miljöcertifierad akademi för teknik och miljö studentinflytande op samverkan examina hälsofrämjande arbetsliv byggd miljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "miljöcertifierad akademi för teknik och miljö studentinflytande op 2015 2017 samverkan examina hälsofrämjande arbetsliv byggd miljö"

Transkript

1 jämställdhet studenter samverkan examina hälsofrämjande arbetsliv byggd miljö forskning uppdragsutbildning distansutbildning program Budgetunderlag kurser studiemiljö co- op stipendier kvalitet Högskolan i Gävle internationalisering högskolebiblioteket vfu akademin för utbildning akademi för teknik och miljö och ekonomi akademin för hälsa och arbetsliv hållbar utveckling studentinflytande högskolestyrelse lektorer adjunkter professorer ekonomer doktorander tekniker administratörer miljöcertifierad Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. ingenjörer hälsopedagoger lärare sjuksköterskor ekonomer fastighetsmäklare idrottsvetare kriminologer industri- Vad framtiden behöver

2 Dnr: HIG/STYR 2013/150

3 Innehåll Budgetunderlag Sammanfattning 5 2. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Förutsättningar för verksamheten 2.2 Strategiska prioriteringar 3. Forskning och forskarutbildning Förutsättningar för verksamheten 3.2 Strategiska prioriteringar 4. Ekonomisk bedömning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4.2 Forskning och forskarutbildning 4.3 Investeringar i anläggningstillgångar 4.4 Lokaler 4.5 Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret 4.6 Avgiftsbelagd verksamhet 5. Tabeller 10

4 4 I budgetunderlag

5 Budgetunderlag Sammanfattning Högskolan i Gävle verkar i en region som genomgår en stor strukturell förändring. Det är dessutom den del av landet som enligt all statistik uppvisar den lägsta utbildningsnivån. Mot den bakgrunden är det glädjande att Högskolan nu har ett mycket högt (och ökande) söktryck. Under de senaste två åren har antalet förstahandssökande till Högskolan programutbud ökat med 30 procent. Höstterminen 2013 kunde dock Högskolan endast anta 49 procent av antalet förstahandssökande till program vid lärosätet. Resterande 51 procent av de förstahandssökande nekades antagning till följd av för få platser, trots att Högskolan överproducerade för 15 miljoner kronor under Det budgetunderlag som Högskolan nu lämnar följer de prognoser som givits från regeringen, vilka innebär en kraftigt minskad anslagstilldelning. Det är dock angeläget att framhålla att effekterna av den utveckling som redovisas kommer att bli att Högskolan inte kan fullgöra sitt regionala uppdrag på det sätt som förhållandena i regionen kräver. Högskolan förväntar sig med anledning av detta en diskussion kring uppdragets långsiktiga utveckling. 2. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Den största delen av Högskolan i Gävles verksamhetet bedrivs inom grundutbildningsområdet, omkring 80 procent av den totala omsättningen finns inom denna verksamhetsgren. Utbildningen ges i form av utbildningsprogram och fristående kurser som bedrivs i campus- och distansform. Nedan redovisas de förutsättningar och strategiska utmaningar som Högskolan ser under de kommande tre åren. Därefter redovisas de prioriteringar som Högskolan avser arbeta utifrån. 2.1 Förutsättningar för verksamheten Högskolan uppnådde under 2013 en total volym på 6084 helårsstudenter inom utbildningen. Den med anslagsmedel finansierade utbildningen omfattade 5959 helårsstudenter, vilket innebär en minskning med 62 helårsstudenter jämför med föregående år. Högskolan avräknade 411 miljoner kronor för grundutbildning Det innebar att hela takbeloppet för grundutbildning avräknades statsanslaget. Högskolan hade dessutom en överproduktion omfattande 15 miljoner kronor som kan sparas för avräkning i framtiden då förutsättningar för det föreligger. Det samlade anslaget för reguljär grundutbildning 2014 uppgår enligt regleringsbrevet till 418 miljoner kronor. Regeringen har i budgetpropositionen därefter aviserat sänkningar av anslaget fram till år 2017 på totalt 18 miljoner kronor. Justerat för pris- och löneomräkning uppgår minskningen till 37 miljoner kronor vilket omfattar nästan tio procent av Högskolans verksamhet på grundnivå och avancerad nivå. Det innebär att Högskolan står inför en betydande minskning av utbildningsvolymen. Det faktum att Högskolan överproducerade för 15 miljoner under 2013 innebär att minskningen i jämförelse med dagens nivå är betydligt högre än 37 miljoner. Beslutet om inom vilka områden neddragningen ska läggas är en strategisk utmaning för Högskolan, i synnerhet då omställning inom utbildningsverksamheten är en trögrörlig process då antagning till utbildningsprogrammen innebär att Högskolan gör åtaganden som kvarstår under minst tre år. Antalet studenter som söker till Högskolan i Gävle har ökat kraftigt under de senaste åren. Mellan 2011 och 2013 ökade antalet förstahandssökande till Högskolan programutbud med drygt 30 procent. Motsvarande uppgift för det totala antalet sökande var en ökning med nästan 50 procent. En viktig förklaring till det ökade intresset för att studera vid Högskolan är den strukturomvandling som pågår i Gävleborg där tonvikten i näringslivet växlas över från tillverkningsindustri till ett mer kunskapsintensivt näringsliv. Förändringen innebär att de arbets tillfällen som inte kräver högre utbildning minskar kraftigt. Mot detta ställs att Gävleborg idag har den lägsta utbildningsnivån i landet, endast 16 procent av den vuxna befolkningen är eftergymnasialt utbildad. Regionen befinner sig därmed i en övergångsperiod som kännetecknas av en hög arbetslöshet och att befolkningens utbildningsnivå inte matchar arbetsmarknadens behov. Speciellt problematiskt är den höga ungdomsarbetslösheten. I kombination med att det under de närmaste åren kommer att ske stora pensionsavgångar inom kommun och landsting leder detta sammantaget till att det både finns ett stort behov av och en stor efterfrågan på högre utbildning i Gävleborg. Högskolan i Gävle har dock i dagsläget inte möjlighet att tillgodose denna efterfrågan. Höstterminen 2013 kunde Högskolan endast anta 49 procent av antalet förstahandssökande till program vid lärosätet. Resterande 51 procent av de förstahandssökande nekades antagning till följd av för få platser, trots att Högskolan överproducerade för 15 miljoner kronor under Att Högskolan i Gävle är förstahandsvalet för många är påtagligt, nästan 80 procent av programstudenterna svarar att de valt lärosätet i första hand. För många ungdomar i regionen är den geografiska närheten till Högskolan av avgörande betydelse i valet att ta steget och satsa på högre utbildning. Detta gäller i synnerhet dem som kommer från hem där utbildningstradition saknas. Höstterminen 2013 svarade knappt 50 procent av de nya programstudenterna vid Högskolan att ingen av föräldrarna hade bedrivit akademiska studier. Det finns även en stor efterfrågan på högre utbildning från de äldre åldersgrupperna, 20 procent av dem som söker till Högskolan i Gävle är över 35 år. Även detta har sin grund i strukturomvandlingen då behovet att omskola sig är stort för dem som arbetat inom exempelvis tillverkningsindustrin och drabbats av de senaste årens uppsägningar. Utöver det stigande regionala söktrycket ökar söktrycket till Högskolan från övriga delar av landet. Att möta det stora behov som finns, både på regional och på nationell nivå, är en strategisk utmaning då det tilldelade grundutbildningsanslaget inte möjliggör för Högskolan att erbjuda det antal utbildningsplatser som svarar mot efterfrågan och behov. 2.2 Strategiska prioriteringar Utgångspunkter Högskolans planering för utbildningsutbudet under de närmaste tre åren baseras på de stora förändringar som sker i vår omvärld. Att göra omvärldsanalyser har därför blivit allt viktigare budgetunderlag I 5

6 för Högskolan, men också att tolka trender och signaler på ett regionalt, nationellt och internationellt plan. Högskolestyrelsen fastställde under 2013 Högskolans utbildnings- och forskningsstrategi Utbildnings- och forskningsstrategin tjänar tillsammans med Högskolans vision och verksamhetsidé som utgångspunkt i Högskolans strategiska arbete. Verksamhetsidén Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Visionen Högskolan i Gävle ska ha en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan. Att verka för en hållbar utveckling åligger alla universitet och högskolor. Högskolan i Gävle har gått längre och gjort hållbar utveckling till sitt koncept. Det är ett naturligt steg mot bakgrund av Högskolans inriktning med de tre akademierna: Teknik och miljö, Utbildning och ekonomi samt Hälsa och arbetsliv. Verksamheterna täcker in samtliga aspekter på hållbar utveckling, det vill säga ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. Högskolan är dessutom miljöcertifierad sedan 2004, som ett av endast fem lärosäten i landet, och har därför sedan länge inslag av hållbar utveckling i många kurser och program. Verksamhetsidén gör att medarbetarnas arbetsmiljö och studenternas studiemiljö sätts i fokus. Anpassning av utbildningsvolymen till prognosticerat anslag Utifrån rådande planeringsförutsättningar, med en prognosticerad minskning av utbildningsuppdraget, måste Högskolan koncentrera utbildningsutbudet ytterligare. Med anledning av detta har ett omfattande arbete inletts under 2013 med att se över dimensioneringen av Högskolans utbildnings- och forskningsverksamhet samt omfattning av stödverksamheten och dess kostnader. Arbetet kommer att vara prioriterat under planeringsperioden. Med utgångspunkt i detta har högskolestyrelsen under året fattat beslut om att avsätta medel från myndighetskapitalet för omställning av personal och lokaler. Ovanstående resulterar i att Högskolan lämnar ett budgetunderlag som prognostiserar stora underskott, framförallt under perioden 2014 till De prognostiserade underskotten förklaras till stor del av de omställningskostnader för personal och lokaler som kommer att krävas för att ställa om verksamheten till ett minskat anslagstak. Styrfaktorer Vägledande för arbetet med att koncentrera utbildningsutbudet är de styrfaktorer som fastslås i utbildnings- och forskningsstrategin. Vision, verksamhetsidé och utbildningens koppling till forskningsprofiler Kurser och utbildningsprogram ska sträva efter en för utbildningsområdet naturlig och relevant men tydlig koppling till Högskolans verksamhetsidé och vision. Det ska vara lätt att svara på frågan på vilket sätt de olika utbildningsprogrammen står i samklang med Högskolans vision och verksamhetsidé. Kurser och utbildningsprogram får därutöver gärna knyta an till Högskolans forskningsprofiler. Forskningsanknytning Kurser får endast erbjudas under förutsättning att en god forskningsanknytning av utbildningen kan garanteras. Utbildningens distributionsformer Kurser ska företrädesvis ges inom ramen för program eller i nära anslutning till program. I nära anslutning innebär i första hand kompetensutvecklingskurser efter examen från utbildningsprogram, eller om studentunderlaget så medger fristående kurser inom ett ämne som utgör huvudområde i utbildningsprogram. Distansformer för utbildning ska vidareutvecklas och kvalitetsstärkas under perioden. Professionsanknytning Utbildningsprogram på grundnivå ska företrädesvis leda till en akademisk yrkesexamen eller kandidatexamen i professionsanknutna program, utformade i dialog med branschföreträdare i syfte att tillmötesgå såväl krav på relevanta yrkeskunskaper som krav på generella akademiska kunskaper och färdigheter. Studentrekrytering Utbildningsprogram ska erbjudas inom områden där rekryteringsbasen är dokumenterat god, eller med starka skäl kan förmodas bli god. Utbildningsprogram på grundnivå bör ha minst en förstahandssökande per plats. Den längsta tid ett utbildningsprogram bör erbjudas utan att platserna fylls är tre år. Samverkan och samhällets behov Strategin slår därutöver fast att all utbildning vid Högskolan i Gävle ska ta samhällets behov i beaktande och, i den mån det är förenligt med styrfaktorerna, sträva efter att tillmötesgå de behov som formuleras av det regionala, nationella och internationella närings- och kulturlivet, samt den offentliga sektorn. Högskolan känner ett stort ansvar för att andelen invånare i regionen med eftergymnasial utbildning ska öka under perioden, vilket är den målsättning som regionen fastställt i den Regionala Utvecklingsstrategin för Gävleborg Samarbetet med de regionala aktörerna fungerar väl. Som regional högskola har Högskolan i Gävle lång erfarenhet av samverkan med det regionala närings- och kulturlivet, samt den offentliga sektorn. Exempel på sådana fora är Regionalt utvecklings centrum i Gävleborg (samverkan med kommuner och fristående skolor kring lärarutbildning), Gävleborg Plus (skogsindustriellt kluster) och Humanparken (samverkan inom områdena vård, omsorg, socialt arbete, folkhälsa, idrott och personaladministration). Högskolan har ett brett utbud av professions utbildningar (högskoleingenjör, lärare, ekonom, socionom och sjuksköterska) och i dessa finns starka inslag av arbetsintegrerat lärande. Högskolan har hittills etablerat fyra tekniska utbildningar med så kallat Co-op upplägg. I dessa program integreras perioder av undervisning med arbete i regionens företag. Erfarenheterna från arbetet med Co-op utbildningar är mycket goda. Avgörande för den regionala samverkan är dock att Högskolan har tillräckliga resurser för att möta det stora behov av utbildning som finns i regionen. All tillgänglig data, om fattande regionens målsättning att andelen invånare i regionen med eftergymnasial utbildning ska öka, regionens struktur omvandling samt söktrycket till Högskolans utbildningar visar att Högskolans utbildningsuppdrag i dagsläget ligger långt under den nivå som krävs för att uppfylla såväl regionala som nationella behov. Högskolan i Gävle förväntar sig med anledning av detta en diskussion kring uppdragets långsiktiga utveckling. 6 I budgetunderlag

7 För att möta den demografiska utvecklingen, som på sikt förväntas resultera i ett krympande studentunderlag på nationell nivå, planerar Högskolan att ytterligare utöka sin samverkan med andra lärosäten. Det utökade samarbetet syftar till att samlat nyttja tillgängliga lärarresurser ännu mer effektivt för att trots minskat studentunderlag kunna erbjuda erforderlig bredd på utbildningsutbudet. Under året har också arbetet med att upprätta ett nytt, och mer omfattande, samverkansavtal med Uppsala Universitet inletts. Avtalet, som planeras undertecknas under våren 2014, spänner över ett brett område och inbegriper både utbildningsoch forskningsverksamhet. Fördelning mellan campus- och distansutbildning Högskolan anser att i det nuvarande utbildningsutbudet är fördelningen mellan campus- och distansutbildning i god balans. Under 2013 har knappt 60 procent av utbildningsvolymen givits i campusutförande medan drygt 40 procent har givits i distansutförande. Den relativt höga andelen distansutbildning motiveras bland annat av det stora behov som föreligger i regionen av att kunna tillgodogöra sig en utbildning utan att lämna familjens boendeort. Detta sammanhänger med den höga medelåldern på Högskolans studenter som innebär att många redan bildat familj och av den anledningen är mindre mobila. Högskolan bedömer det som angeläget att på ett förutsättningslöst sätt fortsätta att granska och säkra kvaliteten i den utbildning som bedrivs på distans. Under perioden kommer arbetet vid Högskolans Learning Center att intensifieras med målet att stärka stödet för lärare och studenter i distansutbildningen. Detta arbete kommer till stor del att bedrivas i samarbete med andra lärosäten. Ett exempel på samarbete inom distansutbildningen är nätverket Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning (SNH) där Högskolan har varit med sedan starten. En annan viktig part i arbetet kring distansutbildning är regionens lärcentra. Dessa erbjuder Högskolan en strategisk kanal ut till regionen och för regionen en väg in till Högskolan. Det finns därför goda skäl för att vidareutveckla denna betydelsefulla kanal på bästa sätt i syfte att Högskolan ska vara en relevant aktör i regionen och bidra till utvecklingen. Fördelning mellan program och fristående kurser Andelen av Högskolans utbildningsvolym som ges i programform har ökat under de senaste åren. Detta är en följd av tillämpningen av styrfaktorerna angivna i Högskolans utbildnings- och forskningsstrategi som innebär att prioritera program framför fristående kurser. Under 2013 gavs 69 procent av utbildningsvolymen inom ramen för utbildningsprogrammen. Högskolan anser dock att de fristående kurserna är en viktig del i utbildningsutbudet, bland annat eftersom de tillgängliggör utbildningsplatser för kompetensutveckling av yrkesverksamma, samtidigt som de optimerar resursutnyttjandet i undervisningen. Högskolan ska därför under 2014 analysera hur fördelningen mellan utbildning i programrespektive kursutförande ska utvecklas långsiktigt. Utbildningens kvalitet En mycket viktig strategisk prioritering för Högskolan är att säkra och utveckla kvaliteten i utbildningen. Under 2013 har ett nytt omfattande kvalitetsprogram fastställts. Programmet innebär ett ökat krav på sakkunniggranskning i flera av Högskolans processer och att det under Utbildnings- och forskningsnämnden har inrättats ett kvalitetsutskott. Kvalitetsutskottets uppgifter innefattar delaktighet i processer såsom examensrättsansökningar, granskning av måluppfyllelse av de nationella examensmålen vad gäller Högskolans huvudområden och yrkesexamina, ansökningar om inrättande av huvudområden och forskarutbildningsämnen samt uppföljning i det fall Universitetskanslersämbetet tilldelar ett områden omdömet bristande kvalitet vid en granskning. I linje med det nya kvalitetsprogrammet har också ett nytt avvikelsehanteringssystem kommit i drift vid halvårsskiftet Ett annat viktigt led i kvalitetsarbetet är det mål i utbildningsoch forskningsstrategin som fastslår att Högskolan ska arbeta för att öka andelen disputerade lärare. Under 2013 har andelen disputerade lärare ökat till 50 procent, vilket är två procentenheter högre än föregående år. I förra årets budgetunderlag fastställde Högskolan målsättningen om att vid slutet av 2016 ha erhållit omdömet mycket hög kvalitet från Universitetskanslersämbetet inom minst fem områden. Under 2013 har Högskolan erhållit det högsta omdömet inom fyra områden. Dessa examina var kandidatexamen inom lantmäteriteknik respektive samhällsplanering samt högskoleingenjörsexamen med inriktningarna energisystem och lantmäteriteknik. Ökad examinationsgrad Andra strategiska prioriteringar för Högskolan är att under perioden öka examinationsgraden. Ett steg i detta arbete är utnyttjandet av Högskolans webbplattform, Blackboard, på ett mera proaktivt sätt i syfte att få bättre och mer lättillgängliga statistiska underlag på kursnivå vad gäller studenters genomströmning och aktivitetsnivå. Blackboard används i praktiskt taget alla kurser på Högskolan. Ett annat exempel är Högskolans skrivarverkstad som redan nu har fått utökade arbetsuppgifter vad gäller skrivarstöd till studenterna. Avgiftsskyldiga studenter Högskolan har varit framgångsrik med att rekrytera avgiftsbetalande studenter. Dessa framgångar är i första hand ett resultat av en medveten satsning på kinesiska universitet och gymnasieskolor sedan år Högskolan arbetar nu med att förvalta de relationer som byggts upp och föra över erfaren heterna från samarbetet med Kina till andra länder och regioner. För den kommande perioden är målet att erbjuda internationella kandidatoch masterprogram inom alla tre akademier. 3. Forskning och forskarutbildning Högskolan i Gävles målsättning är att ha en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan. Inom forskningsområdet ska Högskolan bedriva verksamhet av hög kvalitet och erbjuda en attraktiv forskningsmiljö och goda förutsättningar för studier på forskarnivå. Forskningen ska därtill vara tillgänglig och av hög vetenskaplig kvalitet och Högskolan ska ses som en attraktiv samarbetspartner. Av särskild vikt är Högskolans två profilområden, Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv, som båda innehar rätten att examinera på forskarnivå. 3.1 Förutsättningar för verksamheten För 2013 uppgick Högskolans anslag för forskning och forskarutbildning till 82 miljoner kronor, vilket utgjorde 66 procent av budgetunderlag I 7

8 de totala forskningsintäkterna på 124 miljoner kronor. För 2014 disponerar Högskolan 85 miljoner kronor till forskning och forskarutbildning. Enligt budgetpropositionen kommer Högskolans anslag för forskning och forskarutbildning att vara oförändrat, exklusive pris- och löneomräkning, under perioden fram till Den prestationsbaserade tilldelning som tillämpas av regeringen har inneburit att medel omfördelats från Högskolan till andra lärosäten. Att förbättra utfallet i den prestationsbaserade tilldelningssystemet är en strategisk utmaning för Högskolan under perioden. 3.2 Strategiska prioriteringar Utgångspunkter Planeringen av forskningen tar sin utgångspunkt i Högskolans vision och verksamhetsidé samt i utbildnings- och forskningsstrategin. Av visionen framgår att Högskolans målsättning är att ha en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan. Högskolan ska bedriva forskning av hög kvalitet och erbjuda en attraktiv forskningsmiljö och goda förutsättningar för studier på forskarnivå. Forskningen ska därtill vara tillgänglig och av hög vetenskaplig kvalitet och Högskolan ska ses som en attraktiv samarbetspartner. I strategin sätts de centrala målen till att Högskolan i ökad grad ska utveckla mångvetenskaplig forskning av högsta kvalitet, som i sin tillämpning har samhällelig relevans på regional, nationell och internationell nivå. Kärnan ska utgöras av de två existerande forskningsprofilerna, med egna forskarutbildningsrätter; Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv, som fortsatt ska stärkas och utvecklas. Den ämnesspecifika forskningen inom profilerna ska utvecklas så att fler ämnen erhåller rätt att examinera på forskarnivå. Den mångvetenskapliga forsknings miljön ska stärkas genom att ämnen utanför profilerna ges förbättrade möjligheter att söka sig till profilerna. Vidare ska den nationellt och internationellt erkända forskningsmiljön inom områdena didaktik och pedagogik ges förutsättningar att utvecklas till en tredje forskningsprofil. Slutligen ska Högskolans medel för forskning, såväl statliga som externa, öka under perioden. För att uppnå dessa mål presenteras i strategin ett antal processmål som innebär att Högskolan ska stärka forskningens infrastruktur och rutiner, vidareutveckla forskarutbildningsmiljön, kraftsamla kring mångvetenskapliga forskarnätverk samt säkra och utveckla kvaliteten i forskningen. Fortsatt satsning på Högskolans forskningsprofiler Högskolans två profilområden, Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv, som båda innehar egen forskarutbildningsrätt, är av särskild vikt för att realisera den höga ambition som uttrycks i visionen och ska därför fortsatt stärkas. Båda profilområdena har varit framgångsrika vad gäller beviljade externa forskningsanslag. Exempelvis har profilen Hälsofrämjande arbetsliv beviljats ett FORTE-centrum som innebär 50 miljoner kronor extra till forskning om arbetsrelaterade skador som lämnar ett viktigt bidrag till visionens realiserande. Profilen har även en forskarskola. Profilen Byggd miljö har i stark konkurrens beviljats medel från KK-stiftelsen för en företagsforskarskola som bedrivs i samarbete med Mälardalens högskola och Högskolan Dalarna och startade under Satsningen på profilområdena har varit lyckad och Högskolans ambition är att fortsatt stärka och utveckla dessa. Under 2013 har högskolestyrelsen även beslutat om avsättning från myndighetskapitalet för utveckling av ett tredje profilområde inom det utbildningsvetenskapliga området. Denna satsning är en viktig strategisk prioritering för Högskolan under perioden. Ökad mängd externa forskningsmedel samt publiceringar En strategiskt mycket viktig prioritering under perioden är att Högskolan ska arbeta för att öka mängden externa forskningsmedel samt antalet publiceringar. Därigenom kan utfallet i den prestationsbaserade fördelningsmodellen också förbättras. I utbildnings- och forskningsstrategin fastslås att målsättningen är att Högskolans beviljade externa medel ska ligga i nivå med forskningsanslaget vid utgången av I det underlag som lämnas här läggs dock prognosen något lägre då resultatet vid 2013 års utgång indikerar att utvecklingen går långsammare än planerat. Vad gäller antalet publiceringar ser Högskolan att en fördubbling av antalet vid planeringsperiodens slut är en nödvändig målsättning. Med utgångspunkt i ovanstående målsättningar inrättade Högskolan under 2013 ett Grants office med syfte att stärka arbetet med att söka och erhålla externa forskningsanslag. I syfte att öka den externfinansierade forskningen genom ökad samverkan med det omgivande samhället har en ny tjänst som samverkanschef inrättats och tillsatts i början på Under året har också ett arbete inletts med att se över den interna styrmodellen för forskningen. Som ett första steg i detta arbete har högskolestyrelsen under 2013 fattat beslut om att 20 procent av den interna anslagsfördelningen ska baseras på Högskolans kvalitetsindikatorer, vilka bland annat inkluderar forskargruppernas förmåga att attrahera externa medel och publicera i vetenskapliga tidskrifter. Som ett andra steg har ett ekonomiprojekt inletts med uppgift att bland annat utarbeta ett förslag på fördelningsprinciper för forskningsanslaget avseende 2015 som tar hänsyn till att Högskolan kraftigt måste öka såväl forskningsprestationer som externa anslag för att uppnå målen i utbildnings- och forskningsstrategin. Forskningens kvalitet Högskolans utbildnings- och forskningsnämnd har ett kvalitetsansvar för Högskolans forskningsverksamhet. Under 2012 etablerade Högskolan även en forskarutbildningsnämnd med uppgift att ansvara för rutinerna kring de nyvunna examensrätterna för forskarutbildning inom Byggd miljö och Hälso främjande arbetsliv. Detta organ får en betydande roll under perioden eftersom det ansvarar för kvalitetssäkringen av forskar utbildningen vid Högskolan. I dagsläget är 20 av de totalt 83 personer som är inskrivna i forskarutbildning inom ramen för Högskolans forskningsverksamhet antagna som doktorander vid Högskolan i Gävle. Målsättningen är att 40 doktorander ska vara inskrivna vid Högskolan i Gävle i slutet av perioden. Samverkan Samverkan med forskare vid andra lärosäten, både nationellt och internationellt, är en självklar del i forskningsverksamheten. Samverkan är därmed en djupt integrerad del av det dagliga arbetet. Högskolan i Gävle har sedan många år strategiskt arbetat för att i samverkan med andra lärosäten bygga kompletterande, starka forskningsmiljöer för utveckling av forskningsprofiler vilka i sin tur gagnat regionens utveckling. Samarbetet har omfattat bland annat Kungliga Tekniska Högskolan, Umeå Universitet, 8 I budgetunderlag

9 Uppsala Universitet, Linköping Universitet och Mittuniversitetet. Under det senaste året har Högskolan Dalarna och Mälardalens högskola tillkommit som samarbetspartners. Därutöver har Högskolan under 2013 inlett ett arbete med att upprätta ett nytt samverkansavtal med Uppsala Universitet. Högskolan har också en omfattande forskarutbildningsverksamhet i samarbete med andra lärosäten, bland annat: Kungliga Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Mittuniversitetet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. Samverkan med det omgivande samhället är även det en naturlig del i Högskolans forskningsverksamhet. Exempel på detta är att Högskolan i Gävle i samarbete med Mälardalens Högskola och Högskolan Dalarna driver företagsforskarskolan Resource-efficient Energy Systems in the Built Environment (REESBE). Arbetet sker i nära samarbete med företag inom bygg- och energiområdet i de tre regionerna. Ett annat exempel är att Högskolan deltar med två doktorander i Stålindustrins forskarskola som drivs av Högskolan Dalarna. Målsättningen är att redan etablerade samarbeten ska utvecklas och stärkas. Högskolan prioriterar även nya samarbeten som är förenliga med Högskolans vision och verksamhetsidé och de mål som anges i utbildnings- och forskningsstrategin. 4. Ekonomisk bedömning Verksamhetens beräknade intäkter, kostnader och resultat för budgetåren redovisas i bifogade tabeller. Förslaget har beräknats i 2014 års prisnivå. Övergripande prognostiserar Högskolan betydande underskott under planeringsperioden, vilket huvudsakligen är en konsekvens av de omställningskostnader som kommer att uppkomma när verksamheten ska ställas om till ett minskat anslagstak. Omställningen prognostiseras resultera i omställningskostnader för personal och lokaler om sammanlagt 80 miljoner under planeringsperioden. 4.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Planeringen för utbildningen utgår från de förutsättningar som ges i budgetpropositionen. I budgeten för 2014 beräknas hela tak beloppet tas i anspråk för utbildningen. Högskolan har förbrukat sitt anslagssparande. Under 2013 har Högskolan en överproduktion omfattande 15 miljoner kronor. I föregående års budgetunderlag planerade Högskolan för att upprätthålla utbildningsvolymerna via finansiering från myndighetskapitalet. Högskolans utfall för 2013 är dock negativt för första gången på många år och Högskolan ser det därför inte längre som en möjlighet att upprätthålla överproduktionen. Högskolan måste omgående börja ställa om verksamheten för att anpassa utbildningsvolymerna till de kraftigt minskande utbildningsanslag som prognostiseras. I detta läge planerar Högskolan att använda myndighetskapitalet för omstruktureringskostnader inom kärnoch stödverksamheten samt för att göra nödvändiga satsningar inom kärnverksamheten. Personalkostnaderna är Högskolans största kostnadspost. Personalkostnaderna beräknas öka de närmaste åren på grund av ökade kostnader i samband med det omställningsarbete som behöver genomföras för säkerställa en ekonomi i långsiktig balans. Hur stora dessa tillfälliga kostnadsökningar kommer att bli och när de syns i resultaträkningen är i dag svårt att förutsäga. I budgetprognosen beräknas dessa bli som högst under 2015 då också minskningen av anslagsintäkter börjar synas varför detta år visar det största underskottet. 4.2 Forskning och forskarutbildning Planeringen för forskningen utgår från de förutsättningar som ges i budgetpropositionen. Högskolan eftersträvar en högre volym forskning och har målsättningen att de externa intäkterna ska öka. Bidragsintäkterna beräknas öka något under senare delen av perioden. En översyn över forskningsanslagssystemet har påbörjats och målsättningen är att detta ska leda till ökade externa medel på sikt men det är en lång startsträcka. 4.3 Investeringar i anläggningstillgångar Högskolans låneram hos Riksgäldskontoret är tkr. För budgetåret 2014 planeras en investeringsvolym på tkr. Större investeringar i infrastrukturen bestående av byte av låssystem och byte av skyltar planeras. För åren beräknas investeringarna till tkr. Detta innebär att Högskolan till största del kommer att utnyttja sin låneram. 4.4 Lokaler Högskolan bedriver sin verksamhet på Kungsbäcksområdet i Gävle. Huvuddelen av lokalerna hyrs av Akademiska Hus. Högskolan hyr även lokaler av Norrporten och Gavlefastigheter. För verksamheten i Umeå hyrs lokaler av Akademiska Hus. Vid utgången av 2013 uppgick lokalytan till LOA. Högskolan arbetar tillsammans med Akademiska Hus med att utarbeta en s.k. Campusplan för Högskolans lokaler på Kungsbäcksområdet i Gävle. Detta för att få ett bättre verktyg för den långsiktiga planeringen av Högskolans lokaler. Flera kontrakt med Akademiska Hus löper på ett år. Detta för att möjliggöra en flexibel lösning för framtida förändringar av Högskolans lokalbehov. Under perioden beräknas lokalytan minska i takt med att antalet anställda minskar. Detta beräknas främst ske genom en centrering inom Campusområdet. Lokalkostnadernas andel av verksamhetens totala kostnader ligger under planeringsperioden på cirka 13 procent. 4.5 Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Högskolan i Gävle har inte utnyttjat kreditutrymmet på räntekontot under de gångna åren. Under förutsättning att Högskolan kan disponera myndighetskapitalet och anslagssparandet under planeringsperioden bedöms behovet av kreditutrymme vara mycket begränsat under de närmaste åren. Om dessa förutsättningar inte kommer att vara gällande föreslås att oförändrade principer gäller vid fastställande av kreditutrymmet för Högskolan i Gävle under planeringsperioden. 4.6 Avgiftsbelagd verksamhet Den avgiftsbelagda verksamheten vid Högskolan i Gävle är av mindre omfattning. De närmaste åren förväntas uppdragsutbildningens omfattning öka då samarbeten kring uppdragsutbildning av sjuksköterskor och biomedicinska analytiker inletts under budgetunderlag I 9

10 Tabell Total budget ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3. 2 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat. Större förändringar mellan åren vad gäller budgeterade intäkter för avgifter respektive bidrag ska alltid kommenteras. 10 I budgetunderlag

11 Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 avancerad nivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp Beräknad avräkning 2 (A) Särskilda åtaganden (B) Anslag (A+B) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2012 i 2012 års prisnivå. 2 Beräknad avräkning av anslag för grundutbildning bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. budgetunderlag I 11

12 Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 på forskarnivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2012 i 2012 års prisnivå. 12 I budgetunderlag

13 Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar Investeringar i ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 anläggningstillgångar 1 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldkontoret Föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 2,0 2,0 2,5 3,0 3,0 Summa räntor och amorteringar Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 2 Större förändringar ska kommenteras. budgetunderlag I 13

14 Tabell 5 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mnkr) ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Area, kvm LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen - föregående års utgång ökning under året - minskning under året vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet 1 - nyinvesteringar - avskrivningar Total årshyra enligt hyresavtal, utifrån lokalförsörjningsplan (B) 2 71,6 69,5 69,9 68,8 68,3 Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) Lokalkostnader (C) 80,4 78,8 78,8 75,9 75,9 Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 14,0 13,2 12,7 13,0 13,7 1 En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två speci fika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 3 Beräknas som B/A. 4 Beräknas som C/A. 14 I budgetunderlag

15 Tabell 6 Avgifter ÅR -1 År 0 År 1 År 2 Avgifter (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Uppdragsverksamhet varav tjänsteexport Offentligrättslig verksamhet budgetunderlag I 15

16 Gävle Besöksadress Kungsbäcksvägen 47 Telefon E-post Högskolan i Gävle är miljöcertiferad enligt ISO

miljöcertifierad akademi för teknik och miljö studentinflytande op 2016 2018 samverkan examina hälsofrämjande arbetsliv byggd miljö

miljöcertifierad akademi för teknik och miljö studentinflytande op 2016 2018 samverkan examina hälsofrämjande arbetsliv byggd miljö jämställdhet studenter samverkan examina hälsofrämjande arbetsliv byggd miljö forskning uppdragsutbildning distansutbildning program Budgetunderlag kurser studiemiljö co- op 2016 2018 stipendier kvalitet

Läs mer

Årsredovisning Innehålls PM

Årsredovisning Innehålls PM Fastställt av Årsredovisning Innehålls PM 1. Syfte Enligt förordningen (SFS 2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten årligen upprätta och till regeringen lämna årsredovisning senast

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner Bilaga 2: Lunds universitet Riksdagen har beslutat om Lunds universitets verksamhet för budgetåret 2006. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2006 för Lunds universitet och nedan

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97 STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 1999-2001 1 Intäkter

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Totalbudget för Lunds universitet 2015

Totalbudget för Lunds universitet 2015 BESLUT 1(6) 2015-02-13 Dnr V 2014/1698 Styrelsen Totalbudget för Lunds universitet 2015 Budgeterat resultat för 2015 är ett underskott på 336 mnkr fördelat på ett underskott inom utbildningen på 77 miljoner

Läs mer

HÖGSKOLAN I GÄVLE Bilaga 71:1 Högskolestyrelsen 2015-12-10 Avdelningen för personal, ekonomi och planering HIG-STYR 2015/31 Leif Sjöberg

HÖGSKOLAN I GÄVLE Bilaga 71:1 Högskolestyrelsen 2015-12-10 Avdelningen för personal, ekonomi och planering HIG-STYR 2015/31 Leif Sjöberg Fastställt av Budget för 2016 Sammanfattning Det här dokumentet redovisar Högskolan i Gävles budget för år 2016. Det finns också tabeller som visar anslagstilldelningen för de kommande tre åren. De tabellerna

Läs mer

Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET

Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2014-08-11 BESLUT Dnr LiU-2014-01028 1(5) Delårsrapport för räkenskapsåret 2014 per den 30 juni 2014 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET

GÖTEBORGS UNIVERSITET Rektor FÖRSLAG l / l 2011-02-07 Dnr B l 5600/1 Universitetsstyre Isen Fastställande av budgetunderlag för Göteborgs universitet 2012-2014 Universitet och högskolor uppdras årligen att avge budgetunderlag

Läs mer

Delårsrapport 2015. Linköpings universitet

Delårsrapport 2015. Linköpings universitet Delårsrapport 2015 Linköpings universitet 2015-08-10 DNR LIU-2015-00873 BESLUT 1(7) Delårsrapport för räkenskapsåret 2015 per den 30 juni 2015 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt Förordning (2000:605)

Läs mer

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH 2014-06-11 Dnr V-2014-0449 KS-kod 1.2 Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH Statens årliga styrning propositioner och regleringsbrev Budgetpropositionen (BP) för 2015

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

FS Bilaga p 6

FS Bilaga p 6 Bokslut Lärarhögskolan Innehåll LÄRARHÖGSKOLANS RESULTAT, TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER... 3 GRUNDUTBILDNINGSVERKSAMHETENS INTÄKTER, KOSTNADER OCH RESULTAT: TOTALT SAMT PER VERKSAMHET 3 FORSKNINGSVERKSAMHETENS

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning :23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning

:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning :23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning PROP. 0/: UTGIFTSOMRÅDE 6 Tabell 8.: Härledning av anslagsnivån 0 05 0 0 0 05 Anvisat 0 59 9 59 9 59 9 59 9 5 8 805 77 7 6 Beslut -5 5-6 78-8 0-9 66 anslag 559-5 -70-8 58 Övrigt -80-80 anslag 56 76 565

Läs mer

1 VERKSAMHET. 1.1 Verksamhetsstyrning

1 VERKSAMHET. 1.1 Verksamhetsstyrning Bilaga 4: Göteborgs universitet Riksdagen har beslutat om anslagen till Göteborgs universitet för budgetåret. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret för Göteborgs universitet och nedan

Läs mer

Färre helårsstudenter i högskolan 2016

Färre helårsstudenter i högskolan 2016 STATISTISK ANALYS 1(11) Avdelning / löpnummer 2017-03-14 / 2 Analysavdelningen Handläggare Johan Gribbe 08-563 087 54 johan.gribbe@uka.se Färre helårsstudenter i högskolan 2016 Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Dnr MIUN 2014/1972. Mittuniversitets budgetunderlag 2015-2017

Dnr MIUN 2014/1972. Mittuniversitets budgetunderlag 2015-2017 Dnr MIUN 2014/1972 Mittuniversitets budgetunderlag 2015-2017 Fastställt av universitetsstyrelsen den 17 februari 2014 Kontaktpersoner Tf universitetsdirektör Håkan Stenström, avdelningschef Kristina Albertsson

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd:

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd: för utbildning och forskning vid Inledning :s vision, mål och strategi för utbildning och forskning (hädanefter benämnd VMS-A3 ) beskriver vision och mål för akademins kärnverksamhet utbildning och forskning

Läs mer

Budgetunderlag för Högskolan i Borås avseende perioden 2013 2015

Budgetunderlag för Högskolan i Borås avseende perioden 2013 2015 Budgetunderlag Högskolan i Borås 2013 2015 DNR 894-11-70 Budgetunderlag för Högskolan i Borås avseende perioden 2013 2015 1. Verksamhetsidé och strategi... 5 2. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå...

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(8) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 Marie.kahlroth@uka.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består numera av sex blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Budgetunderlag perioden 2014-2016 för Stockholms universitet

Budgetunderlag perioden 2014-2016 för Stockholms universitet 1 (6) BESLUT 2013-02-19 Dnr SU 10-3221-12 Ulf Nyman Utredare Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) Budgetunderlag perioden 2014-2016 för Stockholms universitet Sammanfattning Stockholms universitet

Läs mer

Kungl. Konsthögskolans budgetunderlag för åren 2015 2017

Kungl. Konsthögskolans budgetunderlag för åren 2015 2017 2014 02 19 Vårt diarienr.: 202.222/13 Ert diarienr.: U2013/6567/UH Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Kungl. Konsthögskolans budgetunderlag för åren 2015 2017 Bedömning av arbetsmarknadens

Läs mer

VISION & LÅNGSIKTIG PLAN

VISION & LÅNGSIKTIG PLAN VISION & LÅNGSIKTIG PLAN 2011-2014 Innehåll 1. Vision 3 2. Strategi 3 3. Strategiska mål 3 4. Den långsiktiga planens målstruktur 4 5. Mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4 5.1 EXAMINA 4

Läs mer

Mot kompletta akademiska miljöer

Mot kompletta akademiska miljöer Budgetunderlag 2016 2018 Mot kompletta akademiska miljöer Inledning I följande underlag till regeringen sammanfattas Högskolan i Halmstads ambition inför kommande budgetperiod, 2016 2018. Denna är tydlig:

Läs mer

Ett minskande utbildningsuppdrag REKTOR I ORKANEN 29 NOV vad betyder det för Malmö högskola?

Ett minskande utbildningsuppdrag REKTOR I ORKANEN 29 NOV vad betyder det för Malmö högskola? REKTOR I ORKANEN 29 NOV 2012 Ett minskande utbildningsuppdrag vad betyder det för Malmö högskola? BAKGRUND UTVECKLING PÅ LÅNG OCH KORT SIKT Kort sikt (1-3 år): Utbildningsuppdraget från Regeringen minskar

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Verksamhetsplan Låt det vibrera

Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Verksamhetsplan Låt det vibrera Dnr 695-16 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Verksamhetsplan 2017-2019 1 Låt det vibrera 1 Föreliggande verksamhetsplan tar sin utgångspunkt i Högskolan i Borås vision och mål (dnr 906-14). Styrande

Läs mer

Riksdagen har beslutat om Göteborgs universitets verksamhet för budgetåret 2010.

Riksdagen har beslutat om Göteborgs universitets verksamhet för budgetåret 2010. Bilaga 3 Göteborgs universitet Riksdagen har beslutat om Göteborgs universitets verksamhet för budgetåret. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret för Göteborgs universitet och nedan

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPRT DNR: 3.1.1-215-786 Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten RiR 216:15 Det livslånga lärandet inom högre utbildning RIKSREVISINEN Sida 2 av 8 3. Bedriver ert lärosätet,

Läs mer

Totalbudget för Lunds universitet 2011

Totalbudget för Lunds universitet 2011 BESLUT 1(6) 2011-02-15 Dnr EK 2010/41 Styrelsen Totalbudget för Lunds universitet 2011 Budgeterat underskott 2011 uppgår till 165 mnkr fördelat på ett underskott inom utbildningen på 108 mnkr och forskningen

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Anvisningar för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3.

Anvisningar för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3. för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. 1. Inledning Dessa anvisningar inleder budget- och verksamhetsplaneringen inför år 2016. Samtliga dokument för uppföljning, budget

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG 2016 1 Dnr 2015 00597 Innehållsförteckning Följebrev 2 Investeringar i forskning och innovation 3 Budgetförslag för budgetåren 2016-2018 4 Regelförteckning 4 Investeringar

Läs mer

Riksdagen har beslutat om Försvarshögskolans verksamhet för budgetåret 2010.

Riksdagen har beslutat om Försvarshögskolans verksamhet för budgetåret 2010. Bilaga 34 Försvarshögskolan Riksdagen har beslutat om Försvarshögskolans verksamhet för budgetåret. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret för Försvarshögskolan och nedan angivna anslag.

Läs mer

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5. Delårsrapport 2008 Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008-100 2008-08-13 Innehållsförteckning Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Utbildnings- och forskningsstrategi

Utbildnings- och forskningsstrategi Utbildnings- och forskningsstrategi 2013-2016 En strategi för excellens och hållbar utveckling Beslutat av Högskolestyrelsen 2013-02-15 Dnr: HIG 2011/380 0 Innehåll Sammanfattning... 1 Utbildning och forskning

Läs mer

Budgetunderlag. Högskolan i Borås DNR HÖGSKOLAN I BORÅS vetenskap för profession

Budgetunderlag. Högskolan i Borås DNR HÖGSKOLAN I BORÅS vetenskap för profession Budgetunderlag Högskolan i Borås 2014 2016 DNR 699-12-21 HÖGSKOLAN I BORÅS vetenskap för profession Budgetunderlag för Högskolan i Borås avseende perioden 2014 2016 1. Verksamhetsidé och strategi... 5

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Göteborgs universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Göteborgs universitet Regeringsbeslut III:6 Utbildningsdepartementet 2016-12-20 U2016/04490/UH U2016/05494/BS (delvis) U2016/05636/UH Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:9 Utbildningsdepartementet 2015-06-25 U2014/07215/UH U2015/01681/UH U2015/03560/SAM (delvis) U2015/03647/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet

Läs mer

Program för kvalitetsarbetet vid Högskolan i Gävle 2013-2015. Fastställt av Högskolestyrelsen 2013-02-15 Dnr HiG 2012/1613

Program för kvalitetsarbetet vid Högskolan i Gävle 2013-2015. Fastställt av Högskolestyrelsen 2013-02-15 Dnr HiG 2012/1613 Program för kvalitetsarbetet vid Högskolan i Gävle 2013-2015 Fastställt av Högskolestyrelsen 2013-02-15 Dnr HiG 2012/1613 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 4 Utgångspunkter

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Umeå universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Umeå universitet Regeringsbeslut III:8 Utbildningsdepartementet 2016-12-20 U2016/04471/UH U2016/05494/BS (delvis) U2016/05638/UH Umeå universitet 90187Umeå Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Umeå universitet Riksdagen

Läs mer

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 2013-10-23 N 2013/180 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 Analys av det ekonomiska

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Linköpings universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Linköpings universitet Regeringsbeslut III:7 Utbildningsdepartementet 2016-10-06 U2015/05867/UH(delvis) U2016/04189/UH Linköpings universitet 581 83 Linköping Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Linköpings universitet

Läs mer

Hur många platser finns det i högskolan?

Hur många platser finns det i högskolan? STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2013-12-10 / 13 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 Marie.kahlroth@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Försvarshögskolan

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Försvarshögskolan Regeringsbeslut III:8 Utbildningsdepartementet 2016-04-14 U2016/00923/UH U2016/01852/UH Försvarshögskolan Box 27805 11593 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Försvarshögskolan Riksdagen

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Umeå universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Umeå universitet Regeringsbeslut III:6 Utbildningsdepartementet 2016-10-06 U2015/05867/UH(delvis) U2016/01169/UH(delvis) U2016/04187/UH Umeå universitet 90187Umeå Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Umeå universitet

Läs mer

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007 1(7) 2006-02-28 Dnr 2006-428 Till Regeringen Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007 Revisorsnämnden (RN) överlämnar härmed budgetunderlag för räkenskapsåret

Läs mer

Budgetunderlag

Budgetunderlag HÖGSKOLAN I BORÅS DNR 685-15 2017 BUDGET- UNDERLAG 2019 högskolan i borås 1 Produktion Kommunikation, Högskolan i Borås Formgivning Mecka Typografisk produktion Mats Palmquist Foto Anna Sigge Tryck Responstryck,

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

1999 2000 2001 (regl brev)

1999 2000 2001 (regl brev) 1 (7) Universitetsstyrelsen Controller Cecilia Jansson 1999-02-19 Doss 113 Dnr 3170/98 Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 2000-2002 1 Intäkter 1.1

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Verksamhetsplan Låt det vibrera

Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Verksamhetsplan Låt det vibrera Dnr 550-15 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Verksamhetsplan 2016-2018 1 Låt det vibrera 1 Föreliggande verksamhetsplan tar sin utgångspunkt i Vision för Högskolan i Borås (dnr 906-14). Styrande

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Delårsrapport per den 30 juni 2014 samt prognos för verksamhetsåret 2014 avseende Humanistiska och teologiska fakulteterna

Delårsrapport per den 30 juni 2014 samt prognos för verksamhetsåret 2014 avseende Humanistiska och teologiska fakulteterna 1 2014-07-22 Dnr STYR 2014/621 Sektionen Ekonomi Kansli HT Ekonomichef Jonas Sundin Ekonomichef Delårsrapport per den 30 juni 2014 samt prognos för verksamhetsåret 2014 avseende Humanistiska och teologiska

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

System för säkring och utveckling av kvalitet

System för säkring och utveckling av kvalitet STYRDOKUMENT Dokumenttyp: Direktiv Ärendenummer: HIG-STYR 2017/79 Samlingsnummer: HIG-STYR 2016/105 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2017-05-08 Giltighetstid: Tillsvidare System för säkring och utveckling

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Göteborgs universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Göteborgs universitet Regeringsbeslut III:7 Utbildningsdepartementet 2015-12-18 U2015/04976,05013/UH U2015/05895/SAM(delvis) U2015/05956/UH Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen

Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen PRÖVNINGAR AV EXAMENSTILLSTÅND för om tillstånd att utfärda examen Generell och konstnärlig masterexamen BILAGA 2 för om prövning av tillstånd att utfärda examen: Bilaga 2 Generell och konstnärlig masterexamen.

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Förändringar gällande grundutbildningsuppdraget för 2015

Förändringar gällande grundutbildningsuppdraget för 2015 PM Datum: -06-22 Dnr: E 2014/257 Mottagare: Rektor Handläggare: Heléne Gustafsson Förändringar gällande grundutbildningsuppdraget för Universitetets anslagsfördelning och interna fördelning av grundutbildningsuppdraget

Läs mer

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Denna bilaga innehåller anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer, tabeller över tilldelade utbildningsområden

Läs mer

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2017 vid KTH

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2017 vid KTH 2016-06-01 Dnr V-2016-0470 KS-kod 1.2 Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2017 vid KTH Statens årliga styrning propositioner och regleringsbrev Budgetpropositionen (BP) för 2017

Läs mer

Budgetunderlag perioden för Stockholms universitet

Budgetunderlag perioden för Stockholms universitet 1 (6) BESLUT 2012-02-15 Dnr SU 113-3084-11 Anna-Karin Orsmark Hermansson Utredare Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) Budgetunderlag perioden 2013-2015 för Stockholms universitet Härmed överlämnas

Läs mer

2 (6) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

2 (6) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 2 (6) Beteckning Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 3 (6) Beteckning 1. Säkerställande av samlingarnas långsiktiga

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet Sofia Granqvist sofia.granqvist@regeringskansliet.se 08-4052253 Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

4 3 5 10 12 14 15 16 17 RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2010 2009 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 17 901 16 864 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 3 334 2 599

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Institutet för språk och folkminnen

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Institutet för språk och folkminnen Regeringsbeslut I:16 2014-12-22 Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Institutet för språk och folkminnen Box 135 751 04 Uppsala Regleringsbrev för budgetåret avseende Institutet för språk och folkminnen

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid Sam Larsson

Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid Sam Larsson Högskolan i Gävle Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid 2016-11-22 Sam Larsson Verksamhetsidé: Högskolan i Gävle sätter människan i centrum

Läs mer

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Delårsrapport 2014 Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773 Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Innehåll Inledning... 3 Viktiga händelser första halvåret... 3 Resultaträkning... 4 Kommentarer till resultaträkning...

Läs mer

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan Väst Kort om högskolan Högskolan Väst, som hette Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fram till 2006, tillhör landets yngsta högskolor. Den finns idag i tre städer: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg,

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2013 vid KTH

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2013 vid KTH 2012-06-07 Dnr UF-2012/0424 Doss 36 Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2013 vid KTH Statens årliga styrning propositioner och regleringsbrev Budgetpropositionen (BP) för 2013

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Avvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun

Avvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun 1 2016-07-22 Dnr V 2016/881 Naturvetenskapliga fakulteten Monika Bengtsson Ekonomisk rapportering per 2016-06-30 1. Sammanfattning Utf 2015 Utf 2016 Bud 2016 Avvikelse bud-utfall Bud 2016 Prog 1 2016 helår

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 47 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS(delvis) Kulturdepartementet Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen har beslutat om

Läs mer

2013-02-21 EKO 2012/1111. 103 33 Stockholm. (6 bilagor) och. satsningen. närvara i sam- allmänhet.

2013-02-21 EKO 2012/1111. 103 33 Stockholm. (6 bilagor) och. satsningen. närvara i sam- allmänhet. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 2013-02-21 EKO 2012/1111 Budgetunderlag för perioden 2014-2016 (6 bilagor) 1. Sammanfattande bedömning Trycket på sökande till Konstfack ökar. Efter två år av

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer