miljöcertifierad akademi för teknik och miljö studentinflytande op samverkan examina hälsofrämjande arbetsliv byggd miljö

Transkript

1 jämställdhet studenter samverkan examina hälsofrämjande arbetsliv byggd miljö forskning uppdragsutbildning distansutbildning program Budgetunderlag kurser studiemiljö co- op stipendier kvalitet Högskolan i Gävle internationalisering högskolebiblioteket vfu akademin för utbildning akademi för teknik och miljö och ekonomi akademin för hälsa och arbetsliv hållbar utveckling studentinflytande högskolestyrelse lektorer adjunkter professorer ekonomer doktorander tekniker administratörer miljöcertifierad Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. ingenjörer hälsopedagoger lärare sjuksköterskor ekonomer fastighetsmäklare idrottsvetare kriminologer industri- Vad framtiden behöver

2 Dnr: HIG/STYR 2015/22

3 Innehåll Budgetunderlag Sammanfattning 5 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 5 Förutsättningar för verksamheten 5 Strategiska prioriteringar 7 Styrfaktorer 7 Forskning och forskarutbildning 8 Förutsättningar för verksamheten 9 Strategiska prioriteringar 9 Ekonomisk bedömning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 11 Forskning och forskarutbildning 11 Investeringar i anläggningstillgångar 11 Lokaler 11 Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret 11 Avgiftsbelagd verksamhet 11 Tabeller 12

4 4 I budgetunderlag

5 Budgetunderlag Sammanfattning År Tabell 1 Antal helårsstudenter, Antal helårsstudenter Högskolan i Gävle har under det senaste decenniet utvecklats till en av landets mest attraktiva högskolor och varje år ökar söktrycket till utbildningarna. Höstterminen 2014 hade flera av Högskolans utbildningsprogram bland det högsta söktrycket i landet och flera program återfanns på listan över de 100 mest eftersökta programmen. En viktig förklaring till det ökade regionala intresset för att studera vid Högskolan i Gävle är den strukturomvandling som pågår i Gävleborg och som resulterat i att var tredje industrianställning försvunnit sedan Tonvikten i näringslivet växlas nu över från tillverkningsindustri till ett mer kunskapsintensivt näringsliv som kräver utbildad arbetskraft. Sedan 2008 har var tredje industriutställning försvunnit från länet. Mot detta ställs att Gävleborg idag har den lägsta utbildningsnivån i landet. Regionen befinner sig därmed i en övergångsperiod som kännetecknas av hög arbetslöshet och att befolkningens utbildningsnivå inte matchar arbetsmarknadens behov. Speciellt problematisk är den höga ungdomsarbetslösheten. Högskolan spelar en viktig roll för kompetensförsörjningen i länet. Av Högskolans samtliga programnybörjare kommer cirka hälften från Gävleborgs län. Huvuddelen av dessa (cirka 85 procent)* bor kvar i länet tre år efter examen och bidrar till att tillgodose delar av regionens kompetensbehov av yrkesutbildad personal. En ännu större andel av utbildade lärare och ingenjörer stannar kvar (tabell 2). Utöver detta kan tilläggas att en icke försumbar andel studenter som rekryteras utanför Gävleborg och som avlägger examen vid Högskolan i Gävle bosätter sig i länet och därmed bidrar till regionens kompetensförsörjning (tabell 3). Det budgetunderlag som Högskolan nu lämnar följer de prognoser som givits från regeringen, vilket innebär en kraftigt minskad anslagstilldelning. Den regionala och nationella efter frågan på utbildningsplatser vid Högskolan i Gävle är dock avsevärt större än vad som är möjligt att möta inom ramen för ett redan otillräckligt och dessutom minskande utbildningsuppdrag. Den minskning av utbildningsanslaget som skett under senare år har resulterat i att Högskolan idag har cirka 1000 färre helårsstudenter jämfört med 2011 (tabell 1). Anslagsutvecklingen har också i sin tur resulterat i betydande förluster av kompetens genom avveckling av personal på lärarsidan. Vi bedömer att en ytterligare minskning av bredden i utbildnings utbudet kan få allvarliga konsekvenser för kompetensutvecklingen och kompetensförsörjningen i Gävleborgs län. Högskolan förväntar sig med anledning av detta en diskussion kring uppdragets långsiktiga utveckling inte minst mot bakgrund av den viktiga roll lärosätet har i arbetet med breddad rekrytering. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Den största delen av Högskolan i Gävles verksamhet bedrivs inom grundutbildningsområdet, omkring 80 procent av den totala omsättningen finns inom denna verksamhetsgren. Utbildningen ges i form av utbildningsprogram och fristående kurser som bedrivs i campus- och distansform. Nedan redovisas de förutsättningar och strategiska utmaningar som Högskolan ser under de kommande tre åren. Därefter redovisas de prioriteringar som Högskolan avser arbeta utifrån Förutsättningar för verksamheten Högskolan uppnådde under 2014 en total utbildningsvolym på helårsstudenter, varav inom anslagsfinansierad utbildning, 81 inom uppdragsutbildning, 52 avgiftskyldiga och resterande inom beställd utbildning. I jämförelse med 2013 har den totala utbildningsvolymen minskat med 399 helårsstudenter. Det samlade anslaget för reguljär grundutbildning 2014 uppgick till närmare 418 mnkr, vilket innebar en höjning med strax över sju mnkr i förhållande till föregående budgetår. Högskolan avräknade dock inte hela beloppet utan 407 mnkr. Det hänger samman med den sänkning av anslaget som prognosticerats till 2018 och som lett till att Högskolan tvingats vidta omedelbara och kraftfulla åtgärder för att anpassa utbildningsvolymen till ett minskande utbildningsanslag. Dessa åtgärder resulterade i en alltför kraftig inbromsning av utbildningsvolymen sett till anslaget under 2014 men ses som ett nödvändigt steg för att möta den prognosticerade sänkningen av anslaget under kommande år. Under 2014 har fristående kurser reducerats kraftigt och från och med 2015 får fattade beslut i fråga om reducering av programutbudet genomslag, vilket leder till en reducering även inom programutbildningen. Det samlade anslaget för reguljär grundutbildning 2015 uppgår enligt regleringsbrevet till 420 mnkr. Regeringen har i budgetpropositionen därefter aviserat sänkningar av anslaget till en nivå av 400 mnkr år Samtidigt som utbildningsuppdraget aviseras minska, ökar antalet studenter som söker till Högskolan i Gävle varje år. En viktig förklaring till det ökade intresset för att studera vid Högskolan är den strukturomvandling som pågår i Gävleborg där tonvikten i näringslivet växlas över från tillverkningsindustri till ett mer kunskapsintensivt näringsliv. Sedan 2008 har var tredje industrianställning försvunnit från länet. Förändringen innebär att de arbetstillfällen som inte kräver högre utbildning minskar kraftigt. Mot detta ställs att Gävleborg idag har den lägsta utbildningsnivån i landet. Endast 25,74 procent av länets befolkning mellan 16 och 74 år hade 2013 en efter gymnasial utbildning, samtidigt som antalet förstahandssökande till program vid Högskolan i Gävle fördubblats bara under de senaste fem åren. * Rapport, Studenter vid Högskolan i Gävle, Rekrytering framtid och yrkesval, Dnr HIG-STYR 2014/138. budgetunderlag I 5

6 figur 1* Rekryteringslän programnybörjare Genomsnitt för åren Andelar i procent. 2 % 3 % 2 % 12 % 15 % 15 % 7 % 45 % Gävleborgs län Dalarnas län Stockholms län Uppsala län Skåne län Västra Götalands län Östergötlands län Övriga Tabell 2 Boende tre år efter examen. Rekryterade från Gävleborgs län (examensår 2008) Examen gävleborgs län Övriga Sverige Sjuksköterska Lärare 92 8 Högskoleingenjör 91 9 Tabell 3 Boende tre år efter examen. Rekryterade utanför Gävleborgs län (examensår 2008) Examen gävleborgs län Övriga Sverige Sjuksköterska Lärare Högskoleingenjör Figur 2* Examinerade med kvalificerat jobb ett år efter examen Avser de individer där uppgift om yrke finns, % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 84% 85% 88% 89% Av universitetskanslersämbetets statistik framgår att Högskolan i Gävle fyller en viktig funktion för lika tillgång till högre utbildning: Minst andel med högutbildade föräldrar, runt 30 procent hade nybörjarna vid högskolan Väst, Mälardalens högskola samt högskolorna i Borås, Gävle och Halmstad (Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå, UF 20 SM 1403, s. 15). Regionen befinner sig i en övergångsperiod som kännetecknas av en hög arbetslöshet och att befolkningens utbildningsnivå inte matchar arbetsmarknadens behov. Sammantaget leder detta till att det både finns ett stort behov av och en stor efterfrågan på högre utbildning i Gävleborg. Ungefär hälften av alla programnybörjare vid Högskolan i Gävle kommer från länet (figur 1). Huvuddelen av dessa (cirka 85 procent)* bor kvar i länet tre år efter examen och bidrar till att tillgodose det regionala kompetensbehovet av yrkesutbildad personal. En ännu större andel av utbildade lärare och ingenjörer stannar kvar (tabell 2). Utöver detta kan tilläggas att en icke försumbar andel studenter som rekryteras utanför Gävleborg och som avlägger examen vid Högskolan i Gävle bosätter sig i länet och därmed bidrar till regionens kompetensförsörjning (tabell 3). Enligt Universitets- och högskolerådets databas hade Högskolan i Gävle vårterminen förstahandssökande till 443 programutbildningsplatser och inför höstterminen var motsvarande siffra förstahandsökande till programutbildningsplatser. Det innebär att presumtiva studenter som under 2014 sökte ett utbildningsprogram vid Högskolan i Gävle som sitt förstahandsval, inte kunde beredas plats. För vissa har det inneburit att det viktiga steget till högre utbildning aldrig kommer att tas. För andra har det inneburit att tillgången till högre utbildning villkorats med utflyttning från länet. Båda dessa scenarier innebär en stor förlust för kompetens utvecklingen och kompetensförsörjningen i Gävleborgs län. Att högre utbildning i hög utsträckning leder till ett kvalificerat arbete framgår av figur 2. Hela 89 procent av studenterna som examinerades vid Högskolan i Gävle 2011 hade ett år efter examen ett kvalificerat arbete. Högskolan spelar en viktig roll för det regionala utbildningsbehovet, men är samtidigt ett attraktivt lärosäte även i det nationella perspektivet. Höstterminen 2014 noterade Förskollärarprogrammet 6,26 förstahandssökande per plats, vilket med god marginal är den högsta siffran i landet, bland de 20 lärosäten som erbjuder utbildningen. Även socionomutbildningen attraherar fler än 6 förstahandssökande per plats och båda utbildningarna har i absoluta tal bland de högsta antalen förstahandsökade i landet. Ett tredje exempel är Ekonomprogrammet som bland de program som erbjöds i riket höstterminen 2014 placerade sig på plats 44, sett till antal förstahandssökande. Bland de 100 mest eftersökta programmen återfinns även Fastighetsmäklarprogrammet och det tidigare nämnda Förskollärarprogrammet. Den regionala och nationella efterfrågan på utbildningsplatser vid Högskolan i Gävle är således avsevärt större än vad som är möjligt att möta inom ramen för ett redan otillräckligt och dessutom minskande utbildningsuppdrag. 0% Kvalificerat jobb Okvalificerat * Rapport, Studenter vid Högskolan i Gävle, Rekrytering framtid och yrkesval, Dnr HIG-STYR 2014/ I budgetunderlag

7 Strategiska prioriteringar Utgångspunkter Högskolans process för utformning av och prioritering i utbildningsutbudet har under 2014 lyfts till den högskoleövergripande nivån, i syfte att möjliggöra en ökad komprimering och effektivisering av utbildningsutbudet, samt för att på ett ännu tydligare sätt än tidigare styra mot högskolans vision, verksamhetsmål och utbildningsstrategi. En viktig utgångspunkt för de prioriteringar i utbudet som Högskolan gjort är visionen om att ha en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan. Alla utbildningsprogram och flertalet fristående kurser som erbjuds är relaterade till något av de tre hållbarhetsperspektiven, samtidigt som de uppfyller högt ställda krav på forskningsanknytning och där så är relevant professionsanknytning. Samhällets behov och studenternas efterfrågan har i de flesta fall avgörande betydelse i prioriteringsarbetet. Utbildningar, för vilka kapaciteten överskrider efterfrågan, kan i undantagsfall erbjudas under förutsättning att de är tydligt kopplade till Högskolans starka forskningsprofiler och har sitt sikte på framtida samhällsbehov. De styrfaktorer som anges i utbildningsstrategin (se vidare Styrfaktorer nedan) anger i övrigt ramarna för Högskolans utbildningsutbud fram till och med Omvärldsanalys och strategiskt arbete med utbud och samverkan utgör viktiga komponenter i beredningen av de beslut som fattas avseende Högskolans utbildningsutbud. Vilket återspeglas i de organisationsförändringar och förändringar i Högskolans process för utformning av och prioritering i utbildningsutbudet som genomförts under Information om samhällets behov hämtas med avseende på avnämarperspektivet från SACO:s arbetsmarknadsprognoser, Arbetsförmedlingens Yrkeskompassen, SCB:s Trender och Prognoser samt genom direktkontakter med lokalt och regionalt näringsliv och offentlig sektor (se vidare Samverkan och samhällets behov nedan). Därutöver får historiska och nationella uppgifter från UHR, avseende söktryck, ge en bild av studenternas efterfrågan. Anpassning av utbildningsvolymen till prognosticerat anslag Utifrån rådande planeringsförutsättningar, med en prognosticerad minskning av utbildningsuppdraget, måste Högskolan koncentrera utbildningsutbudet ytterligare. Med anledning av detta inleddes under 2013 ett omfattande arbete med att se över dimensioneringen av Högskolans utbildnings- och forskningsverksamhet samt omfattning av stödverksamheten och dess kostnader. Arbetet har lett till förändringar av såväl utbildningsutbud som organisation och kommer fortsatt att vara prioriterat under planeringsperioden. Styrfaktorer Vägledande för arbetet med att koncentrera utbildningsutbudet är de styrfaktorer som fastslås i utbildnings- och forskningsstrategin. Vision, verksamhetsidé och utbildningens koppling till forskningsprofiler Kurser och utbildningsprogram ska sträva efter en för utbildningsområdet naturlig och relevant men tydlig koppling till Högskolans verksamhetsidé och vision. Det ska vara lätt att svara på frågan på vilket sätt de olika utbildningsprogrammen står i samklang med Högskolans vision och verksamhetsidé. Kurser och utbildningsprogram får därutöver gärna knyta an till Högskolans forskningsprofiler. Forskningsanknytning All utbildning vid Högskolan ska vara forskningsanknuten vilket innebär att program och kurser endast får erbjudas under förutsättning att en god forskningsanknytning av utbildningen kan garanteras. Utbildningens distributionsformer Kurser ska företrädesvis ges inom ramen för program eller i nära anslutning till program. I nära anslutning innebär i första hand kompetensutvecklingskurser efter examen från utbildningsprogram, eller om studentunderlaget så medger fristående kurser inom ett ämne som utgör huvudområde i utbildningsprogram. Distansformer för utbildning ska vidareutvecklas och kvalitetsstärkas under perioden. Professionsanknytning Utbildningsprogram på grundnivå ska företrädesvis leda till en akademisk yrkesexamen eller kandidatexamen i professionsanknutna program, utformade i dialog med branschföreträdare i syfte att tillmötesgå såväl krav på relevanta yrkeskunskaper som krav på generella akademiska kunskaper och färdigheter. Studentrekrytering Utbildningsprogram ska erbjudas inom områden där rekryteringsbasen är dokumenterat god, eller med starka skäl kan förmodas bli god. Utbildningsprogram på grundnivå bör ha minst en förstahandssökande per plats. Den längsta tid ett utbildningsprogram bör erbjudas utan att platserna fylls är tre år. Samverkan och samhällets behov Högskolan känner ett stort ansvar för att andelen invånare i regionen med eftergymnasial utbildning ska öka under perioden, vilket är den målsättning som regionen fastställt i den Regionala Utvecklingsstrategin för Gävleborg Högskolans utbildnings- och forskningsstrategi slår dessutom fast att all utbildning vid Högskolan i Gävle ska ta samhällets behov i beaktande och, i den mån det är förenligt med styrfaktorerna, sträva efter att tillmötesgå de behov som formuleras av det regionala, nationella och internationella närings- och kulturlivet, samt den offentliga sektorn. Detta konkretiseras bland annat genom att Högskolan inom olika nätverk och samverkansorgan inhämtar det regionala näringslivets och den offentliga sektorns behovsbeskrivningar. Som regional högskola har Högskolan i Gävle lång erfarenhet av samverkan med det regionala närings- och kulturlivet, samt den offentliga sektorn. Exempel på samverkansorgan är Regionalt utvecklingscentrum i Gävleborg (samverkan med kommuner och fristående skolor kring lärarutbildning), Gävleborg Plus (skogsindustriellt kluster), CLIP (Centrum för Logistik och Innovativ Produktion) och Humanparken (samverkan inom områdena vård, omsorg, socialt arbete, folkhälsa, idrott och personaladministration). Aktuella exempel på utbildningar som kommit till för att möta ett regionalt behov är automationsingenjörsutbildningen, Co-op-utbildningarna och grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem. budgetunderlag I 7

8 Fördelning mellan campus- och distansutbildning Högskolans utbildnings- och forskningsstrategi uttrycker ingen ambition att öka eller minska andelen distansutbildning. Under 2014 har 57 procent av utbildningsvolymen givits i campusutförande medan drygt 43 procent har givits i distansutförande. Den relativt höga andelen distansutbildning motiveras bland annat av det stora behov som föreligger i regionen av att kunna tillgodogöra sig en utbildning utan att lämna familjens boendeort. Detta sammanhänger med den höga medelåldern på Högskolans studenter som innebär att många redan bildat familj och av den anledningen är mindre mobila. Högskolan bedömer det som angeläget att på ett förutsättningslöst sätt fortsätta att granska och säkra kvaliteten i den utbildning som bedrivs på distans. Som ett led i detta arbete har under 2014 riktlinjer för distansutbildning antagits av Högskolans Utbildnings- och forskningsnämnd och från och med 2015 inleder högskolebiblioteket, i samverkan med Learning Center och Akademin för utbildning och ekonomi, projektet Flipped Classroom, som syftar till att utveckla nya undervisningsmetoder genom förnyade lokaler och teknik. Fördelning mellan program och fristående kurser Andelen av Högskolans utbildningsvolym som ges i programform har ökat under de senaste åren. Detta är en följd av tillämpningen av styrfaktorerna angivna i Högskolans utbildnings- och forskningsstrategi, som anger att programutbildning ska prioriteras framför fristående kurser. Under 2014 gavs 76 procent av utbildningsvolymen inom ramen för utbildningsprogrammen. Högskolan anser dock att de fristående kurserna är en viktig del i utbildningsutbudet, bland annat eftersom de tillgängliggör utbildningsplatser för kompetensutveckling av yrkesverksamma, samtidigt som de optimerar resursutnyttjandet i undervisningen. Högskolestyrelsen har under 2014 fattat beslut om att ca 20 procent av utbildningsanslaget ska nyttjas till fristående kurser. Mot bakgrund av tillgängliga ekonomiska prognoser kräver detta en märkbar reducering av programutbudet, vilket föranlett beslut om neddragningar, som får genomslag från och med Ytterligare neddragningar inom programutbudet kan dock inte uteslutas om aviserade minskningar av utbildningsanslaget genomförs. Utbildningens kvalitet Utbildningens kvalitet är ett högt prioriterat område, både sett till Högskolans interna kvalitetsarbete och de granskningar som Universitetskanslersämbetet genomför. Under 2014 har utvärderingsresultat meddelats för tolv huvudområden, varav nio gavs omdömet hög kvalitet. För huvudområden som erhåller omdömet bristande kvalitet finns, genom Högskolans kvalitetsprogram, rutiner och strukturer som säkerställer att de brister som påtalats åtgärdas på ett adekvat och effektivt sätt. Inget av de huvudområden som givits omdömet bristande kvalitet har vid uppföljningstillfället bedömts som fortsatt bristande, vilket visar att kvalitetsprogrammet, i kombination med Högskolans akademiska och organisatoriska resurser, förmår säkra kvaliteten i utbildningen. En annan viktigt del av kvalitetsarbetet är det mål i utbildnings- och forskningsstrategin som anger att Högskolan ska arbeta för att öka andelen disputerade lärare. Nivån 2014 är dock densamma som Totalt har lärarstyrkan minskat med tio årsarbetskrafter i förhållande till föregående år. Strategiska rekryteringar och kompetensväxling utgör därför fortsatt viktiga delar i det strategiska kvalitetsarbetet; ett arbete som försvåras avsevärt av minskade anslag. Ökad examinationsgrad Den undervisande personalens högskolepedagogiska kompetens bedöms vara en viktig faktor för prestationsgraden. Därför avsätter Högskolan under 2015 två mnkr till kompetensförstärkande satsningar inom det högskolepedagogiska området. På akademinivå prioriteras kompetensutveckling, men också samarbete med de stödresurser som finns inom Högskolans organisation, såsom skrivarverkstaden, studenthälsan och biblioteket. Därutöver planeras åtgärder som ska leda till att studenterna, framför allt i kurser som anses särskilt svåra, ska kunna erbjudas utökad undervisningstid. Konkreta åtgärder planeras också i form av exempelvis inspelade föreläsningar och ämnesguider, nya lärandeformer så som exempelvis Flipped Classroom och studentaktiva lärandeformer för att stärka studenternas delaktighet och engagemang i utbildningen, samt Early Warning System i studieplattformen Blackboard. Biblioteket och den högskolegemensamma administrationen har inför 2015 särskilt uppdrag att samordna, stödja och utveckla, respektive att utveckla förutsättningarna för, det nätbaserade lärandet. Åt biblioteket uppdras därutöver att utreda förutsättningarna för att utbildning i kritisk informationssökning ska kunna integreras i alla utbildningar. Avgiftsskyldiga studenter Under 2014 har ett arbete inletts i syfte att stärka kvaliteten inom utbildningar med hög grad av internationell rekrytering. På kort sikt har detta inneburit att utbildningar på grundnivå med internationell rekrytering i princip inte erbjudits, medan utbildningar på avancerad nivå fortsatt anta studenter. För att stärka förutsättningarna för hög kvalitet i undervisningen, samt för att öka genomströmningen, genomförs under perioden försök med preparandår för internationella utbildningar på grundnivå, med studier i engelska. Högskolans totala volym inom den avgiftsfinansierade verksamheten omfattade 52 helårsstudenter 2014, vilket är en väntad minskning jämfört med föregående år. Utöver vad som redan beskrivits, kan minskningen delvis förklaras av att Högskolan infört höjda språkkrav i samband med en generell systematisering av verksamheten i Kina. Högskolan har som tydlig ambition att under perioden utveckla den internationella arbets- och studiemiljön, i vilken såväl inresande internationella studenter som utresande utgör en viktig del. Forskning och forskarutbildning Vid Högskolan i Gävle sker en systematisk satsning på att utveckla och kvalitetssäkra forskningen och forskarutbildningen så att den ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. Den övergripande visionen vid Högskolan i Gävle är att ha en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan. Inom forskningsområdet ska Högskolan bedriva verksamhet av hög kvalitet och erbjuda en attraktiv forskningsmiljö och goda förutsättningar för att bedriva studier på forskarnivå. Forskningen vid Högskolan ska vara tillgänglig och Högskolan ska ses som en attraktiv samarbetspartner för forskning både i ett nationellt och internationellt perspektiv. 8 I budgetunderlag

9 Förutsättningar för verksamheten För 2014 uppgick Högskolans statliga anslag för forskning och forskarutbildning till omkring 85 mnkr. Det utgjorde 68 procent av de totala forskningsintäkterna på 124 mnkr. För 2015 disponerar Högskolan statliga anslag på omkring 84 mnkr till forskning och forskarutbildning. Enligt budgetpropositionen kommer Högskolans anslag för forskning och forskarutbildning att vara relativt oförändrat, exklusive pris- och löneomräkning, under perioden fram till Den prestationsbaserade tilldelning som tillämpas av regeringen har inneburit att medel omfördelats från Högskolan till andra lärosäten. Att förbättra utfallet i det prestationsbaserade tilldelningssystemet är en viktig forskningsstrategisk utmaning för Högskolan. Strategiska prioriteringar Utgångspunkter fokus på Högskolans två forskningsprofiler Forskningsplaneringen utgår från Högskolans verksamhetsidé och vision. Ett centralt styrdokument som påverkar forskningen och forskningsplaneringen vid Högskolan är utbildnings- och forskningsstrategin , som är en strategi för excellens och hållbar utveckling och som har fastställts av Högskolestyrelsen. Detta dokument beskriver både styrfaktorer för utbildningsutbudet och innehåller viktiga strategier för forskningsverksamheten. Strategin för forskningsverksamheten innebär exempelvis att särskild prioritet läggs vid Högskolans två profilområden Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv, som båda innehar rätten att examinera på forskarnivå. En viktig utgångspunkt är, som antytts, att forskning och forskarutbildning inom profilområdena ska vara av hög internationell klass. I forskningsstrategin beskrivs olika centrala mål som bland annat hänför sig till följande dimensioner: (1) att Högskolan i ökad grad ska utveckla mångvetenskaplig forskning av högsta kvalitet, som i sin tillämpning har samhällelig relevans både på regional, nationell och internationell nivå, (2) att skapa förutsättningar för att utveckla en tredje forskningsprofil med grund i utbildningsvetenskap och (3) att öka forskningens omfattning både vad gäller erhållna externa anslag och vetenskapliga publikationer. Kärnan ska utgöras av de två existerande forskarexamensrätterna eller forskningsprofilerna, Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv, som fortsatt ska stärkas och utvecklas. Förutom dessa tre centrala mål för forskningen formulerar också utbildnings- och forskningsstrategin ett antal processmål som fokuserar på hur en realisering av forskningsaktiviteten inklusive hur uppnåendet av de centrala målen för forskningen ska kunna nås. Några exempel på sådana processmål är att vidareutveckla forskarutbildningsmiljön och att utveckla forskningens kvalitet. I utbildnings- och forskningsstrategin framhålls även att den ämnesspecifika forskningen inom profilerna också ska utvecklas så att fler ämnen får rätt att examinera på forskarnivå inom ramen för någon av de två nämnda forskarexamensrätterna. Den mångvetenskapliga forskningsmiljön ska stärkas genom att ämnen utanför forskningsprofilerna ges förbättrade möjligheter att söka sig till någon av dessa två profiler. Fortsatt satsning på Högskolans forskningsprofiler Högskolans två profilområden eller forskarexamensrätter Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv är således av särskild betydelse för att realisera den höga ambition som uttrycks i visionen och ska därför fortsättningsvis stärkas och utvecklas. Båda profilområdena har varit framgångsrika i att bidra till vetenskapliga publikationer i ledande internationella forskningstidskrifter och vad gäller beviljande av externa forskningsanslag. Vid Högskolan finns sedan 2009 ett excellenscentrum, Fortecentret Kroppen i arbete från problem till potential. Centret tillhör profilen Hälsofrämjande arbetsliv och innebär forskning om arbetsrelaterade belastningsskador och lämnar ett viktigt bidrag till visionens realiserande. Under 2014 utvärderades forskningen vid centret av en grupp internationella experter på uppdrag av Forte. Verksamheten fick ett mycket bra betyg. Mot bakgrund av utvärderingen beslöt Forte att finansiera centret i ytterligare 4 år med 20 mnkr. Profilområdet Hälsofrämjande arbetsliv bedriver forskning inom ämnena arbetshälsovetenskap, vårdvetenskap, socialt arbete och psykologi. Högskolan har således forskarexamensrätt inom profilområdet och har i dagsläget forskarutbildning inom ämnena arbetshälsovetenskap och socialt arbete. Profilen Byggd miljö har i stark konkurrens beviljats medel från KK-stiftelsen för en företagsforskarskola (Reesbe) som bedrivs i samarbete med Mälardalens högskola och Högskolan Dalarna. Profilområdet Byggd miljö representerar en unik internationell forskningsmiljö som framgångsrikt fokuserat på det aktuella området. Forskningen är i huvudsak inriktad mot byggnader med fokus på energisystem, inomhusmiljö, miljöpsykologi och miljöteknik. Inom profilområdet finns också kompletterande forskningsspecialiteter inom ämnen som geospatial informationsvetenskap, besluts-, risk- och policyanalys, industriell ekonomi samt företagsekonomi och fastighetsekonomi. Högskolan har i dagsläget forskarutbildning inom ämnena energisystem, inomhusmiljö, miljöpsykologi och geospatial informationsvetenskap. Vid Högskolan bedrivs inte bara forskning inom ramen för de två etablerade forskningsprofilerna Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv utan viktig forskning sker inom ytterligare tre områden: Utbildningsvetenskap, humaniora samt elektronikmatematik-biologi. Dessa sistnämnda områden ger viktiga bidrag till att stärka Högskolans vision om att ha en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan. Utveckling av en tredje forskningsprofil I Högskolans utbildnings- och forskningsstrategi ingår att skapa förutsättningar för att en tredje forskningsprofil kan realiseras inom delar av utbildningsvetenskap. Den tredje forskningsprofilen planeras att åtminstone inledningsvis fokusera på villkor och relationer i utbildning. Ambitionen är att bygga på befintlig utbildningsvetenskaplig forskning vid Högskolan. Villkor och relationer i utbildning utgör en relevant fokusering då inriktningen harmonierar med Högskolans vision om att utveckla en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan. Den tredje profilen utgör således en viktig strategisk prioritering för Högskolan under perioden. Externa forskningsmedel och publiceringar En strategiskt viktig prioritering under perioden är att Högskolan ska arbeta för att öka mängden externa forskningsmedel och budgetunderlag I 9

10 antalet publiceringar. Utbildnings- och forskningsstrategin anger målsättningen att externa medel för forskning, vid utgången av 2016, ska utgöra en högre andel av Högskolans totala forskningsmedel än det statliga forskningsanslaget. I strategin är också målsättningen att antalet vetenskapliga publikationer ska ligga på minst svenskt genomsnitt. I början av 2014 tillträdde en ny samverkanschef med uppdrag att öka andelen externfinansierad forskning bland annat genom förbättrad samverkan med det omgivande samhället och dess forskningsaktörer. Den interna styrmodellen för forskningen inom Högskolan betonar betydelsen av vetenskapliga publiceringar och förmågan att erhålla externa forskningsanslag. Högskolestyrelsen har fattat beslut om att 20 procent av den interna anslagsfördelningen ska baseras på Högskolans kvalitetsindikatorer, vilka bland annat inkluderar forskargruppernas förmåga att erhålla externa medel och publicera forskning i väl ansedda vetenskapliga tidskrifter. Fördelningsprinciperna för Högskolans interna forskningsanslag beaktar särskilt att Högskolan kraftigt måste öka såväl forskningsprestationer som externa anslag för att uppnå målen i utbildnings- och forskningsstrategin. Strukturella insatser för ökad forskningskapacitet och kvalitet Till stöd för forskningen och forskarutbildningen tillsatte rektor från och med januari 2015 en vicerektor för forskning samt en forskningsstrateg. Därutöver inrättades också två profilspecifika forskarstudierektorer för forskarutbildningen i stället för som tidigare en högskoleövergripande studierektor. Dessa åtgärder syftar sammantaget till att stödja och stärka expansionen av forskningen och forskarutbildningen, att ta fram styrdokument för kvalitetssäkring av alla moment i forskarutbildningen, att bidra med analysarbete av hur vetenskapliga publiceringar och externa forskningsanslag kan öka, att utvärdera forskningsprofilerna, samt att stödja möjligheterna till ökad externfinansiering av forskningsprojekt och av Högskolans doktorander. Högskolan ska, bland annat genom den nya forskningsorganisationen, således arbeta för att öka antalet vetenskapliga publikationer. Underlag för uppföljning av detta uppdrag ska hämtas från databasen Thomson Reuters Web of Science. Vid mättillfället 2014, redovisade Högskolan 80 vetenskapliga publikationer, med reservation för viss eftersläpning av inrapportering. Målsättningen är att Högskolan för år 2015 redovisar 125 vetenskapliga publikationer. Högskolan ska även arbeta för att antalet ansökningar om externa forskningsmedel ökar. Vid mättillfället år 2014, hade 56 externa forskningsansökningar från Högskolan diarieförts. Forskningens kvalitet Högskolans Utbildnings- och Forskningsnämnd (UFN) har ett kvalitetsansvar för Högskolans utbildnings- och forskningsverksamhet. Under 2012 inrättades en Forskarutbildningsnämnd (FUN) med uppgift att ansvara för centrala rutiner kring forskarutbildning inom forskarexamensrätterna eller profilområdena Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv. Forskarutbildningsnämnden (FUN) har en betydande roll eftersom den ansvarar för kvalitetssäkringen av forskarutbildningen vid Högskolan. I dagsläget är 26 av de totalt 104 personer, som är inskrivna i forskarutbildning inom ramen för Högskolans forskningsverksamhet, antagna som doktorander vid Högskolan i Gävle. Målsättningen är att antalet doktorander inskrivna inom ramen för Högskolans egna forskarexamensrätter ska öka väsentligt under perioden. Under andra halvan av 2014 inrättade Högskolestyrelsen de två nya forskarutbildningsämnena geospatial informationsvetenskap (inom Byggd miljö) och socialt arbete (inom Hälsofrämjande arbetsliv). Tillskottet av de två nya forskarutbildningsämnena ger en bredare rekryteringsbas till Högskolans forskarutbildning och förväntas öka antalet sökande och antagna till forskarutbildningen. Inom ramen för profilområdet Byggd miljö finns, som nämnts, forskarskolan Reesbe, som under 2015 avser att anta ett antal nya doktorander. Forskarutbildningens kvantitet och kvalitet Högskolan ska således arbeta för att öka antalet doktorander antagna inom ramen för forskarexamensrätterna. Antalet doktorander har ökat kraftigt under perioden Budgetåret 2012 redovisade Högskolan 10 doktorander antagna inom ramen för Högskolans forskarexamensrätter. Antalet antagna för 2014 var 26 doktorander. Det representerar mer än en fördubbling på bara några få år. Om man adderar antalet doktorander antagna inom ramen för Högskolans egna forskarexamensrätter med doktorander vid Högskolan som är antagna vid andra lärosäten kan man se en liknande trend: Budgetåret 2012 fanns det totalt 62 doktorander medan det år 2014 totalt sett var 104 doktorander. Målsättningen för 2015 är att 30 doktorander ska vara antagna inom ramen för Högskolans två forskarexamensrätter. Högskolan ska verka för en god genomströmning inom forskarutbildningen. Målsättningen för de doktorander som är antagna inom ramen för Högskolans egna forskarexamensrätter är att motsvarande fyra års heltidsstudier leder fram till disputation. Under året har arbete bedrivits med att förbättra studiemiljön och kvaliteten för forskarutbildningarna vid Högskolan i Gävle. Arbetet har bland annat omfattat en ny administrativ ordning för disputationer, en återkommande doktoranddag, utveckling av ett gemensamt forum för doktorander och handledare i läroplattformen Blackboard, förbättrade rutiner för rapportering och revidering av doktorandernas individuella studieplaner (RISP) samt en löpande uppdatering av kurskatalogen för forskarkurser vid Högskolan. Genom dessa åtgärder verkar Högskolan för att upprätthålla en god kvalité och hög genomströmning inom forskarutbildningen. Nationella och internationella forskningssamarbeten Nationella och internationella forskningssamarbeten utgör en viktig del i forskningsverksamheten. Högskolan i Gävle har sedan länge haft som strategi att i samverkan med andra lärosäten bygga kompletterande forskningsmiljöer. Forskningssamarbetet har inkluderat bland annat Högskolan Dalarna, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Linköpings Universitet, Mittuniversitetet, Mälardalens Högskola, Stockholms universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet bara för att nämna några sådana samarbeten. Forskningssamverkan har också resulterat i många gemensamt publicerade artiklar där forskare vid Högskolan i Gävle publicerat vetenskapliga arbeten i samarbete med forskare vid andra Högskolor och universitet både på en nationell och internationell nivå. Högskolan har också en omfattande forskarutbildningsverksamhet i samarbete med andra lärosäten, exempelvis med Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Linköpings 10 I budgetunderlag

11 universitet, Mittuniversitetet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. Högskolan i Gävle har som målsättning att utveckla och stärka redan etablerade samarbeten. När det gäller nya samarbeten prioriterar Högskolan de samarbetsförslag som är väl förenliga med Högskolans vision och verksamhetsidé och de mål som anges i utbildnings- och forskningsstrategin Ekonomisk bedömning Verksamhetens beräknade intäkter, kostnader och resultat för budgetåren redovisas i bifogade tabeller. Förslaget har beräknats i 2015 års prisnivå. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Planeringen för utbildningen utgår från de förutsättningar som ges i budgetpropositionen. I budgeten för 2015 beräknas hela takbeloppet tas i anspråk för utbildningen. Högskolan har nått upp till maximalt anslagssparande. Under 2014 har Högskolan en underproduktion omfattande 11 miljoner kronor. Detta beror främst på att Högskolan försökt anpassa utbildningsvolymen till kommande neddragningar och då processen är långsiktig blir utbildningsproduktionen ryckig mellan enskilda år. Personalkostnaderna är Högskolans största kostnadspost. Personalkostnaderna beräknas öka de närmaste åren på grund av ökade kostnader i samband med det omställningsarbete som krävs för att klara en långsiktig ekonomi i balans. Hur stora dessa tillfälliga kostnadsökningar kommer att bli och när de syns i resultaträkningen är i dag svårt att förutsäga. I budgetprognosen beräknas dessa bli som högst under 2016 då också minskningen av anslagsintäkter börjar synas varför detta år visar det största underskottet. Forskning och forskarutbildning Planeringen för forskningen utgår från de förutsättningar som ges i budgetpropositionen. Högskolan eftersträvar en högre volym forskning och har målsättningen att de externa intäkterna ska öka. Bidragsintäkterna beräknas öka något under senare delen av perioden. En översyn av de interna fördelningsprinciperna för det statliga forskningsanslaget har genomförts under 2014 och målsättningen är att detta ska leda till ökade externa medel på sikt men det är en lång startsträcka. Investeringar i anläggningstillgångar Högskolans låneram hos Riksgäldskontoret är 40 tkr. För budgetåret 2015 planeras en investeringsvolym på 10 tkr. Större investeringar i infrastrukturen såsom till exempel byte av skyltar planeras. För åren beräknas investeringarna till 40 tkr. Detta innebär att Högskolan till övervägande del kommer att utnyttja sin låneram. Lokaler Högskolan bedriver sin verksamhet på Kungsbäcksområdet i Gävle. Huvuddelen av lokalerna hyrs av Akademiska Hus. Högskolan hyr även lokaler av Norrporten och Gavlefastigheter. För verksamheten i Umeå hyrs lokaler av Akademiska Hus. Vid utgången av 2014 uppgick lokalytan till LOA. Högskolan arbetar tillsammans med Akademiska Hus med att utarbeta en så kallad. Campusplan för Högskolans lokaler på Kungsbäcksområdet i Gävle. Detta för att få ett bättre verktyg för den långsiktiga planeringen av Högskolans lokaler. Flera kontrakt med Akademiska Hus löper på ett år. Detta för att möjliggöra en flexibel lösning för framtida förändringar av Högskolans lokalbehov. Under perioden beräknas lokalytan minska i takt med lägre personalkostnader. Detta beräknas främst ske genom en centrering inom Campusområdet. Lokalkostnadernas andel av verksamhetens totala kostnader ligger under planeringsperioden på runt 13 procent. Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Högskolan i Gävle har inte utnyttjat kreditutrymmet på räntekontot under de gångna åren. Under förutsättning att Högskolan kan disponera myndighetskapitalet och anslagssparandet under planeringsperioden bedöms behovet av kreditutrymme vara mycket begränsat under de närmaste åren. Om dessa förutsättningar inte kommer att vara gällande föreslås att oförändrade principer gäller vid fastställande av kreditutrymmet för Högskolan i Gävle under planeringsperioden. Avgiftsbelagd verksamhet Den avgiftsbelagda verksamheten vid Högskolan i Gävle är av mindre omfattning. De närmaste åren förväntas uppdragsutbildningen öka då samarbeten med landstinget avseende uppdragsutbildning av sjuksköterskor och biomedicinska analytiker förväntas inledas. budgetunderlag I 11

12 Tabell 1 Totalt Total budget ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 (tkr) utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3. 2 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat. Större förändringar mellan åren vad gäller budgeterade intäkter för avgifter respektive bidrag ska alltid kommenteras. 12 I budgetunderlag

13 Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 avancerad nivå (tkr) utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp Beräknad avräkning 2 (A) Särskilda åtaganden (B) Anslag (A+B) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2015 i 2015 års prisnivå. 2 Beräknad avräkning av anslag för grundutbildning bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. budgetunderlag I 13

14 Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 på forskarnivå (tkr) utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2015 i 2015 års prisnivå. 14 I budgetunderlag

15 Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar Investeringar i ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 anläggningstillgångar 1 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldkontoret Föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Summa räntor och amorteringar Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 2 Större förändringar ska kommenteras. budgetunderlag I 15

16 Tabell 5 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mnkr) ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Area, kvm LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen föregående års utgång ökning under året minskning under året vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet 1 nyinvesteringar avskrivningar Total årshyra enligt hyresavtal, utifrån lokalförsörjningsplan (B) 2 70,1 68,0 68,0 65,0 65,0 Genomsnittlig hyra (kr/m2 LOA) Lokalkostnader (C) 78,2 75,0 75,0 72,0 72,0 Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 12,6 12,6 12,5 12,4 12,8 1 En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställning - kostnader vid avflyttning. 3 Beräknas som B/A. 4 Beräknas som C/A. 16 I budgetunderlag

17 Tabell 6 Avgifter ÅR -1 År 0 År 1 År 2 Avgifter (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Uppdragsverksamhet varav tjänsteexport Offentligrättslig verksamhet budgetunderlag I 17

18 Gävle Besöksadress Kungsbäcksvägen 47 Telefon E-post Högskolan i Gävle är miljöcertiferad enligt ISO