdraget från Regeringen minskar

Läs mer

Riksdagen har beslutat om Göteborgs universitets verksamhet för budgetåret 2010.

Riksdagen har beslutat om Göteborgs universitets verksamhet för budgetåret 2010. Bilaga 3 Göteborgs universitet Riksdagen har beslutat om Göteborgs universitets verksamhet för budgetåret. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret för Göteborgs universitet och nedan

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:9 Utbildningsdepartementet 2015-06-25 U2014/07215/UH U2015/01681/UH U2015/03560/SAM (delvis) U2015/03647/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet

Läs mer

2013-02-21 EKO 2012/1111. 103 33 Stockholm. (6 bilagor) och. satsningen. närvara i sam- allmänhet.

2013-02-21 EKO 2012/1111. 103 33 Stockholm. (6 bilagor) och. satsningen. närvara i sam- allmänhet. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 2013-02-21 EKO 2012/1111 Budgetunderlag för perioden 2014-2016 (6 bilagor) 1. Sammanfattande bedömning Trycket på sökande till Konstfack ökar. Efter två år av

Läs mer

Program för kvalitetsarbetet vid Högskolan i Gävle 2013-2015. Fastställt av Högskolestyrelsen 2013-02-15 Dnr HiG 2012/1613

Program för kvalitetsarbetet vid Högskolan i Gävle 2013-2015. Fastställt av Högskolestyrelsen 2013-02-15 Dnr HiG 2012/1613 Program för kvalitetsarbetet vid Högskolan i Gävle 2013-2015 Fastställt av Högskolestyrelsen 2013-02-15 Dnr HiG 2012/1613 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 4 Utgångspunkter

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

KOMMENTARER TILL INDIKATORRAPPORTEN

KOMMENTARER TILL INDIKATORRAPPORTEN KOMMENTARER TILL INDIKATORRAPPORTEN 2009-2012 I utvecklingsplanen som täcker perioden 2009-2012 fastslås att KTH skall tillhöra toppskiktet av tekniska universitet i Europa och att KTH:s utbildning och

Läs mer

Budgetunderlag

Budgetunderlag HÖGSKOLAN I BORÅS DNR 685-15 2017 BUDGET- UNDERLAG 2019 högskolan i borås 1 Produktion Kommunikation, Högskolan i Borås Formgivning Mecka Typografisk produktion Mats Palmquist Foto Anna Sigge Tryck Responstryck,

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 2013-10-23 N 2013/180 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 Analys av det ekonomiska

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2013 vid KTH

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2013 vid KTH 2012-06-07 Dnr UF-2012/0424 Doss 36 Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2013 vid KTH Statens årliga styrning propositioner och regleringsbrev Budgetpropositionen (BP) för 2013

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Anvisningar för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3.

Anvisningar för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3. för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. 1. Inledning Dessa anvisningar inleder budget- och verksamhetsplaneringen inför år 2016. Samtliga dokument för uppföljning, budget

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden Utbildningsstrategiska rådet 2013-06-18 Fastställd av rektor 2013-10-08 Dnr:

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Dnr 2015/281 Handlingsplan för internationalisering Fastställd av rektor 2016-06-14 Innehållsförteckning 1. Inledning, utgångspunkt och syfte 3 2 Generella insatser 3 2.1 Nätverk och partnerskap i forskning,

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 7 Efter flera år med kraftiga intäktsökningar för forskning och utbildning på forskarnivå skedde ett litet trendbrott vad gäller lärosätenas finansiering

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya utbildningsprogram

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya utbildningsprogram RIKTLINJER Diarienummer: 40-388/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Grundutbildningsnämnden Riktlinjer för kvalitetssäkring

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret 2012-2013 Sektionen för Lärarutbildning

Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret 2012-2013 Sektionen för Lärarutbildning Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret - 2013 Sektionen för Lärarutbildning Inledning Sektionen för lärarutbildningen har utifrån kvalitetsprogramet för sektionen upprättat en handlingsplan för läsåret

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Budgetunderlag perioden för Stockholms universitet

Budgetunderlag perioden för Stockholms universitet 1 (6) BESLUT 2012-02-15 Dnr SU 113-3084-11 Anna-Karin Orsmark Hermansson Utredare Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) Budgetunderlag perioden 2013-2015 för Stockholms universitet Härmed överlämnas

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

2 (6) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

2 (6) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 2 (6) Beteckning Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 3 (6) Beteckning 1. Säkerställande av samlingarnas långsiktiga

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Gymnasieplan 2015-2018 Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr 0526/14 Dokumentägare Sektorschef Sektor Utbildning Giltighetstid

Läs mer

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5. Delårsrapport 2008 Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008-100 2008-08-13 Innehållsförteckning Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande

Läs mer

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Denna bilaga innehåller anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer, tabeller över tilldelade utbildningsområden

Läs mer

Bilaga till protokoll från rektorssammanträde

Bilaga till protokoll från rektorssammanträde Bilaga till protokoll från rektorssammanträde 2002-04-09 GÖTEBORGS UNIVERSITET VERKSAMHETSUPPDRAG B1 1700/01 2000-2002, ssk 2002 Humanistiska fakultetsnämnden Övergripande mål och riktlinjer för verksamheten

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Totalbudget för Lunds universitet 2011

Totalbudget för Lunds universitet 2011 BESLUT 1(6) 2011-02-15 Dnr EK 2010/41 Styrelsen Totalbudget för Lunds universitet 2011 Budgeterat underskott 2011 uppgår till 165 mnkr fördelat på ett underskott inom utbildningen på 108 mnkr och forskningen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:4 Utbildningsdepartementet 2015-12-18 U2015/01913,05184/UH U2015/04976/UH(delvis) U2015/05895/SAM(delvis) U2015/05953/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning /löpnummer 216-1-19 / 2 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 8-563 87 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer